Organisationsutskottets betänkande
2001:5
Biskoparnas ställning och antalet ledamöter i Kyrkomötet
|
Kyrkomötet
O 2001:5
|
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande motionerna 2001:32 om biskoparnas ställning i Kyrkomötet och 2001:63 om antalet ledamöter i Kyrkomötet. Utskottet konstaterar att beträffande biskoparnas ställning i Kyrkomötet har det inte framkommit några ny omständigheter som föranleder utskottet att frångå sitt ställningstagande från föregående år och att frågan om antalet ledamöter i Kyrkomötet grundligt behandlades i 1999 års Kyrkomöte.
Motionerna
I motion 2001:32 av Urban Gibson, Ingemar Åhs och Åke Blomqvist om biskoparnas ställning i Kyrkomötet hemställs
att Kyrkomötet beslutar om ändring i kyrkoordningen så att följande avsnitt får här föreslagen lydelse:
11 kap. 3 § "Utöver de valda ledamöterna enligt 1 § är de som är anställda som biskop i ett stift ledamöter av Kyrkomötet."
11 kap. 9 § första meningen slopas.
11 kap. 10 § andra stycket orden "eller biskop" slopas. Sista meningen skall lyda: "Kyrkostyrelsen och ledamöterna får väcka ärenden endast till årets första sammanträde.
I motion 2001:63 av Alf G Johansson om antalet ledamöter hemställs
att Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att låta utreda och lämna förslag till ändring i kyrkoordningen avseende minskat antal ledamöter i Kyrkomötet.
För de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.
Yttrande
Läronämnden har yttrat sig över motion 2000:1 32 i sitt yttrande Ln 2001:9y om biskoparnas ställning i Kyrkomötet. Läronämndens yttrande fogas till detta betänkande, bilaga1.
Biskoparnas ställning i Kyrkomötet
Bakgrund
Enlig 11 kap. 3 § kyrkoordningen har biskoparna närvaroplikt vid Kyrkomötets sammanträden. De har även enligt 9 § rätt att delta i kyrkomötets överläggningar och att framställa förslag. Det som skiljer biskoparnas ställning från ledamöternas är att de inte har beslutanderätt och får därmed inte delta i omröstningarna.
Vid 1982 års Kyrkomöte beslutades att biskoparna inte längre skulle vara självskrivna ledamöter i Kyrkomötet. Av betydelse för Kyrkomötets ställningstagande var införandet av en lagbestämmelse, som möjliggjorde inrättandet av nuvarande Läronämnden med biskoparna som självskrivna ledamöter. Efter genomförandet av 1982 års kyrkomötesreform har frågan om biskoparnas ställning varit föremål för diskussion vid flera kyrkomötessammanträden.
I den utredning som föregick kyrkoordningen föreslogs att biskoparna skulle ges rösträtt och bli ledamöter i Kyrkomötet fullt ut. Enligt utredningen är det i en episkopal kyrka naturligt att det högsta beslutande organet är sammansatt så att det speglar den samverkan som skall finnas mellan kyrkans ämbetet och den demokratiska organisationen. I skrivelsen till 1999 års Kyrkomöte med förslag till kyrkoordning (CsSkr 1999:3 sid. 2-147 f) föreslog Centralstyrelsen till skillnad från utredningen att det inte skulle ske någon förändring av biskoparnas ställning i Kyrkomötet. Enligt Centralstyrelsen är det inte i överensstämmelse med grundläggande demokratiska principer att det i ett organ av Kyrkomötets karaktär skall finnas självskrivna ledamöter som inte är valda. Dessutom framhöll Centralstyrelsen att biskoparna har genom Läronämnden inflytande i de för kyrkan väsentliga lärofrågorna. 1999 års Kyrkomöte anslöt sig till Centralstyrelsens skrivelse och avslog de motioner som väckts med anledning av centralstyrelsens ställningsstagande i nu aktuell fråga.
Vid 2000 års Kyrkomöte aktualiserades ånyo frågan genom två motioner. Motionerna avslogs med hänvisning till att frågan grundligt behandlats vid 1999 års kyrkomötesbeslut och att det inte fanns skäl att frångå detta beslut. Vid behandlingen i organisationsutskottet framkom att frågan om biskoparnas rösträtt inte i första hand är en fråga om biskoparnas ställning utan om Kyrkomötets legitimitet och dess ställning som Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Utskottet betonade också att biskoparnas ställning är en viktig symbol fråga.
Utskottet
Utskottet konstaterar att frågan om biskoparnas ställning i Kyrkomötet har varit föremål för Kyrkomötets behandling under en följd av år. Då frågan inte har tillförts några nya omständigheter finner utskottet inte skäl att frångå sitt ställningstagande vid föregående års Kyrkomöte. Motionen bör därför avslås.
Antalet ledamöter i Kyrkomötet
Bakgrund
1979 års kyrkomöteskommitté föreslog att Kyrkomötet skulle bestå av 251 ledamöter mot tidigare 96. Motivet var att de som tillhör Svenska kyrkan borde ges möjlighet till en allsidig representation. Härtill kom det förhållandet att Pastoratsförbundets fullmäktige bestod av just 251 personer. Genom att utöka antalet ledamöter i Kyrkomötet kunde man enligt kommittén uppnå den önskvärda demokratiseringen. 1982 års Kyrkomöte anslöt sig till förslaget att det reformerade kyrkomötet skulle få 251 ledamöter.
I rapporten Kyrkomötesreformen - en utvärdering angavs att antalet valda ledamöter i kyrkomötet borde minskas till 151. Med hänsyn till representativiteten hade syftet med kyrkomötesreformen uppnåtts. Ökningen av antalet ledamöter hade emellertid medfört problem genom att Kyrkomötet blivit dyrare än beräknat och mera tungrott. Vid remissbehandlingen var det i stort sett en jämn fördelning mellan de remissinstanser som uttalade sig för att antalet skulle minska och de som förordade oförändrade 251 ledamöter. Centralstyrelsen angav i sin skrivelse till 1990 års kyrkomöte att det inte fanns förutsättningar att minska antalet ledamöter, då det inte fanns någon bred förankring för en sådan förändring och då det saknades en analys av vad detta skulle innebära för representativiteten. Kyrkomötet anslöt sig till Centralstyrelsens uppfattning.
I den utredning som föregick kyrkoordningen föreslogs att Kyrkomötet även fortsättningsvis skulle ha 251 valda ledamöter, eftersom Kyrkomötets allmänna representativitet skulle försämras med färre ledamöter. I Centralstyrelsens skrivelse till 1999 års Kyrkomöte (CsSkr 1999:3 sid. 2-147) med förslag till kyrkoordning framgår att de flesta remissinstanser uttalade att de ville se en minskning av Kyrkomötet, dels för att minska kostnaderna, dels för att förbättra arbetsformerna. Centralstyrelsen fann att det förelåg skäl att tillmötesgå remissinstanserna och till skillnad från utredningen fann Centralstyrelsen att 201 valda ledamöter var ett lämpligt antal ur demokratisk synvinkel. Nio motioner väcktes med anledning av Centralstyrelsens skrivelse varav åtta motioner förordade 251 ledamöter och en motion föreslog 151 ledamöter. Organisationsutskottet som behandlade motionerna anslöt sig till de motioner som ville behålla den nuvarande ordningen. Organisationsutskottet ansåg att en reducering med 50 ledamöter skulle minska Kyrkomötets representativitet och reduceringen skulle främst drabba glesbygden och olika fromhetsriktningar. Andra kyrkolagsutskottet delade organisationsutskottets uppfattning att de åtta motionerna skulle tillstyrkas. Kyrkomötet biföll andra kyrkolagsutskottets hemställan.
Utskottet
Mot bakgrund av att frågan ingående behandlats vid 1999 års Kyrkomöte finner utskottet att motionen bör avslås.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
beträffande biskoparnas ställning i Kyrkomötet
att Kyrkomötet avslår motionen 2001:32,
beträffande antalet ledamöter i Kyrkomötet
att Kyrkomötet avslår motionen 2001:63
Uppsala den 18 maj 2001
Evert Josefsson
Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Börje Henriksson, Inger Krantz, Lars Öhlén, Birgitta Johansson, Stig-Göran Fransson, Birgitta Larsson, Eivor Hultén, Sven-Olof Karlsson, Kristina Lundgren, Anna-Lena Arousell Berglund, Gunvor Torstensson, Eva Forssell Aronsson och Ulla Eriksson.
Biskoparna Ragnar Persenius och Karl-Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggning.
Reservation 1
Av Eivor Hultén, Sven-Olof Karlsson, Kristina Lundgren, Gunvor Torstensson, Anna-Lena Arousell Berglund, Eva Forssell Aronsson och Ulla Eriksson som anser
dels att texten under rubriken "Utskottet" bör utgå och istället ersättas med följande lydelse:
Frågan om biskoparnas ställning är i första hand en fråga om Kyrkomötets legitimitet och dess ställning som Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Utskottet ansluter sig till vad motionärerna anfört och vill särskilt lyfta fram vad Läronämnden skrev i sitt yttrande 1999:3 över förslaget till Kyrkoordning: "Det är ...följdriktigt i en kyrka med episkopal ordning att biskoparna är med och tar ansvar för alla de frågor Kyrkomötet behandlar."
För att tillgodose vad en episkopal ordning kräver och för att ge kyrkomötet ökad legitimitet både inom Svenska kyrkan och i ekumeniska sammanhang skall biskoparna vara självskrivna ledamöter av Kyrkomötet.
dels att utskottets hemställan 1. beträffande biskoparnas ställning i Kyrkomötet bort ha följande lydelse:
att Kyrkomötet med anledning av motion 2001:32 beslutar ändra kyrkoordningen i enlighet med bilaga 2, samt
att Kyrkomötet med anledning av dessa ändringar uppdrar åt Kyrkostyrelsen att utreda och framlägga förslag på nödvändiga konsekvensändringar i Kyrkomötets arbetsordning.
Yttrande
Kyrkorättsutskottet har yttrat sig över reservationen i dess lydelse enligt bilaga 2 i sitt yttrande Kr 2001:5y om biskoparnas ställning i Kyrkomötet. Utskottets yttrande fogas till detta betänkande, bilaga 2.
Läronämndens yttrande
2001:9y
om biskoparnas ställning i Kyrkomötet
|
|
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2001:32 om biskoparnas ställning i Kyrkomötet.
Läronämnden står fast vid sina tidigare yttranden i frågan, Ln 1999:3 och 2000:2.
Uppsala den 8 maj 2001
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström, Björn Skogar, Anna-Lena Weberup.
Kyrkorättsutskottets yttrande
2001:5y
Reservation till betänkande O 2001:5 om biskoparnas ställning i Kyrkomötet
|
O 2001:5
Bilaga 2
|
Till Organisationsutskottet
Kyrkorättsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över reservationen till betänkande O 2001:5 om biskoparnas ställning i Kyrkomötet enligt bilaga.
Utskottet
Utskottet har i och för sig ingen erinran mot den tekniska lösning som finns redovisad i reservationen. Utskottet kan dock konstatera att den ändring som reservanterna föreslår är en ändring i sak av ett sådant slag som - i enlighet med de principer för sådana ändringar som Kyrkomötet har beslutat om vid 2000 års kyrkomöte (KsSkr 2000:1 Det fortsatta arbetet med kyrkoordningen) - torde kräva en mer grundlig utredning än vad som finns utrymme att göra under en kyrkomötessession.
Efter en översiktlig granskning kan utskottet konstatera att fler ändringar än de i reservationen föreslagna behöver göras för att regelsystemet skall förbli konsekvent. Exempelvis torde vissa bestämmelser i Kyrkomötets arbetsordning behöva justeras. Enligt utskottet är det inte möjligt att - utan ett grundligare underlag - med säkerhet fastslå vilka ytterligare ändringar som kan vara nödvändiga.
Uppsala den 18 maj 2001
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson
Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Mari Lönnerblad, Jösta Claeson, Jan-Erik Forsberg, Thomas Söderberg, Bo-Gustaf Sorby, Eskil Jinnegård, Inger Lifv, Robert Schött, Karl-Johan Nilsson, Staffan Holmgren, Inger Dafgård, Kerstin Kedvall, Lennart Tildemyr och Michael Martinsson.
Biskop Christina Odenberg och biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.
Reservation till organisationsutskottets betänkande 2001:5
Momentet "Biskoparnas ställning i Kyrkomötet"
Av Eivor Hultén, Sven-Olof Karlsson, Kristina Lundgren, Per Lindberg, Anna-Lena Arousell Berglund, Eva Forssell Aronsson och Ulla Eriksson som anser
dels att texten under rubriken "Utskottet" bör utgå och istället ersättas med följande lydelse:
Frågan om biskoparnas ställning är i första hand en fråga om Kyrkomötets legitimitet och dess ställning som Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Utskottet ansluter sig till vad motionärerna anfört och vill särskilt lyfta fram vad Läronämnden skrev i sitt yttrande 1999:3 över förslaget till Kyrkoordning: "Det är...följdriktigt i en kyrka med episkopal ordning att biskoparna är med och tar ansvar för alla de frågor Kyrkomötet behandlar."
För att tillgodose vad en episkopal ordning kräver och för att ge kyrkomötet ökad legitimitet både inom Svenska kyrkan och i ekumeniska sammanhang skall biskoparna vara självskrivna ledamöter av Kyrkomötet.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att Kyrkomötet med anledning av motion 2001:32 beslutar ändra kyrkoordningen enligt följande:
|
|
|
|
Nuvarande lydelse
|
|
Föreslagen lydelse
|
11 kap. 1 §
Kyrkomötet består av tvåhundrafemtioen valda ledamöter.
|
|
11 kap. 1 §
Kyrkomötet består av tvåhundrafemtioen valda ledamöter, samt stiftens biskopar.
|
11 kap. 2 §
Kyrkomötet väljs av de röstberättigade i hela landet.
Bestämmelser om rösträtt och valbarhet finns i 33 kap. och om valet i 38 kap.
|
|
11 kap. 2 §
Kyrkomötets valda ledamöter väljs av de röstberättigade i hela landet. Bestämmelser om rösträtt och valbarhet finns i 33 kap. och om valet i 38 kap.
|
11 kap. 3 §
Stiftets biskopar skall närvara vid Kyrkomötets sammanträden
|
|
11 kap. 3 §
|
11 kap. 4 §
Ledamöter och ersättare skall väljas för fyra år räknat från och med den 1 mars året efter det år då ordinarie kyrkoval har ägt rum
|
|
11 kap. 4 §
Valda ledamöter och ersättare skall väljas för fyra år räknat från och med den 1 mars året efter det år då ordinarie kyrkoval har ägt rum.
|
11 kap. 5 §
För varje ledamot utses lika många ersättare som ledamotens nomineringsgrupp har fått i mandat i valkretsen. Det skall dock alltid utses minst tre ersättare för varje ledamot.
|
|
11 kap. 5 §
För varje vald ledamot utses lika många ersättare som ledamotens nomineringsgrupp fått mandat i valkretsen. Det skall dock alltid utses minst tre ersättare för varje vald ledamot.
|
11 kap. 9 §
Stiftets biskopar får delta i Kyrkomötets överläggningar och framställa förslag.
Ledamöterna i Kyrkostyrelsen har rätt att närvara och delta i Kyrkomötets överläggningar. De får delta i besluten bara om de är ledamöter av Kyrkomötet.
Ordföranden i Kyrkofondens styrelse får delta i överläggningarna, men inte i besluten vid granskningen av verksamheten hos styrelsen även om han eller hon inte är ledamot av Kyrkomötet eller i Kyrkostyrelsen. Detsamma gäller ordföranden i en nämnd som har tillsatts av Kyrkomötet enligt bestämmelserna i 10 kap. 6 § vid granskningen av nämndens verksamhet.
|
|
11 kap. 9 §
Ledamöterna i Kyrkostyrelsen har rätt att närvara och delta i Kyrkomötets överläggningar. De får delta i besluten bara om de är ledamöter av Kyrkomötet.
Ordföranden i Kyrkofondens styrelse får delta i överläggningarna, men inte i besluten vid granskningen av verksamheten hos styrelsen även om han eller hon inte är ledamot av Kyrkomötet eller i Kyrkostyrelsen. Detsamma gäller ordföranden i en nämnd som har tillsatts av Kyrkomötet enligt bestämmelserna i 10 kap. 6 § vid granskningen av nämndens verksamhet.
|
11 kap. 10 §
Kyrkomötet skall besluta i ärenden som har väckts av
1. Kyrkostyrelsen genom en skrivelse,
2. en ledamot eller en biskop genom en egenhändigt underskriven motion,
3. ett utskott inom dess beredningsområde genom ett betänkande, och
4. revisorerna, om det gäller ett ärende som har samband med deras uppdrag.
Kyrkostyrelsen, ledamöter och biskopar får väcka ärenden endast till årets första sammanträde
|
11 kap. 10 §
Kyrkomötet skall besluta i ärenden som har väckts av
1. Kyrkostyrelsen genom en skrivelse,
2. en ledamot genom en egenhändigt underskriven motion,
3. ett utskott inom dess beredningsområde genom ett betänkande, och
4. revisorerna, om det gäller ett ärende som har samband med deras uppdrag.
Kyrkostyrelsen och ledamöter får väcka ärenden endast till årets första sammanträde
|
|
