Ekumenikutskottets betänkande
2001:7
Svenska kyrkans ekumeniska arbete
|
Kyrkomötet
Eu 2001:7
|
I detta betänkande behandlas KMot 2001:108 om Svenska kyrkans ekumeniska arbete.
Motionen
I motion 2001:108 av Yngve Kalin om Svenska kyrkans ekumeniska arbete hemställs
att Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse framdeles inkluderar en sammanfattning av hur Svenska kyrkans engagemang i de stora ekumeniska organisationerna gestaltats under verksamhetsåret och att denna sammanfattning inkluderar en ekonomisk redogörelse för Svenska kyrkans del av organisationernas verksamhet samt uppgifter om vilka personer från Svenska kyrkan som innehar poster i de olika organen
att Kyrkostyrelsen till nästa kyrkomöte lämnar en rapport om hur arbetet med nya riktlinjer för Svenska kyrkans ekumeniska arbete fortskrider och vilka accentförskjutningar som ägt rum inom den ekumeniska rörelsen sedan 1992.
Bakgrund
Svenska kyrkans ekumeniska arbete. Riktlinjer antagna av centralstyrelsen och biskopsmötet, Uppsala 1992, anger inriktningen för Svenska kyrkans ekumeniska arbete.
I relation till Kyrkornas världsråd innebär riktlinjerna att Svenska kyrkan fortfarande har ett uppdrag "att ytterligare förstärka sin roll i Kyrkornas världsråd --(och) pröva förutsättningarna för ökat ekonomiskt ansvarstagande." (s. 18) För närvararande pågår en intensiv dialog mellan ortodoxa och protestantiska kyrkor inom världsrådet. En särskild kommission utreder förutsättningarna för en förändring av organisationens arbets- och beslutskultur från en anglosaxiskt inspirerad parlamentarisk beslutskultur till en mera ortodoxt förankrad konsensuskultur. Även det förhållande att ekumeniska relationer och engagemang allt oftare bedrivs i olika nätverk ställer större krav på flexibilitet och samordning från Kyrkornas Världsråds sida. Förändringsarbete pågår för att möjliggöra att generalförsamlingen (vanligtvis vart sjunde år) öppnas till att bli en tydligare mötesplats för alla världens kristna. Idag står många av de evangelikala och pentekostala kyrkorna utanför denna mötesplats medan den romersk-katolska kyrkan enbart är representerad genom observatörer. Alla dessa förändringsprocesser är betydelsefulla för Svenska kyrkan och för vårt medlemskap i Kyrkornas Världsråd som det främsta uttrycket för vår katolicitet och tillhörighet till en världsvid kyrka. Tyvärr har Svenska kyrkans ekonomiska förpliktelse till Kyrkornas Världsråd inte förstärkts på det sätt som riktlinjerna ger möjlighet till och som organisationen har akuta behov av. Kyrkornas Världsråd har i relation till medlemsavgifter och olika bidrag själva tagit ansvar för de höga dollar- och schweizerfranckurserna, vilket inneburit en svår ekonomisk situation för organisationen. Underskottet är för närvarande 1,5 miljoner CHF eller 9 miljoner SEK. KsSkr 2001:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004 innehåller en successiv ökning av medlemsavgiften för att komma i paritet med avgiften till Lutherska Världsförbundet, dock först 2004.
Från Svenska kyrkan deltar Inger Aasa Marklund, internationell sekreterare i Luleå stift, som ledamot av Centralkommittén. Biskop Jonas Jonson är samordförande i arbetsgruppen för KV:s och den romerk-katolska kyrkans gemensamma arbete, Joint Working Group. Biskop Björn Fjärstedt är ledamot av det rådgivande organet för inter-religiösa relationer medan direktor Christer Åkesson, Lutherhjälpen, är ledamot i det rådgivande organet för regionalt samarbete och ekumeniskt delande av resurser.
I relation till Lutherska världsförbundet har Svenska kyrkan fortsatt att följa riktlinjerna från 1992:
Svenska kyrkan skall motverka att konfessionellt samarbete skapar motsättningar till andra trostraditioner, och på alla sätt bidra till att Lutherska världsförbundet tjänar den vidare ekumeniska rörelsen. (s. 17)
Ärkebiskopen har tillskrivit generalsekreteraren för Lutherska världsförbundet, Dr Ishmael Noko, med önskemål om att Lutherska världsförbundet bereder sig för att kunna hålla gemensamma generalförsamlingar med Kyrkornas världsråd. Ekonomiskt har den gåva om 12 miljoner kronor som förmedlades genom Kyrkofonden kommit att utgöra hälften av den investeringsfond (Endowment Fund) som tillskapats. Fonden uppgår f.n. till ca 24 miljoner SEK. Fondens avkastning har f.a. använts för att bekosta verksamhet som annars är svårfinansierad (t.ex. ekumeniska relationer och information). Även Lutherska världsförbundet har drabbats ekonomiskt av den höga dollarkursen i den meningen att flera medlemskyrkor och organisationer haft svårigheter med att hålla jämna steg med dollarns ökade värde. Liksom Kyrkornas världsråd är Lutherska världsförbundet beroende av medlemskyrkornas trofasta stöd för att kunna motsvara de utmaningar som den nuvarande situationen innebär.
I Lutherska världsförbundet representeras Svenska kyrkan av ärkebiskopen KG Hammar, som är ledamot av rådsmötet och tillika ordförande i den ekumeniska kommittén. Teol.dr. Kajsa Ahlstrand, forskningssekreteriatet, är rådgivare i den teologiska studiekommittén.
Konferensen för europeiska kyrkor lever i nära samverkan med Kyrkornas världsråd. Förändringarna i östra Europa under nittonhundratalets slut har påverkat inte bara Europa utan även den globala gemenskapen. Ett för Svenska kyrkan nytt ansvarsområde har tillkommit då kommissionen för kyrka och samhälle vid de europeiska institutionerna i Bryssel och Strassbourg integrerats i Konferensen för europeiska kyrkor. Konferensen för europeiska kyrkor har därmed vidgat sitt mandat varför mål och rambudgeten för 2002-2004 innehåller förslag om en höjning av medlemsavgiften till Konferensen för europeiska kyrkor.
Svenska kyrkan representeras i Konferensen för europeiska kyrkor av domprost Margarethe Isberg, ledamot av centralkommittén och dess presidium, samt av Gerhard Egerhag i finansutskottet. I arbetsgrupperna under kommissionen för kyrka och samhälle (Church and Society Commission) är utrikeschef Peter Weiderud ordförande i arbetsgruppen för freds- och säkerhetsfrågor. Karin Lexén är ledamot i arbetsgruppen för miljöfrågor.
Det finns kontinuitet i Svenska kyrkans engagemang sedan riktlinjerna skrevs 1992. De nya utmaningar som ekumeniken står inför kommer att bli tydligare under kommande år, då många av de förändringsprocesser som äger rum inom inte minst Kyrkornas världsråd når sin troliga höjdpunkt.
Kyrkomötet 1998 har uppdragit åt dåvarande Centralstyrelsen att vid en revision av riktlinjerna för det ekumeniska arbetet bl.a. beakta erfarenheterna från de europeiska ekumeniska mötena i Graz 1997 och från Lutherska världsförbundets generalförsamling i Hong Kong senare samma år. Härvid betonades samarbetet mellan katoliker, ortodoxa och protestanter i Europa varför framtida ekumeniska riktlinjer mycket väl skulle kunna beakta ett närmare samgående mellan KEK och den romersk-katolska kyrkan i Europa i likhet med vad som är fallet bl.a. inom det ekumeniska samarbetet i Mellanöstern inom MECC, Middle East Council of Churches (Mellanösterns kyrkors råd). Härvid betonades även det ekumeniska arbetet i kommissionen för kyrka och samhälle, ett arbete som redan fått viss intensifierad bevakning genom samgåendet inom KEK.
Vid Lutherska världsförbundets generalförsamling i Hong Kong betonades vikten av att inom LVF verka för ett intensifierat samarbete med Kyrkornas världsråd. Kyrkomötet uppdrog därför 1998 åt dåvarande Centralstyrelsen att "inom Lutherska världsförbundet och Kyrkornas världsråd verka för en ökad ekumenisk samverkan både vad gäller program och dessas innehåll och vad gäller strukturerna för arbetet" (KEu 1998:3)
Utskottet
Ekumenikutskottet noterar att det ekumeniska arbetet inom Kyrkornas världsråd befinner sig i ett spännande skede med dynamiska utvecklingsmöjligheter. Vad gäller de ekonomiska resurserna till KV sker ökningen i en alltför långsam takt. Utskottet noterar att Svenska kyrkan ännu inte gett en motsvarande gåva till Kyrkornas världsråd som den man gett till Lutherska världsförbundet genom bidraget till den s.k. Endowment Fund. Utskottet anför som sin mening att även resurserna till det ekumeniska arbetet inom kyrkokansliet måste förstärkas. De många dialogerna med kyrkor av annan tradition, det förstärkta behovet av ett större ansvarstagande inom det all-europeiska ekumeniska arbetet och de viktiga förändringsprocesser som äger rum på den globala ekumeniska nivån, kräver alla en förstärkt sammanhållen ekumenisk handläggning inom kyrkokansliet.
Utskottet efterlyser att i kommande verksamhetsberättelse få en presentation av de personer, förtroendevalda som anställda, som innehar förtroendeposter och bär särskilt ansvar i de internationella och nationella ekumeniska organisationerna. Utskottet ser gärna att så många som möjligt ges möjlighet att ta del i det ekumeniska arbetet, såväl unga som äldre, frivilliga som anställda.
Utskottet noterar att viktiga bidrag till den ekumeniska rörelsen givits genom Charta Oecumenica, gemensam för kyrkorna i Europa, och genom den skrivelse om ekonomisk globalisering som Lutherska världsförbundet tillsänt medlemskyrkorna för yttrande. Utskottet önskar att i nästa verksamhetsberättelse få redovisat arbetet med dessa båda nya ekumeniska bidrag.
Hemställan
Utskottet hemställer beträffande motionen Svenska kyrkans ekumeniska arbete
att Kyrkomötet bifaller KMot 2001:108
Uppsala den 17 maj 2001
På ekumenikutskottets vägnar
Åsa Ingårda
Närvarande: Åsa Ingårda, ordförande, Kerstin Bergman, Bo G. Nilsson, Helga Kero, Bengt Nilsson, Börje Finnstedt, Allis Olsson, Sten Lundgren, Christina Schnackenburg, Sven Janson, Johan Lothigius, Britta Olinder, Fredrik Sidenvall, Urban Gibson, Katarina Wedin.
Biskoparna Caroline Krook och Bengt Wadensjö har deltagit i utskottets överläggning
