Organisationsutskottets betänkande
2001:2
Församlingstillhörighet
|
Kyrkomötet
O 2001:2
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas fem motioner som berör frågan om ökade möjligheter att välja församlingstillhörighet. I samtliga motioner framställs önskemål om att frågan bör utredas av Kyrkostyrelsen. Med anledning av motionerna föreslår utskottet att Kyrkostyrelsen skall tillsätta en utredning med uppgift att klargöra problemen med och redovisa konsekvenserna av ett regelsystem som möjliggör fri församlingstillhörighet.
Motionerna
I motion 2001:5 av Susann Torgersson m.fl. hemställs att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning om hur man praktiskt ordnar möjlighet för tillhöriga i Svenska kyrkan att i vissa fall få välja församlingstillhörighet.
I motion 2001:15 av Dag Sandahl hemställs att Kyrkomötet beslutar
att begära av Kyrkostyrelsen att en utredning tillsätts med uppgift att belysa teologiska, kyrkorättsliga, pastorala och praktiska konsekvenser vad gäller frågan om församlingstillhörighet.
I motion 2001:29 av Bo Lennart Anbäcken och Britt Andersson hemställs att Kyrkomötet beslutar
att tillsätta en utredning, som skall erhålla uppgiften att med ett bevarande av territorialprincipen och mot bakgrund av samhällsutvecklingen göra en förutsättningslös utredning av de problem, vilka hör samman med ett eventuellt fritt val av församling.
I motion 2001:47 av Staffan Holmgren m.fl. hemställs att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att utreda förutsättningarna för och framlägga förslag om möjlighet för kyrkotillhöriga att välja församlingstillhörighet.
I motion 2001:75 av Carina Etander Rimborg och Eva Forssell Aronsson hemställs att Kyrkomötet beslutar
att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att tillsätta en utredning som i god tid innan valet 2005 klargör hur reglerna för församlingstillhörighet och valbarhet kan anpassas till den ökade rörligheten i samhället.
Beträffande de närmare motiveringarna hänvisas till motionerna.
Läronämnden har yttrat sig över motionerna. Yttrandet Ln 2001:3y, bifogas detta betänkande, bilaga 1.
Budgetsutskottets har yttrat sig över organisationsutskottets förslag om utredning av de av motionärerna aktualiserade frågorna. Yttrandet, B 2001:3y, bifogas detta betänkande, bilaga 2.
Bakgrund
Frågan om församlingstillhörighet och möjligheten att ge den enskilde en större frihet att själv få bestämma vilken församling han eller hon vill tillhöra har behandlats av Kyrkomötet vid en rad tillfällen, senast vid förra mötet år 2000. Därvid avslog Kyrkomötet på Organisationsutskottets hemställan i betänkandet 0 2000:3 tre motioner som samtliga hade till syfte att öka den enskildes valfrihet i nu aktuellt hänseende. Kyrkomötets beslut föregicks av votering.
I ovannämnda betänkande finns en redogörelse för sambandet mellan folkbokföring och församlingstillhörighet enligt kyrkoordningens bestämmelser och en bakgrunds beskrivning av frågans tidigare behandling. Utskottet hänvisar därför i dessa delar till betänkandet.
Som motivering för sin hemställan om avslag på motionerna anförde utskottet på sid 3 i sitt betänkande följande
Mot bakgrund av det omfattande material som finns i denna fråga är det utskottets uppfattning att de motiv som finns för såväl nuvarande ordning som en ordning med en rörligare församlingstillhörighet är väl kända. För ett bibehållande av nuvarande ordning talar å ena sidan territorialprincipen och det till denna princip kopplade sambandet mellan folkbokföring, erläggande av kyrkoavgift, rösträtt och valbarhet. Även territorialprincipen som en förutsättning för människors lokala tillgång till ord och sakrament och som en grundläggande del av vår kyrkas tradition och självförståelse är av betydelse i detta sammanhang. Det som talar för en mer flexibel lösning med större valfrihet för den enskilde är å andra sidan den förändrade samhällssituationen. Sambandet boende - arbetsplats - fritid är inte lika relevant som tidigare. Många känner sig ha sin "andliga hemvist" i annan församling. Valfriheten ökar inom alltfler samhällssektorer.
Den ökade rörligheten i landet och samhällsutvecklingen i stort är sådant som enligt utskottet också har betydelse för kyrkans ställning. Det är viktigt att kyrkans sätt att verka i landet och det regelsystem som styr verksamheten anpassas till människors behov och önskemål. Utskottet anser därför att frågan om ökad frihet när det gäller församlingstillhörigheten är en viktig strategisk framtidsfråga. Som framgår av Kyrkostyrelsens skrivelse 2000:9 till årets Kyrkomöte kommer styrelsen att från stift och församlingar samla erfarenheter från den praktiska användningen av kyrkoordningens bestämmelser och kontinuerligt följa utvecklingen. Utskottet utgår från att även de av utskottet nu gjorda överväganden kommer att beaktas i detta sammanhang och tas med i en kommande framtida utvärdering och översyn av kyrkoordningen.
Mot bakgrund av tidigare gjorda ställningstaganden och inte minst 1999 års kyrkomötesbeslut i frågan anser dock utskottet att tiden ännu inte är mogen för att ta några initiativ i den av motionärerna önskade riktningen. Utskottet är därför inte berett att tillstyrka bifall till motionerna 44, 45 och 53. Dessa bör därför avslås.
Som motiv för en friare församlingstillhörighet har i en del fall anförts att gamla människor, trots att de flyttat till ett äldreboende, kan tänkas vilja ha kvar rätten att tillhöra den församling från vilken de flyttat. Det bör i detta sammanhang noteras att denna möjlighet finns redan idag på grund av en särskild bestämmelse om äldreboende i folkbokföringslagen. I 15 § nämnda lag medges en valfrihet att vara kvarskriven på sin fastighet i den tidigare församlingen i stället för att bli folkbokförd i den församling där servicehuset/motsvarande är beläget. Det finns även en möjlighet att bli folkbokförd endast i församlingen
Utskottet
Utskottet konstaterade i sitt betänkande till förra årets Kyrkomöte att frågan om ökad frihet när det gäller församlingstillhörigheten är en viktig strategisk framtidsfråga. Som konstaterats vid de tillfällen när Kyrkomötet behandlat dessa frågor är en mängd problem förknippade med frågeställningen. De önskemål om en större valfrihet för den enskilde som framförts genom åren i olika motioner till Kyrkomötet har haft mer eller mindre långtgående syften. En del har velat begränsa valfriheten till att gälla enbart mellan församlingar inom en och samma samfällighet, andra har menat att valfriheten borde vara mer eller mindre obegränsad. Gemensamt för alla dessa varianter på i princip samma tema har varit att de aktualiserat svårlösta frågor om folkbokföring, erläggande av kyrkoavgift, rösträtt och valbarhet. Den för Svenska kyrkan grundläggande territorialprincipen aktualiseras också. Förslag som innebär mer eller mindre omfattande avsteg från denna princip ökar oron för ett fjärmande från folkkyrkotanken. Allt detta sammantaget har hittills varit det huvudsakliga motivet till Kyrkomötets negativa inställning till förändringar i nu aktuellt avseende.
Utskottet är dock medvetet om den öppning i frågan som kan skönjas i och med församlingarnas och samfälligheternas förändrade juridiska status efter relationsförändringen. Ett uttryck för detta är det i lagen om Svenska kyrkan använda begreppet "bosatta" i 4 § för att klargöra territorialförsamlingsprincipen i Svenska kyrkan. I den allmänna motiveringen i propositionen 1997/98:116 Staten och trossamfunden anges att den närmare innebörden av detta begrepp bör regleras inomkyrkligt. Den inomkyrkliga regleringen återknöt till folkbokföringen som grund för territorialprincipen. Motivet till detta var enligt Centralstyrelsen, CsSkr 1999:3 sid 2-245, att folkbokföringen på församling kommer att fortsätta tills vidare och att det därför finns skäl att bibehålla anknytningen till denna. De av utredningen föreslagna bestämmelserna om de kyrkliga valen byggde även på denna förutsättning. Därmed betonades enligt Centralstyrelsen sambandet mellan folkbokföring, erläggande av kyrkoavgift, rösträtt och valbarhet.
Utskottet är väl medvetet om de olika uppfattningar som finns i frågan och de motiv som anförs för de intagna ståndpunkterna. Oberoende av vilken ståndpunkt man än intar i sakfrågan, finns det ett stort behov av att få reda på de konsekvenser som skulle bli följden av en friare församlingstillhörighet. Detta gäller inte minst de redan nämnda frågorna om erläggande av kyrkoavgift, rösträtt och valbarhet. Kyrkan har även uppgifter enligt begravningslagen, något som får betydelse. Förutom dessa juridiska, ekonomiska och praktiska konsekvenser finns det även grundläggande teologiska och pastorala frågor som behöver belysas och analyseras i en situation där den enskilde skulle få rätt att bestämma sin församlingstillhörighet.
Det utskottet efterlyser är sålunda inte en utredning som skall syfta till ett regelsystem som möjliggör en fri församlingstillhörighet. Det handlar om en utredning som utifrån ett antal olika tänkbara alternativ till nuvarande samband mellan folkbokföring, erläggande av kyrkoavgift, rösträtt och valbarhet analyserar och klargör problemen och redovisar tänkbara konsekvenser. Utredningen skall i detta sammanhang även belysa begreppet "bosatt" i lagen om Svenska kyrkan. Resultatet av en sådan utredning skulle sedan kunna ligga till grund för fortsatta överväganden i frågan.
Mot nu angivna bakgrund bör Kyrkostyrelsen ges i uppdrag att tillsätta en utredning som skall vara allsidigt sammansatt och ha förankring i Kyrkomötets nomineringsgrupper. Utredningen skall förutsättningslöst ta sig an uppgiften sådan den ovan beskrivits. Det skall ankomma på Kyrkostyrelsen att bestämma utredningens sammansättning och de närmare direktiven för dess arbete. Utskottets ovan skisserade tankegångar skall dock ligga till grund för direktiven.
Utredningens resultat bör redovisas för Kyrkomötet i så god tid att eventuella initiativ med anledning därav kan tas under kommande mandatperiod.
Hemställan
Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer utskottet
att Kyrkomötet med anledning av motionerna 2001:5, 2001:15, 2001:29, 2001:47 och 2001:75 uppdrar åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en utredning med den sammansättningen och det uppdrag som angetts i betänkandet.
Uppsala 17 maj 2001
Evert Josefsson
Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Börje Henriksson, Inger Krantz, Lars Öhlén, Birgitta Johansson, Stig-Göran Fransson, Birgitta Larsson, Eivor Hultén, Sven-Olof Karlsson, Kristina Lundgren, Anna-Lena Arousell Berglund, Per Lindberg, Eva Forssell Aronsson, Ulla Eriksson
Biskoparna Ragnar Persenius och Karl-Johan Tyrberg har deltagit i utskottets överläggning.
O 2001:2
Bilaga 1
Läronämndens yttrande
2001:3y
om församlingstillhörighet m.m.
|
|
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2001:5, 2001:15, 2001:29, 2001:42, 2001:47, 2001:50, 2001:75 och 2001:99 angående dels församlingstillhörighet, dels clearingtaxor för kyrkliga handlingar.
Läronämnden hänvisar till sina yttranden Ln 1996:4 och 1998:2, där följande anförs:
Territorialförsamlingsprincipen syftar till att människor lokalt skall ha tillgång till ord och sakrament och därmed vara delaktiga i ett sammanhang, där de kan växa och utvecklas som människor och kristna. Denna territoriella princip är en grundläggande del av vår kyrkas tradition och självförståelse.
Vad som konstituerar den territoriella anknytningen kan dock variera, och samhällsutvecklingen kan framtvinga en omprövning och komplettering av tidigare synsätt och regelverk. Det finns inga teologiska eller läromässiga skäl för att den territoriella principen endast skall grundas i den skattetekniska folkbokföringen. Den bör också kunna kopplas till sådana sakförhållanden som anger lokal samhörighet, t.ex. arbetsplats, studieort eller ort för fritidsboende av regelbundet slag.
Den nya kyrkoordningen anger tydligt, att den som tillhör en lokal församling samtidigt tillhör trossamfundet Svenska kyrkan och därför har hemortsrätt också i andra församlingar, som hon/han vistas i eller på annat sätt har anknytning till. Eventuella kostnader för detta bör kunna regleras genom ett clearingsystem, vilket Läronämnden anförde i Ln 2000:3:
Genom dopet upptages den som döps i Svenska kyrkan. För många människor är tillhörigheten till Svenska kyrkan i första hand en tillhörighet till samfundet som sådant, i andra hand en tillhörighet till den församling där man är bosatt. I inledningstexten till kyrkoordningens sjätte avdelning berörs detta: "Den som tillhör Svenska kyrkan och är bosatt i Sverige tillhör någon av kyrkans församlingar, vanligen den territoriella församlingen inom vars område personen är folkbokförd."
Svenska kyrkan är öppen för alla dem som vill tillhöra den. Det är tydligt att det finns en skillnad mellan denna grundläggande uppfattning som är en viktig del av Svenska kyrkans syn på sig själv som folkkyrka och de bestämmelser som motiverar avgifter för kyrkliga handlingar på annan ort än inom den egna territorialförsamlingen. De pastorala svårigheter som uppstår i sådana fall skadar kyrkans trovärdighet. Det uppfattas som stötande att kyrkoavgiften inte anses täcka sådana kostnader.
Ett utbyggt clearingsystem för kyrkliga handlingar ligger därför i linje med den syn på kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan som här framförts.
Uppsala den 8 maj 2001
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström, Björn Skogar, Anna-Lena Weberup.
O 2001:2
Bilaga 2
Budgetutskottets yttrande
2001:3y
Yttrande över Organisationsutskottets beredning av KMot 2001:5 om rätten att välja församling, KMot 2001:15 om församlingstillhörighet, KMot 2001: 29 om utredning av territorialprincipen, KMot 2001: 47 om rätt att välja församlingstillhörighet, KMot 2001: 75 om församlingstillhörighet och valbarhet
|
|
Till organisationsutskottet
Budgetutskottet har i enlighet med 4 Kap § 20 i Arbetsordningen för Kyrkomötet av organisationsutskottet beretts tillfälle att yttra sig över utskottets förslag till betänkande med anledning av motionerna 5, 15, 29, 47 och 75.
Organisationsutskottet föreslår Kyrkomötet att uppdra åt Kyrkostyrelsen att tillsätta en allsidigt sammansatt utredning med uppgift att utreda konsekvenserna av en ordning som medger den enskilde rätt att under vissa förutsättningar själv välja församling. Avsikten är att Kyrkostyrelsen skall bestämma utredningens sammansättning samt de närmare direktiven.
Budgetutskottet har inget att invända mot förslaget och menar att utredningen får finansieras via den budget som finns avsatt för utredningar inom verksamhetsområdet Kyrkorätt och organisation, eller via Kyrkostyrelsens förfogandemedel.
Uppsala den 16 maj 2001
På utskottets vägnar
Suzanne Fredborg
Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Starkerud, Ann-Marie Nilsson, Håkan Engström, Christina Mårtensson, Ingemar Öberg, Sten Johansson, Bengt Risberg, Görel Bohlin, Bengt Olof Dike, Peter Hemminger, Joakim Svensson, Yngve Kalin, Ann Berg, Birger Palo.
Biskop Rune Backlund har deltagit i utskottets överläggningar.
