2. Kyrkostyrelsens överväganden för den nationella nivåns uppdrag åren 2002-2004.
Uppdraget
Kyrkoordningen anger den nationella nivåns uppdrag på följande sätt: "Svenska kyrkan på nationell nivå tar ansvar för kyrkans gemensamma angelägenheter i fråga om inomkyrklig normgivning, överprövning av beslut, gemensam information, utbildning, samråd samt ekumeniska relationer, internationell diakoni och mission. Till uppgiften hör också att vara kyrkans röst utåt såväl i det svenska samhället som internationellt."
Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och får ange vilka andra organ som skall finnas på nationell nivå och vilka uppgifter dessa skall ha.
Kyrkostyrelsen företräder Svenska kyrkan och bereder och verkställer Kyrkomötets beslut. Kyrkostyrelsen har också förvaltande uppgifter.
Allmänt om budgetskrivelsen
Den budgetskrivelse som Kyrkostyrelsen lägger fram för Kyrkomötet för beslut omfattar mål, verksamhetsplanering och budgetramar för treårsperioden 2002-2004. Kyrkostyrelsen erhåller planeringsunderlag från övriga styrorgan för verksamhetsområdena på den nationella nivån. Verksamhetsplaneringen skall säkerställa att den nationella nivåns uppdrag enligt kyrkoordningen blir utfört och vidareutvecklas. Härvid är det nödvändigt att vara lyhörd för de förväntningar som riktas mot Svenska kyrkan från samhälle och omvärld.
Budgetskrivelsen de senaste åren har varit föremål för viss kritik från Kyrkomötet. En svårighet har varit att ge informativt jämförelsematerial där utfall relaterar till detaljbudget och planeringsramar. Då relationsändringen till staten medfört helt nya uppgifter för den nationella nivån har treårsplanen måst korrigeras och långsiktigheten i planeringen har därmed delvis gått förlorad. Till detta kommer att boksluts- och budgetprocesserna med nuvarande ordning måste genomföras parallellt varför Kyrkostyrelsen inte får utrymme att dra tillräcklig nytta av bokslutet i förhållande till budgetplaneringen. När Kyrkomötet från och med år 2002 förlägger sina två sessioner till hösten kommer delar av dessa problem att undanröjas.
Kyrkostyrelsen har haft överläggningar med samtliga styrorgan för att säkerställa att mål- och rambudgetskrivelsen utgör ett samlat och sammanvägt förslag från de ansvariga organen på nationell nivå. Vid dessa överläggningar har klart framkommit önskemålet att budgetskrivelse skall föreläggas Kyrkomötet endast vart annat år. En sådan ordning skulle medföra att verksamhetsplaneringen blir stabilare och ger utrymme för en mer adekvat måluppföljning. Bokslut och verksamhetsberättelse skulle dock behandlas av Kyrkomötet enligt nuvarande ordning, dvs. på årsbasis. Kyrkostyrelsen kommer att närmare pröva förutsättningarna för en sådan budgetprocess.
Förändringar av den nationella nivåns verksamhetsområden och dess styrning
Den nationella nivåns verksamhet och styrande organ fastställs av Kyrkomötet. Den struktur som råder bör dock alltid vara föremål för prövning i syfte att erhålla de mest effektiva formerna för verksamhetens styrning och dess genomförande.
Under året som gått har en dialog förts mellan Nämnden för Svenska kyrkans mission och Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen. Samtalen har haft som syfte att skapa en enda sammanhållen nämnd för den internationella missionen och diakonin. Kyrkostyrelsen har i en särskild skrivelse (KsSkr 2001:6) kunnat föreslå Kyrkomötet att ett gemensamt styrorgan för SKM och Lutherhjälpen inrättas. EFS kommer att inbjudas att ingå i detta gemensamma styrorgan avseende sitt utlandsarbete. Förslagen till mål och rambudget för de internationella verksamhetsområdena (exklusive Svenska kyrkan i utlandet, SKUT) bygger på detta förslag.
SKUT-utredningen överlämnas i april 2001 varefter remissbehandling vidtar. Efter att förslagen remissbehandlats planeras en skrivelse om SKUT att föreläggas 2002 års Kyrkomöte.
På inrikessidan har redan, i likhet med vad som nu föreslås för SKM och Lutherhjälpen, en sammanslagning skett mellan de tidigare Svenska kyrkans församlingsnämnd och Svenska kyrkans utbildningsnämnd. Den nya nämnden, Nämnden för kyrkolivets utveckling, föreslås i den nämnda skrivelsen (KsSkr 2001:6) få en modern instruktion.
Justeringar mellan övriga verksamhetsområdens uppgifter sker fortlöpande i samband med mål- och rambudgetarbetet. Kyrkostyrelsen bedömer att ökad samordning behöver ske när gäller det teologiska arbetet i Kyrkokansliet eftersom den senaste tidens framsteg både vad gäller genteknisk utveckling och forskning leder till att kyrkans röst efterfrågas inte minst ur ett teologisk-etiskt perspektiv. På motsvarande sätt finns denna positiva förväntan i frågor som rör miljö, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, djurhållning - särskilt i ett EU-perspektiv - samt globaliserings- och rättvisefrågor.
Fjolårets Kyrkomöte noterade också en viss eftersläpning i arbetet med religionsdialog vilket nu åtgärdas. Detta sker bl. a. genom projektet Religionsdialog i församlingen. Det är ett tvåårigt pilotprojekt där Kyrkokansliets verksamhetsområde Forskning och verksamhetsområdena Internationell mission och Internationell diakoni samt SKS samarbetar med fyra församlingar (Tingstad, Hyllie, Brämaregården, Spånga) i fyra stift (Linköping, Lund, Göteborg, Stockholm) om att utveckla metoder för konstruktiv religionsdialog i det lokala sammanhanget.
Vissa ytterligare justeringar i verksamhetsområdenas uppgifter kan ske i år. En samlad redovisning kommer att göras efter det att arbetet med relationsändringen kommit in i ett lugnare skede.
Konsekvenser av relationsändringen till staten
Relationsförändringen har medfört att flera uppgifter som tidigare ankom på olika statliga myndigheter har förts över till Svenska kyrkan. Eftersom såväl organisationsformen som den rättsliga regleringen är ny innebär det att flera av uppgifterna måste ges en annorlunda lösning än tidigare. Detta medför att ett relativt omfattande, kvalificerat utvecklingsarbete vilar på den nationella nivån som för att lösa uppgifterna måste ha ett nära samarbete med församlingar, samfälligheter och stift liksom med flera externa organisationer och myndigheter. Detta har medfört att Kyrkokansliet har behövt utökas. Utökningen har begränsats genom att delar av verksamheten har förts över till externa leverantörer i syfte att inrikta kansliet på de egentliga kärnuppgifterna. Samspelet med bl. a. stiften verkar i en sådan riktning. Då flera viktiga utvecklingsprojekt återstår bedömer Kyrkostyrelsen att det för närvarande inte går att ytterligare effektivisera arbetet i Kyrkokansliet. En översyn av kansliresurserna bör dock inledas under 2004.
Kyrkoordningen - den första tidens erfarenheter
"Kyrkans centrum och livskälla är Jesus Kristus och evangeliet om honom. Evangeliet leder människan till gemenskap med Gud, som är hennes ursprung och mål." Kyrkoordningen uttrycker detta. Kyrkoordningen syftar till att knyta samman teologi och juridik. "Det som Svenska kyrkan tror, bekänner och lär ger en utgångspunkt för kyrkoordningens innehåll och kriterier, mot vilket innehållet i kyrkoordningen skall prövas."
När denna skrivelse avges har kyrkoordningen varit i kraft ett drygt år. Under denna tid har ett antal invändningar rests mot valda delar av regelverket. Som kyrkostyrelse menar vi att det är av yttersta vikt att kyrkoordningen uppfattas som ett stöd för Svenska kyrkans verksamhet och att balansen mellan teologisk grundhållning och juridisk tillämpning efterlevs och klart och tydligt kan uppfattas. Väl motiverade ändringar bör därför genomföras. De bör dock i huvudsak ske i ett samlat sammanhang. Det är mot denna bakgrund rimligt att kyrkoordningen ses över under den kommande treårsperioden. Kyrkostyrelsen har initierat att underlag tas fram för en sådan översyn.
Ny mandatperiod
Kyrkovalen hösten 2001 innebär ny mandatperiod, för den nationella nivåns del från och med mars 2002. En ny mandatperiod ökar behovet av utbildning av de förtroendevalda på olika nivåer. På den nationella nivån behöver nyvalda styrelser, nämnder och råd ges möjlighet att reflektera över innehållet i sina respektive uppdrag.
Balansen mellan arbetsuppgifter och tilldelade resurser på den nationella nivån
Ett återkommande problem som uppmärksammats av såväl Kyrkomöte som Kyrkostyrelse är obalansen mellan arbetsuppgifter och tillgängliga resurser för den nationella nivåns arbete. Det är Kyrkostyrelsens uppfattning att den nationella nivån alltfort har en alltför hög arbetsbelastning. Även om Kyrkomötet under senare år ej initierat uppdrag utan att dessa varit i huvudsak finansierade återstår ändå problemet med hög arbetsbelastning. Flera faktorer spelar en roll, dels i vilken realistisk omfattning - med hänsyn till exempelvis partner i tredje världen - verksamheter kan ges lägre prioritet eller helt avvecklas, dels ett konjunkturläge som försvårat rekrytering av särskilt eftersökta yrkesgrupper.
Det är Kyrkostyrelsens avsikt att initiativ för att förändra och omprioritera verksamheten i syfte att erhålla balans mellan arbetsuppgifter och resurser skall understödjas. Dessa åtgärder förutsätter att nödvändiga omställningsresurser avsätts eftersom avveckling av engagemang och partnerrelationer tar tid. Då effekterna av omprioriteringar således kräver tid att uppnå har återhållsamhet i nya engagemang och uppdrag måst eftersträvas. Kyrkostyrelsen är därför i denna mål- och rambudget ytterst restriktiv när det gäller nya åtaganden. I princip bör nya åtaganden ske först när tidigare uppgifter inom ett område slutförts eller fått en ny huvudansvarig som står för det fortsatta arbetet.
Denna restriktiva hållning sammanhänger också med svårigheterna att få genomslag i verksamheten i den omfattande, starkt decentraliserade Svenska kyrkan om alltför många nyheter och förslag årligen presenteras från den nationella nivån.
Arbetsfördelning mellan den nationella nivån och stiften
En prioriterad uppgift så snart relationsförändringsarbetet slutförts är att initiera ett samråd mellan den nationella nivån och stiften. Båda nivåerna har, med olika roller, funktioner i fråga om kyrkolivets utveckling. Det är därför särskilt angeläget att tillsammans identifiera relevanta satsningar på olika områden och att klargöra på vilket sätt det fortsatta utvecklingsarbetet och samspelet mellan den nationella nivån och stiften skall utformas.
För verksamhetsplaneringen eftersträvar Kyrkostyrelsen vidare att genom gemensamma överläggningar med de olika nationella styrorganen utforma verksamhetsmål för den nationella nivån. Genom att utveckla denna aspekt av målstyrningen avser vi att skapa tydligare former för måluppföljningsarbetet. I denna skrivelse uppmanas samtliga verksamhetsområden att tillskapa arenor för dialog mellan den nationella nivåns verksamhetsområden och dess målgrupper. Detta initiativ omfattar också de internationella verksamhetsområdena där en komplex och omfattande partnerstruktur försvårar arbetet att formulera tydliga och mätbara mål för arbetet.
Åtaganden i föreliggande mål och rambudget som Kyrkostyrelsen särskilt vill lyfta fram
· Demokratiutvecklingen inom Svenska kyrkan skall följas. Ett särskilt samarbete inleds redan under 2001 med Svenska Kyrkans Unga. Bland annat den beslutade utvärderingen av de kyrkliga valen kommer att ge viktigt underlag.
· Det teologiska arbetet förstärks genom att Kyrkokansliets olika resurser samordnas bättre. Svenska kyrkans teologiska kommitté ges därigenom bättre arbetsmöjligheter vilket syftar till att öka förutsättningarna till teologisk reflektion kring de många utmaningar som det moderna samhället ställer oss inför.
· Bidragen till Svenska kyrkans ekumeniska samarbete ökar. Anslagen höjs till Sveriges Kristna Råd (SKR), Kyrkornas världsråd (KV) och Konferensen för europeiska kyrkor (KEK). Vad gäller de två senare internationella ekumeniska organisationerna är bidragshöjningen en konsekvens av tidigare beslut i Kyrkomötet där syftet är att uppnå en likvärdig nivå mellan i första hand Lutherska världsförbundet och KV. För KV:s del gäller det särskilt att få ett bättre ekonomiskt stöd för att kunna driva det teologiska arbetet i Faith and Order och i Interreligious relations and dialogue. I samband med att förslag om de kyrkliga utbildningarna presenteras i slutet av treårsperioden prövas frågan om att förlägga en del av utbildningen i ekumenik till KV:s utbildningscentrum, Bossey, i Schweiz som då får ökat ekonomiskt stöd.
· Omvärldsbevakningen förstärks på nationell nivå genom ett samarbete mellan verksamhetsområdet Forskning och verksamhetsområdet Internationell diakoni. Samarbetet kommer att resultera i en gemensamt finansierad tjänst för omvärldsanalys. I samband med de så kallade Olofsdagarna i Sigtuna kommer olika framtidsbilder att presenteras. En sökbar databas byggs upp som syftar till att binda samman olika utvecklingsprojekt i stift och församlingar.
· En utredning om kyrkomusikens ställning som en del av det offentliga musiklivet i Sverige inleds 2001 och beräknas pågå till våren 2003. Utredningens förslag planeras att efter remissbehandling resultera i förslag till Kyrkomötet 2004.
· Under perioden kommer den pågående översynen av kyrkliga utbildningar (ÖSUT) att fullföljas liksom den hösten 2000 tillsatta utredningen om församlingspedagogerna i Svenska kyrkan. Vid sidan av en målmedveten satsning på kyrkans yrkesutbildningar avser Kyrkostyrelsen att överväga formerna för teologisk folkbildning i Svenska kyrkan.
· Under de närmaste åren kommer den stora fyrtiotalsgenerationen att börja gå i pension. Frågan om hur Svenska kyrkan skall kunna ersätta de kommande pensionsavgångarna med utbildad personal är allvarlig. För detta krävs en god personalpolitik i hela Svenska kyrkan så att den kan behålla sin nuvarande personal i ett läge då även andra delar av arbetsmarknaden kan förväntas aktivt rekrytera medarbetare bland kyrkans personal. Vidare krävs att Svenska kyrkan framstår som en intressant och lockande arbetsgivare för de begränsade ungdomskullar som gör sina yrkesval de kommande åren.
· En viktig uppgift för alla organ på den nationella nivån är att inom Svenska kyrkan verka för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män. I den av Kyrkomötet fastställda instruktionen för Kyrkostyrelsen understryks Kyrkostyrelsens ansvar på denna punkt vad gäller den nationella nivån. Kyrkostyrelsen kommer att aktivt följa frågor som rör jämställdhets- och diskrimineringslagstiftningens tillämpning i Svenska kyrkan.
· En utvärdering av det nuvarande utjämningssystemet presenteras under 2003 då man bör ta ställning till om en förändring av systemet bör ske samt i så fall inleda arbetet med en översyn.
· En del i beslutet om nya relationer mellan staten och Svenska kyrkan är statens åtagande att under åren 2002-2009 betala kyrkoantikvarisk ersättning till kyrkan. För 2002 utgår 50 miljoner kronor och för följande år successivt ökande belopp. Ersättningen fördelas inom kyrkan på de olika stiften, som i sin tur fördelar medlen på de församlingar och samfälligheter som är berättigade till ersättning. På kyrkans nationella nivå är Kyrkofondens styrelse ansvarig för fördelningen. Kyrkofondens styrelse skall före fördelning på stiften samråda med Riksantikvarieämbetet. Stiften skall före fördelning på församlingar och samfälligheter samråda med respektive länsstyrelse. För samverkan mellan Svenska kyrkan och de antikvariska myndigheterna har inrättats samrådsgrupper, såväl en central samrådsgrupp för hela landet som regionala grupper i de olika stiften.
· För att säkra en tydligare budgetprocess med en bättre uppföljning av verksamhetens resultat kommer Kyrkostyrelsen att närmare utreda förutsättningarna för att Kyrkomötet skall kunna fatta beslut om en tvåårsbudget samt att det mellanliggande Kyrkomötet koncentrerar sig på utvärdering av uppnådda resultat.
· Med hänsyn till den nationella nivåns ansvar för Svenska kyrkan som helhet är det nödvändigt att Kyrkostyrelsen förfogar över en reserv som kan täcka behov vilka ej varit möjliga att förutse. En reserv hos Kyrkostyrelsen innebär också att budgeten inom olika verksamhetsområden kan hållas stramare. Osäkra ekonomiska bedömningar, särskilt avseende andra och tredje året, kan undvikas om det i stället finns ett utrymme inom vilket Kyrkostyrelsen kan omfördela medel efter särskilt ställningstagande. Kyrkostyrelsens medel till förfogande föreslås därför stegvis höjas så att de år 2004 utgör 40 mkr.
Avslutande reflektioner
Svenska kyrkan på nationell nivå har i och med genomförandet av kyrka-statreformen i en mening lagt en stor uppgift bakom sig. Likväl står kyrkan även framgent inför en mängd krävande uppgifter. Några har exemplifierats ovan. Även mål- och rambudgetskrivelsen i sin helhet illustrerar detta tydligt.
Som kyrkostyrelse ser vi sammanfattningsvis ett särskilt övergripande ansvar i några avseenden:
_ Vi har ansvar för att den teologiska reflektionen och samtalet utvecklas och blir en dimension i allt arbete på den nationella nivån.
_ Vi behöver utveckla vad som ligger i att den nationella nivån särskilt relaterar till stiften och skall stödja dem i deras behov.
_ Den nationella nivåns uppdrag att vara kyrkans röst utåt i såväl det svenska samhället som internationellt medför nya och vidgade roller för information och kommunikation i kyrkan.
_ Vi har ansvar för att det inom den nationella nivåns organisation finns en rimlig balans mellan krävande uppgifter och tillgängliga resurser.
_ Vi har också anledning att följa upp den nya organisationen för att se om det är möjligt att göra den mer genomskinlig och enklare med snabbare beslutsvägar och därmed ökad effektivitet.
