12. Verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning

12.1 Kyrkofondens styrelse

För förvaltning av kapitaltillgångar på kyrkans nationella nivå, bl. a. de tillgångar som utgör kyrkofonden, och för handläggningen av ärenden inom utjämningssystemet finns ett särskilt organ på den nationella nivån, Kyrkofondens styrelse. Denna styrelse består av nio ledamöter och lika många ersättare. De väljs av Kyrkomötet. Bland ledamöterna har Kyrkomötet utsett en ordförande och två vice ordförande. Utöver att svara för de angivna uppgifterna handlägger Kyrkofondens styrelse också vissa ärenden i anknytning till utjämningssystemet, t. ex. rörande kyrkobokföringssystemet och systemet för avgiftsbetalning.

12.2 Verksamhetsområdet

Verksamhetens kostnader

Detaljbudget 2001	Rambudget 2002	Rambudget 2003	Rambudget 2004
1 104 337 tkr	1 150 167 tkr	1 205 695 tkr	1 259 955 tkr

Väsentliga förändringar under åren 2002-2004

Följande förändringar under perioden bör särskilt uppmärksammas:

_ ökning av såväl intäkter som kostnader med anledning av kyrkoantikvarisk ersättning

_ ökning av såväl intäkter som kostnader i utjämningssystemet med anledning av den ekonomiska utvecklingen

_ ökade strukturbidrag från 2002

_ ökade intäkter under 2002 med anledning av nya beräkningsgrunder för särskild utjämningsavgift

_ ökade intäkter av kapitalförvaltningen med anledning av att kyrkofondens kapital successivt ökar

_ minskning av kostnader för oförutsett inom utjämningssystemet

_ ökade kanslikostnader

Konsekvensanalys, prioriteringar och bedömning av ekonomiska resurser för verksamhetsområdet

I förhållande till 2001 förväntas såväl intäkter som kostnader i utjämningssystemet bli högre under år 2002. Trenden väntas - med ett oförändrat utjämningssystem - fortsätta under år 2003 och 2004. Av kostnaderna 2002 utgör 50 miljoner kronor den kyrkoantikvariska ersättning som kyrkofondens styrelse skall fördela och som Svenska kyrkan erhåller av staten, vilken sedan ökar med 50 miljoner kronor årligen. De speciella systemkostnaderna i samband med relationsförändringen minskar jämfört med 2001. En kraftig men tillfällig ökning av intäkterna från den särskilda utjämningsavgiften blir följden av styrelsens beslut om nya beräkningsgrunder för denna avgift från och med 2002. Dessa nya beräkningsgrunder kommer också att utgöra riktmärke för hur stor prisfallsreserven avseende värdepapper högst bör vara. Prisfallsreserven utgör i princip skillnaden mellan det vid bokslutstillfället gällande marknadsvärdet för värdepapperen och ett försiktigt beräknat sådant värde. Härvid utgör det för skulder justerade försiktigt beräknade marknadsvärdet på kyrkofonden den 1 januari 2000 också dess redovisade ingående bundna kapital 3 232 miljoner kronor. Detta utgörs i huvudsak av den summa som överfördes från Kammarkollegiet till Svenska kyrkan efter att erforderligt belopp avskiljts till förmån för Svenska kyrkans försäkringsförening inklusive särskild löneskatt. Det bundna egna kapitalet ökar sedan årligen med värdesäkring och det fria egna kapitalet ökar med det årliga nettoöverskottet från verksamheten på den nationella nivån, exklusive det belopp som skall användas till värdesäkringen.

Från år 2001 har den centrala finansieringen av kyrknätet flyttats från verksamhetsområdet och istället lagts under Kyrkorätt och Organisation.

Den största kostnadsposten inom verksamhetsområdet avser utbetalade bidrag inom ramen för utjämningssystemet. Dessa är till sin huvuddel bestämda av Kyrkomötet genom kyrkoordningen. På några punkter finns utrymme för ändrade prioriteringar oberoende av kyrkoordningens bestämmelser. Några av dessa punkter avser utjämningsfaktorer inom kostnadsutjämningen. Förändringar av dem medför samtidiga förändringar av intäkter och kostnader och påverkar således inte budgetens balans. På andra punkter, t. ex. stiftsbidrag, extra utjämningsbidrag och kyrkobyggnadsbidrag, finns däremot möjlighet till omprioriteringar. En minskning av beloppen för ett eller flera av dessa bidrag skulle medföra sänkta utbetalningar från utjämningssystemet till stift, församlingar och samfälligheter. Ökade belopp skulle å andra sidan medföra större utbetalningar.

Utjämningssystemet är komplext och dess införande har föregåtts av ett omfattande utredningsarbete. Det nuvarande utjämningssystemet har efter en infasningsperiod kommit i fullt bruk först år 2000 och därför föreligger inte anledning att redan under år 2002 göra några större förändringar. En första utvärdering av utjämningssystemet kommer dock att påbörjas redan under 2001. Budgetförslaget utgår självfallet från det nuvarande utjämningssystemet.

Eftersom verksamhetsområdet beräknas ge större intäkter än kostnader under perioden 2002-2004 och framförallt under 2002 beroende på engångseffekt av de nya beräkningsgrunderna för särskild utjämningsavgift, gör Kyrkostyrelsen bedömningen att detta kommer församlingarna bäst till del genom en höjning av strukturbidraget med 20 miljoner kronor från och med 2002. Strukturbidraget beräknas sedan kunna ligga kvar på samma nivå 2003 och 2004. Ekonomiska resurser avsätts till datorsystem som skall förenkla och rationalisera kyrkobokföringen, som ju är av avgörande betydelse för uppbörden av kyrkoavgift liksom för valsystemet. Ekonomiska resurser avsätts också till utveckling av ett elektroniskt interndebiteringssystem som bland annat skall underlätta ekonomiska transaktioner mellan enheterna inom kyrkan. Den ID-handling för präster och diakoner som Kyrkomötet sedan tidigare beslutat om kan därmed utvecklas vidare till ett elektroniskt ID-kort eftersom användarna av det elektroniska interndebiteringssystemet måste kunna identifiera sig.

Kyrkostyrelsen delar kyrkofondens styrelses bedömning av att fria resurser behöver byggas upp. Kyrkostyrelsen anser att detta bör ske med beaktande av att behovet av nationell finansiering torde öka, främst avseende år 2004, bl. a. genom normala kostnadsökningar i samhället.

Med de ekonomiska antaganden som nu angetts i budgeten väntas konsolideringen av eget kapital stiga till cirka 37 procent mot slutet av 2004.

Inriktningsmål

_ Utjämningssystemet skall fungera i enlighet med kyrkoordningen.

_ Underlag för bedömning av Svenska kyrkans samlade ekonomi skall upprättas.

_ Stift, församlingar och samfälligheter skall i enlighet med kyrkoordningen förses med prognoser över väntade kyrkoavgiftsintäkter.

_ Utbetalning av kyrkoavgiftsmedel skall ske i enlighet med kyrkoordningen.

_ Kyrkobokföringssystemet skall upprätthållas och vidareutvecklas.

_ Kyrkofondens förmögenhet skall förvaltas så effektivt som möjligt, varvid den skall vara placerad så att riskerna sprids och förmögenheten uppnår bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Förvaltningen skall samtidigt ske på ett etiskt försvarbart sätt och i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.

_ Andra kapitaltillgångar än kyrkofonden skall - inom ramen för de särskilda föreskrifter som kan gälla för dessa - förvaltas på samma sätt som kyrkofonden.

_ Den kyrkoantikvariska ersättningen skall fördelas på ett sådant sätt att de kulturhistoriska värdena inom Svenska kyrkan upprätthålls på ett tillfredsställande sätt

Verksamhetsområdets rambudget

Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning

					Detalj-	Ram-	Ram-	Ram-
Belopp anges i tkr				Utfall	budget	budget	budget	budget
				2000	2001	2002	2003	2004
Extern finansiering
	Utjämningsavgifter			1 283 450	1 340 153	1 520 304	1 440 329	1 478 049
	Övriga bidrag					50 000	100 000	150 000
	Netto finans- o kap.förv			103 299	232 000	202 000	222 000	238 000
	Övriga intäkter			1 764	2 000	2 200	2 700	2 700
S:a extern finansiering				1 388 513	1 574 153	1 774 504	1 765 029	1 868 749
Nationell finansiering				-200 977	-329 999	-290 768	-306 393	-331 036
Kostnader
	Utjämningsbidrag			-985 357	-1 030 327	-1 049 717	-1 054 717	-1 059 717
	Lämnade bidrag			-159 585		-50 000	-100 000	-150 000
	Övr externa kostn			-47 978	-40 012	-28 911	-28 631	-27 381
	Personalkostnader			-1 633	-4 000	-500	-500
	Interna kostnader			-8 319	-14 998	-16 039	-16 847	-17 857
	Oföruts kostnader				-15 000	-5 000	-5 000	-5 000
S:a kostnader				-1 202 871	-1 104 337	-1 150 167	-1 205 695	-1 259 955
Dispositioner o förändr eget kapital
	Förändr avsättningar			171 180
	Avsättn bundet eget kap			-113 822	-49 079	-71 000	-73 000	-74 000
	Förändr fritt eget kap			-42 658	-90 738	-262 569	-179 941	-203 758
S:a dispositioner				15 336	-139 817	-333 569	-252 941	-277 758
Nettoresultat				0	0	0	0	0
Kostnader per huvudprogram
	VO-gemensamt			6 841	15 767	16 239	17 047	18 057
	Kapitalförvaltning			10 826	1 000	1 000	1 000	1 000
	Extern kapitalförvaltn				295	295	295	295
	Nationella system			38 317	41 948	27 916	27 636	25 886
	Ekonomisk utjämning			991 915	1 045 327	1 054 717	1 059 717	1 064 717
	Kyantikv, Milj progr mm			154 972		50 000	100 000	150 000
S:a kostnader				1 202 871	1 104 337	1 150 167	1 205 695	1 259 955