Tillsyns- och uppdragsutskottets betänkande
2001:10
Förhandlingar om prästlöner m.m.
|
Kyrkomötet
TU 2001:10
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas 2001:41, 2001:90 och 2001:94 om ordningen för förhandling om prästernas löner och regleringen i kyrkoordningen av Svenska kyrkans församlingsförbunds ställning som arbetsgivarorganisation. Enligt utskottets mening bör i samverkan mellan Kyrkostyrelsen och Församlingsförbundets styrelse göras en utvärdering av gällande ordning för fastställande av prästernas löner. Utskottet föreslår att Kyrkomötet ger Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört om en sådan utvärdering. Till betänkandet finns två reservationer.
Motionerna
I motion 2001:41 av Göran Wahlström m.fl. hemställs att Kyrkomötet beslutar
att göra erforderlig ändring av 34 kap. 6 § kyrkoordningen i syfte att göra det möjligt för de församlingar och samfälligheter som önskar att själva förhandla om prästernas löneförmåner på samma sätt som gäller för övriga anställda hos en och samma arbetsgivare.
I motion 2001:90 av Suzanne Fredborg m.fl. hemställs att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda frågan i syfte att upphäva kyrkoordningens 34 kap. 6 § Arbetsgivarorganisation.
I motion 2001:94 av Iréne Pierazzi hemställs att Kyrkomötet beslutar
att ge Kyrkostyrelsen till känna vad som i motionen anförts om ordningen för fastställande av kyrkoherdarnas och övriga församlingsprästers löner.
I motionen sägs att en förändring av ordningen för löneförhandlingar bör genomföras snarast så att löneförhandlingar avseende präster genomförs på församlingsnivå.
Bakgrund
Gällande bestämmelser m.m.
I 34 kap. 6 § kyrkoordningen anges att när en församling, en samfällighet eller ett stift är arbetsgivare skall Svenska kyrkans församlingsförbund
1. företräda arbetsgivaren när det gäller att ingå eller säga upp kollektivavtal,
2. avgöra frågor om lockout eller andra stridsåtgärder vid konflikter om sådana kollektivavtal,
3. företräda arbetsgivaren i tvister om sådana kollektivavtal eller om påföljder vid konflikter om sådana avtal, och
4. i anslutning till ingångna kollektivavtal företräda arbetsgivaren i fråga om sådana arbetstagare som inte är medlemmar i någon avtalsslutande arbetstagarorganisation.
Bestämmelserna avser Församlingsförbundets uppgift att företräda kyrkliga arbetsgivare men de gäller inte frågan om medlemskap i Församlingsförbundet. Beträffande detta finns inga bestämmelser i kyrkoordningen. Beslut om medlemskap i Församlingsförbundet fattas av varje församling och samfällighet för sig. Det kan dock noteras att ingen har valt att inte tillhöra Församlingsförbundet. Detta gällde även före kyrkoordningens ikraftträdande.
Vilken förhandlingsordning som skall gälla vid förhandling om prästernas löner följer inte direkt av bestämmelserna i kyrkoordningen. Det var dock en förutsättning när kyrkoordningen beslutades att löneförhandlingarna avseende prästerna skulle ske på stiftnivån. I Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse (CsSkr 1999:3) Kyrkoordning för Svenska kyrkan sades härom följande (sid 2-59):
Bestämmelser om delegering av ansvar för lokala förhandlingar ingår i Församlingsförbundets (Pastoratsförbundets) stadgar. Den lokala arbetsgivaren avgör om lokala förhandlingar skall ske i församling/samfällighet eller gemensamt i Församlingsförbundets stiftsförbund. När det gäller förhandlingar avseende prästerna skall dock dessa hanteras på stiftsnivå med respektive stiftsförbund i stället för (med nuvarande statliga avtal) domkapitlet som arbetsgivarpart. Beträffande lokala yttranden över bl.a. prästernas löner har vi erfarit att detta ingår i Församlingsförbundets organisationsförslag. Antagna stadgar och förbundsstyrelsens rekommendationer för stiftsförbundens arbetsuppgifter och organisation fr.o.m. den 1 januari 2000 innehåller uppdrag för stiftsförbunden att samla in underlag och yttranden från församlingar och samfälligheter. Detta gäller både förhandlingar om prästernas löner och om löner för övriga anställda i de fall stiftsförbundet har förhandlingsuppdrag för dessa.
Kyrkomötet har när kyrkoordningen beslutades inte riktat några invändningar mot vad Centralstyrelsen anförde. I andra kyrkolagsutskottets betänkande (2 KL 1999:1) Kyrkoordning för Svenska kyrkan framhölls särskilt att "förslaget om en gemensam arbetsgivarorganisation som för löneförhandlingarna för prästerna i en process där domkapitlet skall höras markerar prästernas tillhörighet till ett stift". (Betänkandet sid. 66)
Förhandlingsordningen vilar inte endast på de uttalanden som gjordes när kyrkoordningen beslutades. Den är också reglerad i kollektivavtal. I bilaga 1 till Löneavtal 2000 står i 9 § att vid löneöversyn 2000 "utgör stiftsförbund inom Svenska kyrkan Församlingsförbund lokal arbetsgivarpart avseende lönesättningen för präster." Vidare anges där att motsvarande gäller vid nyanställning av präster.
Tidigare behandling
Utskottet behandlade i betänkandet TU 2000:2 Svenska kyrkans församlingsförbund som företrädare för kyrkliga arbetsgivare tre motioner med förslag om ändring eller upphävande av bestämmelserna i 34 kap. 6 § kyrkordningen. I betänkandet redovisades bakgrunden till bestämmelserna i kyrkoordningen.
Bl.a. pekade utskottet på att det i utredningsarbetet om kyrkoordningen angavs i det s.k. "prästpaketet" ett antal inomkyrkliga villkor för att ha ett samlat arbetsgivarskap för samtliga arbetstagare verksamma hos församlingarna. De olika delarna i den samlade lösningen syftade till ett bibehållande av Svenska kyrkans episkopala struktur även när kyrkoherdar och komministrar fullt ut är lokalt anställda. Församlingsförbundets ställning som i kyrkordningen reglerad företrädare för de kyrkliga arbetsgivarna var ett av villkoren i den samlade lösningen.
I Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:3) Kyrkoordning för Svenska kyrkan redovisade styrelsen sina skäl för att föreslå att Församlingsförbundet enligt bestämmelser i kyrkoordningen företräder de kyrkliga arbetsgivarna. Frågan om en gemensam arbetsgivarorganisation behandlas i volym 2 sid. 57 ff. i skrivelsen. Där sägs bl.a. följande:
Vi utgår från att de allmänna anställningsvillkoren för alla kyrkligt anställda kommer att regleras i ett gemensamt kollektivavtal på motsvarande sätt som sker på andra sektorer av arbetsmarknaden. När det gäller prästernas anställningsförhållanden anser vi det vara av stort värde att lönebildningen i likhet med nuvarande ordning sker "på stiftsnivå". Därigenom kan risken minska för en lönedifferentiering som mera grundas på skillnader mellan olika pastorats betalningsförmåga än på vedertagna principer för individuell lönesättning såsom befattningens ansvarsnivå och svårighetsgrad samt den anställdes prestation och duglighet. Handläggningen på stiftsnivå och med yttranderätt för domkapitlet skall också ses som en åtgärd i syfte att utesluta risken att den lokala arbetsgivaren i lönesättningen ger uttryck för missnöje som kan hänföra sig till ämbetsutövningen. Vi finner också detta förslag ägnat att minska den oro för prästernas stora beroende av den lokala arbetsgivaren som bl. a. Kyrkans Akademikerförbund givit uttryck för.
Centralstyrelsen konstaterade vidare att flera remissinstanser hade ställt sig frågande till det föreslagna obligatoriet. Av remissammanställning framgick samtidigt att en betydande majoritet, 73 % av inkomna remissvar, utan några invändningar hade sagt ja till utredningsförslaget.
I förra årets betänkande redovisade utskottet också att Församlingsförbundet som obligatorisk företrädare för de kyrkliga arbetsgivarna togs upp i tre motioner till 1999 års kyrkomöte. Kyrkomötet följde andra kyrkolagsutskottets förslag i betänkandet 2 KL 1999:1 Kyrkoordning för Svenska kyrkan och avslog alla tre motionerna. Tillsyns- och uppdragsutskottet framhöll i förra årets betänkande att det lokala inflytandet över lönesättningen ökar även om inte församlingen/samfälligheten ges frihet att själv löneförhandla. "För den samlade lösningen rörande prästanställningen är frågan om lönebildningen för prästerna inte oväsentlig."
I betänkande TU 2000:2 konstaterades att Kyrkomötet lade stor vikt vid att de olika inslagen i den samlade lösningen av frågan om prästernas ändrade anställningsförhållanden är att se som en helhet. I betänkandet framhölls att samtidigt som domkapitlet enligt motiveringen till kyrkoordningen skall ha rätt till yttrande skall också enligt Församlingsförbundets delegationsregler församlingen/samfälligheten höras i dessa ärenden. Det noterades att Kyrkans Akademikerförbund inför det utskott som förra året beredde frågan lade stor vikt vid att lönefrågorna skulle hanteras på detta sätt.
Utskottet fann i betänkandet TU 2000:2 inte några skäl till ett annat synsätt än det som låg till grund för beslut vid 1999 års kyrkomöte. Vidare menade utskottet att det är naturligt att trossamfundet Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar har en gemensam arbetsgivarorganisation och att de allmänna anställningsvillkoren för alla kyrkligt anställda regleras i ett gemensamt kollektivavtal.
I enlighet med förslaget i betänkandet TU 2000:2 avslog Kyrkomötet motionerna 2000:4, 2000:12 och 2000:38
Utskottet
Genom att numera alla de som arbetar i en församling fullt ut har samma arbetsgivare gäller för alla samma grundläggande anställningsvillkor och avtal. Detta är enligt utskottets mening av stort värde. Kyrkoordningen reglerar endast frågan om vem som har uppgiften att som arbetsgivarorganisation företräda de kyrkliga arbetsgivarna. Oberoende av kyrkoordningens bestämmelser och innan den trädde i kraft hade alla lokala arbetsgivare valt att tillhöra Församlingsförbundet och dess föregångare Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund.
Den ordning för fastställande av prästernas löner som nu tillämpas med förhandling på stiftsnivå genom församlingsförbunden i stiften har gällt under en begränsad tid. Erfarenheterna av gällande ordning är inte entydiga. Utskottet vill för sin del peka på betydelsen av att handläggningstiderna när lön skall fastställas vid en nyanställning hålls så korta som möjligt och på betydelsen av en väl fungerade dialog och samverkan mellan de lokala arbetsgivarna och stiftsförbunden.
Ordningen med löneförhandlingar på stiftsnivån för prästerna är en av komponenterna i det s.k. prästpaketet. I arbetet med kyrkoordningen sågs "prästpaketet" som helhet som en förutsättning för en lokal prästanställning. När frågan om att på en punkt göra förändringar i "prästpaketet" återkommer till Kyrkomötet menar utskottet att det finns skäl att förorda att det görs en utvärdering av hittills vunna erfarenheter. Utskottet är däremot inte berett att nu föreslå ändringar i kyrkoordningen i enlighet med motionsyrkandena.
Utskottet menar att Kyrkostyrelsen i samverkan med Svenska kyrkans församlingsförbunds styrelse bör ta ansvar för en utvärdering av gällande ordning. En sådan utvärdering bör bl.a. belysa hur förhandlingsarbetet har fungerat och hur de lokala arbetsgivarna och stiftsförbunden ser på detta. I en utvärdering behöver belysas vilken betydelse löneförhandlingar på stiftsnivån nu bedöms ha för den lokala prästanställningen och konsekvenserna av en annan ordning.
Eftersom den gällande ordningen för förhandling om prästlöner vilar bl.a. på uttalanden från Kyrkomötets sida och Församlingsförbundets vilja att följa Kyrkomötets intentioner bör en eventuell förändring inte ske annat än om Kyrkomötets ändrar sin tidigare hållning. Som ovan redovisats är det därtill en fråga för de avtalsslutande parterna att komma överens om vilken förhandlingsordning som skall gälla.
Hemställan
Utskottet hemställer
att Kyrkomötet med anledning av motionerna 2000: 41, 2001:90 och 2001:94 ger Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört om en utvärdering av gällande ordning för förhandling om prästernas löner.
Uppsala den 18 maj 2001
På Tillsyns- och uppdragsutskottets vägnar
Gunborg Engman-Ericsson
Närvarande: Gunborg Engman-Ericsson, ordförande, Sven Håkansson, Maja Larsson, Börje Dahlvid, Anna-Lena Forsdahl, Herbert Sjödin, Ingrid Johansson Fjelkman, Bertil Persson, Astrid Roos Ydell, Nils Gårder, Åke Blomqvist, Elisabeth Engberg, Sten Elmberg, Hans Ulfvebrand och Carina Etander Rimborg.
Biskop Anders Wejryd har deltagit i utskottets överläggningar.
Reservation 1
av Carina Etander Rimborg, Ingrid Johansson Fjelkman, Astrid Roos Ydell, Bertil Persson och Hans Ulfvebrand
Vi reserverar oss mot beslutet att utskottet inte föreslår bifall på motion 2001:90 av Suzanne Fredborg m.fl. Vi tycker det vore bra om utvärderingens syfte var att upphäva KO 34 kap. 6 § Arbetsgivarorganisation, i enlighet med motionärernas intention.
Reservation 2
av Åke Blomqvist, Bertil Persson och Hans Ulfvebrand
Sista stycket under rubriken "Utskottet" borde ha följande lydelse:
"Eftersom den gällande ordningen för förhandling om prästlöner vilar bl.a. på uttalanden från Kyrkomötets sida och Församlingsförbundets vilja att följa Kyrkomötets intentioner bör de avtalsslutande parterna att komma överens om vilken förhandlingsordning som skall gälla eftersom kyrkoordningen inte reglerar på vilken nivå förhandlingar skall ske."
