17. Verksamhetsområdet EFS Utland

17.1 EFS rådet

EFS styrelse har att besluta om övergripande mål och uppdragsbeskrivning för EFS-rådet. EFS-rådet skall anta inriktningsmål, bekräfta effektmål samt samordna EFS-rörelsens engagemang för utlandsverksamheten. En för Svenska kyrkan gemensam administration för de internationella verksamhetsområdena verkställer de beslut som EFS-rådet fattar avseende EFS utlandsverksamhet och dess ändamålsdestinerade medel.

EFS vill betona alla kristnas gemensamma uppgift att leva i mission, såväl i det lokala sammanhanget som internationellt har vi tillsammans som delar i Kristi kyrka uppdraget att bära evangeliet i ord och handling. Därför inriktas insatserna mot sådant som kan uppmuntra och skapa personligt engagemang för mission, liksom insatser som skapar konstruktiva förutsättningar för att kanalisera och förverkliga vår del i det globala missionsuppdraget.

17.2 Verksamhetsområdet

Verksamhetsområdets kostnader

Detaljbudget 2001	Rambudget 2002	Rambudget 2003	Rambudget 2004
30 981 tkr	21 431 tkr	21 402 tkr	22 678 tkr

Varav nationell finansiering

Detaljbudget 2001	Rambudget 2002	Rambudget 2003	Rambudget 2004
4 811 tkr	5 150 tkr	5 345 tkr	5 536 tkr

Väsentliga förändringar

EFS utlandsarbete har helt gemensam administration och handläggning med Svenska kyrkans övriga arbete för internationell mission och diakoni, vilket medför att de olika verksamheternas erfarenheter har förutsättningar att berika varandra i det vardagliga arbetet. EFS utlandsarbetes starka förankring och djupa integration i EFS sverigearbete blir de kommande åren särskilt värdefullt som ett bidrag till Svenska kyrkans arbete med att djupare integrera de internationella verksamheterna i stift och församlingar. Verksamhetens omslutning beräknas de kommande åren vara drygt 20 miljoner kronor per år, varav huvuddelen är insamlade medel genom EFS. Kostnaden för administration av EFS utlandsarbete regleras genom avtal och den nationella finansieringen uppgår för innevarande år till 4,8 miljoner kronor. Den föreslås för 2004 uppgå till 5,5 miljoner kronor.

En fråga kopplad till integrationen som intensivt diskuterats under 2000 i framförallt nämnderna för Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission är de begränsningar som ligger i att arbeta med flera styrorgan. Diskussionerna har lyft fram ett antal strukturella problem som finns i dagens situation:

· Tre styrorgan för en allt mer integrerad verksamhet medför att det saknas helhetsansvar på den övergripande nämndnivån, vilket kan medföra dels att frågor faller mellan stolar dels att det saknas möjligheter till en strategisk styrning av verksamheterna.

· Tre styrorgan som beställer från en och samma grupp av handläggare förstärker en obalans mellan ambitioner och resurser i kansliet.

· Tre styrorgan för en integrerad verksamhet ger en ofrånkomlig demokratisk oklarhet. Vid motstridiga alternativt alltför omfattande beslut tvingas prioriteringen göras på tjänstemannanivå av utrikeschefen. Nuvarande modell fordrar dessutom en återhållsamhet i beslutsfattarledet - och en tvingande lyhördhet för vad de andra styrorganen kan tänkas besluta - samt en omfattande intern kommunikation mellan ansvariga i verksamhetsområdesledningen.

· Tre styrorgan försvårar möjligheten att fördjupa integrationen mellan verksamheterna, dra nytta av varandras erfarenheter och utveckla respektive verksamhets särart.

· Tre styrorgan innebär ett administrativt merarbete, i hanteringen av processerna kopplade till budget, bokslut, verksamhetsrapportering och Sida.

· Tre styrorgan innebär att integrationen av det internationella arbetet i Svenska kyrkan som helhet försvåras. Kommunikationen med Nämnden för kyrkolivets utveckling, kyrkostyrelse, kyrkomöte och stift blir mer splittrad.

Mot bakgrund av detta beslöt nämnderna för Lutherhjälpen och SKM i november 2000 att utrycka en vilja att arbeta för att SKM:s, Lutherhjälpens och EFS utlandsarbete styrs av ett gemensamt organ. Denna fråga är föremål för behandling i Kyrkomötet 2001. Förslaget innehåller en uttalad förväntan och öppenhet att också EFS utlandsarbete ska anslutas till detta gemensamma styrorgan. Detta är en fråga för EFS styrelse att ta ställning till. Skulle Kyrkomötet besluta i enlighet med nämndernas och Kyrkostyrelsens förslag innebär det att mål-och-ram skrivelserna för Lutherhjälpen, Svenska kyrkans mission och, i den mån EFS styrelse så beslutar, EFS utlandsarbete ska ses samman med de ytterligare möjligheter till samordningsfördelar och kvalitetsförstärkningar av verksamheterna som kan bli följden av detta.

I samband med beslut om ett styrorgan skall den kontinuerliga dialogen med partner stärkas och utvecklas med inrättandet av ett internationellt rådgivande organ sammansatt av SKM:s, Lutherhjälpens och EFS partner.

Av stor betydelse för EFS internationella arbete är EFS utlandsutredning vars syfte är att ta fram förslag till strategier och handlingsplaner som kan ligga till grund för inriktningen och utvecklingen av EFS utlandsarbete i framtiden. Arbetet i utredningen har pågått under 2000 och en delrapport presenterades i september. Utredningsarbetet fortsätter under 2001, bland annat med tre regionala samlingar.

Konsekvensanalys, prioriteringar och bedömningar av ekonomiska resurser för verksamhetsområdet

Intäkter

Intäkterna, förutom nationell finansiering genom kyrkofondsmedel, är främst av två slag:

_ Kollekter, gåvor och testamenten förmedlade som anslag från EFS,

_ Sidamedel till utvecklingsprojekt.

Givandet har de senaste åren varit förhållandevis stabilt, och någon förväntan om en drastisk nedgång i givandet finns inte. Det är dock viktigt att upprätthålla en hög informationsverksamhet i Sverige för att skapa engagemang och förmedla information som utmanar yngre och medelålders medlemmar.

Under de senaste åren har de Sidamedel som funnits för projektverksamhet inte fullt ut kunnat användas. Ambitionen har varit högre än vad de faktiska förhållandena medgivit. Detta sett i relation till partners kompetens och kapacitet som tidvis övervärderats. Det medför i sin tur att EFS måste arbeta med kompetens- och kapacitetshöjning i samverkan med partners utomlands.

Kostnader

I princip förekommer två typer av kostnadsslag: verksamhetsanslag och kostnader för utlandspersonal. Det finns också en liten del övriga kostnader som är gemensamma för verksamhetsområdet samt relaterar till programmet för analys, policy och påverkan. Posten Interna kostnader avser kanslipersonal/administration och finansieringen av detta regleras av avtal mellan EFS och Svenska kyrkan på nationell nivå.

Inriktningsmål

EFS Utlands övergripande mål är att tillsammans med partner i Afrika och Asien gestalta Guds evangelium i världen och fördjupa ömsesidiga relationer samt att med öppenhet för nya utmaningar fullfölja EFS kallelse och uppgift. Inriktningsmålen är formulerade tillsammans med sex prioriterade områden:

_ Kyrko- och församlingsutveckling - medverka till fördjupning av kristen tro, ekumenisk samverkan, evangelisation och förnyelse.

_ Teologisk utbildning och reflektion - medverka till förbättrad utbildning av präster och ledare i kyrkan.

_ Hälso- och sjukvård - medverka till en effektivare hälso- och sjukvård för utsatta grupper.

_ Integrerade utvecklingsprogram - medverka till att ge förutsättningar för fattiga människor att själva möta sina basbehov.

_ Katastrofarbete - ha beredskap att möta akuta basbehov i kris- och katastrofsituationer.

_ Missionärer - kalla, förbereda och sända missionärer.

För att uppnå dessa mål bygger EFS missions-, utvecklings- och katastrofarbete på de möjligheter som skapas i ett långsiktigt kyrkosamarbete.

Verksamhetens huvudprogram

Arbetet inom verksamhetsområdet är relaterat till EFS insatser i samverkan med framförallt kyrkor och ekumeniska organisationer samt övriga partner i världen. Dessa insatser innehåller arbete som uppmuntrar och skapar personligt engagemang för mission, liksom insatser som skapar konstruktiva förutsättningar för att kanalisera och förverkliga Svenska kyrkans del i det globala missionsuppdraget. En huvuduppgift är att ställa människor till förfogande för att påverka på alla nivåer, stödja förändring och svara för erfarenhetsutbyte, skapa förutsättningar för att människor ska få självkänsla och självständighet.

Verksamheten bedrivs inom fem huvudprogram

_ Utlandsprogrammet med uppgift att i samverkan med internationella partner stärka det kristna vittnesbördet i ord och handling i internationell mission och diakoni.

_ Katastrofprogrammet som i samarbete med det internationella nätverket Action of churches together, ACT, har till uppgift att förmedla hjälp i katastrofsituationer.

_ Programmet för kommunikation och insamling med uppgift att informera om verksamheten för att skapa opinion, motivera engagemang och samla in medel för att finansiera huvuddelen av arbetet.

_ Programmet för församlingsutveckling och folkbildning med uppgift att i föreningar, församlingar och stift väcka och fördjupa engagemanget för internationell mission och diakoni.

_ Programmet för analys, policy och påverkan, i vilket ett övergripande mål är att aktiva i Svenska kyrkan skall erhålla ökad kompetens och vilja att delta i påverkansarbete i frågor som relaterar till EFS verksamhet.

Verksamhetsområdets rambudget

EFS Utland

					Detalj-	Ram-	Ram-	Ram-
Belopp anges i tkr				Utfall	budget	budget	budget	budget
				2000	2001	2002	2003	2004
Extern finansiering
	Bidrag, Sida			2 162	3 961	2 000	2 000	3 000
	Bidrag, EFS			10 640	22 209	14 281	14 057	14 142
	Netto finans- o kap.förv			-27	0	0	0	0
	Övriga intäkter			480	0	0	0	0
S:a extern finansiering				13 255	26 170	16 281	16 057	17 142
Nationell finansiering				3 604	4 811	5 150	5 345	5 536
S:a intäkter				16 859	30 981	21 431	21 402	22 678
Kostnader
	Lämnade bidrag			-8 217	-13 945	-5 000	-5 000	-6 000
	Övr externa kostn			-1 216	-281	-800	-800	-800
	Personalkostnader			-5 098	-9 895	-9 206	-9 000	-9 000
	Interna kostnader			-5 399	-6 860	-6 425	-6 603	-6 878
S:a kostnader				-19 930	-30 981	-21 431	-21 403	-22 678
Dispositioner
	Förändr avsättningar			3 071	0	0	0	0
S:a dispositioner				3 071	0	0	0	0
Nettoresultat				0	0	0	0	0
Kostnader per huvudprogram
	VO-gemensamt			5 630	7 176	6 931	6 903	7 178
	Kyrkosamverkan			14 300	23 805	13 500	13 500	14 500
	Katastrof			0	0	500	500	500
	Analys, policy, påverkan			0	0	500	500	500
S:a kostnader				19 930	30 981	21 431	21 403	22 678