Motion till Kyrkomötet 2001:79 av Erna Arhag om jäv och beslutförhet vid domkapitlets handläggning av beslutsprövningsärenden

Kyrkomötet KMot 2001:79

Svenska kyrkans överklagandenämnd har redan i ett par beslut fått ta ställning till frågor om jäv och beslutförhet vid domkapitlets beslutprövning av stiftsstyrelsens beslut.

I beslut 12/00 angående stiftsstyrelsens beslut om tillsättning av domprost i Härnösands stift prövades bl.a. frågan om jäv och beslutförhet i domkapitlet. Överklagandenämnden anförde i beslutet bl.a. följande:

Biskopen i Härnösands stift deltog som ordförande vid stiftsstyrelsens beslut att utse L till domprost i Härnösands stift. Han hade därmed tagit sådan befattning med saken att han redan före domkapitlets slutliga handläggning av ärendet borde ha funnit sig vara jävig och således förhindrad att delta i domkapitlets handläggning av ärendet (se 9 kap. 6 § kyrkoordningen och 4 kap. 13 § 7 rättegångsbalken).

Varken i nu aktuellt ärende eller i något annat ärende som handläggs av stiftsstyrelsen har biskopen dock någon möjlighet att kunna undandra sig sin skyldighet att delta i stiftstyrelsens beslut under åberopande av att en jävssituation senare skulle kunna uppkomma i domkapitlet vid prövningen av en framställning om beslutsprövning.

Vidare reses frågan om biskopen kunde ha begärt att domkapitlet, med tillämpning av 8 kap. 5 § kyrkoordningen, skulle ha utsett någon att fullgöra biskopens uppgift som ordförande vid prövningen av det aktuella beslutsprövningsärendet. Domkapitlet kan dock fatta ett sådant beslut endast såvida det inte är särskilt reglerat i kyrkoordningen vad som skall gälla vid förhinder för biskopen.

Domkapitlets sammansättning regleras i 9 kap. 1 § kyrkoordningen. Antalet ledamöter i domkapitlet skall vara sju, nämligen biskopen som ordförande, domprosten som vice ordförande, en av stiftets präster och diakoner vald präst eller diakon, en ledamot som är eller har varit ordinarie domare samt tre övriga ledamöter. För biskopen och domprosten som ledamot skall det finnas en gemensam ersättare som skall vara präst. Domaren respektive prästen/diakonen skall ha ersättare med samma kvalifikationer som den ordinarie ledamoten. För de övriga ledamöterna utses tre ersättare.

Av den redovisade bestämmelsen framgår att det är reglerat i särskild ordning vad som skall gälla i domkapitlet när biskopen som ledamot är förhindrad att delta i domkapitlet. Därmed kan bestämmelsen i 8 kap. 5 § kyrkoordningen inte tillämpas i detta fall.

I fråga om beslutförhet gäller i samtliga ärenden, enligt 9 kap. 5 § första stycket kyrkoordningen, att ordföranden eller vice ordföranden måste vara närvarande för att ett domkapitel skall vara beslutfört. Varken den ersättare som skall finnas för biskopen och domprosten som ledamot eller någon annan ledamot i domkapitlet kan enligt den uttryckliga regleringen i 9 kap. 1 § första stycket 1 och 2 gå in och tjänstgöra som ordförande eller vice ordförande i domkapitlet. (Se även CsSkr 1999:3 avsnitt 8.3.6 och s. 2-371.)

I det aktuella fallet var alltså biskopen jävig på grund av s.k. tvåinstansjäv. Syftet med detta jäv är att undvika att någon som handlägger ett ärende skall kunnas tänkas ha en förutfattad mening i själva saken genom att han eller hon fattat beslut i frågan i ett tidigare skede. Eftersom den tidigare domprosten i Härnösands stift hade slutat sin anställning skulle domkapitlet i den förekommande situationen inte kunna fatta ett beslut i ärendet som var förenligt med beslutförhetsreglerna. Kyrkoordningen anvisar inte någon lösning för den uppkomna situationen. Enligt Överklagandenämndens uppfattning måste det vid sådant förhållande göras en intresseavvägning där syftet att i största möjliga utsträckning garantera objektivitet och opartiskhet vid behandlingen av ärendet ställs mot vikten av att beslutet fattas i enlighet med reglerna om beslutförhet. Vid denna bedömning spelar givetvis en avgörande roll vilken jävssituation som föreligger. När det, som i förevarande fall, är fråga om s.k. tvåinstansjäv anser Överklagandenämnden att intresset av att beslutet fattas på ett sätt som överensstämmer med reglerna om beslutförhet väger över. Det får således accepteras att biskopen, trots konstaterat jäv, deltog i domkapitlets handläggning av det aktuella ärendet.

Även i beslut 14/00 fann Överklagandenämnden anledning att diskutera frågan om jäv i samband med ordningen att domkapitlet överprövar stiftsstyrelsens beslut. Nämnden anförde:

Ö m.fl. har som grund för sitt sedermera återkallade förstahandsyrkande pekat på en av de jävssituationer som kan uppstå när domkapitlet överprövar stiftsstyrelsens beslut, nämligen att föredraganden i stiftsstyrelsen närvarar vid domkapitlets slutliga handläggning av ärendet. Även om det inte förhöll sig så i det aktuella fallet, är det inte otänkbart att en sådan situation skulle kunna uppkomma. Biskopens ledamotskap i båda organen kan likaså skapa jävssituationer i den gällande ordningen (jfr Överklagandenämndens beslut 12/00). När det gäller indelningsärenden har domkapitlet såväl initiativrätt som yttranderätt, se t.ex. 37 kap. 19 och 21 §§ kyrkoordningen. Domkapitlet kan således få överpröva ett beslut om ändrad indelning där domkapitlet tidigare uttalat sin åsikt i saken i ett yttrande till stiftsstyrelsen eller till och med självt tagit initiativ till indelningsändringen. Med ordningen att domkapitlet överprövar stiftsstyrelsens beslut kan således domkapitlets opartiskhet komma att sättas i fråga i ett inte oansenligt antal fall.

Vidare har Överklagandenämnden i ett nyligen avgjort beslut den 6 mars 2001 (beslut 7/01) avseende ett överklagat beslut från Domkapitlet i Göteborgs stift uttalat bl.a. följande:

I den uppkomna situationen var alltså såväl biskopen som domprosten jävig. Utan endera av deras medverkan skulle domkapitlet inte kunna fatta ett beslut i ärendet som var förenligt med beslutförhetsreglerna. Kyrkoordningen anvisar inte någon lösning för den uppkomna situationen. Enligt Överklagandenämndens uppfattning måste det vid sådant förhållande göras en intresseavvägning där syftet att i största möjliga utsträckning garantera objektivitet och opartiskhet vid behandlingen av ärendet ställs mot vikten av att beslutet fattas i enlighet med reglerna om beslutförhet. Vid denna bedömning spelar det givetvis en avgörande roll vilken jävssituation som föreligger. När det, som i förevarande fall, närmast är fråga om s.k. tvåinstansjäv anser Överklagandenämnden att intresset av att beslutet fattas på ett sätt som överensstämmer med reglerna om beslutförhet väger över. Det får således accepteras att domprosten, trots konstaterat jäv, deltog i domkapitlets handläggning av det aktuella ärendet.

Överklagandenämnden har i sin verksamhetsberättelse för år 2000 kommenterat de aktuella frågorna under ett avsnitt avseende behov av översyn av vissa bestämmelser i kyrkoordningen på följande sätt:

De refererade ärendena aktualiserar frågan om det är lämpligt att domkapitlet beslutsprövar stiftsstyrelsens beslut med anledning främst av de förekommande jävssituationer som uppkommer redan genom det förhållande att biskopen är ordförande i de båda organen. Med hänsyn till Svenska kyrkans struktur och uppbyggnad framstår det sannolikt inte som ett möjligt alternativ att ett domkapitel i något annat stift i stället skulle ges uppgiften att beslutspröva stiftsstyrelsens beslut. Det ligger därför närmast till hands att ett organ på nationell nivå ges uppgiften att beslutspröva stiftsstyrelsens beslut. Om man anser det tillräckligt med en prövning i endast en enda instans kan uppgiften läggas på Överklagandenämnden.

I Överklagandenämndens beslut tas också upp frågan om beslutförhetsreglerna för domkapitlet, närmast med avseende på kravet att biskopen eller domprosten måste vara närvarande och tjänstgöra som ordförande för att domkapitlet skall vara beslutfört. Överklagandenämnden har i beslutet väckt frågan om det inte på nytt bör övervägas om det vid jäv eller vakans för biskopen och domprosten skall vara möjligt för någon annan ledamot - lämpligen domarledamoten - att tjänstgöra som ordförande i domkapitlet, för att härigenom kunna undvika att domkapitlet tvingas fatta ett enligt kyrkoordningen felaktigt beslut, om över huvud taget något beslut skall kunna fattas. Under alla förhållanden måste den uppkomna situationen föranleda ett förtydligande i kyrkoordningen avseende domkapitlets beslutförhet.

Jag anser att de oklarheter i kyrkoordningen som Överklagandenämnden pekar på bör bli föremål för en utredning med inriktning att tillskapa bestämmelser som undanröjer de nuvarande jävssituationerna i domkapitlet och förekommande kollisioner med beslutförhetsreglerna.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om den motion som jag och Robert Schött väckte vid 1999 års kyrkomöte (motion 1999:33), där vi bl.a. föreslog att i 16 kap. 2 § kyrkoordningen skulle tas in bestämmelser som skulle göra det omöjligt för någon att samtidigt vara ledamot i Överklagandenämnden och ett domkapitel eller en stiftsstyrelse. Förslaget syftade till att öka Överklagandenämndens självständighet och att jävssituationer inte skulle uppkomma vid nämndens prövning av överklaganden. Kyrkomötet avslog motionen på förslag av andra kyrkolagsutskottet (2KL 1999:1 avsnitt 11.12) som anförde följande skäl: "Andra kyrkolagsutskottet vill framhålla att den föreslagna bestämmelsen om jäv i 58 kap. 13 § skall gälla vid handläggningen i överprövningsinstans, dvs. i domkapitlet och i Överklagandenämnden. Enligt utskottets mening innebär jävsreglerna en tillräcklig garanti för att Överklagandenämndens självständighet skall upprätthållas. Utskottet ser därför inte något behov av den i motionen föreslagna bestämmelsen. Motion 1999:33 avstyrks därför i den här aktuella delen." Det finns alltså i dag inte något hinder för en ledamot av Överklagandenämnden att samtidigt vara ledamot av ett domkapitel eller en vald ledamot av ett domkapitel att samtidigt vara ledamot i stiftsstyrelsen. Jag anser därför att vid en utredning av bl.a. jävsreglerna för domkapitlet också på nytt skall övervägas förslaget i motion 1999:33.

Mot bakgrund av det anförda yrkar jag att Kyrkomötet beslutar

att uppdra åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning med uppgift att med utgångspunkt i vad som anförs i motionen utreda och lämna förslag till ändringar i kyrkoordningen avseende jäv och beslutförhet vid domkapitlets beslutsprövning av stiftsstyrelsens beslut samt behörighetsreglerna för uppdraget som ledamot i Överklagandenämnden respektive i ett domkapitel.

Åhus den 12 mars 2001

Erna Arhag