Kyrkolivsutskottets betänkande 2001:12 Målskrivning för Svenska kyrkan

Kyrkomötet Kl 2001:12

I detta betänkande behandlas en motion om målskrivning för Svenska kyrkan

I motion 2001:74 av Carina Etander Rimborg hemställs

att ge Kyrkostyrelsen i uppgift att till nästa års Kyrkomöte ta fram ett förslag till övergripande och gemensamt mål för Svenska kyrkan.

Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 2001:7y bifogas betänkandet.

Motionen

I denna motion behandlas frågan om ett övergripande mål och en gemensam vision för Svenska kyrkan. Motionären påpekar att det finns bekännelseskrifter som talar om vad vi tror och kyrkoordning som talar om hur kyrkan är uppbyggd och hur den skall fungera. För den nationella verksamheten finns det målskrivningar och i församlingarna sammanfattas visioner och mål i församlingsinstruktionerna. Motionären saknar dock en övergripande vision och gemensamt mål med att vi är en kyrka, Svenska kyrkan, och anser därför att Kyrkostyrelsen bör ta fram ett förslag på detta till nästa års Kyrkomöte.

Bakgrund

Karaktäristiskt för Svenska kyrkan

Frågan om mål för Svenska kyrkan idag kan ses som en fråga om kyrkosyn. Vad är Svenska kyrkan för sorts kyrka idag? Vad betyder det att vi är evangeliskt -lutherska? Vad betyder det att vi är folkkyrka? Sådan forskning bedrivs i viss mån vid de teologiska instituten i landet genom olika projekt. Någon egen sådan forskning har Svenska kyrkan inte.

Svenska kyrkan förstår sig själv som en del av den världsvida kristenheten. Vi delar tro och evangelium i den världsvida kyrkan men det finns vissa yttre olikheter som skiljer oss. Det finns vissa saker som är karaktäristiska för Svenska kyrkan och några särdrag är mer betydelsefulla än andra.

Svenska kyrkan har karaktär av folkkyrka. Folkkyrkotanken tecknades av biskop Einar Billing och han tog sin utgångspunkt i den urgamla indelningen i socknar. I varje socken finns en kyrka som samlande symbol och som tecken på Kristi närvaro i ord och sakrament. Folkkyrka handlar i grunden om evangeliets närvaro i alla mänskliga miljöer. Folkkyrkan tonar primärt fram som gudstjänstfirande församling. Samtidigt är den kristna församlingen aldrig till för sin egen skull, utan alltid sänd till sin omvärld.

När Kyrkomötet fattade beslut om en ny kyrkoordning sammanfattades bekännelsegrunden för kyrkan i den inledande paragrafen:

Svenska kyrkans tro, bekännelse och lära,

som gestaltas i gudstjänst och liv,

är grundad i Guds heliga ord, såsom det är givet i Gamla och Nya testamentets profetiska och apostoliska skrifter,

är sammanfattad i den apostoliska, den nicenska och den athanasianska trosbekännelsen samt i den oförändrade augsburgska bekännelsen av år 1530,

är bejakad och erkänd i Uppsala mötes beslut av år 1593,

är förklarad och kommenterad i Konkordieboken

samt i andra av Svenska kyrkan bejakade dokument.

Paragrafen ger tydligt uttryck för att kyrkan står under Guds ord och att lära och liv hålls samman. Svenska kyrkan är en bekännelsekyrka. Troheten mot bekännelsen kräver reflektion över hur evangeliet kan tolkas och aktualiseras i samtiden. Detta tar sig uttryck i nya gudstjänstformer, böner och psalmer.

Svenska kyrkan kan också betecknas som en brokyrka. Därmed avses strävan att slå broar mellan skilda kristna traditioner i syfte att synliggöra Kristi kyrkas sanna enhet och skapa förutsättningar för en helad värld. En ekumenik för fred, försoning och rättvisa. Idag lever vi i ett mångfaldigt Sverige, både religiöst och konfessionellt. Det är därför församlingens uppgift att bygga broar och skapa mötesplatser som hjälper oss till respekt och förståelse för varandra. Svenska kyrkan vill fortsätta bygga broar både lokalt och globalt och därigenom bidra till fred, försoning och rättvisa i världen och kyrkans synliga enhet. Folkkyrka, bekännelsekyrka och brokyrka. Tre tankar och visioner som bidrar till att ge Svenska kyrkan dess karaktär.

Kyrkoordningen

Svenska kyrkan framträder lokalt som en församling. Denna är den primära enheten inom kyrkan. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor skall komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas. Allt annat som församlingen utför är stöd för och en konsekvens av denna grundläggande uppgift (Kyrkoordningen, Andra avdelningen: Församlingarna, Inledningstexten).

Församlingsinstruktionen

I Svenska kyrkans församlingar pågår just nu ett lokalt målarbete. Varje församling arbetar igenom och formulerar mål för sin verksamhet. Det är varje församlings ansvar att hantera, driva, utveckla sitt församlingsliv så att människor i närheten blir nyfikna på kristen tro. För att varje församlingsledning skall se detta ansvar och denna möjlighet har församlingsinstruktionen kommit till.

För varje församling skall det finnas en församlingsinstruktion. Denna skall utarbetas av kyrkoherden och kyrkorådet i församlingen i samråd med domkapitlet. Instruktionen skall innehålla

1. de regler för församlingen och församlingens verksamhet som domkapitlet får besluta enligt bestämmelser i denna kyrkoordning,

2. ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission,

3. en redogörelse för församlingens verksamhet på teckenspråk samt på samiska, finska och andra språk,

4. regler om fortbildning för personal som arbetar med gudstjänst, undervisning, diakoni och mission, och

5. en redovisning av församlingens samverkan med andra församlingar i personalfrågor. (Kyrkoordningen 57 kap, §5)

Till hjälp för församlingarnas arbete med församlingsinstruktionen finns material för inspiration och reflektion.

Utskottet

Utskottet konstaterar att det i Svenska kyrkan för närvarande pågår ett målskrivningsarbete i församlingarna inom ramen för arbetet med församlings-instruktionen. Det är utskottets uppfattning att målskrivningsarbetet framför allt hör hemma på lokal nivå.

Utskottet anser liksom Läronämnden att vissa grundläggande mål för Svenska kyrkan finns i Kyrkoordningen. I Kyrkoordningens inledningstexter finns till stor del det motionären efterfrågar.

Att kortfattat beskriva Svenska kyrkans mål är svårt anser utskottet, eftersom det finns risk för att målet då blir reducerat.

Svenska kyrkan är en del av den världsvida kristenheten. Som kristna har vi fått missionsbefallningen, uppmaningen att göra alla folk till lärjungar.

Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: "Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut".

Hemställan

Utskottet hemställer beträffande Målskrivning i Svenska kyrkan

att Kyrkomötet avslår KMot 2001:74

Uppsala den 17 maj 2001

På kyrkolivsutskottets vägnar

Gerd Gullberg-Johnson

Anna-Lena Johansson

Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Rune Entelius, Ann-Charlotte Svensson, Per-Åke Axelsson, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Gunvor Joelsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Ursula Frising, Kerstin Zetterberg

Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.

Kjell Dahlgren har med ordförandens tillstånd deltagit i utskottets överläggning.

Kl 2001:12 Bilaga 1 Läronämndens yttrande 2001:7y om mål och uppgift i kyrka och församling

Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2001:22 om församlingens fyra huvuduppgifter, 2001:35 om stöd till förnyad evangelisation, 2001:56 om handlings-plan för Svenska kyrkan, 2001:69 om pastorala program för andlig vård och 2001:74 om målskrivning för Svenska kyrkan.

Målskrivningsarbetet i Svenska kyrkan avser församlingens grundläggande uppgift som stiften har att främja och ha tillsyn över. För arbetet ansvarar de organ som anges i kyrkoordningen. För att vara fruktbart måste detta arbete utvecklas i församlingarna efter lokala förutsättningar.

Vissa grundläggande mål för Svenska kyrkan finns angivna i kyrkoordningen. Mål för arbetet på nationell nivå anges i mål och rambudget.

Läronämnden vill påminna om att även målskrivningsarbete kan bli lagiskt, så att resultatet uppfattas som restlöst avhängigt av våra planer, vår egen förmåga och initiativkraft. Församlingens identitet är djupast sett grundad i det som den av nåd tar emot. Det ger kyrkan anledning att varken misströsta eller förhäva sig.

Uppsala den 8 maj 2001

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Carl Axel Aurelius

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö*, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund*, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström, Björn Skogar, Anna-Lena Weberup.

*Ej närvarande vid yttrandets slutjustering.