Organisationsutskottets betänkande
2001:10
Extra sammanträde med och mandattid för Kyrkomötet
|
Kyrkomötet
O 2001:10
|
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande motion 2001:83 om att utreda frågan om att ändra kyrkoordningen så att kyrkovalet skall få snabbare genomslag genom att året efter valåret kan Kyrkomötet sammanträda redan före 1 mars för att förrätta de val som ankommer på Kyrkomötet samt motion 2001:95 om att Kyrkomötets mandatperiod skall börja den 1 november det år då kyrkoval ägt rum och att Kyrkomötet har rätt att sammanträda under oktober månad för att förrätta val. Utskottet föreslår att motionerna avslås då frågan kommer att belysas i samband med utvärderingen av valet.
Motionerna
I motion 2001:83 av Erna Arhag och Robert Schött om ett extra sammanträde med Kyrkomötet året efter valåret hemställs
att Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning med uppgift att med utgångspunkt i vad som anförs i motionen utreda och lämna förslag till ändringar i kyrkoordningen avseende Kyrkomötets sammanträden året efter ett valår och de val som kyrkomötet då skall förrätta.
I motion 2001:95 av Urban Gibson om att ändra kyrkomötets mandatperiod hemställs
att Kyrkomötet beslutar att ändra kyrkoordningen 11 kap. 4 § till att lyda:
Ledamöter och ersättare skall väljas för fyra år räknat från och med i november det år då ordinarie kyrkoval äger rum. Det nyvalda Kyrkomötet äger rätt att sammanträda också under oktober månad samma år dock endast för att förbereda
och förrätta val.
Kyrkordningen
Kyrkomötet väljs liksom övriga beslutande organ inom kyrkan på kyrkans valdag den tredje söndagen i september valåret. Enligt 11 kap. 4 § kyrkoordningen är mandatperioden för ledamöter och ersättare i Kyrkomöte fyra år räknat från och med den 1 mars året efter valåret. Kyrkomötet väljer ledamöter och ersättare i Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse och i de fyra nämnderna på nationell nivå. Valen skall jämlikt 12 kap. 11 § kyrkoordningen ske vid det första sammanträdet under mandatperioden och det gäller till dess att nya val har hållits under nästa mandatperiod. Kyrkomötet väljer också ledamöter och ersättare i Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, Svenska Kyrkans valprövningsnämnd och Svenska kyrkans överklagandenämnd, i fråga om Valprövningsnämnden dock endast ersättare för ordföranden.
Enligt 11kap. 6 § skall Kyrkomötet sammanträda i september och oktober vid två tillfällen varje år. Sammantaget får Kyrkomötet sammanträda högst tio dagar under ett år. Nämnda sammanträdestider gäller dock inte för åren 2000 och 2001, då Kyrkomötet enligt övergångsbestämmelserna till kyrkoordningen skall sammanträda under maj och september.
Kyrkoordningen medger dock att i särskilda fall kan avvikelse ske från nämnda bestämmelser. Enligt 11 kap. 15 § kan Kyrkomötet, på förslag av Kyrkomötets ordförande, besluta att i ett särskilt fall avvika från vissa bestämmelser i 11 kap.
Bakgrund
Bestämmelsen om mandatperiodens början den 1 mars härrör från de inomkyrkliga utredningar som föregick kyrkoordningen. Till grund för utredningens ståndpunkt låg det förslag som då fanns om att valet till Kyrkomötet skulle vara indirekt och ske senast i januari månad året efter valåret. Det var angeläget att mandatperiodens början kunde inträda i så god tid före första sammanträdet i september månad och att kallelse och handlingar kunde sändas ut till ledamöterna i vederbörlig tid. I skrivelsen till 1999 års Kyrkomöte med förslag till kyrkoordning ställde sig Centralstyrelsen bakom förslaget trots att kyrkoordningsförslaget hade ändrats till direkta val till Kyrkomötet. Kyrkomötet beslutade i enlighet med centralstyrelsens förslag.
När det gäller sammanträdestiderna hänvisade Centralstyrelsen i sin skrivelse (CsSkr 1993:3 sid. 2-148 f) till den förändring som inträdde i och med 1982 års kyrkomötesreform då det infördes årliga sammanträden. Centralstyrelsen konstaterade att Kyrkomötet skulle komma att få vissa nya uppgifter, som att besluta om budget för kyrkofonden och den nationella nivån i övrigt, vilket ytterligare skulle förstärka motiven för att sammanträda varje år.
Centralstyrelsen fann att antalet sammanträdesdagar och placeringen av dessa borde behandlas tillsammans med förslagen från 1994 års Kyrkomöte om en uppdelning på två sammanträden eller sessioner. Detta förslag skulle enligt centralstyrelsen tillsammans med vissa andra förändringar ge förutsättningar för att antalet sammanträdesdagar skulle minska varvid också besparingar kunde ske.
Angående placeringen av sammanträdena under året avvek centralstyrelsen från utredningens förslag och föreslog sammanträden i september och oktober. Utredningen förordade sammanträden i maj och september. Centralstyrelsen konstaterade att ett första sammanträde i maj var för tidigt för att budgetprocessen skulle hinnas med. En bidragande orsak till detta var att dåvarande bestämmelser i Kyrkomötets arbetsordning innebar att skrivelser till Kyrkomötet skulle lämnas in senast två månader före det första sammanträdet och alltså finnas klara redan i mars. Valet av september som första månad motiverade Centralstyrelsen med att juni-juli var olämpliga ur semestersynpunkt och att dåvarande placering i augusti hade kritiserats. Övergångsvis, under de två första åren, skulle dock av planeringsskäl utredningsförslaget gälla. För att något mildra konsekvenserna av maj-sammanträdena föreslog Centralstyrelsen dock i sin skrivelse om ny arbetsordning för Kyrkomötet, att tiden för avlämnande av skrivelser avseende redovisning av verksamheten och förslag till budget skulle bestämmas till en månad före Kyrkomötets sammanträde. Centralstyrelsen uttalade att det får prövas om det skall göras en ändring av denna ordning när sammanträdena fr.o.m. år 2002 börjar i september.
I Kyrkomötet behandlades frågan först i Organisationsutskottet, som ansåg att maj och september borde gälla även efter år 2002, bl.a. för att det skulle underlätta för den lokala och regionala nivåns budgetprocess som i mycket är relaterad till den nationella nivåns. Andra kyrkolagsutskottet däremot, ansåg att Centralstyrelsens förslag skulle bifallas. Utskottet noterade att övergångsbestämmelsen gav en möjlighet att under två år pröva alternativet med sammanträden i maj och september. Andra kyrkolagsutskottet förutsatte därför att det skulle göras en utvärdering av den ordningen efter övergångsåren. 1999 års Kyrkomöte beslutade i enlighet med andra kyrkolagutskottets förslag.
I såväl kyrkoordningen som arbetsordningen för Kyrkomötet finns viss reglering som anger sådant som skall göras under Kyrkomötets "första sammanträde" under mandatperioden och under det "andra sammanträdet". Vissa bestämmelser är dock sådana att Kyrkomötet kan besluta att avvika från dem jämlikt 11 kap. 15 §, medan det beträffande andra bestämmelser inte finns möjlighet till avvikelse. Vid införande av extra Kyrkomöte är detta omständigheter som bör uppmärksammas då de kan medföra komplikationer och dessutom kräva följdändringar i kyrkoordningen.
Utskottet
Utskottet konstaterar att nuvarande bestämmelser om mandatperiod och sammanträdestillfälle medför att det nyvalda Kyrkomötet kan förrätta val till Kyrkostyrelsen, Kyrkofondens styrelse och nämnderna på nationell nivå tidigast i september månad året efter valet. Då har sex månader av den nya mandatperioden och ungefär ett år från valet förflutit. Den proportionella valmetod som gäller för Kyrkomötet innebär att fördelningen av mandaten mellan nomineringsgrupperna i Kyrkomötet skall avspeglas i Kyrkostyrelsens, Kyrkofondens styrelses och i nämndernas sammansättning. Det är mot den bakgrunden otillfredsställande om allt för lång tid förflyter från det att nytt Kyrkomöte valts till dess att styrelser och nämnder utses. Ett snabbare valgenomslag vore därför från demokratisk synpunkt att föredra. Detta är ett problem som inte kan anstå, men då det omfattar en mängd frågeställningar, torde frågan inte omedelbart kunna lösas. I samband med att 1999 års Kyrkomöte beslutade om valsystemet uppdrogs också åt Centralstyrelsen att genomföra en särskild uppföljning och utvärdering av valet år 2001. Utskottet förutsätter att frågan om ett tidigare valgenomslag också kommer att belysas i detta sammanhang. Det saknas därför fog för att nu tillsätta en utredning som särskilt tar sig an frågan. Motionerna bör därför avslås.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att Kyrkomötet avslår motionerna 2001:83 och 2001:95.
Uppsala den 18 maj 2001
Evert Josefsson
Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Börje Henriksson, Inger Krantz, Lars Öhlén, Birgitta Johansson, Stig-Göran Fransson, Birgitta Larsson, Eivor Hultén, Sven-Olof Karlsson, Kristina Lundgren, Anna-Lena Arousell Berglund, Gunvor Torstensson, Eva Forssell Aronsson och Ulla Eriksson.
Biskoparna Ragnar Persenius och Karl-Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggning.
