Organisationsutskottets betänkande
2001:8
Församlingsindelningen
|
Kyrkomötet
O 2001:8
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas två motioner som syftar till att ge de små församlingarna möjlighet att förbli egna församlingar. Utskottet föreslår att bägge motionerna skall avslås.
Motionerna
I motion 2001:65 av Herbert Sjödin och Inga Alm hemställs att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att vid en kommande översyn av kyrkoordningen i avdelningen om ändringar i den territoriella församlingsindelningen införa bestämmelser som öppnar möjligheten för en tidigare församling som blivit föremål för församlingssammanläggning att återfå sin rätt att vara egen församling.
I motion 2001:67 av Herbert Sjödin och Inga Alm hemställs att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att göra en översyn av kyrkoordningen med inriktning på dels att säkerställa även de mindre församlingarnas rätt att bestå som egna församlingar dels att klargöra att ändringar i församlingsindelningen skall grundas på frivillighet från berörda församlingars sida.
Beträffande de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.
Kyrkoordningen
Bestämmelserna om ändringar i den territoriella församlingsindelningen finns i 37 kap kyrkoordningen. Det är stiftsstyrelsen som ansvarar för den territoriella församlingsindelningen i stiftet och skall därvid verka för en lämplig indelning. Styrelsen skall fortlöpande följa utvecklingen och snarast initiera behövliga åtgärder. Frågor om ändrad församlingsindelning får också bl.a väckas av en församling som skulle beröras av ändringen eller av en kyrkotillhörig i en sådan församling. Innan beslut om ändrad församlingsindelning fattas måste stiftsstyrelsen göra den utredning som behövs. Berörda församlingar skall beredas tillfälle att yttra sig.
Utgångspunkten för församlingsindelningen är de församlingskriterier som finns angivna i 37 kap 2 §. Det skall firas en huvudgudstjänst varje söndag och annan kyrklig helgdag eller åtminstone en gudstjänst varje vecka om inte domkapitlet har medgivit något annat. Det skall vidare finnas minst ett kyrkorum invigt i Svenska kyrkans ordning. Det skall slutligen finnas människor som tar ansvar för att församlingens uppgifter blir utförda och som är beredda att åta sig förtroendeuppdrag i församlingen.
Enligt sista stycket i nämnda bestämmelse får en församling undantas från en indelningsändring även om den inte uppfyller de ovan nämnda kriterierna. Detta förutsätter dock att det finns särskilda skäl för det.
Det konstitutiva för kyrkan är gudstjänsterna och gudstjänstgemenskapen och församlingen som kyrkans grundläggande enhet kan inte vara utan detta. Till församlingskriterierna måste därför också kopplas bestämmelser i 17 kap 3 § om huvudgudstjänster. Bestämmelsen har följande lydelse:
I varje församling skall det firas en huvudgudstjänst alla söndagar och kyrkliga helgdagar.
En huvudgudstjänst får dock firas gemensamt för två eller flera församlingar, om domkapitlet medger det. Innan domkapitlet fattar ett sådant beslut skall de berörda församlingarna ges tillfälle att yttra sig.
Om församlingens huvudgudstjänst flyttas till en annan församling skall en gudstjänst ändå firas i församlingen under veckan.
Finns det särskilda skäl får domkapitlet medge undantag från bestämmelserna i tredje stycket.
De ovan redovisade församlingskriterierna medför med nödvändighet att ett relativt stort antal församlingar inte har förutsättningar att fortleva som egna församlingar. Dåvarande centralstyrelsen angav därför i sin motivering till nu aktuella bestämmelser (CsSkr 1999:3 sid 2-250) "att strukturförändringen bör genomföras i största möjliga samförstånd och på ett sådant sätt att det lokala engagemanget bevaras". För att ge tid för erforderligt samråd föreslogs därför en övergångsbestämmelse av innebörd att en församling som inte uppfyller kriterierna får bestå till utgången av år 2005 utan någon prövning av om det finns särskilda skäl till undantag. Kyrkomötet godtog detta och bestämmelsen finns intagen som punkt 22 i övergångsbestämmelserna till kyrkoordningen.
1999 års kyrkomöte
Kravet på huvudgudstjänst i varje församling alla sön- och helgdagar och de därtill kopplade församlingskriterierna har varit föremål för en omfattande diskussion både under remissbehandlingen av utredningsförslaget och när kyrkomötet 1999 behandlade centralstyrelsens förslag till kyrkoordning. I sistnämnda förslag hade beaktats vissa under remissbehandlingen framförda kritiska synpunkter varför det förslag Kyrkomötet hade att ta ställning till innebar en viss uppmjukning när det gällde gudstjänstkravet och församlingskriterierna i förhållande till utredningsförslaget. Bl.a infördes en rätt för domkapitlet att medge undantag från kravet på gudstjänst varje vecka.
Ett stort antal motioner rörande såväl gudstjänstkravet som församlingskriterierna väcktes vid 1999 års Kyrkomöte. Behandlingen av dessa finns redovisade i andra kyrkolagsutskottets betänkande 2 KL 1999:1 under avsnittet 2 Församlingskriterier och gudstjänstliv, sid. 56-59. Kyrkomötet godtog utskottets förslag i dessa delar.
Som en allmän utgångspunkt för sitt ställningstagande anförde utskottet bl.a följande
En nödvändig utgångspunkt för församlingsindelningen är det som är konstitutivt för kyrkan. Det går inte att tala om församlingen som kyrkans grundläggande enhet utan gudstjänsterna och gudstjänstgemenskapen. Församlingen får inte reduceras till en indelningsenhet. Att gudstjänsten är nödvändig för församlingen betyder inte att man kan bortse från andra aspekter. Om Svenska kyrkan skall kunna fylla sin uppgift som en folkkyrka, måste församlingen vara väl integrerad i det samhälle där den är satt att verka. Det hör till folkkyrkans karaktär att möta människor i vardagen och vid avgörande händelser i livet.
Att stärka församlingens ställning är att skapa förutsättningar för att församlingen skall kunna fullgöra sin grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Det är naturligt att samhällets utveckling påverkar församlingsstrukturen. När människor flyttar samman i storstäder måste det bildas nya församlingar. Alltför stora församlingar riskerar att bli administrativa enheter som paraplyn över ett antal egentliga församlingar. Alltför små församlingar riskerar också att reduceras till delar av det som är en större egentlig församling. En församling måste ha en viss egen styrka om den skall kunna stärkas ytterligare genom den ansvarfördelning som finns i kyrkoordningen. Detta även om det är naturligt och behövs en samverkan mellan flera församlingar på många områden.
Till det som gör att församlingen kan vara och framträda som kyrkan på sin ort hör ett regelbundet gudstjänstliv. Det innebär i normalfallet att det firas en huvudgudstjänst varje söndag och kyrklig helgdag. Det måste också finnas människor som på olika sätt tar ansvar för att församlingens grundläggande uppgift blir utförd.
Förändringar i församlingsstrukturen måste ske i en öppen dialog mellan dem som har olika uppgifter och ansvar i en sådan process. Denna process är ett samspel mellan församling och stift, liksom mellan de båda stiftsorganen domkapitlet och stiftsstyrelse. Det är viktigt att församlingskriterierna tar sin utgångspunkt i vad församlingen är och inte i att den måste bestå av ett visst antal människor. Därför är det viktigt att kyrkoordningen ger möjligheter till att finna lokala lösningar och till ett lokalt engagemang. Det är i det perspektivet man skall se t.ex bestämmelserna som stärker församlingens ställning i budgetprocessen när den tillhör en samfällighet.
Gudstjänstlivet måste kunna formas utifrån lokala förutsättningar och resurser. Det måste för varje församling finnas en präst som har det pastorala ansvaret, men församlingens fortlevnad skall inte enbart vara beroende av tillgången på präster. Vidgade möjligheter till lekmannaledda gudstjänster har sin betydelse i bl.a. detta sammanhang.
Av de motioner utskottet behandlade i detta sammanhang kan särskilt nämnas motionen 1999:17 med samma syfte som den i detta betänkande behandlade motionen 2001:67. På utskottets hemställan avslog Kyrkomötet motionen. Utskottet anförde som motiv för sitt förslag till avslag på sid. 58 följande.
I motion 1999:16 föreslås i yrkande 1 att Kyrkomötet skall anta en kyrkoordning med sådant innehåll att även mindre församlingar, som under århundraden varit församlingar och fortfarande har regelbundet gudstjänstfirande, t.ex. varannan helgdag och som har fungerande kyrkoråd, skall ha rätten att fortsatt bestå som församlingar. Genom yrkande 2 föreslås att Kyrkomötet beslutar att anta en kyrkoordning med sådant innehåll att ändringar i församlingsindelning skall grundas på frivillighet från berörda församlingars sida.
Strävan efter frivillighet måste vara den givna utgångspunkten när beslut fattas om församlingsindelning. Det är dock inte möjligt att bestämma att det alltid skall råda frivillighet. Utan ett fungerande gudstjänstliv inom de ramar domkapitlet funnit nödvändiga eller utan förtroendevalda som tar ansvar för församlingens styrelse kan den inte bestå. Det är inte lämpligt att i kyrkoordningen skriva in att vissa församlingar skall ha rätt att bestå. Motion 1999:16 bör därmed avslås.
Utskottet
Bägge motionerna har ett gemensamt syfte. De vill värna om de små församlingarnas rätt att existera som självständiga enheter. Motionen 65 tar sikte på situationen att en församling, som efter en församlingssammanläggning blivit del av en större församling, önskar bryta sig ur den nya gemenskapen och åter bli en egen församling. Motion 67 vill värna frivilligheten, dvs. ingen församling skall mot sin vilja tvingas till en sammanslagning med annan församling.
Vad först gäller motion 65 bör klargöras att den aktualiserade situationen inte utgör något specialfall. De i kyrkoordningen reglerade allmänna förutsättningarna för indelningsändringar gäller även när en tidigare församling vill återfå sin ställning som egen församling. Det saknas mot den bakgrunden anledning att införa en särskild reglering för just detta fall. Utskottet föreslår därför att motionen skall avslås.
Beträffande den frivillighet i indelningsfrågor som motion 67 syftar till delar utskottet andra kyrkolagsutskottets uppfattning såsom den kommit till uttryck i ovan citerade avsnitt av betänkandet 2KL 1999:1, dvs. att strävan efter frivillighet måste vara den givna utgångspunkten när beslut om församlingsindelning fattas. Detta synsätt är också grunden till att strukturfrågor i första hand bör bearbetas utifrån ett lokalt perspektiv. I likhet med andra kyrkolagsutskottet anser organisationsutskottet att det inte är lämpligt att i kyrkoordningen skriva in att vissa församlingar skall ha rätt att bestå. Utskottet föreslår därför att motionen skall avslås.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att Kyrkomötet avslår motionerna 2001:65 och 2001:67.
Uppsala 17 maj 2001
Evert Josefsson
Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Börje Henriksson, Inger Krantz, Lars Öhlén, Birgitta Johansson, Stig-Göran Fransson, Birgitta Larsson, Eivor Hultén, Sven-Olof Karlsson, Kristina Lundgren, Anna-Lena Arousell Berglund, Per Lindberg, Eva Forssell Aronsson, Ulla Eriksson
Biskoparna Ragnar Persenius och Karl-Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggning.
