Budgetutskottets betänkande 2001:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002 - 2004

Kyrkomötet B 2001:1

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet Kyrkostyrelsens skrivelse Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004 (KsSkr 2001:1). Utskottet har berett samtliga utskott tillfälle att yttra sig över KsSkr 2001:1, och yttranden vilka biläggs betänkandet har inkommit från:

· Gudstjänstutskottet,

· Ekonomi- och egendomsutskottet,

· Ekumenikutskottet,

· Kyrkolivsutskottet,

· Kyrkorättsutskottet.

Utskottet har haft tillfälle att ställa frågor till revisorerna Gunborg Engman-Ericsson (ordf.), Jan-Olof Lindberg (aukt.), Christina Pregmark Gyberg, Conny Tyrberg och Ingemar Åhs, till Kyrkofondens styrelses ordförande Bertil Persson, till Kyrkostyrelsens förste och andre vice ordförande Levi Bergström och Stina Eliasson samt till generalsekreteraren Leni Björklund, controllern Gunnar Nygren och ekonomichefen Helén Ottosson Lovén.

Styrelsens skrivelse

Kyrkostyrelsen föreslår Kyrkomötet

att Kyrkomötet fastställer ramen för de nationella kostnaderna år 2002 till 1 855 miljoner kronor, samt medger planeringsramar för åren 2003 och 2004 till 1 926 miljoner kronor respektive 2 013 miljoner kronor,

att Kyrkomötet medger att kostnader för utjämningssystemet och för internationellt katastrofbistånd under år 2002 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter under året,

att Kyrkomötet beslutar att fastställa mål- och rambudget avseende nationella nivåns verksamhetsområden för åren 2002-2004 i enlighet med skrivelsen,

att Kyrkomötet bemyndigar Kyrkostyrelsen att inom budgetramen göra erforderliga omdisponeringar i syfte att uppfylla målen.

Förslaget

I skrivelsen lägger Kyrkostyrelsen fram ett förslag till mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå för åren 2002-2004. Inför arbetet med årets budgetskrivelse har Kyrkostyrelsen haft att ta ställning till ytterligare kostnadshöjningar till följd av relationsförändringen som trädde i kraft år 2000. I samband med fjolårets budgetskrivelse KsSkr 2000:1 gjordes en uppskrivning av kostnadsramarna som en konsekvens av relationsförändringen (se KsSkr 2000:1 samt budgetutskottets betänkande B 2000:1). Det nuvarande förslaget innebär således en försiktig uppskrivning av ramarna för åren 2002 och 2003 i jämförelse med förutvarande skrivelse.

Kyrkostyrelsens budgetskrivelse för åren 2002 - 2004 har en förändrad utformning jämfört med tidigare skrivelser. Skrivelsen består av två delar, en huvuddel och en bilagedel. Uppdelningen eftersträvar att belysa beslutsnivån där Kyrkomötets beslut koncentreras till den s.k. verksamhetsområdesnivån. Bilagedelen omfattar främst de olika styrorganens planeringsunderlag vilka inkluderar huvudprogramnivå.

Tabellverken har i år utvidgats till att också innehålla utfallsresultat från föregående år, något som efterfrågades av fjolårets budgetutskott.

I budgetskrivelsen framhålls att:

_Kyrkomötet fattar beslut om budgetramar på verksamhetsområdesnivå. Det ankommer därefter på Kyrkostyrelsen och övriga styrorgan att i arbetet med detaljbudget precisera fördelningen på huvud- och delprogram.

_Kyrkomötet fattar beslut om ramar för kostnaderna. Beträffande intäkter inom utjämningssystemet, verksamhetsområde Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning, blir utfallet delvis en konsekvens av förändringar i avgiftsunderlaget till följd av inkomstutveckling i samhället och står därmed utanför Svenska kyrkans kontroll. Det är rimligt att, om intäkterna skulle öka, också kunna öka kostnaderna inom utjämningssystemet redan samma år och slippa den tidsförskjutning som det innebär att vänta till nästa budget. På motsvarande sätt kan oväntade och extraordinära händelser påverka verksamhetsområdet Internationell diakoni. Så kan t.ex. inträffade katastrofer föranleda att såväl Sida som en bred allmänhet riktar insatser i en omfattning som ej ryms inom den normala budgeterade verksamheten. Ett exempel från senare år är kriget i Kosovo. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Kyrkostyrelsen att Kyrkomötet medger att kostnaderna för utjämningssystemet och för internationellt katastrofbistånd får överskridas under år 2002 om detta finansieras med ökade intäkter under året.

_Kyrkostyrelsens förslag och prioriteringar bygger på aktuell kunskap om uppgifterna på den nationella nivån. I syfte att uppfylla målen bör Kyrkostyrelsen äga rätt att göra erforderliga omdisponeringar inom budgetramen.

Ett antal punkter lyfts fram i skrivelsens inledning där Kyrkostyrelsen understryker några av de avgörande faktorer som påverkat bedömningen av budgetutvecklingen:

Fördelningen av den nationella nivåns verksamhetsområden och dess styrning vilket i samband med detta kyrkomöte bland annat omfattar beslut om tillskapandet av ett gemensamt styrorgan för verksamhetsområdena Internationell mission och Internationell diakoni, samt att en ny instruktion tas för Nämnden för kyrkolivets utveckling. Kyrkostyrelsen framhåller också att en justering av verksamhetsområdenas uppgifter sker fortlöpande, något som bland annat syftar till att åtgärda eftersläpande verksamhet.

Konsekvenserna av relationsförändringen har redan lett till omfattande justeringar av verksamheterna. Särskilt gäller det för sådana uppgifter som tidigare ankommit på olika statliga myndigheter och som förts över till Svenska kyrkan. Den verksamhetsutökning som följt av detta har delvis begränsats genom att delar förts över till externa leverantörer. Syftet är att härigenom frigöra resurser för den nationella nivåns kärnuppgifter. På detta område fördjupas också samspelet med stiften. Kyrkostyrelsen föreslår en översyn av kansliresurserna under år 2004 eftersom man bedömer att ytterligare effektiviseringar ej är möjliga under de närmast kommande åren.

Efter höstens kyrkoval kommer nya förtroendeorgan att utses och Kyrkostyrelsen bedömer det vara av yttersta vikt att resurser avsätts till utbildningar av Svenska kyrkans förtroendevalda. Denna uppgift ankommer på Svenska kyrkan i sin helhet och omfattar ej endast den nationella nivån.

Fjolårets kyrkomöte och dess budgetutskott uppmärksammade problemet som råder för den nationella nivån avseende balansen mellan tilldelade resurser och arbetsuppgifter. Kyrkostyrelsen understryker i årets budgetskrivelse ånyo detta problem. De nödvändiga förändrings- och omprioriteringsinsatserna som krävs förutsätter att resurser avsätts bland annat då avveckling av engagemang och partnerrelationer tar tid. Kyrkostyrelsen är mot bakgrund av den rådande situationen ytterst restriktiv när det gäller nya åtaganden.

För att förbättra arbetsfördelning och tydlighet i uppdrag mellan den nationella nivån och stiften föreslås gemensamma överläggningar mellan den nationella nivåns styrorgan för att utforma relevanta verksamhetsmål. Även de internationella samarbetsparterna bör ges möjlighet att delta i ett sådant utvecklingsarbete.

Kyrkostyrelsen framhåller att förslaget bygger på de övergripande budgetförutsättningar vilka tagits fram av Kyrkofondens styrelse:

·Intäkter från den allmänna utjämningsavgiften budgeteras efter samma riktlinjer som föregående år och med användande av Kommunförbundets senaste beräkning av skatteunderlaget.

·Kyrkofondens styrelses beslut under 2000 om nya beräkningsgrunder för särskild utjämningsavgift har beaktats. Den intäktsökning detta innebär återförs till församlingarna genom en höjning av strukturbidragen.

·Avkastningen på kyrkofonden har budgeterats till 6% före avsättning till värdesäkring.

·Värdesäkring av bundet eget kapital sker genom en årlig uppräkning för inflation, budgeterad till två procent.

·Konsolideringsmålet för det egna kapitalet har satts till 40 %. Budgeten innebär att konsolideringen stigit till 37 % vid slutet av planeringsperioden (17 % år 2000).

Vidare understryks att rambudgeten är en uppskattning av den framtida ekonomin baserad på den kunskap som nu föreligger. Bland de betydande osäkerheter som finns i bedömningarna anges:

·Medlemstalets utveckling

·Avgiftsunderlag för kyrkoavgift (förändring av inkomstutveckling/skattesystem)

·Konjunkturutveckling

·Utveckling finansmarknad

·Strukturomvandling inom kyrkan

·Rekryteringsmöjligheter till kyrkliga yrken

·Insamlingsutveckling

·Offentliga bidrag (Sida, EU)

·Personalkostnader (lön/pension/kompetenskonto)

Osäkerhetsfaktorer av detta slag och i synnerhet avseende finansmarknaden har föranlett Kyrkostyrelsen att göra den bedömningen att reserver bör finnas i budgeten, dels för att kunna möta perioder av ekonomisk påfrestning, dels för att kunna möta variationer i kapitalavkastningen. Behovet av reserver motiveras också av behovet att möta oförutsedda omständigheter. Kyrkostyrelsen föreslår därför att posten förfogandemedel utökas stegvis under perioden från nuvarande 10 miljoner kronor för år 2001 till 20 miljoner kronor för år 2002, 30 miljoner kronor för år 2003 samt 40 miljoner kronor för år 2004.

På en punkt gör Kyrkostyrelsen en annan bedömning än den som gjorts av Kyrkofondens styrelse. Det gäller ett ökat nyttjande av nationell finansiering där Kyrkofondens styrelse föreslår en oförändrad nivå för hela perioden för samtliga verksamhetsområden exklusive verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning. Kyrkostyrelsens bedömning innebär att nivån för år 2002 ökas med 6 miljoner kronor och att nivån för år 2003 ökas med 12 miljoner kronor i förhållande till fjolårets budgetskrivelse. I denna bedömning ligger dels höjningen av förfogandemedlen, dels förslaget till en höjning av medlemsanslaget till Kyrkornas världsråd och Konferensen för europeiska kyrkor.

Enligt kyrkoordningen skall budgeten upprättas med en del som avser utjämningssystemet och de medel Kyrkofondens styrelse förvaltar och en del som avser den nationella nivån totalt. Denna uppdelning illustreras i budgetskrivelsen av två tabeller.

Den nationella nivån totalt åren 2002 - 2004 (KsSkr 2001:1 s. 23)

						Detalj-		Ram-		Ram-		Ram-
Belopp anges i tkr				Utfall		Budget		Budget		Budget		budget
				2000		2001		2002		2003		2004
Extern finansiering
	Utjämningsavgifter			1 283 450		1 340 153		1 520 304		1 440 329		1 478 049
	Kollekter o gåvor			204 476		206 750		207 750		210 450		213 150
	Bidrag, Sida			88 506		102 815		115 000		115 000		123 000
	Övriga bidrag			50 329		52 839		91 331		145 016		198 824
	Netto finans- o kap.förv			110 638		257 605		228 355		248 380		264 420
	Övriga intäkter			16 035		16 369		16 151		14 632		14 804
S:a extern finansiering				1 753 434		1 976 531		2 178 891		2 173 806		2 292 247
Kostnader
	Utjämningsbidrag			-985 357		-1 030 327		-1 049 717		-1 054 717		-1 059 717
	Lämnade bidrag			-435 093		-316 229		-358 807		-424 185		-492 816
	Övr externa kostn			-203 356		-298 043		-221 735		-216 155		-220 294
	Personalkostnader			-158 279		-213 079		-219 664		-225 741		-235 007
	Ftg-ankn medel (SPP)			30 190		0		0		0		0
	Reserv VO Ekutj			0		-15 000		-5 000		-5 000		-5 000
S:a kostnader				-1 751 895		-1 872 678		-1 854 923		-1 925 799		-2 012 834
Dispositioner o förändr eget kapital
	Förändr avsättningar			155 528		34 464		9 600		4 933		-1 655
	Förändr fritt eget kap			-115 045		-90 738		-262 569		-179 941		-203 758
	Avsättn bundet eget kap			-42 022		-47 579		-71 000		-73 000		-74 000
S:a dispositioner				-1 539		-103 853		-323 969		-248 008		-279 413
Nettoresultat				0		0		0		0		0

Kyrkofondens styrelses budgetförslag åren 2002 - 2004 (KsSkr 2001:1 s. 104)

					Detalj-	Ram-	Ram-	Ram-
				Utfall	Budget	Budget	Budget	Budget
				2000	2001	2002	2003	2004
Extern finansiering
	Utjämningsavgifter			1 283 450	1 340 153	1 520 304	1 440 329	1 478 049
	Övriga bidrag			0	0	50 000	100 000	150 000
	Nt fin. o kap.förv.			103 299	232 000	202 000	222 000	238 000
	Övriga intäkter			1 764	2 000	2 200	2 700	2 700
S:a ext finansiering				1 388 513	1 574 153	1 774 504	1 765 029	1 868 749
Nat. Finansiering				-200 977	-329 999	-288 585	-297 897	-297 897
Kostnader
	Utjämningsbidrag			-985 357	-1 030 327	-1 049 717	-1 054 717	-1 059 717
	Lämnade bidrag			-159 585	0	-50 000	-100 000	-150 000
	Övr externa kostn			-47 978	-40 012	-28 911	-28 631	-27 381
	Personalkostnader			-1 633	-4 000	-500	-500	0
	Interna kostnader			-8 319	-14 998	-16 039	-16 847	-17 857
	Oföruts kostnader			0	-15 000	-5 000	-5 000	-5 000
S:a kostnader				-1 202 871	-1 104 337	-1 150 167	-1 205 695	-1 259 955
Dispositioner o förändr eget kapital
	Förändr avsättning			171 180	0	0	0	0
	Förändr fritt EK			-113 822	-90 738	-264 752	-188 437	-236 897
	Avsättn bundet EK			-42 022	-49 079	-71 000	-73 000	-74 000
S:a dispositioner				15 336	-139 817	-335 752	-261 437	-310 897
Nettoresultat				0	0	0	0	0
Kostnader per huvudprogram
	VO-gemensamt			6 841	15 767	16 239	17 047	18 057
	Kapitalförvaltning			10 826	1 000	1 000	1 000	1 000
	Extern kapitalförv			0	295	295	295	295
	Nationella system			38 317	41 948	27 916	27 636	25 886
	Ekonomisk utjämn			991 915	1 045 327	1 054 717	1 059 717	1 064 717
	Kyantik, Milj prog			154 972	0	50 000	100 000	150 000
S:a kostnader				1 202 871	1 104 337	1 150 167	1 205 695	1 259 955

Till utskottet har yttranden över Kyrkostyrelsens mål och rambudget för åren 2002 - 2004 inkommit från Gudstjänstutskottet, Ekonomi- och egendomsutskottet, Ekumenikutskottet, Kyrkolivsutskottet och Kyrkorättsutskottet.

Gudstjänstutskottet konstaterar att det fortsatta arbetet med gudstjänstböckerna i dagsläget ter sig oklart. De för arbetet avsedda resurserna måste finnas kvar och samtidigt en beredskap för en förändrad inriktning för arbetet.

Ekonomi- och egendomsutskottet ställer sig frågande till detaljsiffrorna över personalkostnader i rambudgeten för verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning som minskar under perioden från 1,6 miljoner kronor år 2000 till 0 kr år 2004. Ekonomi- och egendomsutskottet finner att skrivelsen ej har någon förklaring till detta.

Ekumenikutskottet betonar den betydelse som ombud för det internationella arbetet har i församlingarna och att dessas kunskap och engagemang tas till vara av församlingarnas kyrkoråd såväl som av det nationella arbetet.

Vidare framhåller Ekumenikutskottet vad gäller det ekumeniska arbetet att det ser som positivt att resurserna till Kyrkornas Världsråd förstärks, men noterar att ökningen sker i en alltför långsam takt. Stödet till den ekumeniska utbildningen i Kyrkornas Världsråds regi och dess betydelse för utbildning av svenska ungdomar bör beredas till kommande år. Ekumenikutskottet anför som sin mening att resurserna till det ekumeniska arbetet inom kyrkokansliet måste förstärkas. De många dialogerna med kyrkor av annan tradition, det förstärkta behovet av ett större ansvarstagande inom det all-europeiska ekumeniska arbetet och de viktiga förändringsprocesser som äger rum på den globala ekumeniska nivån, kräver alla en förstärkt sammanhållen ekumenisk handläggning inom kyrkokansliet.

Kyrkolivsutskottet ser med tillfredställelse på den utveckling av integrationsarbetet som sker inom verksamhetsområdet Svenska kyrkans information och bejakar verksamhetsområdets inriktningsmål att Svenska kyrkan skall uppfattas som en kommunicerande kyrka med stor trovärdighet. Kyrkolivsutskottet lyfter även fram behovet av övergripande riktlinjer för Svenska kyrkan när det gäller elektronisk publicering och Kyrkolivsutskottet ser därför fram emot att sådana snarast tas fram.

Kyrkolivsutskottet ser fram emot att få ta del av Kyrkostyrelsens utredning om stöd till forskarstudier på doktorandnivå och förväntar sig att ekonomiska medel ställs till förfogande i budgeten. Beträffande verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling bejakar Kyrkolivsutskottet den rekryteringssatsning som planeras inom verksamhetsområdet. Satsningar bör göras från nationell nivå men också från stift och i församlingar.

Kyrkorättsutskottet har sitt yttrande särskilt granskat frågan om den beslutade särskilda utjämningsavgiften står i strid med lagen om Svenska kyrkan. I sitt yttrande framhålles att Kyrkorättsutskottet, som yttrar sig över den särskilda utjämningsavgiften, anser att den av Kyrkofondens styrelse beslutade avgiften inte strider mot lagen om Svenska kyrkan.

Utskottet

Inledningsvis konstaterar budgetutskottet att årets budgetskrivelse förbättrats i jämförelse med tidigare års både avseende läsbarhet och jämförelsematerial. Initiativet att tydliggöra nivåskillnaderna genom att separera verksamhetsområden från de olika styrorganens planeringsunderlag för huvudprogramnivå är bra. Utskottet är medvetet om att dessa förbättringar skett under stor tidspress eftersom Kyrkomötets första session kommer tidigt på året vilket förutsätter en snabb handläggning av de ärenden som skall nå ledamöterna på utsatt tid. Från år 2002 bör tidsaspekten i detta avseende vara förbättrad då Kyrkomötets båda sessioner äger rum på hösten. Utskottet har också noterat revisorernas positiva inställning till de förbättringsåtgärder som skett inom kyrkokansliet under de senaste två åren.

Samtidigt konstaterar utskottet att budgetskrivelsen kan vara svår att tolka eftersom de i huvuddelen ingående presentationerna över verksamhetsområdena ger vid handen stor variation i uppdragens dignitet. Bland annat med anledning av detta anser utskottet att Kyrkostyrelsen till kommande år bör utveckla innehållskriterier för vad som redovisas under dessa avsnitt. I fråga om hur dessa kriterier skall formuleras vill utskottet bara poängtera att inte enbart ekonomiska nyckeltal bör utformas utan också sådana med social värdegrund.

I nuvarande budgetskrivelse är det svårt att tydligt utläsa förhållandet mellan en uppdragsbeställning och uppdragets kostnad. Utskottet är medvetet om att detta till del hänger samman med att skrivelsens beslutsnivå ligger på verksamhetsområdesnivå, men anser att det bör kunna framgå av styrorganens planeringsunderlag. Denna tydlighet är viktig för kopplingen mellan budgetskrivelse och verksamhetsberättelse. Kyrkostyrelsen bör därför även inkludera denna aspekt i arbetet med att utforma innehållskriterier. Budgetskrivelsens terminologi kan i vissa avseenden behöva ses över även om budgetskrivelsen innehåller en bilaga där ett flertal begrepp förklaras (bilaga14A). Ekonomi- och egendomsutskottet har i sitt yttrande sökt erhålla klarhet i vad som avses med begreppet "personalkostnader". I budgetskrivelsen budgeteras tillfällig personal för projekt eller motsvarande under denna rubrik. Kostnader av detta slag kan variera eller som i det aktuella fallet upphöra då ett projekt avslutas. Kostnader för kanslipersonal, lokaler, utrustning m.m. kostnadsförs som "interna kostnader".

Utskottet har vid sitt ställningstagande ingående diskuterat en begäran om höjda förfogandemedel för Kyrkostyrelsen (ss. 10, 13f., 27). De osäkerhetsfaktorer som både Kyrkostyrelsen och Kyrkofondens styrelse utpekat (s. 13) bejakar utskottet, men påpekar också behovet av att strategier utarbetas för att möta framtida förändringar som skulle påverka den samlade ekonomin negativt (se nedan). I budgetskrivelsen är den föreslagna höjningen av förfogandemedlen från 10 miljoner år 2001 till 40 miljoner år 2004 bristfälligt motiverad.

Budgetutskottet anser därför att Kyrkostyrelsens post för medel till förfogande för oförutsedda händelser och åtaganden under aktuellt verksamhetsår kvarstår vid nuvarande nivå dvs. 10 miljoner kronor. Skulle planeringsramarna för de två följande åren i budgetskrivelsen treårsplan, dvs. i nuvarande skrivelse år 2003 och 2004 ej täcka kostnaderna för pågående och beslutad verksamhet får Kyrkostyrelsen föreslå budgetjusteringar i kommande mål och rambudget. Budgetutskottet menar därför att de av Kyrkostyrelsen till detta kyrkomöte föreslagna ramarna för åren 2002, 2003 och 2004 skall nedjusteras med 10 miljoner kronor, 20 miljoner kronor respektive 30 miljoner kronor.

Budgetutskottet har även fört ingående diskussioner kring frågan om utjämningsavgiften och i synnerhet kring Kyrkofondens styrelses beslut om ny grund för beräkning av den särskilda utjämningsavgiften. Utskottet är medvetet om att Kyrkofondens beslut inte kan ifrågasättas på formella grunder. Enligt utskottets mening vore det bra om Kyrkofondens styrelse med anledning av den aviserade utredningen ville överväga ett uppskjutande av beslutets ikraftträdande.

Till budgetutskottets uppdrag hör också att granska Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå; vilket redovisas i Budgetutskottets betänkande B 2001:2. Den uppenbara koppling som skall finnas mellan verksamhetens målsättning och kostnadsberäkningar och redovisning i form av måluppföljning, resultatanalys och utfall, dvs. mellan mål och rambudget och verksamhetsberättelse och årsredovisning är i dagsläget inte fullt tillfredsställande. Kyrkostyrelsen uppmanas därför att fortsätta det förbättringsarbete som påbörjats avseende målstyrningsinstrumentet så att kopplingen mellan plan och uppföljning kan göras tydligare. Det är utskottets uppfattning att förbättringar på detta område skulle skapa bättre förutsättningar för att åstadkomma långsiktighet i planering av verksamheten och dess kostnader, något som också revisorerna underströk vid samtalet med utskottet.

En förbättrad framförhållning kombinerad med tydliga kriterier för vad som bör presenteras i mål och rambudget respektive verksamhetsberättelsen bör medföra att mer tid kan koncentreras på vad som skall gälla för år två och tre i budgetskrivelsen.

Budgetutskottet är mer tveksamt till förslaget att arbeta med tvåårsbudget för den nationella nivån. Samtidigt är man medveten om att mycket tid ägnas till administration och rapportering med anledning av budgetarbete och tertialrapportering på bekostnad av i vissa fall kärnverksamheten. Revisorerna har också påpekat detta dilemma och utskottet rekommenderar därför Kyrkostyrelsen att vidare utveckla dessa tankegångar och finna former som skulle kunna resultera i en förändring på något längre sikt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande budgetramen

att Kyrkomötet fastställer ramen för de nationella kostnaderna år 2002 till 1 845 miljoner kronor, samt medger planeringsramar för åren 2003 och 2004 till 1 906 miljoner kronor respektive 1 983 miljoner kronor,

2. beträffande överskridande av kostnader för utjämningssystem och internationellt katastrofbistånd

att Kyrkomötet medger att kostnader för utjämningssystemet och för internationellt katastrofbistånd under år 2002 får överskridas om detta kan finansieras genom ökade intäkter under året,

3. beträffande den nationella nivåns verksamhetsområden

att Kyrkomötet beslutar att fastställa mål- och rambudget avseende nationella nivåns verksamhetsområden för åren 2002-2004 i enlighet med skrivelsen, och med de förändringar som föranleds av Budgetutskottets hemställan mom. 1,

4. beträffande omdisponeringar

att Kyrkomötet bemyndigar Kyrkostyrelsen att inom budgetramen göra erforderliga omdisponeringar i syfte att uppfylla målen,

5. beträffande den särskilda utjämningsavgiften

att Kyrkomötet ger Kyrkofondens styrelse tillkänna vad utskottet anfört.

Uppsala den 18 maj 2001

På budgetutskottets vägnar

Suzanne Fredborg

Dag Hedin

Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Starkerud, Ann-Marie Nilsson, Håkan Engström, Christina Mårtensson, Ingemar Öberg, Bengt Englund, Bengt Risberg, Görel Bohlin, Bengt Olof Dike, Peter Hemminger, Joakim Svensson, Yngve Kalin, Ann Berg och Birger Palo.

Biskop Rune Backlund har deltagit i utskottets överläggningar.

Reservation avseende hemställans moment 1

av Ann Berg

Med hänsyn till den nationella nivåns ansvar för Svenska kyrkan som helhet är det nödvändigt att Kyrkostyrelsen förfogar över en reserv som kan täcka behov vilka ej varit möjliga att förutse.

Kyrkostyrelsens förfogandemedel avser dels att täcka oförutsedda händelser under aktuellt budgetår, dels att möta justeringar inom den nationella nivåns samtliga verksamhetsområden för kommande budgetår inom treårsperioden.

Med anledning av detta yrkar jag att Kyrkomötet fastställer ramen för de nationella kostnaderna år 2002 - 2004 enligt Kyrkostyrelsens förslag.

Gudstjänstutskottets yttrande 2001:2y Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004

B 2001:1 Bilaga 1

Till budgetutskottet

Gudstjänstsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över KsSkr 2001:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004, i de delar som berör utskottets beredningsområde. Utskottet har alltså granskat mål och rambudget för verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling, huvudprogram Gudstjänst.

Utskottet konstaterar inledningsvis att det fortsatta arbetet med gudstjänstböckerna i dagsläget ter sig oklart. De för arbetet avsedda resurserna måste finnas kvar och samtidigt en beredskap för en förändrad inriktning för arbetet. Därutöver behövs också fortsättningsvis resurser för fortsatt arbete med gudstjänstförnyelse. När det gäller stöd till de lokala gudstjänstgrupperna är det angeläget att betona att det är viktig verksamhet, som dock inte får bli så permanent och avgränsad att församlingen som helhet inte ser sitt ansvar och sina möjligheter att påverka det lokala gudstjänstarbetet. Utskottet vill betona värdet av att det i församlingarna finns utrymme för ett både varierat och flexibelt gudstjänstarbete.

Utskottet konstaterar vidare att den årliga utgiften för avtalet med Bonus Presskopia, 5,4 miljoner för år 2000, utgör en betydande del av budgetens totalbelopp om cirka tio miljoner kronor för huvudprogrammet.

Slutligen noterar utskottet med uppskattning att arbetet inom huvudprogrammet är varierat och innebär samarbete i olika nätverk, nationellt och internationellt.

I övrigt har utskottet inget att erinra mot Kyrkostyrelsens skrivelse KsSkr 2001:1.

Uppsala den 17 maj 2001

På gudstjänstutskottets vägnar

Glenn Håkansson

Lena Bohman

Närvarande: Glenn Håkansson, ordförande, Gunnar Prytz, Ulla-Britt Emanuelson, Timmy Leijen, Britt Andersson, Martin Cruce, Anders Åkerlund, AnnMarie Nylander, Per-Göran Rosén, Annika Mellgren, Kjell Söderberg, Dag Sandahl, Lars Ekblad, Lena Petersson, Christina Holmgren.

Biskop Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggningar.

Rune Björk och Anna-Lisa Fröjd har med ordförandens tillstånd deltagit i utskottets överläggningar.

Ekonomi- och egendomsutskottets yttrande 2001:1y Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004

O 2001:1 Bilaga 2

Till budgetutskottet

Ekonomi- och egendomsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över Kyrkostyrelsens skrivelse till Kyrkomötet om mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004, KsSkr 2001:1.

Utskottet ställer sig frågande till detaljsiffrorna över personalkostnader i rambudgeten för verksamhetsområdet Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning, (s. 46). Från 1 633 000 kronor år 2000 beräknas personalkostnaderna sjunka till 0 kronor år 2004. Utskottet har inte funnit någon förklaring till detta i skrivelsen.

Uppsala den 16 maj 2001

På ekonomi- och egendomsutskottets vägnar

Bo Norrgård

Leena Björstedt

Närvarande: Bo Norrgård, ordförande, Ann-Marie Hallin, Reidar Gustafsson, Inga-Lisa Eklundh, Göran Lundquist, Joel Magnfält, Berit Möllebäck, Gösta Äng, Boris Olson, Barbro Petterson, Bengt Berg, Christer Mohlin, Sten-Åke Engdahl, Bengt Peterson och Jennie Nordin.

Biskop Martin Lind har deltagit i utskottets överläggningar.

Ekumenikutskottets yttrande 2001:1y Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004

B 2001:1 Bilaga 3

Till budgetutskottet

Utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över tillämpliga delar av KsSkr 2001:1 Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004.

Utskottet har vid behandlingen av skrivelsen inhämtat information från den internationella avdelningen (utrikeschef Peter Weiderud), från verksamhetsområdena kristen enhet och teologi (kyrkosekreterare Carl Axel Aurelius), SKUT (direktor Jan Madestam), nämnden för Svenska Kyrkans Mission (biskop Jonas Jonson) och nämnden för Lutherhjälpen (biskop Anders Wejryd).

Utskottet vill göra följande kommentarer.

De förändringar som pågår i en värld allt mera präglad av såväl ett ökat globalt samarbete mellan kyrkor, länder och folkrörelser som av exkludering av stora delar av mänskligheten från deras grundläggande rättigheter till basala livsmöjligheter, ställer stora krav på Svenska kyrkans internationella arbete. Utskottet noterar med tillfredsställelse att Svenska kyrkan ofta är en betydelsefull aktör i det internationella arbetet även i den svenska samhällsdebatten och i dialogen med ansvariga inom stat, företag och folkrörelser.

Det internationella arbetet måste vara ett uttryck för hela Svenska kyrkans engage-mang och därför bäras av demokratiska beslutsprocesser, öppenhet, transparens, och av ett integrerat samarbete inom hela kyrkokansliet. Utskottet vill betona att man ser positivt på den färdriktning som dragits upp för kommande år och betonar särskilt vikten av dynamiskt samarbete mellan anställda, förtroendevalda och frivilliga i det internationella arbetet på alla Svenska kyrkans nivåer. Utskottet betonar den betydelse som ombud för det internationella arbetet har i församlingarna och att dessas kunskap och engagemang tas till vara av församlingarnas kyrkoråd såväl som av det nationella arbetet.

Utskottet uttalar som sin mening att möjligheten att avsätta medel i församlingar och stift till det internationella arbetet bör tas på allvar av alla församlingar och stift. Det s.k. 1-%målet för bidrag till Svenska kyrkans internationella arbete kan innebära att enskilda gåvor till Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission kan gå oavkortat till de ändamål som avses.

Utskottet betonar även vikten av att Svenska kyrkans internationella arbete bärs av människors tro och engagemang. Det är de enskilda människorna i församlingarna som hängivet engagerar sig i de internationella frågorna som tillsammans bildar den ryggrad som utgör Svenska kyrkans internationella kompetens och tyngd i det samarbete som pågår mellan kyrkor tillsammans världen över. Svenska kyrkans starka ställning inom den globala ekumeniska rörelsen och bland folkrörelser i Sverige har sin grund i dessa förhållanden och i den kreativa dynamik som utvecklas mellan förtroendevalda, frivilliga och anställda.

Vad gäller ekumeniken ser utskottet det som positivt att resurserna till Kyrkornas Världsråd förstärks, men noterar att ökningen sker i en alltför långsam takt. Utskottet välkomnar att bidragen även till SKR och Konferensen för europeiska kyrkor höjs. Stödet till den ekumeniska utbildningen i Kyrkornas Världsråds regi och dess betydelse

för utbildning av svenska ungdomar bör beredas till kommande år. Utskottet noterar att Svenska kyrkan ännu inte gett en motsvarande gåva till Kyrkornas världsråd som den man gett till Lutherska världsförbundet genom bidraget till den s.k. Endowment Fund. Utskottet anför som sin mening att resurserna till det ekumeniska arbetet inom kyrkokansliet måste förstärkas. De många dialogerna med kyrkor av annan tradition, det förstärkta behovet av ett större ansvarstagande inom det all-europeiska ekumeniska arbetet och de viktiga förändringsprocesser som äger rum på den globala ekumeniska nivån, kräver alla en förstärkt sammanhållen ekumenisk handläggning inom kyrkokansliet. Utskottet efterlyser att i kommande verksamhetsberättelse få en presentation av de personer, förtroendevalda som anställda, som innehar förtroende-poster och bär särskilt ansvar i de internationella och nationella ekumeniska organisationerna. Utskottet ser gärna att så många som möjligt ges möjlighet att ta del i det ekumeniska arbetet, såväl unga som äldre, frivilliga som anställda.

Utskottet efterlyser att den Gemensamma Deklarationen om Rättfärdiggörelseläran tydliggörs i målarbetet för såväl Svenska kyrkans teologiska, missiologiska, diakonala som ekumeniska arbete.

Utskottet önskar att inom nästa mandatperiod ge ledamöterna en grundläggande utbildning i de frågor som utskottet arbetar med. De förändringar som det internatio-nella arbetet genomgår på den nationella nivån fordrar större kompetens och ansvars-tagande från kyrkomötets sida. Därför är det väsentligt att ledamöterna bereds möjlighet att utbildas i sitt uppdrag, rustas för detta inom det gemensamma ansvarstagandet för det internationella arbetet och att medel för detta avsätts.

Inom såväl Lutherhjälpen, Svenska kyrkans mission som SKUT finns det människor med erfarenhet av utlandsarbete. Dessa medarbetare kan i betydligt större utsträck-ning tas i anspråk i uppbyggandet av Svenska kyrkans församlingar.

Ekumenikutskottet har därutöver inga kommentarer till Mål- och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004.

Uppsala den 16 maj 2001

På ekumenikutskottets vägnar

Åsa Ingårda

Anna Karin Hammar

Närvarande: Åsa Ingårda, ordförande, Kerstin Bergman, Olof Lönneborg, Helga Kero, Bengt Nilsson, Börje Finnstedt, Allis Olsson, Sten Lundgren, Christina Schnackenburg, Sven Jansson, Johan Lothigius, Britta Olinder, Nils Möller, Urban Gibson, Katarina Wedin.

Biskop Bengt Wadensjö och biskop Caroline Krook har deltagit i utskottets överläggning.

Reservation

av Britta Olinder

Då jag ser att alla villkor som Lutherhjälpen ställt och alla löften som Lutherhjälpen har fått sedan mitten av 80-talet (t.ex. om organisatorisk självständighet och tillvara-tagande av ombudsorganisation) har svikits och när jag med smärta erfar hur ombudens synpunkter nonchaleras, måste jag reservera mig mot den positiva skrivningen i utskottets yttrande.

Kyrkolivsutskottets yttrande 2001:1y Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004

B 2001:1 Bilaga 4

Till budgetutskottet

Kyrkolivsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över KsSkr 2001:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004 i de delar som berör utskottets beredningsområde. Utskottet har därför granskat mål- och rambudgeten för verksamhetsområdena Svenska kyrkans information, Forskning, Kultur och Kyrko-livets utveckling.

I anslutning till de aktuella avsnitten i Kyrkostyrelsens skrivelse har utskottet beretts tillfälle att ställa frågor till informationschef Ingrid Andersson Göranzon, enhetschef Marie Norling, utvecklingssekreterare Erika Brundin, forskningschef Ingmar Brohed, kultursekreterare Karin Nyberg Fleisher samt avdelningschefen för Kyrkokansliets avdelning för kyrkolivets utveckling Margareta Hemström.

Ett integrerat arbetssätt anser utskottet är en förutsättning för att nå de uppställda målen inom de verksamhetsområden som utskottet granskat. Utskottet ser därför med tillfredställelse på den utveckling av integrationsarbetet som sker inom verksamhets-området Svenska kyrkans information. Utskottet vill betona vikten av arbetet med att tydliggöra Svenska kyrkans identitet.

Utskottet bejakar verksamhetsområdets inriktningsmål att Svenska kyrkan skall uppfattas som en kommunicerande kyrka med stor trovärdighet. Det är ett viktigt men resurskrävande mål som kan vara svårt att uppnå inom de föreslagna ekonomiska ramarna. Utskottet vill i detta sammanhang även lyfta fram behovet av övergripande riktlinjer för Svenska kyrkan när det gäller elektronisk publicering och utskottet ser därför fram emot att sådana snarast tas fram.

Inom verksamhetsområdet Forskning är en av uppgifterna att avgöra vilka relevanta områden man behöver bedriva forskning i. Inom verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling är en av uppgifterna att stödja stiftens främjande av försam-lingarnas liv och utveckling. Utskottet konstaterar att arbetet inom båda dessa verksamhetsområden skulle befruktas av ett närmare samarbete eftersom ett utvecklingsarbete är beroende av forskningsanknytning.

Enligt vad utskottet erfarit har glädjande nog flera stift redan utverkat doktorandtjänster. Utskottet ser fram emot att få ta del av Kyrkostyrelsens utredning om stöd till forskarstudier på doktorandnivå och förväntar sig att ekonomiska medel ställs till förfogande i budgeten.

Utskottet delar inriktningsmålen för verksamhetsområdet Kultur och är positivt till de satsningar som görs på Öppen kyrka och Guds boningar.

Beträffande verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling bejakar utskottet den rekryteringssatsning som planeras inom verksamhetsområdet. Satsningar bör göras från nationell nivå men också från stift och i församlingar.

Det framkommer i skrivelsen att förändrade ekonomiska förutsättningar under de senaste åren har gjort att flera stift har minskat antalet tjänster inom arbetet med

församlingsutveckling. Istället har önskemål om insatser från nationell nivå ökat. Utskottet har svårt att se hur ekonomisk återhållsamhet går ihop med ökade åtaganden.

Uppsala den 16 maj 2001

På Kyrkolivsutskottets vägnar

Gerd Gullberg-Johnson

Marie Schött

Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Iréne Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Monika Sandström, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Gunvor Joelsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Ursula Frising, Kerstin Zetterberg.

Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.

Kjell Dahlgren har med ordförandens tillstånd deltagit i utskottets överläggning.

Kyrkorättsutskottets yttrande 2001:1y Kyrkofondsavgiften

B 2001:1 Bilaga 5

Till budgetutskottet

Budgetutskottet har anhållit om kyrkorättsutskottets yttrande över Kyrkostyrelsens skrivelse Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004 (KsSkr 2001:1) och då särskilt frågan om den av Kyrkofondens styrelse beslutade särskilda kyrkofondsavgiften strider mot lagen om Svenska kyrkan.

Utskottet

I lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan finns bestämmelser om att den som tillhör Svenska kyrkan skall betala lokal och regional kyrkoavgift (7 §). Vidare sägs i lagen att det är församlingen eller samfälligheten, om församlingen ingår i en sådan, som beslutar om lokal kyrkoavgift medan den regionala kyrkoavgiften beslutas av stiftet. Några bestämmelser i övrigt som reglerar frågan om avgifter eller möjligheterna att besluta om sådana finns inte i lagen. Avgifter inom ramen för ett utjämningssystem är således en inomkyrklig fråga (jfr prop. 1997/98:116 s. 43).

Kyrkorättsutskottet, som yttrar sig över den särskilda utjämningsavgiften, anser därför att den av Kyrkofondens styrelse beslutade avgiften som omnämns i Kyrkostyrelsens ovannämnda skrivelse inte strider mot lagen om Svenska kyrkan.

Uppsala den 17 maj 2001

På Kyrkorättsutskottets vägnar

Lars Johnsson

Maria Lundqvist Norling

Närvarande: Lars Johnsson, ordförande, Mari Lönnerblad, Jösta Claeson, Jan-Erik Forsberg, Thomas Söderberg, Bo-Gustaf Sorby, Eskil Jinnegård, Inger Lifv, Robert Schött, Karl-Johan Nilsson, Staffan Holmgren, Hans-Olof Hansson, Kerstin Kedvall, Susann Torgerson och Michael Martinsson.

Biskop Christina Odenberg och biskop Lars Eckerdal har deltagit i utskottets överläggningar.