Gudstjänstutskottets betänkande
2001:5
Ekumeniskt nattvardsfirande
|
Kyrkomötet
G 2001:5
|
Till utskottet har hänvisats KMot 2001:33 av Urban Gibson. I motionen hemställs att Kyrkomötet beslutar
att ändra kyrkoordningen så att 20 kap. 7 § får föreslagen lydelse:
20 kap.7 §
En präst i Svenska kyrkan får biträda vid en nattvardsgudstjänst i annat kristet trossamfund. I gudstjänstordningen skall ingå läsningen av instiftelseorden samt utdelandet av det välsignade brödet och vinet.
Läronämnden har yttrat sig över motion 2001:33. Detta yttrande bifogas utskottets betänkande, bilaga.
Bakgrund
Motionären återkommer till årets kyrkomöte med en motion i vilken hemställs om delvis samma ändring i kyrkoordningen som denne motionär önskade att förra årets kyrkomöte skulle besluta om.
De ord som motionären begär skall strykas ur kyrkoordningen är de här under-strukna:
20 kap. 7 §
En präst i Svenska kyrkan får biträda vid en nattvardsgudstjänst i något annat kristet trossamfund om kyrkoherden i den församling där guds-tjänsten skall firas medger det. I gudstjänstordningen skall ingå läsning av instiftelseorden samt utdelande av det välsignade brödet och vinet.
Förra årets kyrkomöte avslog motionens hemställan. Läronämnden anförde i sitt yttrande att kyrkoordningens bestämmelser om ekumeniskt nattvardsfirande syftar till att ett sådant nattvardsfirande skall vara väl förankrat i församlingen. Detta angav Läronämnden vara skälet till bestämmelsen om samråd med övriga präster och att kyrkoherden skall ge sitt medgivande innan en präst medverkar vid ekumeniskt nattvardsfirande inom en annan kristen kyrka på platsen.
Gudstjänstutskottet delade i sitt betänkande, G 2000:3, den ståndpunkt som Läronämnden framförde i sitt yttrande. Gudstjänsten tillhör, enligt utskottet, församlingens identitet och kännetecken som församling. "Det är därför nödvändigt att gudstjänsten inte ses som en angelägenhet och ett ansvar endast för prästen." Om en präst från Svenska kyrkan skall deltaga i en ekumenisk gudstjänst, även om detta sker i ett annat samfund än Svenska kyrkan, berör det Svenska kyrkans församling på platsen. Utskottet hemställde om avslag på motionen och önskade i sin avslags-motivering lyfta fram "vikten av att den lokala församlingen är delaktig i ett ekumeniskt ansvarstagande". Den enskilde prästen skall inte ensam kunna fatta beslut om medverkan i gudstjänster av detta slag.
Utskottet såg dock behovet av en komplettering av den nuvarande kyrkoordningen på några punkter. Dels behövs överväganden göras hur bestämmelserna skall tolkas när församlingsgränserna för de andra kristna samfunden inte överensstämmer med gränserna för Svenska kyrkans församling. Dels behöver kyrkoordningen kompletteras med hur bestämmelserna skall tolkas i de församlingar i Svenska kyrkan som alltid eller nästan alltid firar sina gudstjänster i gemenskap med ett eller flera andra kristna trossamfund.
Motionären återkommer till årets kyrkomöte med begäran att kyrkoordningens 20 kap. 7 § skall ändras. Enligt motionären byggde argumentationen vid förra årets kyrkomöte på den felaktiga förutsättningen att en kyrkoherde i en församling i Svenska kyrkan skulle kunna anses ha "ansvar för den verksamhet som bedrives i en församling inom ett annat kristet samfund inom samma geografiska område, oavsett om de som deltar tillhör eller inte tillhör Svenska kyrkan." Mot ett sådant synsätt vänder sig motionären och menar att det bygger på "en totalitär syn på allt religiöst liv i det geografiska område" som församlingen omfattar. Med anledning av detta menar motionären att kyrkoordningen behöver ändras på denna punkt så att en präst från en annan församling i Svenska kyrkan inte längre behöver medgivande från kyrkoherden i den församling där gudstjänsten skall firas.
Läronämnden upprepar i sitt yttrande över motionen, Ln 2001:10y, det Läronämnden anförde vid förra årets kyrkomöte. Till detta lyfter Läronämnden fram ytterligare att vigningstjänsten är nära förbunden med församlingen och att prästens ämbetsutövning inte är att betrakta som den enskilde prästens egen angelägenhet. Detta, menar läronämnden, har betydelse i den lokala ekumeniken oavsett vem som inbjuder till gudstjänst.
Utskottet
Utskottet vill ifrågasätta motionärens tolkning av argumentationen vid förra årets kyrkomöte i samband med att den dåvarande motionens hemställan avslogs. Att motiveringen för ett avslag skulle bygga på "en totalitär syn på allt religiöst liv i det geografiska område" som församlingen omfattar menar utskottet vara en över-tolkning. Utskottet vill här tydligt markera att det är en självklarhet att det på samma plats kan finnas många uppfattningar, religioner och kyrkor. Svenska kyrkan har naturligtvis inget tillsynsansvar för andra kyrkor och samfund.
Gudstjänstutskottet noterar i anslutning till Läronämndens yttrande den problematik som finns när det gäller en kyrkoherdes tillsynsansvar i förhållande till andra präster än dem som ingår bland de anställda i pastoratet.
Det som kyrkoordningens bestämmelse i 20 kap. 7 § handlar om är, enligt utskottet, inte att Svenska kyrkan ges rätt att besluta om något i ett annat samfunds gudstjänstliv. Bestämmelsen har till uppgift att visa på att när en präst från Svenska kyrkan biträder vid en nattvardsgudstjänst i annat kristet trossamfund så gör inte prästen detta i egenskap av privatperson utan just i egenskap av präst i Svenska kyrkan. En prästs biträde vid nattvardsgudstjänsten i ett annat samfund är inte prästens enskilda sak utan berör Svenska kyrkan och den församling i Svenska kyrkan där prästen biträder vid nattvardsgudstjänsten. Det är därför viktigt att den präst som ämnar biträda vid nattvardsgudstjänsten i annat samfund samråder med kyrkoherden på platsen för att få veta hur Svenska kyrkans ekumeniska samverkan med andra samfund ser ut just där och av kyrkoherden får ett medgivande att biträda vid nattvardsgudstjänsten.
Gudstjänstutskottet ser ingen anledning att frångå den ståndpunkt som utskottet redovisade i sitt betänkande i detta ärende vid förra årets kyrkomöte, G 2000:3, och hemställer därmed om avslag på motionens hemställan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att Kyrkomötet avslår motion 2001:33.
Uppsala 17 maj 2001
Glenn Håkansson
Närvarande: Glenn Håkansson, ordförande, Gunnar Prytz, Ulla-Britt Emanuelson, Timmy Leijen, Evy Åberg, Martin Cruce, Anders Åkerlund, AnnMarie Nylander, Per-Göran Rosén, Annika Mellgren, Kjell Söderberg, Dag Sandahl, Lars Ekblad, Lena Petersson och Christina Holmgren.
Biskop Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggning.
Rune Björk och Anna-Lisa Fröjd har med ordförandens tillstånd deltagit i utskottets överläggning.
G 2001:5
Bilaga 1
Läronämndens yttrande
2001:10y
om ekumeniskt nattvardsfirande
|
|
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2001:33 om ekumeniskt nattvardsfirande.
Läronämnden har tidigare i sitt yttrande Ln 2000:4 framhållit följande:
Kyrkoordningens bestämmelser om formerna för inbjudan till ekumeniskt nattvardsfirande syftar till att en sådan inbjudan skall vara väl förankrad i församlingen. Därför föreskrives samråd med övriga präster liksom kyrkorådets medgivande innan kyrkoherden beslutar om sådan inbjudan. Bestämmelsen om att kyrkoherden skall ge sitt medgivande innan en präst medverkar vid ekumeniskt nattvardsfirande inom en annan kyrka har samma syfte.
Bestämmelserna i denna del av kyrkoordningen avser sådana kyrkor med vilka Svenska kyrkan ej har träffat en särskild ekumenisk överenskommelse. De kyrkor med vilka Svenska kyrkan träffat en särskild överenskommelse om kyrkogemenskap omfattas av andra regler. Den särskilda överenskommelsen innebär att Svenska kyrkan erkänt dessa kyrkors ämbeten.
I evangelisk-luthersk tradition är vigningstjänsten nära förbunden med församlingen och därför är ämbetsutövningen inte att betrakta som en enskild prästs angelägenhet. Detta gäller inte minst i den lokala ekumeniken, oavsett vem som inbjuder till gemensamt nattvardsfirande, eftersom ekumeniken syftar till vidgad och fördjupad församlingsgemenskap.
Uppsala den 8 maj 2001
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström, Björn Skogar, Anna-Lena Weberup.
