Kyrkolivsutskottets betänkande
2001:10
Pastorala program för andlig vård
|
Kyrkomötet
Kl 2001:10
|
I detta betänkande behandlas en motion om pastorala program för andlig vård.
I KMot 2001:69 av Sten Lundgren hemställs att Kyrkomötet beslutar
att ge i uppdrag åt Kyrkostyrelsen att utarbeta pastorala program för den andliga vården inom den öppna vården, och
att ge i uppdrag åt Kyrkostyrelsen att utarbeta pastorala program för den andliga vården av särskilda grupper där en samverkan mellan församlingarna är nödvändig.
Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 2001:7y bifogas betänkandet som bilaga.
Motionen
I motionen lyfter motionären fram församlingarnas ansvar för den andliga vården inom församlingens gränser och de krav detta innebär för kyrkans själavårdsarbete. Det blir exempelvis allt vanligare att vård vid livets slutskede sker i hemmen och att de som arbetar inom vården efterfrågar samtal med kyrkan. Vidare framhåller motionären att det finns andra, exempelvis anhöriga till personer som begått självmord samt utvecklingsstörda, som behöver andlig vård i särskilda grupper. Motionären anser att det till stöd för församlingarnas arbete med församlings-instruktionerna behövs pastorala program för den andliga vården inom den öppna vården och av särskilda grupper.
Bakgrund
Andlig vård inom hälso- och sjukvården
Svenska kyrkans nationella arbete för andlig vård inom hälso- och sjukvården bedrivs av Samariterhemmet, enligt avtal mellan Svenska kyrkan, Nämnden för kyrkolivets utveckling och Diakonistiftelsen Samariterhemmet. Dit är Svenska kyrkans centrum för andlig vård inom hälso- och sjukvården lokaliserat. Det vill utgöra ett kunskapscentrum såväl in i Svenska kyrkan som utåt mot intresseorganisationer inom arbetsområdet.
Den institutionsbundna själavården, Sjukhuskyrkan, är idag väletablerad och för det arbetet finns utarbetade pastorala program och etablerade utbildningar på nationell nivå. För den öppna vården saknas däremot detta utom i några stift och i ett växande antal församlingar. Modeller och utbildningsprogram till stöd för stiftens och församlingarnas arbete inom detta arbetsområde behöver utvecklas. Stiftshandläggarna för den andliga vården i hälso- och sjukvården handlägger också frågor kring den öppna vården.
Den öppna vården är inte något enhetligt begrepp. Inom begreppet ryms exempelvis den största delen av vården av psykiskt sjuka, den palliativa vården och för övrigt den avancerade hemsjukvården, hemsjukvården i övrigt, vården som ges på servicehus etc. Det finns flera huvudmän för denna vård, landstingen, kommunerna samt privata vårdgivare.
För att samla ihop vad som idag görs inom vår kyrka, metoder som används, erfarenheter och hur man mött utbildningsbehoven planeras under senhösten 2001 en konferens till vilken stift och församlingar som redan nu arbetar aktivt in mot den öppna vården skall inbjudas. Inom Sveriges Frikyrkosamråd finns det redan en arbetsgrupp Andlig vård i den öppna vården (AVIÖV) som arbetar med detta arbetsområde. I den arbetsgruppen är även Svenska kyrkans handläggare för dessa frågor invald som fullvärdig medlem. Förhoppningsvis kommer även Svenska kyrkan att kunna bilda en sådan arbetsgrupp i samband med den planerade konferensen.
Församlingsinstruktionens pastorala program
I Kyrkoordningens 57 kap 5 § punkt 2 föreskrivs att församlingsinstruktionen skall innehålla ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift; att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.
I inledningstexten till den Andra avdelningen i kyrkoordningen anges det att församlingen är den primära enheten inom Svenska kyrkan och i 2 kap 1 § första två stycken står det:
Församlingen är det lokala pastorala området. Församlingens grund-läggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.
Församlingen har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla som vistas i församlingen. ...
I den skrivelse som förelåg från centralstyrelsen till 1999 års kyrkomöte med Kyrkoordning för Svenska kyrkan (CsSkr 1999:3) föreslogs beträffande Trettonde avdelningen 57 kap 5 § att församlingsinstruktionen skulle innehålla fyra pastorala program, ett pastoralt program för gudstjänst och kyrkliga handlingar, ett pastoralt program för församlingens undervisningsverksamhet, ett pastoralt program för församlingens diakonala verksamhet och ett pastoralt program för församlingens missionsverksamhet.
Med anledning av den föreslagna lydelsen av denna del av kyrkoordningen hade två motioner avgivits (KMot 1999:72 och 89). I båda motionerna föreslogs att de föreslagna pastoralerna borde sammanföras till en pastoral. Ekumenikutskottet hade beretts tillfälle att yttra sig i denna del (1999:2y) och det avvisade i sitt yttrande centralstyrelsens förslag om flera pastoraler. Det framhöll att det var väsentligt att helheten i församlingens uppdrag betonades. I Andra kyrkolagsutskottets betänkande (2KL 1999:1) påpekades att den föreslagna formuleringen med flera pastoraler gav ett intryck av att församlingen arbetar inom ett antal olika verksamhetsområden, vilket inte stämmer överens med den syn på församlingens grundläggande uppdrag som kyrkoordningen skall ge uttryck för. Utskottet föreslog därför en förändrad lydelse på denna punkt vilken innebar att endast ett pastoralt program för församlingens grundläggande uppgift skulle utarbetas. Kyrkomötet beslutade i enlighet med utskottets förslag.
Utskottet
Utskottet utgår ifrån att motionären inte avser att det till församlingens grundläggande uppgift skall läggas en femte dimension. Utskottet konstaterar att de områden som behandlas i motionen kommer att tas upp i församlingarnas arbete med församlings-instruktionen och att det arbetet redan pågår. Dessa hör hemma inom dimensionen diakoni i den grundläggande uppgiften. Vidare kommer de naturligt med i församlingsinstruktionen där ett avsnitt skall finnas som beskriver inom vilka områden man samverkar med andra församlingar.
Utskottet anser att det är angeläget att det utvecklas metoder och policy för arbetet med den andliga vården inom den öppna vården. Vidare vill utskottet betona att det föreligger stora behov av kompetensutveckling för såväl anställda som frivilliga som skall arbeta inom detta fält. Det är därför angeläget att utbildningar utvecklas som kan möta dessa behov. Såväl metodutveckling och utarbetande av en policy som framtagandet av adekvata utbildningar anser utskottet ryms inom det nationella uppdraget som åvilar Svenska kyrkans centrum för andlig vård inom hälso- och sjukvården.
Hemställan
Utskottet hemställer med anledning av Pastorala program för andlig vård
att Kyrkomötet avslår KMot 2001:69
Uppsala den 17 maj 2001
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson
Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Iréne Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Per-Åke Axelsson, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Gunvor Joelsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Lars Edvardsson, Ursula Frising, Åke Bendix.
Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.
Kjell Dahlgren har med ordförandens tillstånd deltagit i utskottets överläggning.
Kl 2001:10
Bilaga 1
Läronämndens yttrande
2001:7y
om mål och uppgift i kyrka och församling
|
|
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2001:22 om församlingens fyra huvuduppgifter, 2001:35 om stöd till förnyad evangelisation, 2001:56 om handlingsplan för Svenska kyrkan, 2001:69 om pastorala program för andlig vård och 2001:74 om målskrivning för Svenska kyrkan.
Målskrivningsarbetet i Svenska kyrkan avser församlingens grundläggande uppgift som stiften har att främja och ha tillsyn över. För arbetet ansvarar de organ som anges i kyrkoordningen. För att vara fruktbart måste detta arbete utvecklas i församlingarna efter lokala förutsättningar.
Vissa grundläggande mål för Svenska kyrkan finns angivna i kyrkoordningen. Mål för arbetet på nationell nivå anges i mål och rambudget.
Läronämnden vill påminna om att även målskrivningsarbete kan bli lagiskt, så att resultatet uppfattas som restlöst avhängigt av våra planer, vår egen förmåga och initiativkraft. Församlingens identitet är djupast sett grundad i det som den av nåd tar emot. Det ger kyrkan anledning att varken misströsta eller förhäva sig.
Uppsala den 8 maj 2001
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö*, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund*, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström, Björn Skogar, Anna-Lena Weberup.
*Ej närvarande vid yttrandets slutjustering.
