Gudstjänstutskottets betänkande 2001:6 Gudstjänst- och församlingskriterier

Kyrkomötet G 2001:6

Till utskottet har hänvisats KMot 2001:59 av Sten Johansson och Lars Rydje om gudstjänst- och församlingskriterier. I motionen hemställs att Kyrkomötet beslutar

att skyndsamt undanröja kyrkoordningens 17 kap. 3 § tredje stycket, och

att kyrkoordningens 37 kap. 2 § punkt 1 skall ha följande lydelse:

I församlingen firas huvudgudstjänst i enlighet med av församlingen själv föreslagen regelbundenhet. Denna skall vara angiven i församlingsinstruktionen och av domkapitlet fastställd.

Motionen

Motionärerna begär två ändringar i den av Kyrkomötet år 1999 antagna kyrkoordningen. I kyrkoordningens femte avdelning, Gudstjänst, 17 kap. 3 § begär motionärerna att den här understrukna texten skall utgå.

3 §

I varje församling skall det firas en huvudgudstjänst alla söndagar och kyrkliga helgdagar.

En huvudgudstjänst får dock firas gemensamt för två eller flera församlingar, om domkapitlet medger det. Innan domkapitlet fattar ett sådant beslut skall de berörda församlingarna ges tillfälle att yttra sig.

Om församlingens huvudgudstjänst flyttas till en annan församling skall en gudstjänst ändå firas i församlingen under veckan.

Finns det särskilda skäl får domkapitlet medge undantag från bestäm-melserna i tredje stycket.

I kyrkoordningens åttonde avdelning, Församlingstillhörighet och indelning, begärs att 37 kap. 2 § punkt 1 erhåller den i motionen angivna lydelsen. Denna punkt har i dag följande lydelse:

2 §

Följande kriterier gäller för församling:

1. I församlingen firas en huvudgudstjänst varje söndag och annan kyrklig helgdag eller åtminstone en gudstjänst varje vecka om inte domkapitlet har medgivit något annat.

De skäl som motionärerna anför för sin begäran är att mindre församlingar som har svårt att upprätthålla den regelbundenhet i gudstjänstlivet som kyrkoordningen begär upplever kyrkoordningens bestämmelser som en inskränkning av rätten till självbestämmande och att detta tvingar fram församlingssammanslagningar i snabbare takt än vad en del mindre församlingar anser motiverat.

Bakgrund

Den fråga som motionärerna tar upp i sin motion har varit föremål både för överväganden och motstridiga ståndpunkter i kyrkomötet och i kyrkomötets gudstjänstutskott. Grunden har alltid varit att det skall firas gudstjänst i alla församlingar varje söndag och helgdag, men för mindre församlingar har möjlighet medgivits att ibland fira gudstjänst gemensamt med en eller flera andra församlingar.

När 1986 års kyrkomöte fastställde 1986 års kyrkohandbok utfärdades en kyrklig kungörelse, SKFS 1986:3, i vilken detta åter uttrycktes.

5 §

Huvudgudstjänst skall firas i svenska kyrkans församlingar varje sön- och helgdag.

Huvudgudstjänst för två eller flera församlingar får dock firas gemensamt i en av församlingarna, om domkapitlet medger detta.

I 2 kap. Den svenska kyrkohandboken I finns föreskrifter om att en temamässa eller en temagudstjänst i vissa fall kan firas som huvudgudstjänst, om domkapitlet medger det.

I arbetet med att bereda beslutet att antaga den nuvarande kyrkoordningen avgav Gudstjänstutskottet ett yttrande över kyrkoordningsförslagets femte avdelning, Gudstjänst, Gudstjänstutskottets yttrande 1999:1y. I två motioner till 1999 års kyrkomöte begärdes att kravet på firande av huvudgudstjänst varje söndag och helgdag skulle ersättas med en bestämmelse om att varje församling skall ha ett regelbundet gudstjänstfirande, utan att närmare ange hur ofta gudstjänst skall firas i församlingen. I ytterligare en motion till 1999 års kyrkomöte begärdes en ändring i kyrkoordningsförslaget i denna fråga. I motionen framfördes begäran att 37 kap. 2 §, tredje stycket skulle utgå: bestämmelsen att en församling måste fira en gudstjänst under veckan om huvudgudstjänsten sammanlysts till en annan församling.

Gudstjänstutskottet menade att dessa tre motioner inte skulle bifallas. Utskottet tog sin utgångspunkt i att gudstjänstfirandet hör till församlingens grundläggande uppgift och skall därför särskilt värnas. Gudstjänsten är kyrkolivets centrum, därför måste gudstjänsterna höra till det som prioriteras i församlingen.

Utskottet visade på att inga definierade krav finns angivna i kyrkoordningen för vilken typ av gudstjänst som skall firas i församlingen när huvudgudstjänsten sammanlysts. "Detta öppnar för ett ökat antal lekmannaledda gudstjänster, något som utskottet välkomnar."

Inom utskottet vid 1999 års kyrkomöte fanns också uppfattningen att kyrkoordningen endast borde föreskriva ett "regelbundet" gudstjänstliv utan att ange att gudstjänst måste firas varje vecka om det skall vara en församling. Fyra personer i utskottet valde att med anledning av utskottets behandling av kyrkoordningsförslagets 17 kap. 3 § foga ett särskilt yttrande till det yttrande som utskottet avgav. I detta särskilda yttrande föredrog fyra av utskottets ledamöter formuleringen "ett regelbundet gudstjänstliv".

Utskottet

Gudstjänstutskottet vill visa på att motionärerna i sitt förslag tar upp två olika, men ändå sammanlänkade frågor. Den ena, och samtidigt teologiskt principiella, frågan rör kriterierna för vad en församling är. Gudstjänsten hör till det som är konstitutivt för församlingen. Någonstans finns en nedre gräns i regelbundenheten för gudstjänstlivet vid vilken församlingen förlorar sin karaktär som gudstjänstfirande gemenskap. Vid 1999 års kyrkomöte, när den nuvarande kyrkoordningen fastställdes, sattes denna gräns till en gång i veckan: att någon gång varje vecka skall varje församling fira någon form av gudstjänst för att inte församlingens karaktär som församling skall gå förlorad.

Att bestämma de kriterier som definierar en församling hör till det som Svenska kyrkan måste göra gemensamt genom beslut på den nationella nivån. Gudstjänstutskottet menar att den grundsyn som finns i kyrkoordningen och som funnits även tidigare är klar och tydlig. För att det skall kunna kallas en församling behöver det finnas ett regelbundet gudstjänstliv där gudstjänstfirande varje sön- och helgdag är det normala. Vid vissa tillfällen kan det finnas skäl att fira huvudgudstjänst gemensamt med andra församlingar, men då behöver någon form av gudstjänst firas under veckan.

En annan fråga, som är nära sammanlänkad med den första, gäller hur gudstjänstlivet skall utformas i församlingen: vilka former av gudstjänst, när och hur många gudstjänster som skall firas. Denna fråga bygger på hur en församling definieras, men skall inte behandlas på kyrkans nationella nivå.

Utskottet önskar här visa på vikten av att det firas gudstjänst på många platser i landet. Att på många platser inbjuda till att deltaga i gudstjänster hör till kyrkans grundläggande uppgift.

Utskottet har inhämtat från analysen av den så kallade Sverigeräkningen, räkningen av dem som deltog i gudstjänster och andakter den 24-26 september 1999, att många kyrkor varit stängda och att ingen gudstjänst firats. Från 21 % av församlingarna lämnades uppgiften att inga gudstjänster eller andakter firades den undersökta helgen varken i församlingens kyrka eller annan församlingslokal. Detta föranleder religionssociologen Göran Gustafsson att i sin analys mynta uttrycket att Sverige skulle kunna kallas "de stängda kyrkornas ödeland", se Det religiösa Sverige. Gudstjänst- och andaktsliv under ett veckoslut kring millennieskiftet, Libris 2001, sidan 75.

När det på en ort inte längre finns möjlighet att fira gudstjänst kan man komma till en punkt då man behöver konstatera att det inte längre finns en kristen församling. Ett sådant konstaterande kan leda till en sammanslagning med en annan församling och en ny inriktning av arbetet: från att ha utgått från att det funnits en kristen församling till att målinriktat starta ett arbete med att bygga upp en kristen gemenskap som med tiden kan bli en församling.

Flera församlingar har begärt att få slås samman med andra. Genom detta kan förutsättningar skapas för ett rikare och mer hållbart gudstjänstliv, även om utskottet kan se att gamla strukturer i en bygd genom förändringar av detta slag kan brytas upp.

Utskottet önskar åter aktualisera det som utskottet anförde i arbetet med kyrkoordningsförslaget i sitt yttrande över detta, 2000:1y. Kyrkoordningens krav på gudstjänst varje vecka öppnar för att församlingens lekmän tar ett större ansvar för gudstjänstlivet: för att förbereda gudstjänsterna, för att samla människor till gudstjänst och för att leda gudstjänster som exempelvis helgmålsbön och söndagsbön.

Kyrkoordningens bestämmelse utgör också en viktig påminnelse om att i det pastorala arbetet räkna med att församlingens präster och andra anställda måste arbeta med att förbereda gudstjänsterna tillsammans med lekmän som tar ansvar i gudstjänstlivet.

Utskottet står fast vid den ståndpunkt som framlades i yttrandet över kyrkoordningsförslaget vid 1999 års kyrkomöte och hemställer därmed om avslag på motionens hemställan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att Kyrkomötet avslår motion 2001:59.

Uppsala 17 maj 2001

Glenn Håkansson

Nils-Henrik Nilsson

Närvarande: Glenn Håkansson, ordförande, Gunnar Prytz, Ulla-Britt Emanuelson, Timmy Leijen, Evy Åberg, Martin Cruce, Anders Åkerlund, AnnMarie Nylander, Per-Göran Rosén, Annika Mellgren, Kjell Söderberg, Dag Sandahl, Per-Anders Grunnan, Lena Petersson och Christina Holmgren.

Biskop Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggning.

Rune Björk och Anna-Lisa Fröjd har med ordförandens tillstånd deltagit i utskottets överläggning.

Reservation

Till förmån för bifall till hemställan i motion 2001:59 reserverade sig Martin Cruce, Anders Åkerlund och AnnMarie Nylander.