Kyrkolivsutskottets betänkande
2001:2
Friskolor med kristen profil
|
Kyrkomötet
Kl 2001:2
|
I detta betänkande behandlas en motion om friskolor med kristen profil.
I motion 2001:87 av Marianne Kronberg m. fl. hemställs
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att identifiera lämpliga institutioner och organisationer som skulle kunna starta kristna friskolor, samt uppta samtal med dem i syfte att initiera tillkomsten av friskolor med kristen profil.
Motionen
I motion 87 påpekar motionärerna det stora intresse som finns för friskolor bland elever och föräldrar. Antalet friskolor uppgår till närmare 450 och oftast är det många sökande till varje elevplats. Genom friskolan kan elevers och föräldrars specifika intresse tillvaratas och krav på en skolas inriktning mötas. Motionärerna anser att en given sådan inriktning är friskolor på alla nivåer med tydlig kristen profil, och vill därför ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att identifiera lämpliga institutioner och organisationer som skulle kunna starta friskolor och uppta samtal med dem i syfte att initiera tillkomsten av friskolor med kristen profil. Ett exempel på en sådan organisation är Sveriges Kyrkliga Studieförbund.
Bakgrund
Tidigare behandling av Kyrkomötet av friskolor
Vid Kyrkomötet 2000 behandlades en motion (KMot 2000:22, Kl 2000:5) om startbidrag till svenskkyrkliga friskolor. I kyrkolivsutskottet hade man i sig ingen invändning mot att det drivs friskolor på svenskkyrklig grund. Samtidigt konstaterade utskottet att erfarenheterna visar att det krävs ett starkt lokalt engagemang för att driva en friskola och ansåg att ett startbidrag från den nationella nivån skulle kunna ge en felaktig signal och minska det lokala engagemang som krävs för att driva en friskola. Kyrkomötet biföll kyrkolivsutskottets hemställan att avslå motionen.
Fristående skolor
Jämsides med det offentliga skolväsendet i Sverige finns det så kallade fristående skolor. Enligt skollagen definieras de som skolor som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska personer. En fristående skola är alltså en skola med en enskild huvudman, dvs. ett i privaträttsliga former bildat rättsobjekt. En fristående skola kan också definieras som en skola som har en annan huvudman än kommun och landsting. Det finns fristående skolor på såväl grundskole- som gymnasienivå samt särskolor på dessa båda nivåer. I mars 2001 fanns det totalt ca 700 verksamma fristående skolor.
Systemet med kommunala bidrag till fristående skolor infördes år 1992 och antalet har ökat kraftigt sedan införandet. I maj 1999 godkändes även i riksdagen att det skall vara möjligt för en fristående skola att bedriva förskoleklass. Av landets elever går ca 3% i fristående skolor.
Det är skolverket som fattar beslut om en fristående skola skall godkännas eller inte. Några av de förutsättningar som krävs för att en skola skall bli godkänd är att skolan ger de kunskaper och färdigheter som respektive skola skall förmedla och i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. En fristående skola måste stå öppen för alla, men olika intagningsregler kan förekomma. Fristående grundskolor är förhindrade att ta ut elevavgifter, men gymnasieskolor får ta ut låga avgifter i den mån deras speciella profil kan motivera det.
Enligt skollagen kan fristående skolor ha konfessionell inriktning. Undervisning i den egna trosläran får inte ersätta den undervisning som ges inom det offentliga skolväsendet i ämnet religionskunskap. Ungefär 15% av friskolorna är konfessionella.
Sveriges Kristna Råd om fristående skolor
Sveriges Kristna Råd (SKR) har varit remissorgan med anledning av betänkanden från Utbildningsdepartementet som berört fristående skolor (SOU 1995:109 och 113). Av SKR:s remissyttrande framgår att det i sig bejakar den valfrihet som fristående skolor ger, men betonar att det värnat om att den inte får leda till segregering och elitism. Detta kan dock förhindras genom kommunernas insyn i verksamheten. Rådet ser positivt på att de fristående skolorna kan få utgöra ett komplement till de offentliga skolorna.
Studieförbund
Det finns några studieförbund som driver friskolor. Medborgarskolan har två gymnasieskolor med olika inriktning och en grundskola. Folkuniversitetet har idag sju gymnasieskolor och beräknar att öppna ytterligare fyra till hösten. Gemensamt för båda studieförbunden är att friskolorna uppstått på initiativ från lokal nivå.
Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) driver idag inga friskolor och det har heller inte funnits några diskussioner inom SKS om att ge sig in på detta område. SKS har i dag ingen kompetens för att driva friskolor utan det är något som måste byggas upp från grunden. En friskola kan inte drivas inom ramen för det statsbidragsfinansierade folkbildningsarbetet, så en friskola skulle bli en sidoverksamhet för SKS.
Utskottet
Utskottet är positivt till att frågan om kristna friskolor väckts genom denna motion. Friskolan kan vara en lämplig form för Svenska kyrkan att arbeta med barn och ungdomar. Utskottet vill dock betona att om vi i kyrkan vill nå majoriteten av våra barn och ungdomar så måste vi även satsa på ett aktivt engagemang i samverkan med de skolor som redan finns inom församlingens gränser.
Utskottet konstaterar att erfarenheterna visar att det för att starta och driva en friskola krävs ett starkt lokalt engagemang och vill därför betona vikten av detta.
Ett stöd för de församlingar som vill starta egen friskola skulle informationsmaterial och nätverk kunna utgöra. Det är därför med tillfredsställelse utskottet erfarit att Kyrkokansliet i samverkan med flera stift bygger upp en webbsida med namn Idétorg Barn. Den skall öppna under hösten 2001. Idétorg Barn skall fungera som en inspirationskälla till församlingens arbete med barn och unga. Webbsidan omfattar i ett första skede åldersgruppen 0-6 år, men kommer senare att utvecklas så att den även omfattar åldrarna 7-12 år. På denna webbsida kommer det att finnas information om hur man kan starta en kristen förskola och om hur andra som startat egna förskolor har gått till väga. Det kommer även finnas länkar till andra hemsidor där det går att hämta mer information om att starta friskolor. Utskottet vill betona vikten av nätverk och utbyte av erfarenheter och önskar att webbsidan i framtiden kan bidra till detta.
Utskottet ser inte att det föreligger någon anledning att från nationell nivå driva frågan om friskolor utan anser att de bör startas utifrån ett lokalt engagemang.
Hemställan
Utskottet hemställer med anledning av Friskolor med kristen profil
att Kyrkomötet med anledning av KMot 2001:87 ger Kyrkostyrelsen till känna vad utskottet anfört.
Uppsala den 17 maj 2001
På kyrkolivsutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson
Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Rune Entelius, Ann-Charlotte Svensson, Monika Sandström, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Gunvor Joelsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Ursula Frising, Kerstin Zetterberg
Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.
Kjell Dahlgren har med ordförandens tillstånd deltagit i utskottets överläggning.
Reservation
Sigvard Härnring reserverar sig mot utskottets hemställan av motion KMot 2001:87 och anser istället att att-satsen borde ha följande lydelse:
att Kyrkomötet med anledning av KMot 2001:87 uppdrar åt Kyrkostyrelsen att verka för en aktiv utveckling av kristna förskolor och stimulera tillkomsten av friskolor med kristen profil.
