Kyrkolivsutskottets betänkande
2001:15
Åtgärder beträffande ungdomars alkoholvanor
|
Kyrkomötet
Kl 2001:15
|
I detta betänkande behandlas en motion om åtgärder beträffande ungdomars alkoholvanor.
I motion 2001:101 av Eskil Jinnegård hemställs
att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att upprätta en handlingsplan i enlighet med det ovan anförda.
Motionen
I motion 101 påtalar motionären att alkoholkonsumtionen hos ungdomar ökar och att detta är något som Svenska kyrkan i sitt diakonala arbete särskilt borde uppmärksamma. 58 000 ungdomar i Europa avlider varje år av alkoholrelaterade skador. Många ungdomar har ett behov av ökad information om alkoholens skadeverkningar. Motionären anser att Kyrkostyrelsen bör upprätta en handlingsplan avseende åtgärder i syfte att minska alkoholkonsumtionen bland ungdomarna i vårt land.
Bakgrund
Tidigare behandling av Kyrkomötet och Ombudsmötet av alkoholfrågor
I en motion till 1991 års Kyrkomöte (1991:509) hemställdes att ombudsmötet skulle uppdra åt stiftelsestyrelsen att utarbeta ett hälsopolitiskt handlingsprogram kring droger, lämpligt att studera och praktisera i församlingsarbetet. Församlingsutskottet delade motionärens uppfattning rörande betydelsen av sådana insatser men menade att det av motionären efterlysta studiematerialet redan fanns hos Församlingsnämnden, diakoniinstitutionerna samt hos stadsmissionen, varför man yrkade på avslag. Ombudsmötet biföll utskottets hemställan.
Vid 1995 års Ombudsmöte behandlades en motion om åtgärder för att minska alkoholkonsumtionen (OMot1995:525). I motionen hemställdes bl.a. att Svenska kyrkans organ på riksplanet borde arbeta fram ett åtgärdsprogram för minskad alkoholkonsumtion. Utskottet ansåg liksom motionärerna att drogmissbruk utgör ett av samhällets allra största problem. De menade dock att Svenska kyrkan redan via diakoniinstitutioner, stadsmissionerna, Församlingsnämnden, i ekumenisk samverkan på lokal och nationell nivå tagit sig an denna fråga med stort allvar och engagemang. Utskottet yrkade på avslag av motionen och Ombudsmötet biföll utskottets hemställan.
Folkhälsorapport 2001
Folkhälsorapport 2001 är den femte i raden av nationella folkhälsorapporter som enligt uppdrag överlämnas till regeringen. Syftet är att, som underlag för hälsopolitiken, ge en översiktlig beskrivning och analys av hur hälsotillståndet utvecklas i olika befolkningsgrupper. Folkhälsorapport 2001 har utarbetats av Socialstyrelsens epidemilogiska centrum.
I Folkhälsorapport 2001 står att läsa att ungdomar i Sverige dricker mycket alkohol vid samma tillfälle oftare än ungdomar i flera andra EU-länder. Många svenska ungdomar börjar dricka alkohol i fjortonårsåldern och därefter stiger konsumtionen konstant upp till tjugoårsåldern. Tidig alkoholdebut är kopplad till senare hög konsumtion.
Unga dricker mest. Ju äldre vi blir desto mindre vanligt är det att vi dricker alkohol. Högkonsumenterna fanns i störst utsträckning bland de yngre. I så gott som alla socioekonomiska grupper är yngre personer oftare än äldre högkonsumenter av alkohol.
Huvudmålet för den svenska politiken har hittills varit att minska den totala alkoholkonsumtionen för att därigenom minska alkoholskadorna. Detta skall uppnås bl.a. genom högprispolitik, begränsning av tillgång på alkohol, ökade kunskaper om alkoholens skadeverkningar och satsningar på alkoholfria fritidsaktiviteter för ungdom.
WHO-konferens om unga och alkohol
I februari 2001 samlades i Stockholm hälsoministrar, beslutsfattare och unga människor från Europa till en konferens kring temat unga och alkohol.
Medan alkoholkonsumtionen går ner bland de vuxna så ökar den bland unga. Allt fler europeiska ungdomar tycks ha anammat det nordiska drickandet. Att dricka för att bli berusad har blivit vanligare.
Ett av fyra dödsfall bland unga mellan 15-29 år är alkoholrelaterat, hela ett av tre dödsfall i östeuropeiska länder. Konferensen syftade till att se över fakta kring ungas alkoholkonsumtion och att agera för att rädda unga människors liv.
Alkoholreklam är ett av de störst problemen kopplade till ungas alkoholkonsumtion, enligt världshälsoorganisationen WHO. Sverige hör till de länder som har de hårdaste restriktionerna för reklam men de skulle kunna skärpas ytterligare.
Insatser inom Svenska kyrkan mot drogmissbruk
Hela Människan
Hela Människan (tidigare De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse, DKSN) är en ekumenisk organisation som arbetar med socialt arbete på kristen grund. Svenska kyrkan har två representanter i Hela Människans styrelse och är en av huvudmännen i Hela Människan.
"Ria" är kanske Hela Människans mest kända verksamhet. Det är ett förebyggande, behandlande och läkande arbete som bedrivs bland människor med missbruk. Många tusen missbrukare nås varje år.
I Hela Människan finns ett ungdomsråd som arbetar med projekt som går ut på att förebygga utslagning och drogmissbruk bland barn och ungdomar. I detta Ungdomsråd har Svenska Kyrkans Unga två representanter. De kommande två åren kommer deras platser att vara vakanta eftersom Svenska Kyrkans Unga (SKU) har valt att prioritera andra frågor under de kommande åren.
En rikskollekt har delats mellan Hela Människans Ungdomsråd och Svenska Kyrkans Unga. SKU beslutade dock att skänka sin summa till Ungdomsrådet och nu planerar man genomföra ett projekt med skolan som bas för dessa pengar.
Ungdomsrådet har en utställning för ungdomsgrupper och konfirmander som heter In och Utställningen - en upplevelselabyrint. Teatergruppen Ros och dynamit reser runt i landet och ger föreställnigen Oborstad rock.
Illusion och verklighet
1994 utgavs Illusion och verklighet - drogfrågan som utmaning till Svenska kyrkan (MiF 1994:6). Arbetsgruppen bakom boken vill utifrån en teologisk grundsyn och en kristen människosyn lyfta fram utmaningar och möjligheter att angripa den drogkultur som råder i vårt samhälle. Materialet har kommit till stor användning i många församlingar i landet.
Arbete i stiften
Västerås stift är ett stift som har jobbat mycket med drogproblematiken. 1998 tillsattes en grupp kallad Arbetsgruppen för alkohol- och narkotikaförebyggande arbete. Arbetsgruppens uppdrag var bland annat att sammanställa en rapport med rekommendationer för församlingarna. Till grund för dessa rekommendationer ligger bland annat fyra samrådskonferenser under åren 1997-2000 där överläggningar har förts med representanter för skolan, socialtjänsten, polisen och församlingarna. År 2000 gavs Framtidens blommor planteras idag- lokal strategi mot droger. Riktlinjer för Västerås stift ut. Dessa rekommendationer har skickats ut till alla församlingar tillsammans med en idépärm för att församlingarna skall kunna ha med detta i sitt arbete med församlingsinstruktionerna. I rekommendationerna sätts särskilt barn och ungdomar i fokus och man vill arbeta för att de skall få en drogfri barn- och ungdomstid. Den strategi som föreslås är långsiktig strategi och uthållig samverkan i samhället.
I Luleå stift bedrivs inom skolkyrkan på vissa platser arbete med drogfrågor på högstadiet och gymnasiet. Arbetet sker utifrån MOD-pedagogiken.
Lunds stift har en utbildning för personal och kyrkorådspresidier i församlingarna kring alkoholism. Utbildningen Kristet mod genomförs lokalt under en dag och avser att främja arbetet med en lokal handlingsplan kring alkohol och drogberoende på arbetsplatsen. Syftet är att ge redskap till att känna igen beroendeproblematiken hos en arbetskamrat, arbetsledare/arbetsgivare för att handskas med problematiken.
Norska kyrkan
Kirkerådet har i Norge ett särskilt rusemiddelsutvalg och de är engagerade i en mängd olika alkoholförebyggande projekt. Kirkerådets rusemiddelsutvalg har mandat att bevilja anslag på 25% av den totala kostnaden för en församlings förebyggande projekt, vilket visar att norska kyrkan lägger stor vikt vid denna verksamhet. Rusemiddelsutvalget producerar material och finns med i planeringen av rikstäckande konferenser.
Ett exempel på alkoholförebyggande projekt är Vaer sammen i Hamars stift. Projektet är ett nätverksarbete mellan kyrka-polis och en dansskola. Verksamheten bygger på att skapa självförtroende hos unga människor. Men också att skapa mötesplatser mellan barn och föräldrar genom förtroliga samtal om existentiella frågor. Arbetet bygger på dans och samtal för att skapa motbilder till den kommersiella och droginriktade ungdomskulturen, att betona det sunda och friska i umgänget och att infogas i en helhet.
Stiftelsen Kirkens socialtjenste arbetar med olika projekt och nätverk mellan kyrka och samhälle. Stiftelsen har stort förtroende hos den Norska kyrkan och arbetar med allt från nattcaféer till behandlingshem. Ett exempel var ROK-projektet (Rusmiddel-Oppvekst-Kirke) som utarbetat konfirmandmaterial, film, hemsida och etikbok.
Utskottet
Utskottet ser med oro på att alkoholkonsumtionen bland ungdomar ökar och menar att det är ett allvarligt problem som måste bemötas.
I stift och församlingar finns det redan en mängd erfarenheter av drogförebyggande arbete bland ungdomar. Dessutom finns mycket material producerat som kan användas i detta sammanhang. Därför anser utskottet att det inte föreligger några behov av att centralt utarbeta en handlingsplan eller ta fram ytterligare material i ämnet. Däremot vore det bra med en samordning av det befintliga materialet så att det blir möjligt att ta del av andras erfarenheter. Här skulle Svenska kyrkans webbplats fungera utmärkt som en samlingsplats.
Unga i farozonen kan endast nås lokalt. Därför behöver arbetet vara församlingsförankrat och det kan med fördel ske i samarbete med socialtjänst, skolor och polis. Redan idag finns många exempel på hur sådant arbete bedrivs.
Utskottet vill också lyfta fram att ett omfattande drogförebyggande arbete för unga utförs av Hela Människan.
Hemställan
Utskottet hemställer med anledning av Åtgärder beträffande ungdomars alkoholvanor
att Kyrkomötet avslår KMot 2001:101
Uppsala den 18 maj 2001
På kyrkolivsutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson
Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Iréne Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Per-Åke Axelsson, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Gunvor Joelsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Ursula Frising, Kerstin Zetterberg
Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.
Kjell Dahlgren har med ordförandens tillstånd deltagit i utskottets överläggning.
