15. Verksamhetsområdet Internationell mission
15.1 Nämnden för Svenska kyrkans mission
I enlighet med sin instruktion skall nämnden för Svenska kyrkans mission (SKM) samordna, planera och utveckla Svenska kyrkans församlingars missionsengagemang och i gemenskap med hela Kristi kyrka delta i Guds mission i världen. Härvid har nämnden uppdraget:
_ att representera Svenska kyrkan särskilt i fråga om internationell mission,
_ att i missionsinsatser samverka med kyrkor, till vilka Svenska kyrkan har särskilda relationer,
_ att svara för kontakterna med kyrkornas gemensamma och internationella organ för mission och i mån av tillgång på medel stödja särskilda missionsinsatser inom ramen för deras verksamhet,
_ att verka för internationellt och ekumeniskt samordnad planering av nya missionsinsatser och fullfölja Svenska kyrkans kallelse till mission i nya uppgifter,
_ att genom sin ombudsorganisation och på annat sätt förmedla kunskap om mission till församlingar och enskilda samt svara för att kontakter och utbyte mellan kyrkorna i mission aktualiseras och i mån av tillgång på medel förverkligas i församlingarna,
_ att förmedla internationell erfarenhet av mission och kyrkoliv till andra nämnder och organ i Svenska kyrkan,
_ att insamla och fördela medel för nämndens verksamhet samt utbilda medarbetare och missionsombud,
_ att utifrån en kristen människosyn i all sin verksamhet hävda ett internationellt rättviseperspektiv, mänskliga rättigheter samt jämställdhet mellan kvinnor och män.
Nämnden ansvarar därvid, på Kyrkomötets uppdrag, självständigt för verksamhetens omfattning och inriktning. Dess verksamhet bedrivs inom Svenska kyrkans kyrkokansli, varvid den självständigt beslutar om användningen av för nämnden ändamålsdestinerade resurser.
Nämnden styr över verksamhetsområdet Internationell mission och har för arbetet inom detta verksamhetsområde formulerat följande idé och vision för arbetet:
Idé
Svenska kyrkans mission är att i solidaritet med utsatta människor, dela evangelium om Jesus Kristus, söka kyrkans enhet och vara ett tecken för Guds rike i världen.
SKM är Svenska kyrkans redskap för internationell mission och skall ta vara på, samordna och inspirera stiftens och församlingarnas internationella missionsengagemang, sända och ta emot missionärer och därvid samarbeta med andra kyrkor och organisationer.
Vision
Att kyrkor och organisationer som SKM samarbetar med uppfattar Svenska kyrkans mission som trogen mot den kristna bekännelsen, enkel och ekumenisk, professionell och pålitlig.
Att SKM tillsammans med Lutherhjälpen framstår som det organ som mest framsynt och effektivt gör det möjligt för stift, församlingar och enskilda människor i alla åldrar att aktivt delta i kyrkans internationella mission.
15.2 Verksamhetsområdet
Verksamhetsområdets kostnader
Detaljbudget 2001
|
Rambudget 2002
|
Rambudget 2003
|
Rambudget 2004
|
111 885 tkr
|
110 753 tkr
|
113 200 tkr
|
117 539 tkr
|
Varav nationell finansiering
Detaljbudget 2001
|
Rambudget 2002
|
Rambudget 2003
|
Rambudget 2004
|
5 502 tkr
|
5 923 tkr
|
8 500 tkr
|
12 000 tkr
|
Väsentliga förändringar
_ Den nationella finansieringen ökar även år 2004. Detta år föreslås ytterligare 3,5 miljoner konor för att täcka en ökad del av kanslikostnaderna.
_ Nämnden har fått i uppdrag att närmare precisera nivån för den nationella finansieringen av kanslikostnaderna.
_ Ett gemensamt styrorgan förslås för verksamhetsområdena Internationell mission och Internationell diakoni. Även EFS inbjuds att ingå i detta för sitt utlandsarbete.
_ I slutet av perioden prövas möjligheten att skapa en ekonomisk buffert för att hantera tillfälliga förändringar i insamlingsresultatet.
_ En förändring av huvudprogramstrukturen har gjorts. Verksamhetsområdets organisation kommer också att vidare analyseras under perioden som ett resultat av styrorgansförändringen.
Konsekvensanalys, prioriteringar och bedömningar av ekonomiska resurser för verksamhetsområdet
Svenska kyrkans arbete med internationell mission handlar främst om att skapa förutsättningar för ett möte mellan församlingar i Svenska kyrkan och den världsvida kyrkan - för att till ömsesidigt stöd kunna dela tro, erfarenheter och resurser. Inte minst genom att mission lyfts fram i kyrkoordningen som en församlingens grundläggande uppgift ökar möjligheten och behoven till ömsesidighet i missionsarbetet. Arbetet vilar till övervägande del på människors engagemang som bland annat kommer till uttryck i gåvor i kollekter och andra insamlingar.
Skillnaden mellan budgeterat och uppnått insamlingsresultat har under flera år varit betydande. Detta bör mötas genom att skapa en buffert med verksamhetsdestinerade medel som gör det möjligt att hantera tillfälliga förändringar i insamlingsresultatet.
Sedan 1997 bedrivs Svenska kyrkans missions arbete integrerat med Lutherhjälpen och EFS utlandsarbete och i Kyrkokansliet som helhet. De diskussioner som förts i nämnden för SKM och i övriga internationella styrorgan under år 2000 har lyft fram ett antal strukturella problem som finns i dagens situation och som begränsar möjligheterna att utveckla verksamheterna:
· Tre styrorgan för en allt mer integrerad verksamhet medför att det saknas helhetsansvar på den övergripande nämndnivån, vilket kan medföra dels att frågor faller mellan stolar dels att det saknas möjligheter till en strategisk styrning av verksamheterna.
· Tre styrorgan som beställer från en och samma grupp av handläggare förstärker en obalans mellan ambitioner och resurser i kansliet.
· Tre styrorgan för en integrerad verksamhet ger en ofrånkomlig demokratisk oklarhet. Vid motstridiga alternativt alltför omfattande beslut tvingas prioriteringen göras på tjänstemannanivå av utrikeschefen. Nuvarande modell fordrar dessutom en återhållsamhet i beslutsfattarledet - och en tvingande lyhördhet för vad de andra styrorganen kan tänkas besluta - samt en omfattande intern kommunikation mellan ansvariga i verksamhetsområdesledningen.
· Tre styrorgan försvårar möjligheten att fördjupa integrationen mellan verksamheterna, dra nytta av varandras erfarenheter och utveckla respektive verksamhets särart.
· Tre styrorgan innebär ett administrativt merarbete, i hanteringen av processerna kopplade till budget, bokslut, verksamhetsrapportering och Sida.
· Tre styrorgan innebär att integrationen av det internationella arbetet i Svenska kyrkan som helhet försvåras. Kommunikationen med Nämnden för kyrkolivets utveckling, Kyrkostyrelse, Kyrkomöte och stift blir mer splittrad.
Mot bakgrund av detta beslöt nämnderna för SKM och Lutherhjälpen i november 2000 att utrycka en vilja att arbeta för att SKM:s, Lutherhjälpens och EFS utlandsarbete styrs av ett gemensamt organ. Denna fråga är föremål för behandling i Kyrkomötet 2001. För EFS är det EFS styrelse som tar ställning. Skulle Kyrkomötet besluta i enlighet med nämndens och Kyrkostyrelsens förslag innebär det att mål- och ramskrivelserna för Lutherhjälpen, Svenska kyrkans mission och, i den mån EFS styrelse så beslutar, EFS utlandsarbete ska ses samman med de ytterligare möjligheter till samordningsfördelar och kvalitetsförstärkningar av verksamheterna som blir följden av detta.
I samband med beslut om ett styrorgan skall den kontinuerliga dialogen med partner stärkas och utvecklas med inrättandet av ett internationellt rådgivande organ sammansatt av SKM:s, Lutherhjälpens och EFS partner.
SKM:s intäkter har olika källor: insamlade medel, medel från Sida, netto av kapitalförvaltning, medel från stift och församlingar samt medel från den nationella nivån.
Under de senaste åren har SKM arbetat med att finna en realistisk intäktsnivå. Det har inneburit att budget för insamlade medel successivt har dragits ner. Målsättningen är att samla in minst 60 miljoner kronor/år och det anger den nivå som kontinuerlig analys visat vara realistisk. Det är dock viktigt att uppmärksamma att det blir svårare och svårare att samla in pengar. Konkurrensen ökar väsentligt på insamlingsmarknaden. SKM kan inte märka att en högkonjunktur skulle markant bidra till ökat insamlingsresultat. Församlingar och församlingsbaserade grupper liksom enskilda i församlingarna är de främsta givarna. Ökade insatser från kansliets sida krävs för att upprätthålla och öka insamlingsresultatet. Det gäller framför allt att finna modeller som stimulerar till ett ökat regelbundet givande både för enskilda och för församlingar. Ett medvetet arbete krävs dessutom för att på ett samlat och långsiktigt sätt tillvarata möjligheten för församlingar att avsätta medel för internationellt arbete. Detta bör ses som en prioriterad utveckling i relation till de perspektiv som öppnar sig för ökat samordning i och med beslut om ett styrorgan. På detta sätt skulle SKM kunna minska sitt beroende av insamlade medel i form av enskilda gåvor.
Nivån på Sidamedel är tämligen konstant. Samtal pågår med Sida om kriterier för finansiering med Sidamedel, främst för att kunna göra omdisponering så att ändamål inom SKM:s prioriterade områden Teologisk utbildning/reflektion liksom Religionsmöte skall kunna komma ifråga.
Andelen nationell finansiering av SKM:s verksamhet är idag låg. Det långsiktiga målet är att nå en kostnadstäckning för de fasta kanslikostnaderna i Uppsala, idag uppgående till cirka 25 miljoner kronor. Det skulle innebära mer lika behandling av nationell och internationell verksamhet, samt ge en tydlighet i att insamlade medel entydigt och direkt finansierar kyrkans internationella åtaganden. Nämnden har tidigare föreslagit att till år 2005 nå motsvarande full kostnadstäckning för de fasta kanslikostnaderna. Kyrkomötet år 2000 beslöt att ange den nationella finansieringsnivån till 5,9 miljoner kronor år 2002 och 8,5 miljoner år 2003. Nivån för år 2004 föreslås till 12 miljoner kronor. Kyrkostyrelsen har givit nämnden i uppdrag att bättre precisera nivån på den nationella finansieringen av kanslikostnaderna. Detta kommer att redovisas i kommande mål- och rambudgetskrivelser.
En buffert med verksamhetsdestinerade medel är på väg att skapas vilket gör det möjligt att hantera tillfälliga förändringar i insamlingsresultatet. Vidare beräknas år 2002 och 2003 ta ianspråk två miljoner kronor per år avseende tidigare inkomna bundna ändamålsdestinerade medel. 1,3 miljoner kronor föreslås ianspråktas år 2002 för att täcka underskott medan verksamheten beräknas vara i balans år 2003 och generera ett visst överskott år 2004, vilket avsätts till verksamhetsdestinerade medel.
SKM:s främsta bidrag består av att ställa människor till förfogande, i påverkansarbete på alla nivåer, som stöd för förändringsprocesser och för erfarenhetsutbyte. Detta innebär att arbetet är personalintensivt och ställer ökande krav på kompetens. Därför är tillräckliga resurser för missionärer och kanslipersonal samt adekvat kompetenshöjning oundgänglig.
Inriktningsmål
_ Svenska kyrkans mission skall genom delande och samverkan i den världsvida kyrkan förmedla evangeliet om Guds rike, om befrielsen i Kristus och om ett nytt liv i den heliga Anden.
_ Svenska kyrkans mission skall bygga och vårda djupa, varaktiga och ömsesidiga relationer mellan kyrkor, stift och församlingar i den världsvida kyrkan och därigenom ge möjligheter till delande av såväl andliga som materiella resurser.
_ Svenska kyrkans mission skall väcka och fördjupa Svenska kyrkans församlingars engagemang för internationell mission och ge dem förutsättningar att uttrycka sitt engagemang i handling.
_ Svenska kyrkans mission skall genom reflektion och dialog inom Svenska kyrkan och i ekumenisk samverkan formulera teologi och strategier för mission i vår tid.
_ Svenska kyrkans mission skall tillsammans med kyrkor och organisationer stärka det kristna vittnesbördet genom att arbeta för internationell rättvisa, mänskliga rättigheter, jämställdhet mellan kvinnor och män samt ett ansvarigt förhållningssätt gentemot skapelsen.
Verksamhetsområdets organisation
Svenska kyrkans mission har allt sedan tillkomsten varit en kyrkomission och betonar därmed att mission är hela kyrkans ansvar och en integrerad del av kyrkans verksamhet. SKM ska samordna Svenska kyrkans och dess församlingars arbete med internationell mission inom ramen för Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära. Kyrkomission handlar om att förverkliga församlingars delaktighet i den världsvida kristenhetens liv och arbete för enhet, rättvisa och människans värdighet. Kyrkomission innebär också att SKM i första hand samverkar med kyrkor och ekumeniska organisationer för att på olika sätt utföra uppdraget att vittna om Kristus, att tjäna och upprätta människor och att leva i gemenskap och enhet i Gud.
Verksamheten bedrivs inom fyra huvudprogram:
Programmet för kyrkosamverkan vars uppgift är att tillsammans med andra kyrkor och organisationer stärka det kristna vittnesbördet i ord och handling i internationell mission.
Programmet för kommunikation och insamling med uppgift att informera om verksamheten för att skapa opinion, motivera engagemang och samla in medel för att finansiera huvuddelen av arbetet.
Programmet för församlingsutveckling och folkbildning med uppgift att i församlingar och stift väcka och fördjupa engagemanget för internationell mission.
Programmet för analys, policy och påverkan, i vilket ett övergripande mål är att aktiva i Svenska kyrkan skall erhålla ökad kompetens och vilja att delta i påverkansarbete i frågor som relaterar till SKM:s verksamhet.
Prioriterade områden
I verksamheten återkommer sex prioriterade områden som grundläggande verksamhetsteman och som verksamheten prövas utifrån:
_ Kyrko- och församlingsutveckling
_ Teologisk utbildning och reflektion
_ Hälso- och sjukvårdsarbete
_ Utbildning för förändring
_ Mänskliga rättigheter och demokrati
_ Religionsmöte
Bärande principer
De bärande principerna utgör de grundvärderingar som arbetet formas utifrån. De är också avgränsande, i betydelsen att SKM inte stödjer eller samverkar i arbete som står i strid med dessa principer.
_ Ekumeniskt arbete
_ Relationer och möten
_ De utsattas perspektiv
Verksamhetsområdets rambudget
Internationell mission
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Detalj-
|
Ram-
|
Ram-
|
Ram-
|
Belopp anges i tkr
|
|
|
Utfall
|
budget
|
Budget
|
budget
|
budget
|
|
|
|
|
2000
|
2001
|
2002
|
2003
|
2004
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Extern finansiering
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kollekter o gåvor
|
|
|
38 593
|
44 400
|
44 000
|
45 200
|
46 400
|
|
Rikskollekter
|
|
|
15 781
|
17 000
|
16 000
|
16 000
|
16 000
|
|
Bidrag, Sida
|
|
|
31 802
|
32 577
|
32 000
|
32 000
|
34 000
|
|
Övriga bidrag
|
|
|
5 285
|
3 138
|
3 200
|
3 200
|
3 200
|
|
Netto finans- o kap.förv
|
1 538
|
5 850
|
6 300
|
6 300
|
6 300
|
|
Övriga intäkter
|
|
|
1 768
|
|
|
|
|
S:a extern finansiering
|
|
|
94 767
|
102 965
|
101 500
|
102 700
|
105 900
|
|
|
|
|
|
|
|
Nationell finansiering
|
|
|
5 081
|
5 502
|
5 923
|
8 500
|
12 000
|
|
|
|
|
|
|
|
S:a intäkter
|
|
|
99 848
|
108 467
|
107 423
|
111 200
|
117 900
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kostnader
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lämnade bidrag
|
|
|
-49 055
|
-48 799
|
-45 800
|
-45 800
|
-46 000
|
|
Övr externa kostn
|
|
|
-14 085
|
-12 241
|
-12 200
|
-12 793
|
-13 100
|
|
Personalkostnader
|
|
|
-20 218
|
-26 084
|
-26 000
|
-26 000
|
-28 000
|
|
Ftg-anknutna mdl (SPP)
|
10 083
|
|
|
|
|
|
Interna kostnader
|
|
|
-19 969
|
-24 761
|
-26 753
|
-28 607
|
-30 439
|
S:a kostnader
|
|
|
-93 244
|
-111 885
|
-110 753
|
-113 200
|
-117 539
|
|
|
|
|
|
|
|
Dispositioner
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Förändr avsättningar
|
|
|
-6 605
|
3 418
|
3 330
|
2 000
|
-361
|
S:a dispositioner
|
|
|
-6 605
|
3 418
|
3 330
|
2 000
|
-361
|
|
|
|
|
|
|
|
Nettoresultat
|
|
|
0
|
0
|
0
|
0
|
0
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Kostnader per huvudprogram
|
|
|
|
|
|
VO-gemensamt
|
|
|
12 150
|
26 895
|
28 753
|
30 600
|
32 439
|
|
Kyrkosamverkan
|
|
|
71 981
|
74 307
|
71 800
|
71 800
|
74 000
|
|
Kommunik o Insamling
|
7 775
|
8 038
|
7 600
|
7 600
|
7 800
|
|
Församl utv & Folkbildn
|
987
|
1 645
|
1 600
|
1 700
|
1 800
|
|
Analys, policy, påverkan
|
351
|
1 000
|
1 000
|
1 500
|
1 500
|
S:a kostnader
|
|
|
93 244
|
111 885
|
110 753
|
113 200
|
117 539
|


