Kyrkolivsutskottets betänkande
2001:7
Stöd för söndagsledighet
|
Kyrkomötet
Kl 2001:7
|
I detta betänkande behandlas en motion om stöd för söndagsledighet.
I motion 2001: 28 av Per-Anders Grunnan hemställs
att Kyrkomötet för egen del avstår från utskottsförhandlingar under söndagar,
att ge Kyrkostyrelsen till känna att sammanträden osv. under dess ansvarsområde bör undvikas på söndagar när detta är möjligt,
att ge Kyrkofonden till känna att Kyrkomötet anser sådana företag som prioriterar sina anställdas möjlighet till lediga söndagar som etiskt goda placeringar, och
att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att framföra Svenska kyrkans uppfattning om vikten av bibehållen söndagsledighet till regeringen och arbetsmarknadens intresse-organisationer.
Läronämnden har yttrat sig över motionen. Yttrandet Ln 2001:8y bifogas betänkandet.
Motionen
Motionären påtalar att i en tid som präglas av stress och en känsla av att inte räcka till bör Svenska kyrkan ta sitt ansvar för att slå vakt om söndagen. Detta kan vi göra dels genom att värna om de anställdas söndagsledighet och dels genom att fundera över vad söndagen kan betyda för vårt kristna trosliv. Det står i det tredje budet: "Tänk på vilodagen så att du helgar den". Vilodagen finns därför att Gud har skapat oss med behov av att vila från arbete var sjunde dag. Söndagen är en möjlighet till eftertanke och möte med Gud och den ger oss också tid för familjen. För att slå vakt om söndagsledigheten anser därför motionären att Kyrkomötet bör avstå från utskottsförhandlingar på söndagar och att Kyrkostyrelsen bör undvika sammanträden på söndagar. Vidare anser motionären att etiskt goda placeringar är placeringar i företag där de anställdas möjlighet till söndagsledighet prioriteras och att Svenska kyrkan skall framföra vikten av bibehållen söndagsledighet till regeringen och arbetsmarknadens intresseorganisationer.
Bakgrund
Söndagen
De första kristna var judar och de fortsatte att hålla sabbaten (2 Mos 20:8-11), men de samlades dessutom för att fira Herrens uppståndelse. Vi har tidiga vittnesbörd om att den firades på en egen dag, dagen efter sabbaten, den dag då Jesus uppstått från de döda. Under 100-talet, efter brytningen med Synagogan firades Herrens dag som ett tecken på att en ny tid kommit med Kristus och som Herrens dag. På 800-talet började kyrkan betrakta söndagen som både gudstjänst och vilodag.
I Utvecklingen av Martin Luthers Lilla katekes 1878 förklaring till tredje budet står det:
1) I gamla testamentet var den sjunde dagen, som är lördagen, förordnad till vilodag, men i nya testamentet är söndagen därtill helgad, emedan vår Herre Jesus Kristus på den dagen uppstod ifrån de döda.
2) Vilodagen är oss given, att vi skola på den dagen vila från jordiskt arbete och med församlingen söka vår uppbyggelse i Guds ord och sakrament.
3) Gud befaller, att vi skola hålla hans ord heligt och sålunda använda vilodagen till sitt heliga ändamål.
Det är ganska tydligt att det inom kyrkan har vuxit fram en uppfattning som ser söndagen som en sabbatsdag, och denna sabbatsdag utgör grunden till och ramen för gudstjänsten.
Tidigare behandling av etiska placeringar av Ombudsmötet
Vid Ombudsmötet 1995 behandlades en motion om etiska kapitalplaceringar, OMot 1995:551. Ekonomiutskottet finner, liksom motionären att det är angeläget att SFRV:s styrelse tar fram och ger spridning av material för att ge kunskap och stimulans om etiska placeringar. Utskottet hemställde att ge Stiftelsestyrelsen till känna vad utskottet anfört. Ombudsmötet biföll utskottets hemställan.
Två motioner om etiska kapitalplaceringar behandlades vid Kyrkomötet 2000, KMot 2000:7 och Kmot 2000:27. Både Kyrkostyrelsen och Kyrkofondens styrelse arbetar aktivt med frågan om etiska kapitalplaceringar. Därför avslog Kyrkomötet de två motioner som vill att Svenska kyrkan skall ta fram en placeringspolicy respektive etiska riktlinjer för aktieinnehav.
Etiska kapitalplaceringar
Svenska kyrkan arbetar aktivt med frågan om kapitalplaceringar. Exempelvis pågår ett projektarbete på nationell nivå om aktieförvaltning med etisk placering som bl. a. skall ta fram långsiktigt hållbara kriterier för etisk placering. Projektet har hittills arbetat med att presentera olika etiska frågeställningar med kapitalförvaltningsinriktning i olika nationella styrorgan. En presentation har skett i Kyrkofondens styrelse och i Nämnden för kyrkolivets utveckling. Tider för motsvarande diskussioner i Nämnderna för Svenska kyrkans mission, Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet är inplanerade senare i vår. Tanken är att denna form av diskussion sedan skall utvärderas inom projektet och att formen sedan skall kunna föras vidare till andra delar av organisationen.
Kyrkofondens styrelse har också i samråd med Kyrkostyrelsen tillsatt ett Svenska kyrkans etiska råd för finansiella frågor som skall fungera som en resurs för alla kapitalförvaltare i Svenska kyrkan.
För Svenska kyrkan på nationell nivå finns en antagen finans- och valutapolicy som innehåller etiska, moraliska och ideella kriterier. Kyrkofonden har en egen placeringspolicy.
Utskottet
Utskottet delar Läronämndens uppfattning att söndagens helgd är en självklar och omistlig del av den kristna traditionen, som värnar såväl möjligheterna till vila och samvaro med andra, som möjligheten att i tro och tanke få möta Gud.
Utskottet vill poängtera vikten av söndagen som gudstjänstdag och som vilodag. I ett samhälle där arbete prioriteras och många människor arbetar allt för mycket är det viktigt med vila och rytm i livet. Samtidigt anser utskottet att Svenska kyrkan måste se sig själv som en del av ett mångkulturellt samhälle där det finns andra religioner med andra gudstjänstdagar.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande Stöd för söndagsledighet
att Kyrkomötet avslår KMot 2001:28
Uppsala den 17 maj 2001
På kyrkolivsutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson
Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Iréne Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Per-Åke Axelsson, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Gunvor Joelsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Ursula Frising, Åke Bendix
Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.
Kjell Dahlgren har med ordförandens tillstånd deltagit i utskottets överläggning.
Läronämndens yttrande
2001:8y
om stöd för söndagsledighet
|
Kyrkomötet
Ln 2001:8y
|
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2001:28 om stöd för söndagsledighet.
Söndagens helgd är en självklar och omistlig del av den kristna traditionen, som värnar såväl möjligheterna till vila och samvaro med andra, som möjligheten att i tro och eftertanke få möta Gud. Från såväl kristen som mänsklig synpunkt förblir det viktigt att värna om sabbatsbudet utan att för den skull skuldbelägga en annan människa och därvid glömma Jesu ord: "Sabbaten blev till för människan och inte människan för sabbaten." (Mark 2:27)
Uppsala den 8 maj 2001
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström, Björn Skogar, Anna-Lena Weberup.
