13. Verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling

13.1 Nämnden för kyrkolivets utveckling

Den nationella nivåns uppdrag har förtydligats i kyrkoordningen. Följande ryms inom verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling:

_ att stödja stiftens främjande av församlingarnas liv och utveckling,

_ arbetet med de kyrkliga böckerna,

_ arbetet med de kyrkliga grundutbildningarna.

Nämnden för kyrkolivets utveckling har enligt kyrkoordningen ett särskilt ansvar för de kyrkliga grundutbildningarna och för stödjande av stiftens arbete med att främja församlingslivets utveckling. Nämnden är styrorgan för verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling. Kyrkostyrelsen har i en skrivelse till 2001 års Kyrkomöte föreslagit en ny instruktion för nämnden.

Delegationen för finskspråkigt arbete

Nämnden för kyrkolivets utveckling skall enligt sin instruktion utse en delegation för finskspråkigt arbete. Delegationen för finskspråkigt arbete skall enligt sitt reglemente särskilt fungera som samarbets- och serviceorgan åt stift och församlingar, stöd för församlingsgrupperna samt biträda vid rekrytering, utbildning och fortbildning. Delegationen skall också vara förbindelseorgan mellan Svenska kyrkan och sverigefinländarna samt utveckla förbindelserna mellan Svenska kyrkan och Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. De båda språkgrupperna är representerade i delegationen för att ömsesidigheten skall prägla arbetet från planering till genomförande.

13.2 Verksamhetsområdet

Verksamhetsområdets kostnader

Detaljbudget 2001	Rambudget 2002	Rambudget 2003	Rambudget 2004
89 817 tkr	92 712 tkr	94 296 tkr	95 712 tkr

Varav nationell finansiering

Detaljbudget 2001	Rambudget 2002	Rambudget 2003	Rambudget 2004
69 955 tkr	74 205 tkr	75 784 tkr	77 985 tkr

Väsentliga förändringar

_ Ramen ökas år 2002 och 2003 med 1,5 miljoner kronor avseende kostnader för utbildning av döv prästkandidat.

_ Resurserna för miljöarbetet har ökats med 900 tusen kronor.

_ Genom omprövningar inom verksamhetsområdet har det varit möjligt att täcka ökade personalkostnader vid pastoralinstituten.

_ Ett arbete med att öka insatserna för att trygga den framtida personalförsörjningen inleds tillsammans med Församlingsförbundet. Ramen ökas årligen med 800 tusen kronor för detta.

_ Arbetet med de kyrkliga böckerna avslutas och resurserna inom huvudprogrammet Gudstjänst inriktas därefter på att implementera den finska psalmboken samt de nya kyrkliga böckerna.

_ Arbetet med översynen av utbildningarna ÖSUT avslutas under 2002 och de medel som då frigörs inom huvudprogrammet Utbildning utnyttjas mot slutet av perioden för att pröva olika modeller för den framtida yrkesutbildningen.

_ När projektet som arbetat med att stödja stiften i arbetet med Församlingsinstruktionen avslutas 2001 kan resurserna inriktas på arbetet med samhällsfrågor som social ekonomi, mänskliga rättigheter och diskriminering.

_ Nämnden fick efter Kyrkomötet 2000 uppdraget att pröva de nationella utbildningsbehov som angavs i Kyrkostyrelsens skrivelse om Svenska kyrkans Utbildningscentrum. Detta arbete har inletts.

Konsekvensanalys, prioriteringar och bedömningar av ekonomiska resurser för verksamhetsområdet

För de kyrkliga grundutbildningarna och arbetet med de kyrkliga böckerna har nationella nivån ett mandat av mer normerande art. Uppgiften att stödja stiften är en mer konsultativ tjänst där stiftens önskemål och behov bildar den främsta utgångspunkten för arbetets uppläggning och utformning. Utöver detta utgör verksamhetsområdet ett stöd för Kyrkostyrelsen i uppgifter, som ryms inom ansvarsområdet.

Verksamheten bedrivs i nära samverkan med i första hand stiften och utbildningsanordnare, men också med andra kyrkor och samarbetspartner nationellt och internationellt.

Uppgifter som åvilar den nationella nivån är att aktivt bedriva omvärldsanalys och uppmärksamma framtidsfrågor, att förmedla kompetens som stiften saknar. En viktig del av arbetet är att erbjuda mötesplatser, både rumsliga och elektroniska, för samtal och lärande, och att aktivt bevaka vad som sker hos myndigheter och i övrigt på den nationella nivån.

Verksamheten är uppbyggd på de tre huvudprogrammen Gudstjänst, Undervisning och utbildning samt Diakoni och samhällsansvar. Dessa motsvarar församlingens grundläggande uppgift, som den är angiven i kyrkoordningen.

Inriktningen i treårsplanen är att utrikesnämndernas arbete med folkbildning ska integreras med huvudprogrammet Undervisning och utbildning. Samtal mellan nämnderna om gemensamma frågor pågår. Ett uttryck för viljan till gränsöverskridande är det nybildade gudstjänstrådet, som utgör mötesplats för personer med olika perspektiv på gudstjänstutveckling.

Tron på varje människas lika värde, oberoende av ålder och yttre förutsättningar, och synen på barn och ungdomar som de vuxnas förebilder för ett liv i tillit till Gud skall avspeglas i verksamheten. Därför skall barn- och ungdomsperspektivet finnas levande inom samtliga huvudprogram.

Till verksamhetsområdet hör också att bära ansvaret för att ekonomiskt stödja minoritetskyrkors arbete i Sverige. Tidigare har den statliga kyrkofonden och några stift tillsammans genom anslag bidragit till den danska, isländska, norska, lettiska och ungerska kyrkans verksamhet i landet. Från och med år 2001 bärs detta ansvar av den nationella nivån.

Delegationen för finskspråkigt arbete

Delegationen har ansvar för finskspråkigt arbete inom gudstjänstliv, diakoni, undervisning och mission samt information och kommunikation på nationell nivå. Arbetet med gudstjänstliv, diakoni och undervisning bedrivs i respektive huvudprogram inom verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling.

Under budgetperioden kommer delegationen framförallt

_ att aktivt följa upp kyrkoordningens tillämpning och funktion ur ett minoritetsperspektiv,

_ att slå vakt om att sverigefinska minoritetens behov tydligt uppmärksammas i Svenska kyrkans tjänsteorganisationer, utbildningar och rekrytering,

_ att främja kommunikationen mellan minoritet och majoritet och förstärka den sverigefinska kyrkliga identiteten bl. a.. genom fortsatt utgivning av tidningen Ankkuri,

_ att ur Svenska kyrkans perspektiv följa den minoritetspolitiska utvecklingen i samarbete med berörda myndigheter och sverigefinska riksorganisationer.

Svenska kyrkans miljövärn

Arbetet med miljöfrågor på den nationella nivån drivs och samordnas genom Miljövärnet, vars uppgift är att:

_ Till motiverade församlingar erbjuda verktyg för omställning till hållbar utveckling. Detta sker genom miljödiplomeringen.

_ Erbjuda motivation på individuell basis. Detta sker under 2001-2002 genom projektet "Klimat.nu".

_ Påminna kyrkan om ansvaret att medverka till omställning till hållbar utveckling.

_ Att vara spejare in i framtiden.

Den verksamhet som tydligt prioriteras under de närmaste åren är den stora miljödiplomeringsprocess som, genom Miljövärnet drivs i Svenska kyrkan. Inom vissa stift har arbetet nått långt, medan andra stift är mer avvaktande.

Referensgruppen för Miljövärnet utses av Kyrkostyrelsen och rapporterar till Kyrkostyrelsen, medan arbetet redovisar sin ekonomi och delvis även bedrivs inom detta verksamhetsområde. Miljövärnets kansli har under år 2000 flyttat från Tanum till Kyrkokansliet, för att kunna integreras bättre med den övriga nationella verksamheten. Under perioden inleds även arbetet med att miljödiplomera Kyrkokansliet.

Nämndens verksamhet de kommande åren:

Genom sammanslagningen till en nämnd har vissa besparingar uppnåtts. Omprioriteringar har även resulterat i att ett par nya områden kan bearbetas i syfte att stödja stiftens arbete med att främja församlingslivets utveckling:

Det gäller det treåriga projektet Kyrkliga böcker, som avslutades under år 2000. Det utrymme som då frigjorts i ramen används i första hand till implementering av den finskspråkiga psalmboken och därefter till implementering av de nya kyrkliga böckerna.

Församlingsinstruktionsprojektet, som inleddes hösten 1999, kommer att avslutas under 2001. Under 2002 kommer utvärdering av arbetet att genomföras. För projektet finns en projektledare på halvtid. Det utrymme som frigörs när projektet avslutas behöver användas för arbetet med de samhällsfrågor som prioriteras under den kommande perioden nämligen frågor om social ekonomi, mänskliga rättigheter och diskriminering.

Samhällets och de idéburna organisationernas förväntningar på kyrkans engagemang och ansvarstagande i samhället växer. Kyrkan behöver tydligare finnas med t. ex. i arbetet för hållbar utveckling och mänskliga rättigheter.

Eftersom behoven är stora krävs prioriteringar av vilka uppgifter som ska ges företräde. För att på nationell nivå framöver göra bättre prioriteringar i arbetet med att stödja stiften krävs en mellan stiften och den nationella nivån gemensam bild av behoven. Under år 2001 kommer strukturer för mötet mellan representanter för ledningen på nationell nivå och stiftsnivå att byggas upp, där samtal om behov, mål och utvärdering kan föras.

De ekonomiska förutsättningar under de senaste åren har gjort att flera stift minskat antalet tjänster inom arbetet med församlingsutveckling. Istället har önskemålen om insatser från nationell nivå ökat. Utvecklingen mot en öppen och levande folkkyrka kräver stora insatser från alla nivåer.

Den tvååriga översynen av utbildningarna, ÖSUT, kommer att avslutas under första halvåret 2002. Översynen förväntas leda till utveckling av gällande utbildningssystem men också förslag på modeller för den framtida yrkesutbildningen. Dessa modeller behöver prövas. De medel som frigörs när översynen avslutas bedöms idag inte att helt täcka kostnaderna för detta men några beräkningar för de framtida kostnaderna föreligger inte utan får redovisas i kommande mål- och rambudgetskrivelser.

Svenska kyrkan har idag ett starkt behov av ledarskapsutveckling, både i form av grundutbildning och av kompetensutveckling för anställda, förtroendevalda och frivilliga. Exempel på behov av nationella utbildningsinsatser rör institutionssjälavården. Genom sjukvården, kriminalvården, telefonsjälavården, polisväsendet och högskolearbetet har Svenska kyrkan en omfattande kontaktyta som medför ett stort själavårdsansvar. De frikyrkliga specialistpastorerna får utbildningen helt bekostad av statliga medel medan det blir allt svårare för präster och diakoner i Svenska kyrkan att finansiera utbildning.

Nämnden har även fått i uppdrag att pröva de förslag om de nationella utbildningsplatser som Kyrkomötet år 2000 ställde sig bakom i skrivelsen om Svenska kyrkans utbildningscentrum. Detta arbete pågår men ekonomiska bedömningar finns ej i nuläget.

Rekryteringen till grundutbildningarna blir allt svagare främst för den musikaliska, pedagogiska och karitativa profilen. Om fem år börjar de stora grupper som föddes på 1940-talet gå i pension och det kommer att innebära stora avgångar. Samtidigt är de ungdomskullar som skall gå ut i arbetslivet små. Rekryteringsläget bedöms bli väsentligt hårdare. Redan nu behöver en rekryteringssatsning ske. För detta avsätts 800 tusen kronor per år under perioden så att nämnden tillsammans med Svenska kyrkans Församlingsförbund ska kunna inleda en sådan satsning.

I verksamhetsområdet ingår teckenspråkig gudstjänstutveckling och fortbildning samt arbetet med att finna former för att teckenspråkiga skall ges ansvar för Dövkyrkan. Detta är mycket kostsamt och handlar om en tämligen begränsad grupp på 10.000 människor spridda över landet. Kyrkan har för sin trovärdighets skull anledning att medverka till att ge döva samma förutsättningar som hörande till delaktighet och ansvarstagande i kyrkan. Medel finns upptagna för detta bl.a. för att en döv prästkandidat ska kunna fullfölja sin utbildning.

Inriktningsmål

Verksamheten ska bidra till kyrkolivets utveckling i Svenska kyrkan genom:

_ att verksamhetsområdet tillämpar framtidsinriktad omvärldsanalys,

_ att stödja stiften när det gäller att främja ett varierat gudstjänstliv som bygger på de mångas delaktighet med syfte att upprätta och befria människor,

_ att utveckla handlingsmodeller/metoder för medarbetare så att människor upprättas och befrias,

_ att främja en miljö där människan är subjekt i ett livslångt lärande,

_ att främja arbetet med Svenska kyrkans språkliga minoriteter genom att hävda rätten till ett eget språk och en egen kultur utifrån ett integrationsperspektiv,

_ att rusta medarbetare som utifrån sin specialistkompetens uppmuntrar och tar tillvara den resurs som finns i församlingarna i vårt mångkulturella samhälle.

Verksamhetsområdets rambudget

Kyrkolivets utveckling

					Detalj-	Ram-	Ram-	Ram-
Belopp anges i tkr				Utfall	budget	budget	budget	budget
				2000	2001	2002	2003	2004
Extern finansiering
	Kollekter o gåvor			41
	Rikskollekter			947	850	850	850	850
	Övriga bidrag			18 564	16 872	15 587	15 587	14 802
	Netto finans- o kap.förv			95
	Övriga intäkter			2 301	1 620	1 640	1 650	1 650
S:a extern finansiering				21 948	19 342	18 077	18 087	17 302
Nationell finansiering				54 981	69 955	74 205	75 784	77 985
S:a intäkter				76 929	89 297	92 282	93 871	95 287
Kostnader
	Lämnade bidrag			-28 516	-31 731	-32 545	-32 540	-33 240
	Övr externa kostn			-20 831	-27 748	-26 482	-26 751	-27 617
	Personalkostnader			-9 416	-10 767	-12 490	-12 945	-11 471
	Interna kostnader			-18 314	-19 571	-21 195	-22 060	-23 384
S:a kostnader				-77 077	-89 817	-92 712	-94 296	-95 712
Dispositioner
	Förändr avsättningar			148	520	430	425	425
S:a dispositioner				148	520	430	425	425
Nettoresultat				0	0	0	0	0
Kostnader per huvudprogram
	VO-gemensamt			22 169	23 425	24 855	25 730	27 079
	Diakoni o samhällsansvar			7 715	7 933	8 026	8 035	7 700
	Utbildning o undervisning			35 421	44 104	45 313	45 817	47 568
	Gudstjänst			8 804	10 289	10 400	10 600	9 250
	Språkliga minoriteter			2 968	4 066	4 118	4 114	4 115
S:a kostnader				77 077	89 817	92 712	94 296	95 712