3. Budgeten i sammanfattning

Kyrkostyrelsen lägger i denna skrivelse fram förslag till mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004.

_ Kyrkomötet fattar beslut om budgetramar på verksamhetsområdesnivå. Det ankommer därefter på Kyrkostyrelsen och övriga styrorgan att i arbetet med detaljbudget precisera fördelningen på huvud- och delprogram.

_ Kyrkomötet fattar beslut om ramar för kostnaderna. Beträffande intäkter inom utjämningssystemet, verksamhetsområde Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning, blir utfallet delvis en konsekvens av förändringar i avgiftsunderlaget till följd av inkomstutveckling i samhället och står därmed utanför Svenska kyrkans kontroll. Det är rimligt att, om intäkterna skulle öka, också kunna öka kostnaderna inom utjämningssystemet redan samma år och slippa den tidsförskjutning som det innebär att vänta till nästa budget. På motsvarande sätt kan oväntade och extraordinära händelser påverka verksamhetsområdet Internationell diakoni. Så kan t.ex. inträffade katastrofer föranleda att såväl Sida som en bred allmänhet riktar insatser i en omfattning som ej ryms inom den normala budgeterade verksamheten. Ett exempel från senare år är kriget i Kosovo. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Kyrkostyrelsen att Kyrkomötet medger att kostnaderna för utjämningssystemet och för internationellt katastrofbistånd får överskridas under år 2002 om detta finansieras med ökade intäkter under året.

_ Kyrkostyrelsens förslag och prioriteringar bygger på aktuell kunskap om uppgifterna på den nationella nivån. I syfte att uppfylla målen bör Kyrkostyrelsen äga rätt att göra erforderliga omdisponeringar inom budgetramen.

Budgetskrivelsens uppläggning

Detta kapitel innehåller först en övergripande kommentar rörande ekonomin och dess förutsättningar. Därefter följer en sammanfattande budgetanalys som avslutas med en tabell över mål och rambudgetens belopp för hela budgetperioden, totalt för alla verksamhetsområden. Det bör noteras att verksamhet bedriven i bolagsform ej ingår i siffersammanställningarna. (Avser i huvudsak Svenska Kyrkans Utbildning AB.)

I bilaga 14 finns begreppsförklaringar till tabelluppställningen. Bilagan innehåller också information avseende omgrupperingar av verksamhet som skett sedan föregående mål och rambudgetskrivelse (KsSkr 2000:1) för att läsaren lättare skall kunna följa presentationen. Dessutom sker i denna skrivelse en bruttoredovisning avseende behovet av nationell finansiering även inkluderande verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning. Detta är en förändrad redovisningsprincip i förhållande till förra årets mål och rambudget och syftar till att ge en mer rättvisande bild. Förändringen innebär ingen reell ändring i kostnadsnivå.

Från och med kapitel 4 följer en presentation verksamhetsområde för verksamhetsområde. Varje presentation avslutas med en tabell för budgeten under de kommande tre åren.

I bilaga 1-13 finns planeringsunderlag för varje verksamhetsområde sammanställt av respektive styrorgan.

Bilaga 15 visar i översikt budgeten avseende år 2002 för samtliga verksamhetsområden (A-3-format).

Övergripande kommentarer och förutsättningar

Budgeten innebär en viss höjning av tidigare ramar för åren 2002-2003 och en ytterligare höjning år 2004. Som närmare analyseras i det följande avsnittet sammanhänger detta framför allt med planerade höjningar av utrymmet för Kyrkostyrelsens förfogandemedel, vilket närmare utvecklas i kapitel 5. För närvarande pågår flera större utredningar inom den nationella nivån, vars konsekvenser ännu inte kan överblickas. Som exempel kan nämnas SKUT-utredningen och översynen av de kyrkliga utbildningarna. Belopp avseende konsekvenser av dessa utredningar har inte lagts in i budgeten utan kommer att behöva rymmas inom ramen för förfogandemedlen. Sak samma gäller en del andra önskvärda satsningar, som t.ex. ökade forskarstipendier. Budgeten för perioden medger också en nödvändig ökning av fritt eget kapital.

Kyrkostyrelsens budgetförslag bygger på följande övergripande budgetförutsättningar, vilka tagits fram av Kyrkofondens styrelse:

· Intäkter från den allmänna utjämningsavgiften budgeteras efter samma riktlinjer som föregående år och med användande av Kommunförbundets senaste beräkning av skatteunderlaget.

· Kyrkofondens styrelses beslut under 2000 om nya beräkningsgrunder för särskild utjämningsavgift har beaktats. Den intäktsökning detta innebär återförs till församlingarna genom en höjning av strukturbidragen.

· Avkastningen på kyrkofonden har budgeterats till 6% före avsättning till värdesäkring.

· Värdesäkring av bundet eget kapital sker genom en årlig uppräkning för inflation, budgeterad till 2%.

· Konsolideringsmålet för det egna kapitalet har satts till 40%. Budgeten innebär att konsolideringen stigit till 37% vid slutet av planeringsperioden (17% år 2000).

Rambudgeten är en uppskattning av den framtida ekonomin baserad på den kunskap som nu föreligger. Det finns dock betydande osäkerheter i bedömningarna, och bl.a. följande omständigheter kan nämnas:

· Medlemstalets utveckling

· Avgiftsunderlag för kyrkoavgift (förändring av inkomstutveckling / skattesystem)

· Konjunkturutveckling

· Utveckling finansmarknad

· Strukturomvandling inom kyrkan

· Rekryteringsmöjligheter till kyrkliga yrken

· Insamlingsutveckling

· Offentliga bidrag (Sida, EU)

· Personalkostnader (lön/pension/kompetenskonto)

Vissa av dessa faktorer är dessutom svårbedömda redan på kort sikt, det gäller i synnerhet utvecklingen på finansmarknaden.

Dessa osäkerheter betyder att det finns behov av reserver i budgeten. Dels finns behov av att bygga upp reserver i form av fritt eget kapital för att kunna överbrygga perioder av ekonomiska påfrestningar och möta inte minst variationer i kapitalavkastningen. Dels finns behov av reserver för oförutsedda omständigheter, t.ex. där Svenska kyrkan behöver möta behov med anledning av olika samhällsrelaterade händelser. I detaljbudgeten, där framtiden säkrare kan överblickas, kan denna typ av reserver hållas låga, medan den behöver vara högre ju längre framåt planeringen sträcker sig.

När det gäller frågan om att öka nyttjandet av nationell finansiering, i huvudsak avseende år 2004, gör Kyrkostyrelsen en annan bedömning än Kyrkofondens styrelse. Kyrkofondens styrelse föreslår för hela perioden en oförändrad nivå på den nationella finansieringen för alla verksamhetsområden utom VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning. Kyrkostyrelsen gör en annan bedömning och föreslår för åren 2002 och 2003 en nivå som ligger 6 resp. 12 miljoner kronor högre än vad som angivits i föregående mål och rambudget. I dessa siffror ligger en ökning av förfogandemedel med 10 resp. 20 miljoner kronor medan behovet i övrigt är något lägre. För år 2004 har ramen höjts med 24 miljoner kronor i förhållande till år 2003 då det bland annat är rimligt att anta att kostnadsnivån i samhället ökar och därmed också påverkar Svenska kyrkan och behovet av nationell finansiering.

Budgetanalys

I följande text avses med Föregående M&R den budget som antogs av Kyrkomötet år 2000 och avsåg 2001-2003 (KsSkr 2000:1). Alla belopp anges i mkr där inte annat anges.

1. Inledning

Den totala rambudgeten omfattar hela den nationella nivån med undantag för verksamhet bedriven i bolagsform, främst Svenska Kyrkans Utbildning AB. I budgeten utgör verksamhetsområde Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning den beloppsmässigt dominerande delen. Detta framgår av följande graf:

Figur 1. Totala kostnader 2002 per verksamhetsområde

I Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning ovan ingår utjämningsbidrag, kyrkoantikvarisk ersättning samt vissa smärre belopp för förvaltningskostnader och budgetreserv. Dessa kostnader utgör 60% av den totala kostnadsmassan. Ytterligare drygt 20% utgörs av utlandsverksamheten. Den nationella nivåns övriga delar svarar därmed för resterande knappt 20%.

I totalsammanställningar tenderar VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning genom sin beloppsmässiga storlek att dominera och skymma utvecklingen inom övrig verksamhet. I den följande analysen har budgeten därför delats i två delar, å ena sidan utjämningssystemet, den kyrkoantikvariska ersättning och kapitalförvaltningen och å andra sidan all övrig verksamhet.

2. Verksamheter exkl. ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning

Under denna rubrik inräknas hela den nationella nivån med följande undantag

_ ekonomisk utjämning inom VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning

_ kapitalförvaltning inom VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning

_ kyrkoantikvarisk ersättning inom VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning

_ dotterföretagen. I den mån den nationella nivåns verksamhetsområden köper varor eller tjänster från dotterföretagen ingår givetvis kostnaden för detta i verksamhetsområdets kostnader.

I VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning ingår förutom utjämning, kyrkoantikvarisk ersättning och kapitalförvaltning även en del annan verksamhet, såsom vissa nationella administrativa system. Observera att kostnaden för dessa ingår under den här rubriken eftersom det är kostnader som den nationella nivån har för att sköta de åtaganden som följer med uppgiften att svara för ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning.

2.1 Kostnader

De totala kostnaderna budgeteras till:

Figur 2. Kostnader 2000-2004

		Utfall	Detalj	Ram	Ram	Ram	Föreg. M&R
			budget	budget	budget	budget
		2000	2001	2002	2003	2004	2002		2003
Kostnader		749	826	749	765	797	719		728
Förändr jmf fg M&R				30,2	37,6

Figur 3. Kostnader 2000-2004

Kommentarer:

· Det skall inledningsvis påminnas om att ökade kostnader inte nödvändigtvis leder till ökat behov av nationell finansiering. Det senare påverkas även av förändringar i den externa finansieringen, t.ex. genom förändrade insamlingsresultat, bidrag från stiftelser med anknuten förvaltning och finansiellt netto.

· Kostnadsnivån år 2002 är 77 mkr lägre än år 2001. Detta beror på att 2001 belastas av kostnader för valsystemet (ca 60 mkr), av extra informationsinsatser med anledning av valet (ca 14 mkr) samt av extrainsatser inom VO EFS Utland (ca 10 mkr).

· Den nya budgetramen är 30 mkr högre än den föreg. för år 2002. Förändringen kan delas upp i

- inlemmande av KHus AB och KNät AB (se nedan) 13,0

- ökade förfogandemedel för Kyrkostyrelsen 10,0

- dyrare Kyrkomötesarrangemang år 2002 2,5

- ökade insatser inom HP Utbildning inom VO Kyrkolivets utveckl. 3,9

- ökade kostnader inom VO - SKUT, LH, SKM, EFS Utland 3,0

- övrigt -2,2

Summa 30,2 mkr

I fråga om förfogandemedlens höjning hänvisas till kommentarer under kapitel 5.

Vid jämförelse med föregående M&R skall beaktas att Kyrkans Hus AB och Kyrknätet AB i den budget som här presenteras har integrerats i den nationella nivån. Det har inneburit att kostnaden även för de delar av bolagens verksamhet som faktureras på utomstående nu ingår i den nationella nivån. Det leder till en ökad kostnad på drygt 13 mkr, vilken dock motsvaras av en i princip lika stor ökad intäkt.

För år 2003 är ramen ytterligare ca 8 mkr högre än tidigare, framför allt beroende på att förfogandemedlen har höjts med ytterligare 10 mkr, dvs de är då 20 mkr högre än i föreg. M&R.

Kostnaderna stiger med 32 mkr (4%) mellan år 2003 och 2004. Av detta svarar det tredje steget i höjningen av förfogandemedlen för 10 mkr och utlandsverksamheterna (SKUT, LH, SKM och EFS Utland) för 18 mkr. För övriga verksamheter utgör kostnadsökningen 4 mkr eller 1,3%.

Ytterligare kommentarer till förändringarna finns i avsnitten för respektive verksamhetsområde.

Bruttokostnaden som redovisas ovan säger inget om behovet av nationell finansiering, då stora delar av verksamheten finansieras genom insamlade medel, Sida-bidrag etc. Ovanstående siffror behöver därför kompletteras med en budget för den externa finansieringen.

2.2 Extern finansiering

Följande externa finansiering (inklusive ianspråktagande av avsättningar) har budgeterats:

Figur 4. Extern finansiering 2000-2004

		Utfall	Detalj	Ram-	Ram-	Ram-	Föreg M&R
			budget	budget	budget	budget
		2000	2001	2002	2003	2004	2002		2003
Kollekter o gåvor		204	207	208	210	213	208		208
Bidrag, Sida		89	103	115	115	123	128		128
Övriga bidrag		50	53	41	45	49	38		38
Nto finans/kap förv.		7	26	26	26	26	12		12
Övriga intäkter		14	16	16	15	15	3		3
Ianspråkt. Avsättn.		138	36	10	5	-2	3		2
Summa		503	440	416	416	425	392		390
Förändr jmf fg M&R				24,4	26,0

Kommentarer:

· En relativt försiktig uppräkning av budgeten för kollekter och gåvor har skett.

· Bidragen från Sida har p.g.a. att regeringen ålagt anslagsbegränsning varit reducerade under 1999 och 2000. För budgetperioden väntas Sidas ram ha ökat.

· I övriga bidrag ingår bl.a. medel från stiftelser med anknuten förvaltning (t.ex. Stödfonden). Svenska kyrkan på nationell nivå förvaltar ett stort antal avkastningsstiftelser med ett sammanlagt marknadsvärde på cirka 180 mkr. Avkastningen tillförs, efter värdesäkring, till stor del verksamhet inom den nationella nivån. För år 2002 innehåller budgetförslaget 19 mkr i intäkter från stiftelser med anknuten förvaltning. Bidragen har budgeterats successivt sjunka efterhand som avsättningarna från det goda börsåret 1999 förbrukas. Samtidigt ökar EU-bidragen mot slutet av perioden.

· Jämfört med föregående M&R ökar övriga intäkter genom övertagandet av verksamhet från Kyrkans Hus AB och Kyrknätet AB. Dock har centralfinansieringen av Kyrknätet inneburit att ökningen av intäkterna begränsas. (Jämför vad som sades ovan ang. kostnadsökningar.)

· Finansnettot förutsätter en avkastning på kapitalet på drygt 4% per år. Detta är lägre än avkastningen på kyrkofonden, där nivån budgeteras till 6%, beroende på att här finns en viss andel ideella placeringar.

· Det höga ianspråktagandet av avsättningar år 2000 avser utbetalningar inom Miljardprogrammet.

· I budgeten för 2001 räknar utlandsverksamheterna med att överbrygga de låga Sida-bidragen genom utnyttjande av tidigare gjorda avsättningar.

Det kan konstateras att av kostnadsökningen mot föregående M&R på 31 resp. 38 mkr finansieras 24 resp. 26 mkr genom ökade externa intäkter.

Intäktsutvecklingen är relativt stabil. Det kan noteras att kollekter och gåvor utgör så mycket som 200 mkr per år.

Figur 5. Extern finansiering 2000-2004

2.3 Nationell finansiering

För den del av kostnaderna som inte kan täckas genom externa medel krävs nationell finansiering. Beloppet erhålls som skillnaden mellan Kostnader och Extern finansiering ovan. Behovet budgeteras till:

Figur 6. Nationell finansiering 2000-2004

		Utfall	Detalj-	Ram-	Ram-	Ram-	Föreg M&R
			budget	budget	budget	budget
		2000	2001	2002	2003	2004	2002		2003
Nationell finansiering		246	386	333	349	373	327		337
Förändr jmf fg M&R				5,8	11,6

Utvecklingen över åren framgår av följande graf:

Figur 7. Nationell finansiering 2000-2004

Finansieringsbehovet överstiger tidigare ram med 6 resp. 12 mkr.

Förändringen jämfört med föregående M&R liksom förändringen mellan år 2003 och 2004 kommenteras utförligare under avsnitten för respektive VO. Här noteras endast några större förändringar med utgångspunkt i följande tabell över finansieringsbehov per VO:

Figur 8. Nationell finansiering per VO 2000-2004

			Utfall	Detalj	Ram-	Ram-	Ram-	Förändr jmf fg
				budget	budget	budget	budget	M&R
			2000	2001	2002	2003	2004	2002		2003
Kyrkomötet o KS			21	31	45	51	63	4,8		10,6
ÄB o biskopsmötet			7	8	7	8	8	0,2		0,2
Kyrkorätt o org			9	86	32	31	32	-9,1		-12,1
Ekon utjämn o kap f			45	56	42	42	42	3,7		3,1
Kristen enhet			13	15	19	22	21	2,8		4,5
Information			29	46	35	34	34	-0,5		-0,5
Kyrkolivets utv			55	70	74	76	78	2,3		3,2
SKUT			44	45	46	49	53	0,4		0,8
LH			5	5	5	7	9	0,0		0,0
SKM			5	6	6	8	12	0,0		0,0
EFS Utland			4	5	5	5	6	0,0		0,0
Forskning			7	9	10	10	11	0,6		1,0
Kultur			3	4	4	4	4	0,7		0,7
Samiskt kyrkoliv			1	1	1	1	1	0,1		0,2
Summa			246	386	333	349	373	5,8		11,6

Kommentarer:

Budgeten för Kyrkostyrelsens förfogandemedel har höjts med 10 resp. 20 mkr för år 2002 och 2003 jämfört med tidigare M&R. Genom intäktsökningar resp. kostnadsminskningar har finansieringsbehovet dock inte stigit motsvarande utan stannat vid 6 resp. 12 mkr.

För VO Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen budgeteras ett bättre finansnetto. Kyrkomötet väntas bli dyrare än tidigare beräknat under år 2002 men billigare 2003. Dessa effekter överskuggas dock av effekten av ökad budget för förfogandemedel.

Kostnaderna för Kyrknätet och de nationella administrativa systemen väntas bli lägre än tidigare beräknat. (VO Kyrkorätt och organisation samt VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning bör ses sammantagna då verksamheter omfördelats mellan dem.)

Några verksamhetsområden budgeterar utökad ram:

· VO Kristen enhet och teologi har fått utökat utrymme för att möjliggöra ökade bidrag till olika ekumeniska organ och för inrättande av en tjänst för religionsteologi.

· VO Kyrkolivets utveckling budgeterar ökade kostnader för miljövärnet, för dövverksamheten och för rekryteringsinsatser.

· Tidigare ram för VO Forskning har visat sig vara för snäv för de mål som sattes upp 2000.

· Ramen för VO Kultur har höjts för att möjliggöra en satsning på Bok- & Biblioteksmässan i samarbete med Göteborgs stift.

Mellan år 2003 och 2004 ökar finansieringsbehovet med 24 mkr. De viktigare förändringarna är:

· Ökade förfogandemedel, 10 mkr, inom VO Kyrkomötet och Kyrkostyrelsen. Budgeten för förfogandemedel är därmed 40 mkr för år 2004, vilket är drygt 2% av den nationella nivåns totala kostnader.

· VO SKUT, LH och SKM ökar med sammanlagt 9 mkr mot bakgrund av framför allt ökade personalkostnader inom utlandsverksamheterna och tidigare uttalad inriktning mot att kanslikostnaden för LH och SKM i ökad utsträckning skall finansieras nationellt.

· Övriga VO:n ökar 5 mkr eller 1,9%.

Vid bedömning av kostnadsutvecklingen skall beaktas att verksamheten är personalintensiv och ökade kostnader för personal (löner, förmåner, rekrytering m.m.) väger in tungt i budgeten.

3. Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning

Under denna rubrik behandlas de delar av VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning, som avser utjämningssystemet, den kyrkoantikvariska ersättningen samt kapitalförvaltningen.

Nedanstående sammanfattning av budgeten visar nettoresultatet (intäkter minus kostnader) per program.

Figur 9. Nettoresultat per program avs. utjämningssystem, nationell finansiering, kapitalförvaltn. m.m.

		Utfall	Detalj-	Ram-	Ram-	Ram-	Föreg M&R
			budget	budget	budget	budget
		2000	2001	2002	2003	2004	2002	2003
Utjämningssystemet		294	295	466	381	413	316	330
Nationell finansiering		-246	-386	-333	-349	-373	-327	-337
Kapitalförvaltning		92	231	201	221	237	208	218
Kyrkoantikv ersättn		0	0	0	0	0	0	0
Disp/Förändr fritt EK		-140	-140	-334	-253	-278	-197	-211
Summa		0	0	0	0	0	0	0

(Observera att tabellen skiljer sig från den tabell i kapitel 12 som visar budgeten för hela VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning beroende på att kostnaden för kansli och nationella administrativa system ingår i avsnitt 2 ovan, tillsammans med övrig verksamhet på den nationella nivån som kräver nationell finansiering.)

Under Utjämningssystemet redovisas nettot mellan erhållna utjämningsavgifter och utbetalda bidrag. Överskottet skall bl.a. täcka kostnaden för nationell finansiering. Beloppet påverkas av avgiftsunderlagets utveckling, dvs. utvecklingen av skatteunderlaget samt medlemstalen. Nya bedömningar i det avseendet har lett till höjningar i förhållande till föregående M&R. Värdet för 2002 påverkas dessutom av engångsintäkter avs. särskild utjämningsavgift (50 % av avkastningen från prästlönetillgångarna).

Under övriga verksamhetsområden uppträder nationell finansiering som en intäkt. Här återfinns samma belopp som kostnad.

Kapitalförvaltning omfattar intäkter och vissa externa kostnader för förvaltningen.

Kostnader och intäkter för kyrkoantikvarisk ersättning motsvarar varandra varför nettot blir 0.

Kostnaderna för Kyrkokansliets arbete med avseende på kapitalförvaltning, utjämningssystem och kyrkoantikvarisk ersättning redovisas inte här utan under föregående avsnitt bland verksamheter som omfattas av den nationella finansieringen.

I resultatbudget och resultatredovisning för den nationella nivån redovisas inte de kyrkoavgifter som överförs till församlingar, samfälligheter och stift via Kyrkkontot. Detta flöde ligger i storleksordningen 10 miljarder kronor årligen.

Budgeten innebär en avsättning för värdesäkring samt konsolidering (Dispositioner/Förändring fritt eget kapital i tabellen ovan) som är väsentligt högre än som planerades i föregående M&R. Det kan noteras att budgeten för 2004 innebär en ytterligare höjning av de årliga avsättningarna med 24 mkr. Se följande tabell och graf.

Figur 10. Dispositioner och förändring av fritt eget kapital 2000-2004

		Utfall	Detalj-	Ram-	Ram-	Ram-	Föreg M&R
			budget	budget	budget	budget
		2000	2001	2002	2003	2004	2002	2003
Förändr avsättningar		-16	0	0	0	0	0	0
Avs. bundet eget kap.		42	49	71	73	74	72	76
Förändr. fritt eget kap.		114	91	263	180	204	125	135
Summa		140	140	334	253	278	197	211
Förändr jmf fg M&R				136,6	41,9

(Anm: Om man jämför summa dispositioner/förändring eget kapital i denna tabell med summa dispositioner/förändring eget kapital i den totala budgeten för nationell nivå skiljer sig siffrorna åt med några miljoner per år för åren 2002 till 2003. Detta beror på att det sker vissa avsättningar och upplösningar även inom övriga verksamhetsområden.)

Figur 11. Dispositioner och förändring av fritt eget kapital 2000-2004

Avsättning till bundet eget kapital (värdesäkring av kyrkofonden) skall kompensera för den värdesänkning som kan sägas uppstå genom inflationen. Den avsättning som behövs för detta är vid 2% inflation ca 70 mkr.

Budgeten innebär en betydande fondering utöver värdesäkringen, dvs. uppbyggnad av fritt eget kapital, vilket utgör en säkerhetsmarginal. I synnerhet inom detta verksamhetsområde kan små förändringar i budgetförutsättningarna, som kapitalavkastning eller förändrat skatteunderlag, leda till värdemässigt mycket stora budgetavvikelser.

Ökningen av fritt eget kapital syftar till att bygga upp en buffert av fritt kapital. Målet för konsolideringen/ bufferten är satt till att fritt eget kapital inkl. prisfallsreserv tillsammans bör vara 40% av det bundna kapitalet. Detta motsvarar ungefär den nivå som Kyrkofondens styrelse fattat beslut om avs. beräkningsgrunden för den särskilda utjämningsavgiften från prästlönetillgångarnas avkastning. Med ovanstående förutsättningar ökar konsolideringstalet från 17% år 2000 till 37% vid utgången av år 2004.

Om budgeten avs. utjämningssystemet, den kyrkoantikvariska ersättningen och kapitalförvaltningen istället redovisas efter kontogrupper ser uppställningen ut så här:

Figur 12. Resultatbudget utj.system, kyrkoantikvarisk ers, kap. förvaltn. 2000-2004

		Utfall	Detalj-	Ram-	Ram-	Ram-	Föreg M&R
			budget	budget	budget	budget
		2000	2001	2002	2003	2004	2002	2003
Intäkter		1 388	1 572	1 772	1 762	1 866	1 590	1 680
Nationell finansiering		-246	-386	-333	-349	-373	-327	-337
Kostnader		-1 003	-1 046	-1 106	-1 161	-1 216	-1 066	-1 132
Disp./förändr. fritt EK		-140	-140	-334	-253	-278	-197	-211
Summa		0	0	0	0	0	0	0

(Observera återigen att tabellen ovan inte omfattar hela VO Ekonomisk utjämning. Den del av verksamhetsområdet som kräver nationell finansiering ingår under avsnitt 2 ovan.)

Kostnaderna för verksamheten stiger med 170 mkr mellan år 2001 och 2004. Ökningen består av utjämningsbidrag (30 mkr) och kyrkoantikvarisk ersättning (150 mkr) som båda slussas vidare till församlingarna. Budgetreserven för oförutsett har sänkts med 10 mkr under perioden och är från och med 2002 endast 5 mkr (0,5% av kostnaden).

4. Jämförelser med M&R-budget enl. KsSkr 2000:1

Där jämförelser gjorts mot föregående M&R har i vissa fall omgrupperingar skett för att ge en mer relevant jämförelse. Det leder till att vissa jämförelsetal som anges i denna skrivelse kan vara svåra att identifiera i skrivelsen KsSkr 2000:1. I bilaga 14 finns därför en sammanställning som visar vilka ändringar i grupperingarna som gjorts.

Det bör särskilt uppmärksammas att i föregående M&R ingick dotterföretagen i siffersammanställningarna. När värden från föregående M&R visats ovan har dessa därför rensats för bolagsdelen.

Nationella administrativa system och bl.a. kanslikostnader inom VO Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning finansierades i föregående M&R direkt ur verksamhetsområdets överskott och täcktes inte via nationell finansiering. Budgetens uppställning har nu ändrats så att även dessa verksamheter inräknas under nationell finansiering. Det påverkar naturligtvis inte de totala kostnaderna men ger en mer fullständig och rättvisande bild av kostnaden för de verksamheter som på något sätt skall finansieras nationellt. För att nå jämförbarhet med den nya budgeten har en motsvarande justering skett av föreg. M&R-budget. Dessa ändringar framgår också av bilaga 14.

Den nationella nivån totalt

						Detalj-		Ram-		Ram-		Ram-
Belopp anges i tkr				Utfall		budget		budget		budget		budget
				2000		2001		2002		2003		2004
Extern finansiering
	Utjämningsavgifter			1 283 450		1 340 153		1 520 304		1 440 329		1 478 049
	Kollekter o gåvor			204 474		206 750		207 750		210 450		213 150
	Bidrag, Sida			88 508		102 815		115 000		115 000		123 000
	Övriga bidrag			50 329		52 839		91 331		145 016		198 824
	Netto finans- o kap.förv			110 644		257 605		228 355		248 380		264 420
	Övriga intäkter			12 443		16 369		16 151		14 632		14 804
S:a extern finansiering				1 749 848		1 976 531		2 178 891		2 173 806		2 292 247
Kostnader
	Utjämningsbidrag			-985 357		-1 030 327		-1 049 717		-1 054 717		-1 059 717
	Lämnade bidrag			-435 091		-316 229		-358 807		-424 185		-492 816
	Övr externa kostn			-199 767		-298 043		-221 735		-216 155		-220 294
	Personalkostnader			-158 284		-213 079		-219 664		-225 741		-235 007
	Ftg-ankn medel (SPP)			30 191		0		0		0		0
	Budgetreserv*			0		-15 000		-5 000		-5 000		-5 000
S:a kostnader				-1 748 308		-1 872 678		-1 854 923		-1 925 799		-2 012 834
Dispositioner o förändr eget kapital
	Förändr avsättningar			155 527		34 464		9 600		4 933		-1 655
	Förändr fritt eget kap			-115 045		-90 738		-262 569		-179 941		-203 758
	Avsättn bundet eget kap			-42 022		-47 579		-71 000		-73 000		-74 000
S:a dispositioner				-1 539		-103 853		-323 969		-248 008		-279 413
Nettoresultat				0		0		0		0		0

*Budgetreserv inom verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning.