Kyrkolivsutskottets betänkande
2001:9
Handlingsplan för Svenska kyrkan
|
Kyrkomötet
Kl 2001:9
|
I detta betänkande behandlas en motion om handlingsplan för Svenska kyrkan.
I motion 2001:56 av Bengt Olof Dike hemställs
att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att omgående av biskoparna begära en offensiv handlingsplan i vilken kristen tro och tradition, lära och normer formuleras och som levandegörs och omsätts i praktisk handling på alla besluts- och verksamhetsnivåer i Svenska kyrkan. Tidsramen för arbetet bör vara högst ett år, varför handlingsplanen kan presenteras för nästa års (2002) Kyrkomöte.
Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 2001:7y bifogas betänkandet.
Motionen
I denna motion påtalar motionären att Svenska kyrkan måste välja väg mellan att antingen vara en rädd, hukande och alltmer marginaliserad kyrka som tiger eller en klar och tydlig kyrka som står upp för de tio budorden. Kyrkan måste vara ett rättesnöre, våga gå till offensiv mot ondskan, våga vara kyrka och aktivt hävda kristendomens roll. Men motionären anser att Svenska kyrkan inte tar ställning i samhällsdebatten och de angelägna frågor som berörs där, t.ex. hotet mot religionsundervisningen, skilsmässofrågan och abortfrågan. För att förändra denna situation anser motionären att Kyrkostyrelsen skall ge i uppdrag till Biskoparna att utverka en offensiv handlingsplan där kristen tro, tradition, lära och normer formuleras.
Bakgrund
Biskopsmötet
Biskopsmötet är ett officiellt organ för samråd mellan biskoparna, där de möts för att dela erfarenheter, frågor och förväntningar som ställs på dem. Biskopsmötet har genom kyrkoordningen fått en formell roll inom Svenska kyrkan, och relationen mellan Biskopsmötet och Kyrkomötet har reglerats. Enligt kyrkoordningen har Biskopsmötet två specifika ansvarsområden. Det första är att yttra sig om teologiska och ekumeniska frågor av större vikt. Det andra är att Biskopsmötet som kollegium skall ha tillsyn över biskoparnas verksamhet.
Många aktuella frågor bearbetas i Biskopsmötet och ibland görs uttalanden. I Biskopsbreven behandlas olika frågor, så som brevet om omhändertagande av foster, brevet om kyrkans ekologiska ansvar, brevet om rika och fattiga. Vidare har Biskopsmötet också avgivit olika remissyttranden bland annat om assisterad befruktning, bioetik, genetik, kroppen efter döden och aborterade foster. Biskopsmötet agerar dock inte i alla frågor, vissa frågor handläggs på Kyrkokansliet och Svenska kyrkans påverkan sköts på det sättet. Andra frågor drivs i det ekumeniska samarbetet. När det gäller religionsundervisningen gjordes t.ex. påtryckningar från såväl Sveriges Kristna Råd som från Kyrkokansliet.
Biskopsmötet är inte underställt Kyrkostyrelsen och därför kan inte Kyrkostyrelsen uppdra något åt biskoparna. Däremot kan Kyrkomötet ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att vända sig till Biskopsmötet med en hemställan.
Svenska kyrkans bekännelsearbete
Det som så småningom kom att kallas för Svenska kyrkans bekännelsearbete var en process som pågick mellan åren 1983 och 1993. Arbetet initierades genom en motion på 1983 års kyrkomöte, där det bland annat angavs att målet med arbetet kunde vara att "utifrån det ursprungliga evangeliet avge ett autentiskt Kristusvittnesbörd om befrielse, in i de krafter och villkor som håller människor bundna idag".
Motionen bifölls och arbetet kom att genomföras i flera steg. Dels producerades ett antal böcker av skilda karaktärer. Verbum har utgett följande böcker: Vad står Svenska kyrkan för? av Lars Eckerdal, Birger Gerhardsson och Per Erik Persson, Röster om meningen av Lars-Olle Armgard m fl, Vem är människan? av Carl-Reinhold Bråkenhielm, En värld av skönhet... av Bo Brander m fl, Skuld och mänsklig växt av Maria Bergom Larsson, Att pröva det heliga. Om bekännelsens villkor av Lars-Olle Armgard m fl, Religioner möts i Sverige. Åtta röster om tro av Maria Södling, Tro möter tro. Ett kristet perspektiv på andra religioner av Jan Henningsson och Att bekänna människans värde av Carl Reinhold Bråkenhielm m fl. Tillsammans med SKS gav Verbum ut Kvinnor berättar om Gud mitt i livet av Hilda Lind och Guds profeter? av Mikael Hansson. Svenska kyrkans församlingsnämnd gav ut Vad är meningen? och Svenska kyrkans information gav ut Mötesplatser. Samtal om bekännelsen av Eva Block. En KISA-rapport av Agneta Enermalm-Ogawa m fl kom också ut, Hos ingen annan finns frälsningen (nr 2, 1990)
Ett uppdrag inom befrielsearbetet var att producera en större bok som ger uttryck för kristen tro i Sverige idag. Det blev Befrielsen - stora boken om kristen tro. Befrielsen är en samtalsbok om det ljusaste och det mörkaste som kan finnas i en människas liv och om allt däremellan. Texter och bilder är till för att inspirera och stimulera det enskilda och det gemensamma samtalet om kristen tro. Till samtalets egenart hör att lyssna, att öva inlevelseförmågan och att visa respekt för den andres integritet. Den redaktionella texten ger inte några uttömmande svar eller slutgiltiga auktoritativa ord. Däremot vill boken visa trons ofrånkomliga centrum, den uppståndne och närvarande Kristus, som också idag kan befria, förändra och nyskapa och samtidigt visa på mångfalden och variationsrikedomen i människors svar på Guds tilltal.
Framtidsstudien Svenska kyrkan som folkkyrka
Bekännelsearbetet har följts upp av Folkkyrkoprojektet. Centralstyrelsen ville vidareföra studiet av Svenska kyrkans roll som folkkyrka idag och i framtiden. Arbetet skulle lyfta fram resurser, analysera relationer, samordna, inspirera, främja nytänkande och söka efter frigörande arbetsmodeller. Folkkyrkoprojektet blev uppenbarligen starten på en arbetsprocess, där en tydligare medvetenhet efterhand växte fram om att uppgiften inte var att uppifrån föreskriva hur församlingarna bör arbeta utan att istället tillvarata, analysera, samtala kring och dela möjliga sätt att vara folkkyrka idag och i framtiden. Man kan därför säga att själva sättet som arbetet kom att bedrivas på, och innehållet i det material som samlades in, analyserades och presenterades, antyder konturerna av delvis nya sätt att vara kyrka.
Kommunikation
I Medieutredningen går det att läsa om Svenska kyrkans kommunikation med hela samhället. På Kyrkokansliets enhet för Kommunikation och media arbetar ett 20-tal personer med planerad kommunikation för olika verksamhetsområden. Enheten har pressekreterare, informationsstrateger, redaktörer, webbredaktör, en redaktör som arbetar med film och TV samt en interninformatör. En särskild enhet, Informationsservice, har ett 10-tal anställda som svarar på frågor från allmänheten.
Kommunikationen riktar sig till en mängd olika målgrupper. Massmedia informeras genom personliga kontakter, telefonsamtal, pressmeddelanden, presskonferenser, journalistseminarier och färdigskrivna artiklar. Medierna speglar kyrkan enligt vanliga nyhetskriterier vilket ofta förstärker de konflikter som finns, t.ex. synen på homosexuallitet och kvinnliga präster. Detta påverkar givetvis allmänhetens bild av kyrkan.
Under senare tid har det märkts en kraftig ökning av antalet artiklar och det utrymme kyrkan fått i pressen. Detta beror enligt personal på Kyrkokansliet främst på ett under senare år ökat intresse för andliga och kyrkliga frågor; ökade insatser från kansliets sida, de förändrade relationerna med staten och en medial ärkebiskop.
Det förekommer att Kyrkokansliet genomför bredare kampanjer riktade mot allmänheten. Exempel är Lilla Boken om kristen tro, Comminucare inför kyrkans ändrade relation till staten och Bibel 2000 där kansliets samverkade med Svenska Bibelsällskapet.
Även stiften och församlingarna kommunicerar med lokalsamhället genom olika media, bland annat genom olika publikationer och genom internet.
Medieutredningen kommer fram till olika slutsatser och förslag. En slutsats är att i en evangelisk luthersk kyrka är i princip varje kyrkomedlem en myndig och kapabel kristen. Detta förutsätter en öppen och tillåtande attityd från medkristna, på alla nivåer i kyrkan. Självförtroendet i att delta i det offentliga samtalet och att tala om kristen tro måste stärkas bland medarbetare i Svenska kyrkan; bland anställda, förtroendevalda och övriga lekmän.
Utskottet
I Svenska kyrkans församlingar pågår arbetet med församlingsinstruktionen där församlingarna formulerar mål och gör handlingsplaner. Utskottet anser att en gemensam handlingsplan från biskoparna skulle försnäva det arbete som sker i församlingar och stift. Det vore inte rätt att nu komma med direktiv uppifrån. Att dessutom omsätta en sådan handlingsplan i praktisk handling på alla besluts- och verksamhetsnivåer vore en mycket svår uppgift .
Vidare anser utskottet att det skulle vara svårt att göra en handlingsplan som täcker alla frågor som motionären tar upp utan att den skulle bli oerhört översiktlig och ineffektiv. Det är också problematiskt att hitta en enda värdeuppfattning som kan gälla för hela kyrkan eftersom Svenska kyrkan rymmer många olika grupperingar.
Utskottet delar inte motionärens uppfattning att Svenska kyrkan är en tigande kyrka. Kyrkan uttalar sig från nationell nivå i vissa frågor, men kyrkan är också mycket mer än den nationella nivån. Runt om i stift och församlingar finns människor som aktivt deltar i samhällsdebatten på olika sätt.
Det är viktigt att kyrkan tar ställning i etiska frågor. Utskottet skulle gärna se att en kyrklig teologisk bearbetning gjordes av frågan om en kristen människosyn. Kyrkan är dock mer än etik. Den är också en evangeliets kyrka och en nådens kyrka.
Hemställan
Utskottet hemställer med anledning av Handlingsplan för Svenska kyrkan
att Kyrkomötet avslår KMot 2001:56
Uppsala den 18 maj 2001
På kyrkolivsutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson
Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Iréne Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Per-Åke Axelsson, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Gunvor Joelsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Ursula Frising, Kerstin Zetterberg
Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.
Kjell Dahlgren har med ordförandens tillstånd deltagit i utskottets överläggning.
Kl 2001:9
Bilaga 1
Läronämndens yttrande
2001:7y
om mål och uppgift i kyrka och församling
|
|
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2001:22 om församlingens fyra huvuduppgifter, 2001:35 om stöd till förnyad evangelisation, 2001:56 om handlingsplan för Svenska kyrkan, 2001:69 om pastorala program för andlig vård och 2001:74 om målskrivning för Svenska kyrkan.
Målskrivningsarbetet i Svenska kyrkan avser församlingens grundläggande uppgift som stiften har att främja och ha tillsyn över. För arbetet ansvarar de organ som anges i kyrkoordningen. För att vara fruktbart måste detta arbete utvecklas i församlingarna efter lokala förutsättningar.
Vissa grundläggande mål för Svenska kyrkan finns angivna i kyrkoordningen. Mål för arbetet på nationell nivå anges i mål och rambudget.
Läronämnden vill påminna om att även målskrivningsarbete kan bli lagiskt, så att resultatet uppfattas som restlöst avhängigt av våra planer, vår egen förmåga och initiativkraft. Församlingens identitet är djupast sett grundad i det som den av nåd tar emot. Det ger kyrkan anledning att varken misströsta eller förhäva sig.
Uppsala den 8 maj 2001
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö*, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund*, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström, Björn Skogar, Anna-Lena Weberup.
*Ej närvarande vid yttrandets slutjustering.
