Kyrkorättsutskottets betänkande
2001:8
Laglig rätt till kyrklig vigsel
|
Kyrkomötet
Kr 2001:8
|
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas en motion angående fortsatt laglig rätt att ingå äktenskap genom kyrklig vigsel. Utskottet föreslår att motionen avslås.
Motionen
I motion 66 av Berit Bergman och Inga Alm hemställs att Kyrkomötet beslutar
att uttala att den som tillhör Svenska kyrkan och som önskar ingå äktenskap måste ha sin lagliga rätt att kunna göra det genom kyrklig vigsel även i fortsättningen,
att uttala att präster i Svenska kyrkan även i fortsättningen skall ha laglig rätt att viga samman i äktenskap, och
att uppdra till Kyrkostyrelsen att aktivt bevaka frågans fortsatta behandling mot bakgrund av Kyrkomötets ställningstagande.
Bakgrund
Äktenskap ingås genom vigsel. Vigsel kan således ske antingen vid en kyrklig handling som förrättas av en präst i Svenska kyrkan eller i ett annat trossamfund, eller genom s.k. borgerlig vigsel som förrättas av en domare eller av länsstyrelsen förordnad vigselförrättare. När det gäller den kyrkliga vigseln har sedan slutet av 1800-talet även andra trossamfund än Svenska kyrkan kunnat få tillstånd att förrätta vigsel. Borgerlig vigsel infördes för alla genom en lag år 1908. Begreppen "kyrklig" respektive "borgerlig" vigsel förekommer dock inte i lagstiftningen.
Behörig att förrätta kyrklig vigsel är enligt 4 kap. 3 § äktenskapsbalken präst i Svenska kyrkan eller sådan präst eller annan befattningshavare i ett annat trossamfund som har erhållit Kammarkollegiets förordnande enligt bestämmelserna i lagen (1993:305) om rätt att förrätta vigsel inom andra trossamfund än Svenska kyrkan. Behörigheten att förrätta borgerlig vigsel tillkommer enligt samma lagrum lagfaren domare i tingsrätt eller den som länsstyrelsen har förordnat till vigselförrättare.
I riksdagen har det vid flera tillfällen framförts motionsyrkanden med innebörd att frånkänna den kyrkliga vigseln rättslig betydelse. Våren 1998 konstaterade Lagutskottet med anledning av några motioner (bet. 1997/98:LU10), att bestämmelserna om vigsel har mycket gamla traditioner i Sverige och att tidigare önskemål om att den kyrkliga vigseln skulle frånkännas rättslig betydelse hade avvisats redan i början av 1900-talet. Lagutskottet kunde inte se att den i de då aktuella motionerna förordade ordningen skulle vara förenad med några särskilda fördelar. För ett bibehållande av den gällande ordningen talade enligt utskottet även att den torde vara väl förankrad hos allmänheten.
Frågan har på nytt varit föremål för riksdagsbehandling under föregående riksmöte varvid riksdagen åter, med hänvisning till sina tidigare ställningstaganden, har avslagit begäran om ändringar (bet. 2000/01:LU13). I det sammanhanget avslogs också motionsyrkanden om att endast sådana religiösa samfund som viger både homosexuella och heterosexuella par skall ha vigselrätt när äktenskap för homosexuella införs.
Frågan om att göra uppdraget att vara vigselförrättare respektive partnerskapsförrättare till ett gemensamt uppdrag är för närvarande föremål för undersökning hos länsstyrelserna på uppdrag av regeringen. Bakgrunden är ett tillkännagivande av riksdagen att en sådan ordning med ett gemensamt uppdrag skulle kunna åstadkommas (bet. 1999/2000:LU22). Länsstyrelserna skall redovisa de åtgärder som har vidtagits med anledning av uppdraget till regeringen senast den 1 februari 2002.
Utskottet
Som framgår av den nu gjorda redovisningen pågår det sedan en tid i samhällsdebatten en diskussion om de frågeställningar som berörs i motionen. Utskottet delar motionärernas uppfattning när det gäller den kyrkliga vigselns betydelse och dess starka ställning, inte bara inom kyrkan utan i samhället i stort. Detta avspeglas inte minst i de uttalanden som har gjorts av riksdagen i dessa frågor.
Utskottet förutsätter att Kyrkostyrelsen bevakar denna fråga och ser därför inte anledning för Kyrkomötet att göra något sådant uttalande som yrkas i motionen.
Hemställan
Med hänvisning till det ovan anförda hemställer utskottet
att Kyrkomötet avslår motion 2001:66.
Uppsala den 18 maj 2001
På Kyrkorättsutskottets vägnar
Lars Johnsson
Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Mari Lönnerblad, Jösta Claeson, Jan-Erik Forsberg, Thomas Söderberg, Bo-Gustaf Sorby, Eskil Jinnegård, Inger Lifv, Robert Schött, Karl-Johan Nilsson, Staffan Holmgren, Inger Dafgård, Kerstin Kedvall, Lennart Tildemyr och Michael Martinsson.
Biskop Christina Odenberg och biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.
