Organisationsutskottets betänkande 2001:12 Församlingar utan beslutsmässiga organ

Kyrkomötet O 2001:12

Utskottet har uppmärksammat att det efter det nu genomförda kyrkovalet kommer att finnas församlingar vars beslutande organ inte blir beslutmässiga. Utskottet har därför med stöd av 11 kap. 10 § i kyrkoordningen beslutat att avge detta betänkande.

Yttrande

Kyrkorättsutskottet har yttrat sig över en av Organisationsutskottet preliminärt föreslagen bestämmelse i övergångsbestämmelserna till kyrkoordningen. Kyrkorättsutskottets yttrande fogas till detta betänkande, bilaga 1.

Bakgrund

Gällande bestämmelser om beslutförhet, omval och brist på förtroendevalda

Kyrkoordningen innehåller bestämmelser om beslutförhet för olika kyrkliga organ. Enligt 3 kap. 20 § får kyrkofullmäktige handlägga ett ärende bara om mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Härmed avses hälften av det antal ledamöter som skall finnas i fullmäktige. Motsvarande bestämmelser gäller för ett direktvalt kyrkoråd enligt 4 kap. 20 § och för samfällda kyrkofullmäktige enligt 3 kap. 56 §.

Innevarande års Kyrkomöte har beslutat bifalla Organisationsutskottets betänkande (O 2001:11) om de tillägg till kyrkoordningen avseende omval som Kyrkostyrelsen föreslagit i skrivelsen (KsSkr 2001:9). Vissa frågor rörande kyrkoordningens bestämmelser om omval. Beslutet innebär bl.a. att en ny bestämmelse, 77 a §, införs i 38 kap. I denna paragraf anges att stiftsstyrelsen skall anmäla till Svenska kyrkans valprövningsnämnd om mindre än hälften av det bestämda antalet ledamöter har blivit utsett vid val till kyrkofullmäktige, direktvalt kyrkoråd, samfällda kyrkofullmäktige eller stiftsfullmäktige. Enligt en ny 38 kap. 83 § skall Valprövningsnämnden efter en sådan anmälan upphäva det aktuella valet och förordna om omval av samtliga ledamöter och ersättare.

Ett omval skall enligt 38 kap. 3 § hållas på den dag som Kyrkostyrelsen beslutar efter samråd med stiftsstyrelsen. Vid ett omval kan ansökan om registrering av gruppbeteckningar göras senast en vecka efter det att beslut om valdag har meddelats (38 kap. 19 § 3 st) och anmälan av kandidater kan göras inom samma tid (38 kap.
24 §).

Det finns inga bestämmelser i kyrkoordningen för den situation som uppstår om det inte efter ett omval har valts minst hälften av det fastställda antalet ledamöter till ett beslutande organ, utöver att kyrkoavgiften enligt 42 kap. 2 § 3 st. blir densamma som föregående år om ingen beslutar om en ändring.

I 37 kap. 2 § finns kriterier för en församling, vilka om de inte uppfylls, utgör en grund för att stiftsstyrelsen skall besluta om en ändring i församlingsindelningen. Till kriterierna för en församling hör att det i församlingen finns människor "som är beredda att åtaga sig förtroendeuppdragen i församlingen". Ändringar i församlingsindelningen träder i regel i kraft den 1 januari året efter det år då ordinarie kyrkoval har ägt rum enligt bestämmelserna i 37 kap. 15 § 1 st. Enligt 37 kap. 14 § kan stiftstyrelsen besluta att samfällda kyrkofullmäktige skall vara kyrkofullmäktige i en ny församling som bildas av församlingar vilka utgör en samfällighet. En sådan indelningsändring kan enligt 37 kap. 15 § 2 st träda i kraft den 1 januari det år som stiftsstyrelsen beslutar. Med hänsyn till kraven på dels den utredning som skall föregå beslut om ändrad församlingsindelning och dels de yttranden som skall inhämtas torde nya församlingsindelningar av detta slag som inte redan är beslutade kunna träda i kraft tidigast den 1 januari 2003.

Brist på kandidater inför ordinarie kyrkovalet 2001

Ordinarie tid för att anmäla kandidater till kyrkovalet gick ut den 15 juni. I ett antal fall har stiftsstyrelserna enligt bestämmelserna i 38 kap. 27 § i kyrkoordningen förlängt anmälningstiden till den 30 juni. Detta har gjorts för de valkretsar där det vid den ordinarie anmälningstidens utgång inte hade anmälts minst lika många kandidater som antalet ledamöter som valet avser. Efter den förlängda anmälningstiden fanns fortfarande sådan brist på kandidater till val av kyrkofullmäktige i två församlingar och direktvalt kyrkoråd i en församling att det står klart att inte tillräckligt antal ledamöter har kunnat utses. Det gäller Kårsta församling i Stockholms stift där det inte fanns någon kandidat till val av kyrkofullmäktige med 15 mandat, Malmbäcks församling i Växjö stift där det fanns sju kandidater till kyrkofullmäktige med 15 mandat samt Kånna församling i Växjö stift där det fanns två kandidater till ett direktvalt kyrkoråd med tio mandat. Härtill kommer att det i Västra Skrävlinge församling i Lunds stift fanns endast tio anmälda kandidater till kyrkofullmäktige med 19 mandat. I samtliga dessa fall rör det sig om församlingar som gemensamt med andra församlingar bildar en samfällighet.

I övriga fall där kandidater saknades rör det sig om en till tre stycken. Sammantaget fanns en brist på 63 kandidater i 19 församlingar och brist på en kandidat i en samfällighet. I dessa fall och i ytterligare 27 församlingar och sju valkretsar i samfälligheter saknas helt kandidater för ersättarplatser. Det är tänkbart att det när valet slutligen sammanräknats kommer att visa sig att det finns större brister än vad som nu angetts.

I den utsträckning det varit möjligt hade lokalt ansvariga från de berörda stiftens sida uppmärksammats på bristen på kandidater. Genom den tidigare nämnda förlängningen av anmälningstiden hade samtliga nomineringsgrupper som var registrerade upplysts om situationen och om att tiden att anmäla kandidater förlängts från den 15 till den 30 juni. Därtill fanns möjlighet att under denna tid ansöka om registrering av nya gruppbeteckningar. Mot denna bakgrund finns risk att bristerna kan komma att bestå även efter ett omval. Samtidigt kan och bör ett omval kunna leda till att det går att få fram kandidater.

Utskottet

Kyrkofullmäktige i en församling som tillhör en samfällighet har relativt begränsade uppgifter. En uppgift som måste fullgöras är att välja kyrkoråd. Det som i praktiken främst kan komma att saknas även efter ett omval är kyrkoråd - direkt eller indirekt valda.

Utskottet konstaterar att det inte finns bestämmelser i kyrkoordningen som reglerar en situation där det saknas beslutföra beslutande organ i en församling. Om reguljära sådana bestämmelser skall införas kräver det i vanlig ordning att frågan utreds och att ett förslag remissbehandlas innan det förs fram till Kyrkomötet för beslut om ändring i kyrkoordningen. Samtidigt finns det en uppenbar risk att det även efter att omval har hållits kommer att saknas beslutföra organ i en eller flera församlingar. Ett sätt att hantera denna situation kan vara att Kyrkomötet delegerar till Kyrkostyrelsen att besluta om nödvändiga bestämmelser om undantag från kyrkoordningen. Utskottet vill påpeka att det inte kan bli fråga om att Kyrkostyrelsen skall fatta beslut om förvaltningen i enskilda församlingar utan endast generella bestämmelser avseende församlingars möjligheter att fullgöra sin grundläggande uppgift enligt 2 kap. 1 §.

Utskottet är medvetet om att det ankommer på stiften att ha tillsyn över att den grundläggande uppgiften utförs i församlingarna. Utskottet förutsätter att stiften kommer att fullfölja dessa uppgifter i enlighet med kyrkoordningen, men att det inte kommer att lösa de aktuella problemen. Att till stiften överlämna befogenheten att göra avsteg från kyrkoordningen finner utskottet i likhet med Kyrkorättsutskottet inte vara en lämplig utväg.

Vilka konkreta åtgärder som skall vidtas för det fall det saknas beslutande organ i en församling behöver övervägas ytterligare. Vilka åtgärder som är lämpliga kan också vara beroende på situationen i en viss församling. Redan nu vill dock utskottet peka på några tänkbara möjligheter.

· Tiden för när en ändrad församlingsindelning träder i kraft skulle kunna ändras till t.ex. 1 juli året efter valåret.

· På vissa punkter som gäller fullgörandet av församlingens grundläggande uppgifter kan kyrkoherdens befogenheter vidgas. Det kan gälla beslut om församlingskollekter, beslut om upplåtande av kyrka och eventuellt ytterligare några områden. Om kyrkoherden ges särskilda befogenheter kan det vara naturligt att stiftets tillsynsuppgift i detta utövas i något andra former än vad som annars gäller.

· Uppgifter som enligt kyrkoordningen obligatoriskt skall delegeras från en samfällighet till en församling såsom disposition av medel för församlingsverksamheten och vissa arbetsgivarfunktioner kan det vara naturligt att låta ligga kvar hos kyrkonämnden.

· Budgeten för 2002 kommer att beslutas under innevarande höst och det blir därför först till hösten 2002 som det inte finns någon som kan lämna ett budgetäskande till samfälligheten. I detta fall skulle huvudprincipen kunna vara att budgeten för församlingens grundläggande uppgift blir oförändrad om det inte finns särskilda skäl för en ändring.

Utskottet kan inte utesluta att det finns ytterligare tänkbara lösningar på problemet. Med det föreslagna uppdraget till Kyrkostyrelsen får det naturligtvis i sista hand ankomma på denna att finna den efter omständigheterna bästa lösningen.

Utskottet hade i sin begäran om yttrande från Kyrkorättsutskottet preliminärt tänkt sig en bestämmelse om ett bemyndigande till Kyrkostyrelsen som särskild punkt i övergångsbestämmelserna till kyrkoordningen. Den av utskottet föreslagna bestämmelsen framgår av Kyrkorättsutskottets yttrande.

Kyrkorättsutskottet har i sitt yttrande ansett dels att den föreslagna bestämmelsen bör förtydligas dels också att den inte skall ingå i kyrkoordningens övergångsbestämmelser utan i ett särskilt beslut av Kyrkomötet.

Efter att ha tagit del av Kyrkorättsutskottets skäl för sitt ställningstagande har Organisationsutskottet funnit dessa godtagbara och delar därmed Kyrkorättsutskottets uppfattning när det gäller den föreslagna formuleringen. Vad gäller bestämmelsens placering anser dock utskottet att den bör införas i kyrkoordningens övergångsbestämmelser. Bestämmelser av generell normgivningskaraktär bör enligt utskottet finnas samlade i kyrkoordningen.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet

att Kyrkomötet beslutar om det tillägg till kyrkoordningens övergångsbestämmelser som framgår av bilaga 2.

Uppsala den 19 september 2001

Evert Josefsson

Patrik Tibbling

Lena Källgren Rommel

Närvarande: Evert Josefsson, ordförande, Birgitta Björner, Börje Henriksson, Inger Krantz, Lars Öhlén, Birgitta Johansson, G Olof Kjellström, Birgitta Larsson, Eivor Hultén, Sven-Olof Karlsson, Kristina Lundgren, Nils Gårder, Per Lindberg, Eva Forssell Aronsson och Ulla Eriksson.

Biskopen Ragnar Persenius har deltagit i utskottets överläggningar.

Kyrkorättsutskottets yttrande 2001:6y Församlingar utan beslutsmässiga organ

Kyrkomötet Kr 2001:6y

Till Organisationsutskottet

Organisationsutskottet har anhållit om Kyrkorättsutskottets yttrande över följande förslag till ny bestämmelse i övergångsbestämmelserna till kyrkoordningen.

28. Om en församlings kyrkofullmäktige eller direktvalda kyrkoråd inte har tillräckligt antal ledamöter för att kunna fatta några beslut får Kyrkostyrelsen besluta om de ytterligare bestämmelser som krävs för att en församling skall kunna fullgöra sin grundläggande uppgift enligt 2 kap. 1 §.

Sådana av Kyrkostyrelsen utfärdade bestämmelser får dock gälla längst till utgången av år 2005.

Denna bestämmelse träder i kraft den 22 september 2001.

Kyrkorättsutskottets bedömning

Den av Organisationsutskottet föreslagna bestämmelsen är, enligt vad Kyrkorättsutskottet har inhämtat, avsedd att möjliggöra för församlingar som - efter det nyligen genomförda kyrkovalet och trots eventuellt omval - inte har tillräckligt med förtroendevalda för att uppfylla kyrkoordningens krav på minsta antal ledamöter i de beslutande organen, att fullgöra sin grundläggande uppgift. Årets kyrkoval visar att det finns risk för att sådana situationer kan uppkomma.

Förslaget innebär att Kyrkostyrelsen ges befogenhet att besluta om de ytterligare bestämmelser som i så fall kan behövas för att församlingens uppgift skall kunna fullgöras. Kyrkorättsutskottet vill inledningsvis framhålla att Kyrkomötet, enligt 6 § lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan, inte får besluta i sådana enskilda frågor som det är en församlings eller ett stifts uppgift att besluta i. Den befogenhet som Kyrkostyrelsen nu föreslås få kan därför aldrig vara vidare än vad som ryms inom Kyrkomötets kompetens enligt lagen.

Nyssnämnda lagregel ger också indirekt uttryck för principen att beslut inte skall fattas på en högre nivå än nödvändigt, dvs. ett slags subsidiaritetsprincip. Även om det enligt 37 kap. kyrkoordningen i första hand är stiftens uppgift att agera i fall som dessa, anser Kyrkorättsutskottet att det inte kan komma i fråga att överlämna befogenhet av nu aktuellt slag till något annat organ än Kyrkostyrelsen. Det ankommer på Kyrkomötet som Svenska kyrkans högsta beslutande organ att värna om kyrkoordningen och dess betydelse för församlingslivet. Undantag från kyrko-ordningen som det här är fråga om, bör därför bara beslutas av Kyrkomötet eller av Kyrkomötets verkställande organ. En sådan ordning skall inte ses som ett ingrepp i stiftens möjligheter att fullgöra sina uppgifter i enlighet med kyrkoordningen.

Enligt utskottet kan det dock finnas skäl att förtydliga bestämmelsen så att det klarare framgår att vad Kyrkostyrelsen kan besluta om med stöd av bestämmelsen utgör undantag från kyrkoordningen. Ett förslag till sådan lydelse anges i bilaga.

Enligt det remitterade förslaget skall bemyndigandet för Kyrkostyrelsen infogas som en ny punkt i kyrkoordningens övergångsbestämmelser. Kyrkorättsutskottet anser för sin del att det är mindre lämpligt med en sådan placering eftersom övergångs-bestämmelserna reglerar sådana övergångslösningar som har ansetts nödvändiga inför kyrkoordningens ikraftträdande. Utskottet förordar därför att Kyrkomötet meddelar den föreslagna bestämmelsen i ett särskilt beslut för att på så sätt markera att det är fråga om en tidsbegränsad undantagsreglering.

I fråga om tidpunkten för ikraftträdande föreslås samma tid som för de av Organisationsutskottet föreslagna (och av Kyrkorättsutskottet tillstyrkta) ändringarna i kyrkoordningens bestämmelser om omval (se Kyrkorättsutskottets yttrande Kr 2001:4y). Kyrkorättsutskottet har inget att erinra mot förslaget i denna del men föreslår ett tillägg om giltighetstiden enligt vad som framgår av bilaga.

Uppsala den 19 september 2001

På Kyrkorättsutskottets vägnar

Lars Johnsson

Maria Lundqvist Norling

Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Anna-Maria Björkman, Jan-Erik Forsberg, Gillis Johnsson, Thomas Söderberg, Catharina Månsson, Bo-Gustaf Sorby, Inger Lifv, Robert Schött, Karl-Johan Nilsson, Staffan Holmgren, Hans-Olof Hansson, Kerstin Kedvall, Bengt Peterson och Martin Stjernström.

Biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.

Bilaga

Förslag till Kyrkomötets beslut

Om det krävs för att en församling skall kunna fullgöra sin grundläggande uppgift enligt 2 kap. 1 § kyrkoordningen, får Kyrkostyrelsen besluta om bestämmelser om undantag från kyrkoordningen till följd av att församlingens kyrkofullmäktige eller direktvalda kyrkoråd inte har tillräckligt antal ledamöter för att kunna fatta några beslut.

Sådana av Kyrkostyrelsen utfärdade bestämmelser får dock gälla längst till utgången av år 2005.

Detta beslut träder i kraft den 22 september 2001 och gäller till utgången av år 2005.

Övergångsbestämmelser

28.

Om det krävs för att en församling skall kunna fullgöra sin grundläggande uppgift enligt 2 kap. 1 § kyrkoordningen, får Kyrkostyrelsen besluta om bestämmelser om undantag från kyrkoordningen till följd av att församlingens kyrkofullmäktige eller direktvalda kyrkoråd inte har tillräckligt antal ledamöter för att kunna fatta några beslut.

Sådana av Kyrkostyrelsen utfärdade bestämmelser får dock gälla längst till utgången av år 2005.

Denna bestämmelse träder i kraft den 22 september 2001.