Kyrkolivsutskottets betänkande
2001:16
Satsa på och värna om Svenska kyrkans personal
|
Kyrkomötet
Kl 2001:16
|
I detta betänkande behandlas en motion om att satsa på och värna om Svenska kyrkans personal.
I KMot 2001:91 av Sten Elmberg och Kerstin Hesslefors Persson hemställs att Kyrkomötet beslutar
att hos Kyrkostyrelsen begära att en utredning tillsätts, med uppgift att utveckla de tio ovan angivna punkterna, som redan under de olika profilernas utbildningstid implementeras som ett förhållningssätt inför kommande arbete och som kan bidra till ett livslångt lärande.
Motionen
I motionen påtalar motionärerna att Svenska kyrkan måste verka för och värna om att det rekryteras och finns kompetenta anställda. De är viktiga redskap i församlingens arbete med den grundläggande uppgiften: att fira gudstjänst, bedriva undervisning, utöva diakoni och mission och de kan genom sitt föredöme bidra till rekrytering av nya medarbetare.
Motionärerna anser att Kyrkomötet skall besluta om att Kyrkostyrelsen skall tillsätta en utredning som skall belysa följande punkter: rekrytering, rörlighet, flexibilitet, internationell tjänstgöring, individstyrd utveckling, kompetensutveckling, ledarskapsutveckling, lönebildning, prestationsvärderingssystem samt meritering. Genom en sådan utredning anser motionärerna att Kyrkomötet kommer att bidra till en helhetssyn för individuell kompetenshöjning vilket enligt deras mening skulle ge mer inspirerade och mer kompetenta anställda.
Bakgrund
Anställning inom Svenska kyrkan regleras, om inte annat följer av lag, av Kyrkans Allmänna bestämmelser - AB 2000 och därutöver träffade kollektivavtal. Av de utgångspunkter som är beskrivna i kollektivavtalet om lön och allmänna anställningsvillkor för anställda inom Svenska kyrkan - Kyrkans Löneavtal 2000 - framgår det tydligt att det finns en medvetenhet om att våra församlingar behöver engagerade och kompetenta anställda för att församlingarna skall kunna bedriva och fullgöra sina uppgifter. En väldiskuterad och väldefinierad lönepolitik förordas och man pekar vidare på att sambandet mellan löneutveckling och utveckling av arbetsuppgifter och arbetsprestationer bör vara tydligt. I avtalets § 1 Gemensamma grunder anges det att det är de kyrkliga arbetsgivarna som har ett stort ansvar för lönebildningen och att det ansvaret omfattar även ett ansvar för värdering av löne- och anställningsvillkor för den egna personalen i förhållande till andra avtalsområden på orten. För att tillgodose kraven på ökad effektivitet och produktivitet samt utveckling av verksamheten påtalas vikten av att arbetstagarna skall stimuleras till att bredda och fördjupa sin kompetens. En utgångspunkt för detta utgör det Personalpolitiska utvecklingsavtalet.
Personalpolitiskt utvecklingsavtal och Personalpolitiskt råd
Under år 1990 träffades mellan parterna på den kyrkliga arbetsmarknaden ett Personalpolitiskt utvecklingsavtal (PU-avtalet) och det förnyades under år 2000. De centrala arbetstagarorganisationer som nu undertecknat PU-avtalet är Svenska Kommunalarbetarförbundet, SKTF, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd, Kyrkans Akademikerförbund, Akademikerförbundet SSR och JUSEK med förtecknade förbund.
PU-avtalet är ett avtal som skall ge råd och stöd till arbetsgivaren för att åstadkomma en god personalpolitik i samverkan med arbetstagarna och deras fackliga organisationer. PU-avtalet behandlar områdena: Medbestämmande, Organisationsförändringar och verksamhetsutveckling, Jämställdhet, Arbetsmiljö, Arbetsledning, Facklig verksamhet, Personalplanering och personalrörlighet, Förslagsverksamhet. Avtalet kompletterar gällande lagstiftning.
Målsättningen för PU-avtalet var att på ett ställe samla alla regler och anvisningar som kan behövas och att möjliggöra för de lokala parterna att komma överens om förenklade former för de anställdas inflytande. Vidare att avtalet skulle kunna tjäna som ett underlag för arbetsgivarna vid tillämpningen av en god personalpolitik.
I PU-avtalet kap. 9 beskrivs krav och förutsättningar parterna är överens om för en god personalplanering, introduktion av nyanställd personal, personal-/kompetensutveckling/lönebildning samt trygghetsfrågor. Det påtalas att personalutvecklingssamtalet bl.a. kan utgöra en grundval för planeringen av medarbetarens kompetensutveckling.
Av förhandlingsprotokollet rörande PU-avtalet framgår det, att de parter som undertecknat avtalet, har för avsikt att genom det Personalpolitiska rådet inom Svenska kyrkan (PRK) verka för att den lokala utvecklingen sker enligt intentionerna i avtalet samt att följa den vidare utvecklingen.
Enligt PU-avtalet är PRK:s uppgift bl.a. att förbättra den kyrkliga verksamheten genom att utveckla och informera om samverkansformer mellan arbetsgivare och anställda, genom att verka för en god arbetsmiljö samt verka för god yrkesutbildning för dem som vill söka anställning inom kyrkan.
Av en bilaga till avtalstexten om PRK framgår det att rådets uppgift som kontaktorgan i frågor rörande kyrkliga yrkesutbildningar är att främja yrkesutbildningen inom den kyrkliga verksamheten/området och att det skall omfatta de yrkesgrupper som är representerade i rådet. Vidare skall de informera sig om den kyrkliga verksamhetens utveckling, med hänsyn till de krav som ställs på nuvarande och framtida arbetsuppgifter och arbetsformer. De skall även föreslå myndigheter m.fl. förändringar i yrkesutbildningarnas innehåll och omfattning och arbeta för att grundutbildning, fortbildning och vidareutbildning anordnas för de olika grupperna inom församlingen.
Till deras uppgifter hör även att genom olika informationsinsatser sprida kunskap om att välutbildade anställda är viktiga för att kunna uppnå god service och att genom information till utbildningsanordnare, yrkesvägledare och arbetsmarknadsmyndigheter sprida kunskaper om församlingarna. Rådet skall också samarbeta med övriga centrala yrkesnämnder eller motsvarande organ inom såväl den privata som offentliga sektorn samt behandla frågor om yrkesutbildning och kompetensutveckling som part hänskjuter till rådet.
Utskottet
Utskottet konstaterar att flera av de punkter som motionärerna anser behöver belysas av Kyrkostyrelsen är frågor som snarare hör hemma på Församlingsförbundets bord. Det är frågor som en arbetsgivare, enligt gällande lagar och förordningar på arbetsmarknaden, måste känna till och följa. Det framgår av bakgrundstexten att parterna på arbetsmarknaden i Svenska kyrkan genom det Personalpolitiska utvecklingsavtalet och det Personalpolitiska rådet är överens om och driver en god personalpolitik som värnar om de anställda.
Det är den lokala arbetsgivaren som har ansvaret för att det bedrivs en god personalpolitik och utskottet vill med anledning av det lyfta fram vikten av att kyrkoherdar och ledamöter i kyrkoråd och kyrkonämnder ser till att de får adekvat utbildning inom detta område så att de kan ta sitt ansvar. Utskottet känner väl till att sådan utbildning erbjuds och bedrivs av Församlingsförbundet men konstaterar att fler bör uppmärksammas på vikten av att delta i dessa kurser.
De studerande bör naturligtvis under den kyrkliga profilutbildningen få möjlighet att även få insikt i den personalpolitik som Svenska kyrkan bedriver. Det sker redan idag på flera av utbildningarna genom kontakter med berörda fackförbund. Såväl utbildare och arbetsgivare som arbetstagare bidrar till den bild de studerande får av Svenska kyrkan som arbetsplats.
Utskottet vill med anledning av punkten om rekrytering lyfta fram det projekt kring rekrytering som föreslås i mål och rambudgeten för åren 2002-2004. Genom det projektet kommer frågor om rekrytering att bli bearbetade.
Inom ramen för översynsarbetet av de kyrkliga utbildningarna (ÖSUT) kommer frågor om individ- och kompetensutveckling att bli belysta. Ansvaret för kompetensutveckling åvilar den lokala arbetsgivaren men redan i grundutbildningarna kan ett grundläggande synsätt läggas till ett livslångt lärande.
Eftersom utskottet anser att flera av de punkter som motionärerna vill få utvecklade i en utredning inte hör hemma på Kyrkostyrelsens bord och med anledning av att den pågående utredningen ÖSUT belyser några av de punkter som motionärerna tar upp finner inte utskottet att det föreligger någon anledning att bifalla motionen.
Hemställan
Utskottet hemställer med anledning av Att värna om Svenska kyrkans personal
att Kyrkomötet avslår KMot 2001:91
Uppsala den 18 maj 2001
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson
Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Iréne Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Per-Åke Axelsson, Bengt Gustafsson, Sigvard
Härnring, Margareta Holmberg, Gunvor Joelsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Ursula Frising, Kerstin Zetterberg.
Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.
Kjell Dahlgren har med ordförandens tillstånd deltagit i utskottets överläggning.
