Kyrkolivsutskottets betänkande
2001:11
Svenska kyrkans kommunikation
|
Kyrkomötet
Kl 2001:11
|
I detta betänkande behandlas en motion om Svenska kyrkans kommunikation.
I KMot 2001:73 av Carina Etander Rimborg hemställs att Kyrkomötet beslutar
att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att ta fram underlag och förutsättningar för Svenska kyrkan att starta en egen TV-kanal,
att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att ta fram underlag och förutsättningar för Svenska kyrkan att starta en egen radiokanal, och
att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att ta fram underlag och förutsättningar för Svenska kyrkan att starta ett eget produktionsbolag.
Motionen
Motionären anser att Svenska kyrkans möjlighet att föra ut det kristna budskapet i media inte kommer att vara tillräckligt om man följer medieutredningens förslag att det framför allt skall ske genom de redan existerande TV- och radiokanalerna. Ett bättre sätt för kyrkan att försäkra sig om att man når ut vore enligt motionären exempelvis att ha en egen TV- och radiokanal eller att producera egna program som kan säljas till befintliga mediakanaler.
Bakgrund
Medieutredningen
År 1997 fattade Centralstyrelsen och Biskopsmötet beslut om en mediestrategi för Svenska kyrkan på nationell nivå. Enligt strategins målsättning skall Svenska kyrkan använda sina egna medier och förhålla sig till andras medier (massmedierna) så att kyrkans mål och verksamhet blir väl kända. Som en följd av den beslutade strategin initierades Svenska kyrkans medieutredning 1998-2000 och den redovisade sitt arbete i Kommunicera mera - med flera (Svenska kyrkans utredningar 2000:7).
Ibland de arbetsuppgifter som ingått i medieutredningens uppdrag kan i detta sammanhang noteras två punkter:
· Utredningen skall redovisa hur den nya informationstekniken (Intranet, digital radio och TV, multimedia etc.) kan komma att förändra informations- och mediearbete och vilka konsekvenser Svenska kyrkan bör dra av detta. Utredningen skall mot bakgrund av den utveckling som skett pröva om denna bör leda till nya ställningstaganden beträffande Svenska kyrkans egen verksamhet inom radio- och TV-området.
· Utredningen skall analysera och bedöma Verbumkoncernens roll i Svenska kyrkans sammanhang. Utredningen skall därvid också redovisa i vilken mån Verbumägda TV-huset fungerat i linje med de förväntningar som inrymdes i fattade beslut och, som en följd därav, bedöma om TV-huset skall anses vara den resurs Svenska kyrkan behöver i sammanhanget.
Medieutredningens strategiska överväganden
Utredningen skriver i avsnittet strategiska överväganden, vilka ligger till grund för utredningens slutsatser och förslag, att Svenska kyrkan även framöver har möjlighet att få utrymme i press radio och TV men att budskapet måste vara och framstå som relevant för mottagarna. Utifrån det resultat som framkommit vid intervjuer som utredningen låtit göra anser de att det finns anledning att tro att tillskapandet av egna kyrkliga distributionskanaler som exempelvis radio och TV skulle minska intresset hos befintliga medier att sprida kyrklig information och producera egna program inom det kyrkliga området. De är även tveksamma till om man via egna kanaler når andra än de redan kyrktrogna. Om Svenska kyrkan skall leva upp till att den är en öppen folkkyrka krävs därför ett utåtriktat val. Bland övervägandena som ligger till grund för utredningens ställningstagande finns även ekonomiska aspekter.
Den huvudstrategi som utredningen förordar är att Svenska kyrkan i första hand skall inrikta sig på bättre samverkan med befintliga medier. Genom det kan kyrkan öka sin möjlighet att vara en öppen folkkyrka som försöker nå människor; aktiva medlemmar, kritiska kristna, tveksamma tvivlare och samhället i stort. Mot bakgrund av detta anser utredningen att kyrkan inte skall skapa någon ny radio- eller TV-kanal.
Medieutredningens betänkande sändes i slutet av juni 2000 ut på remiss och remissvaren skulle ha inkommit senast den 1 december 2000. Ibland remissinstanserna fanns samtliga stiftsstyrelser och de föreslogs utse ett antal församlingar och samfälligheter att avge remissvar.
De inkomna remissvaren visar på ett stort intresse för Svenska kyrkans kommuni-kation och på ett bejakande av den inslagna vägen. I den av utredningen föreslagna huvudstrategin, att kyrkan i första hand skall inrikta sig på bättre samverkan med befintliga medier och inte på att skapa nya, instämmer i princip alla som lämnat remissvar. Flera betonar i sina svar att det är den enda möjliga vägen för Svenska kyrkan. Avvikande uppfattning på denna punkt har bara Göteborgs stiftsstyrelse. De anser att den av utredningen föreslagna huvudstrategin är konserverande och att utredningens grund för att kategoriskt avvisa nya distributionskanaler förefaller väl svag. I sitt svar betonar de vidare att Svenska kyrkan bör överväga att skaffa egna medier på etermediaområdet. De anger sammanfattningsvis i sitt remissvar att kyrkan skall inrikta sig på samverkan med andra medier men med öppenhet för att utnyttja bl.a. ny teknik. Svenska kyrkans kulturråd påtalar i sitt svar vikten av att Svenska kyrkan analyserar hur den skall förhålla sig till att allt mer produktion, speciellt på TV-sidan, förutsätts sponsrad eller delfinansierad av olika intressenter.
Verbum AB
Sitt ursprung har Verbum AB i AB Svenska Kyrkans Diakonistyrelses Bokförlag vilket bildades redan år 1911. Verksamheten har under åren genomgått en omfattande utveckling och företaget bedrivs idag i moderbolaget samt sju dotterbolag och har ett aktiekapital på nästan 31 miljoner kronor. Verbum är den tredje största bokkoncernen i Sverige. Bolaget drivs affärsmässigt och är självbärande. De fyra största aktieägarna innehar 88 % av aktierna. De två största av dessa ägare är Svenska kyrkan och Svenska Missionsförbundet. Trossamfundet Svenska kyrkan äger 36 % av aktierna och stiftelserna SKM, Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet 1,7 % av aktierna.
Verbums uppgift är att förse ägarna med böcker och annat material för sin verksamhet.
År 1995 föreslog Svenska kyrkans centralstyrelse och Svenska Missionsförbundet att Verbum skulle inleda ett aktivt arbete med produktion av film för video och TV. Verbum köpte därför produktionsbolaget TV-huset SVF AB i Jönköping för denna verksamhet. Den intention, att utöka sin TV- och videoproduktion, som de båda initiativtagarna hade har inte förverkligats i den omfattning som Verbum räknade med. Det har berott på flera faktorer bland annat mediernas framväxt, utvecklingen av branschen och begränsad budget. Varken SVT:s livsåskådningsredaktion eller kyrkorna har haft tillräckliga ekonomiska medel för att stödja produktioner man önskar. Eftersom inte kyrkornas efterfrågan av TV-husets tjänster varit tillräcklig har bolaget, för att skaffa sig intäkter, varit tvungen att producera program åt helt andra kunder. Med anledning av denna situation avyttrade Verbum AB produktionsbolaget TV-huset under föregående år.
Medieutredningen anser att det är värdefullt för Svenska kyrkan att ha ett fristående förlag som bedriver sin verksamhet på affärsmässig grund och som bär sina egna kostnader. Sin ägarroll i Verbum AB föreslår utredningen att Svenska kyrkan skall utöva i syfte att främja en ökad utgivning av litteratur som skönlitterärt bearbetar livsfrågorna för alla åldrar samt av lättillgängliga och användbara böcker för frivilliga medarbetare och lekmän. Vidare föreslår utredningen att Svenska kyrkan skall verka för att en större del av förlagets utgivning skall bli tillgänglig i de allmänna boklådorna.
Det är inte så många remissvar som kommenterat detta förslag men de som lämnat synpunkter är positiva till förslaget. Verbum har i sitt remissvar framhållit att man vill ha tydliga direktiv från Svenska kyrkan om man skall göra något.
Ombudsmötets tidigare behandling av frågor om kristen radio- och TV-kanal
Vid 1997 års ombudsmöte förelåg det en motion (OMot 1997:520) i vilken det hemställdes att ombudsmötet skulle besluta att uppdra åt Stiftelsestyrelsen att utreda möjligheterna för Svenska kyrkan att vara med och erbjuda program i en egen eller samverkande TV-kanal. Kulturutskottet instämde helt i motionärens uppfattning att kyrkan borde höras och synas mer i media. Utskottet hemställde ändå att motionen skulle avslås dels för att en satsning på en egen TV-kanal vore ett ekonomiskt vågspel och dels för att medieutredningen inte borde föregripas. Ombudsmötet beslutade i enlighet med utskottets förslag.
Även vid 1998 års ombudsmöte behandlades frågor om en kristen radio- och TV-kanal (OMot 1998:519 och 522, OK 1998:505 och 506). I den ena motionen hemställdes att ombudsmötet skulle uppdra åt Stiftelsestyrelsen att låta, den då pågående, medieutredningen grundligt undersöka vilka möjligheter som fanns för en rikstäckande radiokanal med Svenska kyrkan som huvudman. I den andra motionen hemställdes att den snabba utvecklingen på digital-TV-området skulle beaktas på ett tydligt sätt i medieutredningen. Kulturutskottet bejakade att det var viktiga områden som motionärerna önskade få belysta i medieutredningen. Utskottet ansåg dock att medieutredningens direktiv och kompetens borgade för att detta skulle komma att finnas med som en del i medieutredningen och ansåg därför att det inte fanns någon anledning att bifalla motionerna. Ombudsmötet följde utskottets förslag till beslut och motionerna avslogs.
Utskottet
Av bakgrundstexten framgår det att nästan samtliga remissvar som inkommit, med anledning av Medieutredningens förslag, är positiva till att Svenska kyrkan i första hand skall inrikta sig på bättre samverkan med befintliga medier. Utskottet delar denna uppfattning. Utskottet anser dessutom att det inte finns ekonomiska förutsättningar att starta och driva egen radiokanal, TV-kanal och eget produktions-bolag för Svenska kyrkan.
När det gäller Verbum vill utskottet betona vikten av att Svenska kyrkan ger tydliga ägardirektiv.
Hemställan
Utskottet hemställer med anledning av Svenska kyrkans kommunikation
att Kyrkomötet avslår KMot 2001:73
Uppsala den 17 maj 2001
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson
Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Iréne Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Per-Åke Axelsson, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Gunvor Joelsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Lars Edvardsson, Ursula Frising, Åke Bendix.
Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.
Kjell Dahlgren har med ordförandens tillstånd deltagit i utskottets överläggning.
