Kyrkolivsutskottets betänkande 2001:17 Etiska frågor

Kyrkomötet Kl 2001:17

I detta betänkande behandlas en motion om etiska frågor

I motion 2001:97 av Britta Olinder och Kerstin Hesslefors Persson hemställs

att begära att Kyrkostyrelsen vidtar lämpliga åtgärder för att möta detta behov.

Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 2001:11y bifogas motionen.

Motionen

I motionen påpekar motionärerna att vetenskapen gör nya landvinningar i sina försök att lösa livets gåta och att villkoren för liv och död förändras. Några exempel på frågor som blivit aktuella är: Vad är egentligen människovärde? Vad är skillnaden på människa och djur och borde djuren ha rättigheter? Motionärerna påtalar att det måste finnas en beredskap från kyrkans sida att aktivt delta i debatten och vägleda människor i etiska ställningstaganden och de anser därför att Kyrkostyrelsen skall vidta lämpliga åtgärder för att möta detta behov.

Bakgrund

Tidigare behandling av Ombudsmötet av etikfrågor

1993 års ombudsmöte uppdrog åt SFRV:s styrelse (utifrån OMot 1993:531) att skapa förutsättningar för en fortlöpande teologisk reflektion i samhällsfrågor som underlag för ställningstaganden i etiska frågor. Ärendet överlämnades till Svenska kyrkans teologiska kommitté, Centralstyrelsens och Biskopsmötets gemensamma organ.

Frågan om inrättandet av ett socialetiskt beredningsorgan har varit föremål för Ombudsmötesbehandling. I OMot 1994:507 framfördes detta önskemål och behovet av en fördjupad analys av det socialetiska problemområdet bejakades såväl av Läronämnden (Ln 1994:507) som Församlingsutskottet (OF 1994:507). Motionen avslogs under hänvisning till Svenska kyrkans teologiska kommitté, som tillkommit för att skapa bättre kontinuitet och sammanhållning i teologiska frågor i ordets vidare bemärkelse.

På Ombudsmötet 1996 behandlades en motion om Svenska kyrkans ställningstagande i moraliska frågor (OMot 1996:528). Motionären pekar på behovet av en strategisk samordning av kyrkliga ställningstaganden i socialetiska frågor. Församlingsutskottet hävdade att det som motionären efterfrågar redan existerar, om än fördelad på flera inomkyrkliga organ som Läronämnden, Svenska kyrkans centralstyrelse, Biskopsmötet, Svenska kyrkans teologiska kommitté och Forskningsrådet. Utskottet ansåg dock att det material som dessa organ producerar kunde göras mer känt. Utskottet yrkade på avslag av motionen. Ombudsmötet biföll utskottets hemställan.

Vid 1997 års ombudsmöte behandlades tre motioner om kyrkan och de socialetiska frågorna, OMot 1997:502, OMot 1997:512 och OMot 1997:518. Församlingsutskottet konstaterade att motionerna tar upp en rad aktuella och angelägna frågor av social och socialetisk natur. Utskottet hemställde att ge SFRV:s styrelse till känna att uppdra åt Svenska kyrkans teologiska kommitté att arbeta fram en projektbeskrivning för ett projekt om samhällets och kyrkans insatser för social och ekonomisk rättvisa och i övrigt ge SFRV:s styrelse till känna vad utskottet anfört. Ombudsmötet biföll utskottets hemställan.

Pågående arbete med social-etiska frågor i Svenska kyrkan

I Biskopsmötets brevserie bearbetas frågor av etisk natur, så som brevet om omhändertagande av foster och brevet om kyrkans ekologiska ansvar. Vidare har Biskopsmötet avgivit remissyttranden bland annat om assisterad befruktning, bioetik, genetik, kroppen efter döden, aborterade foster, den gravida kvinnan och fostret.

Läronämnden bearbetar t.ex. frågor om abort, antisemitism, arbetslöshet, djuretik, genetik, kvinnosyn, miljöfrågor i sina yttranden till Kyrkomötet.

I syfte att uppnå förbättrad samverkan av det rikskyrkliga teologiska arbetet beslutade 1993 års Kyrkomöte om inrättandet av Svenska kyrkans teologiska kommitté, såsom ett beredande och rådgivande organ för Ärkebiskopen, Centralstyrelsen och Biskopsmötet. Den teologiska kommittén har bl.a. till uppgift att i sitt beredningsarbete underlätta behandlingen av såväl de långsiktiga som de kortsiktiga teologiska frågorna för Svenska kyrkan. Flera aktuella frågor har behandlats så som äktenskaps- och samlevnadsetik, bioetik och medicinsk etik.

Svenska kyrkans forskningsråds huvudinriktning är att främja forskning inom teologi och andra områden som är väsentliga för kyrkan. Rådet har en egen forskningsstab, det samverkar med forskningen i övrigt och ger ut tidskriften Tro & Tanke.

Till detta kommer ett omfattande och kontinuerligt arbete med social-etiska frågor och bevakning av olika samhällsfrågor i Svenska kyrkans riksorganisations nämnder, råd och avdelningar. Miljöfrågorna bearbetas aktivt inom Svenska kyrkans miljövärn. Hit hör det som har med djur och människor att göra och vårt förhållande till den biologiska sfären som föder oss.

Inom avdelningen för kyrkolivets utveckling finns handläggartjänster inriktade på genderfrågor, invandrar- och flyktingfrågor, internationella rättvisefrågor och barns och ungdomars förhållanden.

Forskningsavdelningen

Vid Forskningsavdelningen på Kyrkokansliet finns för närvarande ingen etikforskare men etikfrågor är under ständig bevakning. De genetiska frågorna har kontinuerligt bearbetats inom forskningsavdelningen och det görs i viss mån fortfarande av extern forskare på forskningsavdelningens uppdrag. Forskningsavdelningen har därmed varit med att ta fram ett antal rapporter och medverkat vid ett antal konferenser om genetikfrågor. Nyligen har också Kyrkostyrelsen svarat på en statlig remiss om bioteknik.

Forskningsavdelningen har också en projektanställd med inriktning på forskning om djuretik ur ett teologiskt etiskt perspektiv. Därigenom räknar man i höst med att publicera ett nummer av Tro & Tanke om etisk djurhållning .

Till grund för många av bedömningarna inom det genetiska fältet ligger människosynsfrågor. En kyrklig teologisk bearbetning av frågan om hur en kristen människosyn kan uttryckas och vilka konsekvenser en sådan människosyn får på olika områden i samhället idag saknas.

Ekumeniskt samarbete

Genom sitt medlemskap i Sveriges Kristna Råd (SKR) kan Svenska kyrkan göra sin röst hörd i för kyrkan och samhället angelägna frågor. I ekumenisk samverkan mellan medlemmarna i SKR besvaras remissyttranden och fattas beslut om gemensamma uttalanden.

Den social-etiska kommitté som tidigare funnits i SKR är nedlagd, men Socialetik finns kvar hos SKR som ett av de fyra kärnområden som SKR jobbar med. Istället för en fast arbetsgrupp sammankallas olika arbetsgrupper för olika tillfällen och frågor.

SKR arrangerar tillsammans med sina medlemmar olika seminarier. Under hösten 2001 kommer två seminarier om etik hållas. Det ena om människosynsfrågor och det andra om rättvisefrågor.

Förstärkt arbete med Social-etiska frågor

I StSkr 1997:503 redogör styrelsen för SFRV för verksamheten under första halvåret 1997. Det rapporteras om ett förstärkt arbete med social-etiska frågor i Svenska kyrkan på riksnivå. I Centralstyrelsens programförklaring för mandatperioden 1996-98 tas de social-etiska frågorna upp i kapitlet Svenska kyrkans lokala, nationella och globala samhällsansvar. Under rubriken Att värna etik och rättvisa i vårt land ges en rad exempel på frågor inom det social-etiska fältet där kyrkan har viktiga bidrag att ge. Det framhålls att det är viktigt att kyrkan bidrar till det offentliga samtalet och bildar opinion. Centralstyrelsen gjorde direkta utfästelser att under mandatperioden se över sitt arbete med social-etiska frågor i syfte att intensifiera bevakningen av och sakkunnigt deltaga i samhällsdebatten.

Som ett led i förverkligandet av vad Centralstyrelsen sagt i sin programförklaring om intensifierat arbete med dessa frågor har en fast ordning för detta kommit till stånd inom Svenska kyrkans riksorganisation:

· Ett sammanhållande huvudansvar skall ligga hos Svenska kyrkans teologiska kommitté. Kommittén skall, med bas i det arbete med en teologisk grundsyn på kyrkans hållning i social-etiska frågor som utförts, organisera sitt arbete så att den kan ta sig an skiftande frågeställningar inom det social-etiska fältet och ge dem belysning utifrån vad just kyrkan har att bidra med. Det kan ibland gälla frågor som kräver en större utredning över längre tid. Ibland kan det vara fråga om att med jämförelsevis kort varsel utarbeta underlag för ett remissvar eller ett uttalande.

· Teologiska kommittén kan inte inom sig rymma all den specialkompetens som krävs i varje särskilt fall. Kommittén skall därför ad hoc knyta till sig den kompetens som behövs. I den mån kompetensen finns inom kyrkokansliets olika delar skall denna i första hand utnyttjas, eljest får den sökas på annat håll. Om ett ärende överlämnas för beredning har kommittén ansvar för att ärendet blir allsidigt belyst och att även de synpunkter inhämtas och inarbetas som inte är direkt teologisk-principiella. Styrelsen avser att fortsättningsvis använda kommittén som ett samlande remissorgan i många social-etiska frågor. Något självständigt social-etiskt råd av permanent karaktär inrättas inte.

· Det förekommer emellertid hos Centralstyrelsen och SFRV:s styrelse ärenden inom det social-etiska området som på ett direkt sätt anknyter till de verksamheter som Församlingsnämnden har ansvar för. Det kan gälla barns villkor, flyktingfrågor, diakonalt utvecklingsarbete, församlingarnas engagemang i kampen mot våldet m.m. I dessa fall är det naturligt att handläggningen sker hos nämnden. Likaså finns det ärenden där i första hand Forskningsrådet bör ta ett ansvar. Ärenden som rör social-etiskt ansvarstagande i ett internationellt perspektiv förs till Nämnden för Svenska kyrkans mission eller Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen.

Denna ordning medför att det i praktiken ankommer på kyrkokansliets lednings- och planeringsenhet att fördela ärenden i social-etiska frågor med ledning av de angivna principerna. Direktiven har i form av en promemoria överlämnats till Svenska kyrkans teologiska kommitté.

Kyrkostyrelsen

I Kyrkomötets skrivelse 2001:3 lämnas en redogörelse för behandlingen av tidigare ärenden som överlämnats från Ombudsmöten och Kyrkomöten. Oskr. 1997:501 med OF 1997:2 om Kyrkan och de socialetiska frågorna

Ombudsmötet har som sin mening givit SFRV:s styrelse till känna vad församlingsutskottet anfört med anledning av motioner om arbetslöshetens etik, samhällets och kyrkans bidrag till social och ekonomisk rättvisa och kyrkans ansvar för de nödlidande.

Följande har skett med anledning av vad ombudsmötet anförde. Styrelsen har uppdragit åt Svenska kyrkans arbetslivscentrum vid Bräcke diakonigård att arbeta med de frågeställningar som rör arbetslöshetens etik. Bräcke diakonigård har numera ett långsiktigt nationellt uppdrag på området, sedan år 2000 även ekumeniskt tillsammans med Svenska Missionsförbundet.

Åt Svenska kyrkans teologiska kommitté har uppdragits att principiellt bearbeta frågorna om samhällets respektive kyrkans bidrag till social och ekonomisk rättvisa. Kommittén uppdrog i november 1997 åt en forskare på området att spegla det aktuella forskningsläget utifrån några aktuella uppfattningar och nutida vetenskaplig diskussion. Resultatet presenterades i S.O. Hansson, Rättvisan i modern politisk filosofi. Kommittén lät vidare inventera vilka projekt på området som redan bedrivs i kyrklig regi (se StSkr 1998:503). Ett expertseminarium kring dessa frågor genomfördes i november 1999.

Teologiska kommittén arbetar nu med ett principiellt grunddokument om vad som är kyrkans specifika bidrag till de socialetiska frågorna. Arbetet bedrivs både med anledning av det aktuella ärendet och det uppdrag kommittén har rörande kyrkan och homosexualiteten. Utifrån denna principiella "plattform" skall Svenska kyrkan sedan kunna ta ställning i olika socialetiska frågor, såväl de nu nämnda som andra.

Ett starkare fokus på de socialetiska frågorna har också blivit följden i Kyrkostyrelsens eget arbete. Styrelsen avser att arbeta kontinuerligt med dem, särskilt som förväntningarna från samhället ökat. Det behövs också en fördjupad reflektion utifrån den nationella nivåns uppdrag enligt kyrkoordningen att vara Svenska kyrkans röst i samhället. En genomgång av den teologisk-etiska grunden för kyrkans samhällsengagemang har på konkreta punkter skett i anslutning till styrelsens remissvar i viktiga samhällsfrågor på senare tid som t.ex. demokratiutredningen och frågor kring bioteknikens landvinningar. Ombudsmötets initiativ har bidragit till denna utveckling. Skrivelsen är slutbehandlad.

Utskottet

Utskottet anser liksom motionärerna att det är viktigt att Svenska kyrkan finns med i samhällsdebatten. Utskottet konstaterar dock att det redan nu finns en beredskap från Svenska kyrkans sida att delta i debatten och att ge etisk vägledning. Arbetet med etikfrågor är ständigt pågående inom olika kyrkliga organ. Visst arbete har redan gjorts och annat är fortfarande under behandling. Utskottet vill betona att det är viktigt att arbetet med etikfrågorna kontinuerligt pågår. Utskottet skulle gärna se att en kyrklig teologisk bearbetning görs av frågan om den kristna människosynen.

Hemställan

Utskottet hemställer med anledning av Etiska frågor

att Kyrkomötet med anledning av KMot 2001:97 ger Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört.

Uppsala den 18 maj 2001

På kyrkolivsutskottets vägnar

Gerd Gullberg-Johnson

Anna-Lena Johansson

Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Iréne Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Per-Åke Axelsson, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Gunvor Joelsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Ursula Frising, Kerstin Zetterberg

Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.

Kjell Dahlgren har med ordförandens tillstånd deltagit i utskottets överläggning.

Kl 2001:17 Bilaga 1 Läronämndens yttrande 2001:11y om etiska frågor och om livstestamente

Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2001:97 om etiska frågor kring livets början och slut, kring människans värde och värdighet m.m. samt KMot 2001:43 om livstestamente.

Läronämnden bejakar vikten av att frågorna blir allsidigt belysta, också teologiskt, så att människor kan få vägledning i sina etiska ställningstaganden. Många av frågeställningarna är dock till sist individuella samvetsfrågor, där det ytterst handlar om den enskilda människans bedömning.

Uppsala den 8 maj 2001

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Bo Larsson

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö*, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund*, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström, Björn Skogar, Anna-Lena Weberup.

*Ej närvarande vid yttrandets slutjustering.