Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2001:12
Demokrati och delaktighet
|
Kyrkomötet
TU 2001:12
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas motion 2001:13 om ökad delaktighet och motion 2001:49 om Svenska kyrkan och demokratin. Utskottet framhåller betydelsen av arbetet med frågorna kring demokrati och delaktighet. Bl.a. utvärderingen av kyrkovalet bör föreligga innan behovet av ett brett utredningsarbete prövas. Utskottet föreslår att motionerna 2001:13 och 2001:49 avslås. Till betänkandet finns ett särskilt yttrande.
Motionen
I motion 2001:13 av biskop Martin Lind m. fl. om ökad delaktighet hemställs att Kyrkomötet beslutar
att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att förutsättningslöst utreda kyrkans styrelseskick, så att de som tillhör Svenska kyrkan får större inflytande och ökad delaktighet på lokal, regional och nationell nivå.
I motion 2001:49 av Kerstin Bergman om kyrkan och demokratin hemställs att Kyrkomötet beslutar
att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att tillsätta en utredning för att principiellt behandla frågan om kyrkan och demokratin.
Yttrande
I ärendet föreligger ett yttrande från Läronämnden (Ln 2001:5y), vilket är fogat till betänkandet som bilaga 1.
Bakgrund
Under 1900-talets senare del har det skett omfattande förändringar i Svenska kyrkans organisation och styrelseskick. Den största förändringen skedde genom de nya kyrka-statrelationer som trädde i kraft 1 januari 2000. När principiella frågor kring Svenska kyrkans demokratiska uppbyggnad diskuterats har de i stor utsträckning gällt innebörden i och utformningen av det som kommit att kallas den dubbla ansvarslinjen eller föreningen av folkligt förankrad självstyrelse och prästerlig ämbetsförvaltning.
I regeringens skrivelse (RegSkr 1995:1) Ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan konstaterades att "det finns en i det närmaste total enighet om att Svenska kyrkan skall vara en öppen, demokratisk och rikstäckande folkkyrka". När 1995 års kyrkomöte bejakade att det skulle ske grundläggande förändringar i relationerna mellan kyrka och stat framhöll Kyrkomötet att det av lagen om Svenska kyrkan skulle framgå "att Svenska kyrkan är en öppen, demokratisk och rikstäckande folkkyrka, episkopalt organiserad med stift och särskilt ämbetsansvar".
I 2 § lagen om Svenska kyrkan sägs också att "Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet." Principiella uttalanden om den demokratiska organisationen och om alla kyrkotillhörigas ansvar och delaktighet finns i flera av kyrkoordningens inledningstexter. I inledningen till andra avdelningen sägs följande:
Kyrkans verksamhet bärs således organisatoriskt upp såväl av alla kyrkotillhörigas, och särskilt de förtroendevaldas, ansvarstagande inom den demokratiska organisationen som av ansvarstagandet hos dem som är vigda till uppdragen inom kyrkans vigningstjänst. Det är inte två helt skilda former av ansvar. De förtroendevalda och andra som tillhör kyrkan har tillsammans med dem som innehar vigningstjänsten del i det gemensamma uppdraget att förkunna det kristna budskapet. Tillsammans har de också ansvar för det demokratiska beslutsfattandet och för besluten.
I inledningen till nionde avdelningen om val noteras sambandet mellan kyrkans beslutsordningar och vad som gäller i det övriga samhället.
Inom kyrkan väljs människor till olika förtroendeuppdrag och för att överlägga och fatta beslut på hela gemenskapens vägnar. Så har det varit genom kyrkans hela historia. I mycket har kyrkans beslutsordningar knutit an till men även påverkat vad som har gällt i det samhälle där kyrkan har verkat.
Svenska kyrkan har den ordningen att de kyrkotillhöriga väljer sina företrädare i beslutande organ genom demokratiska val. Därigenom ger de kyrkliga valen var och en som tillhör kyrkan en möjlighet att ta ansvar för hur församlingen skall fullgöra sin grundläggande uppgift och hur stiftet och den nationella nivån skall främja den uppgiften. Denna breda delaktighet i kyrkans styrelse har också sin grund i kristen människosyn och i Guds folks gemensamma ansvar på dopets grund för kyrkans alla angelägenheter.
En bred belysning av nya förutsättningar, problem och möjligheter som det svenska folkstyret möter inför 2000-talet har gjorts av den demokratiutredning som regeringen tillsatte hösten 1997. Inom ramen för dess arbete producerades 32 småskrifter och 13 forskarvolymer, vilka tillsammans enligt utredningskommittén var att se som ett bibliotek för studier i demokrati. Kyrkostyrelsen avgav vid sitt sammanträde den 18 december 2000 ett yttrande över demokratiutredningens slutbetänkande (SOU 2000:1) En uthållig demokrati. I yttrandet finns ett avsnitt med rubriken "Demokrati i Svenska kyrkan".
Kyrkostyrelsen vill fortsätta att arbeta för demokrati efter de linjer som utredningen inspirerat till. Svenska kyrkan, som folkkyrka med en demokrati där samtalet och argumentationen är viktig, och som har denna inkorporerad i sin struktur, har mycket att bidraga med i samtalet om deltagardemokratin Den decentraliserade modellen för beslutsfattande har i århundranden varit en ledstjärna för Svenska kyrkan. Svenska kyrkan som i tusen år varit verksam i landet arbetar i dagens läge med ändrade relationer till staten och formerar sig alltmer som folkrörelse, som bärs upp av engagerade människor.
Många ärenden som bearbetas i den demokratiska processen i samhället rör frågor kopplade till människors livsåskådning. Kyrkostyrelsen vill här erinra om den spänning som kan finnas mellan Svenska kyrkans grundläggande tro och bekännelse och dess demokratiska beslutsprocess. En förutsättning för beslut i Svenska kyrkan är att besluten står i överensstämmelse med kyrkans teologiska grund. När det gäller frågor rörande kyrkans tro, bekännelse och lära eftersträvas i möjligaste mån beslut enligt konsensusmodellen, i stället för en i övriga sammanhang naturlig ordning med majoritetsbeslut. En nödvändig del av det kyrkliga beslutsfattandet är att lyssna till, räkna med och väga in minoritetens röst och övertygelse.
Utskottet
Hur Svenska kyrkan skall verka som en demokratiskt organiserad folkkyrka som erbjuder möjlighet för en bred delaktighet från alla kyrkotillhöriga ser utskottet som en mycket angelägen fråga.
I motsats till en del av det som sägs i motionen 2001:13 ser utskottet det inte som ett egentligt problem att det finns för många oengagerade som är delaktiga i kyrkans styrelse. En större fråga är att många kan uppleva brister i möjligheterna till delaktighet och inflytande när de vill engagera sig.
Som sägs i inledningen till kyrkoordningens 1 kap. förutsätts att de som företräder kyrkan delar kristen tro och kristet liv. Även om det går att peka på enstaka undantag gäller som regel att de som är beredda att engagera sig och avsätta en del av sin tid för uppdrag som förtroendevalda gör detta i omsorg om kyrkan och med viljan att främja församlingslivets utveckling.
I Svenska kyrkan som folkkyrka bör inte olika grupper ställas mot varandra utifrån att vissa är flitiga gudstjänstdeltagare och andra besöker kyrkan mer sporadiskt. Det finns ett ömsesidigt beroende, och det är viktigt att ha för ögonen det som sägs i inledningen till kyrkoordningens 29 kap. om kyrkotillhörighet. "Kyrkan har rum för alla, för den sökande och tvivlande likaväl som för den trosvisse, för den som har hunnit kortare likaväl som den som hunnit längre på trons väg."
Kyrkoordningen ger stort utrymme för att lokalt finna former för en bred delaktighet. Det är viktigt att de som vill engagera sig för en viss uppgift möts av förväntan och ges inflytande och ansvar. Skall människor ställa upp som frivilliga måste de också få möjligheter att påverka hur arbetet läggs upp och bedrivs.
De principiella frågorna om kyrkan och demokratin som tas upp i motion 2001:49 finner utskottet vara angelägna. Demokratin är aldrig på förhand given utan måste hela tiden återerövras. Detta kräver en pågående reflektion och samtal kring frågorna om demokratins grund och demokratins former. Det är av betydelse att detta sker lokalt i församlingen och inte minst bland dem som fått förtroendet att "fatta beslut på hela gemenskapens vägnar".
I skrivelsen (KsSkr 2001:1) Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002- 2004 har Kyrkostyrelsen lyft fram som ett särskilt viktigt åtagande att följa demokratiutvecklingen. Detta finner utskottet som en angelägen och viktig markering från Kyrkostyrelsens sida och ser fram mot att få del av vad detta konkret kommer att innebära. Likaså vill utskottet från budgetskrivelsen lyfta fram ett av effektmålen för verksamhetsområdet Svenska kyrkans information, nämligen att 50 procent av de kyrkotillhöriga år 2004 skall uppleva att Svenska kyrkan vill ha en positiv relation till sina tillhöriga.
Formerna för demokrati och delaktighet gäller mer än det i kyrkoordningen reglerade styrelseskicket även om detta har en grundläggande betydelse. Hur de kyrkliga valen genomförs och i vilken utsträckning människor utnyttjar sin rösträtt kommer att diskuteras när höstens kyrkoval har genomförts. Kyrkovalet skall utvärderas i särskilda former. Utöver de administrativa och ekonomiska frågorna kommer även den demokratiska dimensionen att på olika sätt belysas i utvärderingen.
Kyrkomötet har nyligen genom att anta kyrkoordningen beslutat om utformningen av kyrkans styrelseskick och det första kyrkovalet i Svenska kyrkans egen regi står för dörren. Utskottet menar att nu inte är rätta tiden att ta ställning för att det skall påbörjas ett utredningsarbete av det slag som motionerna 2001:13 och 2001:49 aktualiserar. Först bör åtminstone utvärderingen av kyrkovalet 2001 föreligga. Därefter och med utgångspunkt även från vad utvärderingen visar kan det finnas skäl att pröva om det behövs ett bredare utredningsarbete om kyrkan och demokratin, styrelseskicket och formerna för en vidgad delaktighet. Skall ett utredningsarbete påbörjas behöver det som framhålls av Läronämnden i dess yttrande 2001:5y uppmärksammas. Det arv och den tradition som är Svenska kyrkans måste beaktas och samtidigt är det viktigt att vi ser utöver oss själva och tar del av andra kyrkors erfarenheter.
Hemställan
Utskottet hemställer
att Kyrkomötet beslutar avslå motionerna 2001:13 och 2001:49.
Uppsala den 18 maj 2001
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Erna Arhag
Närvarande: Erna Arhag, ordförande, Gunborg Engman-Ericsson, Sven Håkansson, Maja Larsson, Börje Dahlvid, Anna-Lena Forsdahl, Christina Åkerlund, Herbert Sjödin, Ingrid Johansson Fjelkman, Bertil Persson, Astrid Roos Ydell, Nils Gårder, Åke Blomqvist, Elisabeth Engberg och Carina Etander Rimborg.
Biskop Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggningar.
Särskilt yttrande
av Nils Gårder och Carina Etander Rimborg
Vi delar utskottets uppfattning att det är en angelägen fråga hur Svenska kyrkan skall verka som demokratiskt organiserad folkkyrka med bred delaktighet för alla kyrkotillhöriga och ansluter oss till vad utskottet anför. Vi vill dock utveckla vår mening.
Det råder skilda uppfattningar om hur kyrkans valsystem bör vara utformat. Det valsätt som har beslutats kan ifrågasättas såväl ur principiell som ur ekonomisk synvinkel. Motion 2001:13 berör bl a detta. Motion 2001:49 berör demokratin i ett grundläggande perspektiv. Den pekar på vilken betydelse en djup och bred delaktighet har för den kristna trons uttolkning. Båda motionerna visar på vikten av att främja delaktighet i den kristna församlingen och tillsammans pekar de på vikten av sambandet mellan trosfrågor och förvaltningsansvar.
Vi delar utskottets uppfattning att det inte vid detta kyrkomöte, mellan vars två sessioner kyrkoval äger rum, är lämpligt att besluta om de utredningar som föreslås. När utvärderingen av kyrkovalet ägt rum bör nu aktualiserade utredningsfrågor återupptagas.
TU 2001:12
Bilaga 1
Läronämndens yttrande
2001:5y
om ökad delaktighet, demokrati och kyrkliga val
|
|
Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2001:13 om ökad delaktighet, KMot 2001:49 om kyrkan och demokratin samt KMot 2001:51 om kyrkliga val.
Kyrkans kallelse, liv och uppdrag bygger på alla döptas delaktighet. Den delaktigheten behöver levandegöras i församlingens grundläggande uppdrag att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission, i stiftets uppgift att främja och ha tillsyn över församlingslivet och i uppgiften för den nationella nivån att stödja stiften och företräda Svenska kyrkan som trossamfund. Kyrkans demokrati, val och styrelseskick skall spegla denna delaktighet. Kyrkans kallelse gäller hela Guds folk, vilket framhålls i inledningstexten till den sjunde avdelningen i kyrkoordningen:
Dopet är den grundläggande vigningen till tjänst i kyrkan och ger delaktighet i kyrkans gemensamma uppdrag. Förtroendevalda, frivilliga medarbetare, anställda och de som vigs till uppdrag inom kyrkans vigningstjänst skall fullgöra de speciella uppdrag som de anförtrotts i solidaritet med Svenska kyrkan och kyrkans tro, lära och bekännelse. Alla står i evangeliets tjänst och under dess auktoritet.
Frågorna kring demokrati och styrelseskick i Svenska kyrkan är relaterade till kyrkans självförståelse och behöver därför kontinuerligt bearbetas. En grundlig teologisk analys - där vår kyrkas lutherska arv och folkkyrkotradition beaktas - är angelägen. Det är också viktigt att ta del av och utnyttja de utredningar och reflektioner kring demokratifrågorna som finns i det svenska samhället. Vidare finns behov att lära av en internationell utblick över hur man funnit former för kyrkomedlemmarnas delaktighet i andra kyrkor.
Uppsala den 8 maj 2001
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund**, biskop Caroline Krook, biskop Martin Lind*, biskop Bengt Wadensjö**, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström, Björn Skogar, Anna-Lena Weberup.
*Ej närvarande vid ärendets beredning och yttrandets slutjustering.
**Ej närvarande vid yttrandets slutjustering.
