Ekumenikutskottets betänkande
2001:6
Minoriteternas fortsatta ställning i Svenska kyrkan
|
Kyrkomötet
Eu 2001:6
|
I detta betänkande behandlas en motion om minoriteternas fortsatta ställning i Svenska kyrkan.
Motionen
I motion 2001:9 av Yngve Kalin om minoriteternas fortsatta ställning i Svenska kyrkan hemställs att Kyrkomötet beslutar
att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att kalla till överläggningar med minoritets-grupperna i Svenska kyrkan för att finna en framkomlig väg att hantera teologiska åsiktsskillnader och ge handlingsutrymme för dessa fromhetsriktningar så att de också i fortsättningen kan verka i Svenska kyrkan, och
att begära att Kyrkostyrelsen inkommer med förslag till ändringar i kyrkoordningen som uttrycker detta förhållningssätt.
Läronämnden har yttrat sig över motionen. Läronämndens yttrande Lny 2001:4 bifogas utskottets betänkande.
Bakgrund
Motion 2000:9 om minoriteternas fortsatta ställning i Svenska kyrkan avser dem som inte accepterar kvinnors och mäns lika möjligheter att vigas till och fullgöra uppdrag inom kyrkans vigningstjänst.
1996 års kyrkomöte beslutade med anledning av KMot 1996:11 att uppdra åt Centralstyrelsen att initiera samtal med inomkyrkliga rörelser av den karaktär som församlingsutskottet tecknat i sitt betänkande KF 1996:1 om Svenska kyrkan som öppen folkkyrka (kskr 1996:3). Församlingsutskottet såg motionen och dess vädjanden om en fördjupad dialog med olika fromhetstraditioner inom Svenska kyrkan som angelägen. Utskottet menade att kyrkan behöver tillvarata och värdesätta en kontinuerlig inom- och utomkyrklig dialog om innehållet i den kristna gemenskapens erfarenheter över tid. Ett sådant samtal måste präglas av öppenhet och ödmjukhet inför olika tolkningstraditioners vilja att levandegöra begreppet enhet i mångfald samtidigt som denna öppenhet alltid måste utgå från ett samförstånd i de för den kyrkliga gemenskapen grundläggande frågorna.
Centralstyrelsen redovisade i sin verksamhetsberättelse för år 1997 (CsSkr 1998:2) behandlingen av den nämnda skrivelsen från 1996 års kyrkomöte. Centralstyrelsen hade funnit att de samtal som Kyrkomötet hade begärt skulle komma måste fullföljas i stiften under respektive biskops ledning. Ärkebiskopen redovisade i ett svar på en fråga (Kfråga 1997:1) vid 1997 års kyrkomöte att biskoparna hade kommit överens om att samtalen skulle föras på stiftsbasis med inomkyrkliga rörelser i stiftet. Skrivelsen från 1996 års kyrkomöte var därmed slutbehandlad.
Enligt Kyrkoordningens 8 kap. 1 § inbegriper Biskopens uppgifter följande
1. förkunna evangelium i ord och handling,
2. ha ansvar för att evangelium förkunnas rent och klart och för att sakramenten förvaltas enligt kyrkans bekännelse och ordning,
3. svara för ledning och tillsyn,
4. vårda och värna kyrkans enhet,
5. viga präster och diakoner,
6. kalla präster och diakoner till överläggningar, samt
7. i övrigt fullgöra biskopens uppgifter enligt kyrkoordningen.
Framförallt punkterna 2, 3, 4 och 6 är tillämpliga i detta ärende.
Utskottet
Utskottet förde med anledning av motionen ett samtal som präglades av det som sägs i Läronämndens yttrande "Svenska kyrkan måste som öppen folkkyrka eftersträva enhet i mångfalden och ge uttryck åt denna enhet i gudstjänsten." Ärkebiskop KG Hammar hade bjudits in till utskottet för en utfrågning inför diskussionen. Utifrån den smärta det innebär att enhet i gudstjänsten idag inte är en faktisk realitet prövades i samtalet modeller som skulle vara möjliga för fortsatt och fördjupad gemenskap inom Svenska kyrkan mellan företrädare för olika andliga traditioner och bibeltolkningar. Fastän frågan inte är i egentlig mening ekumenisk framhölls att de erfarenheter som vunnits i ekumeniska samtal och samverkan med andra kyrkor, med vilka vi lever i ekumeniska dialoger eller kyrkogemenskap, kan vara till hjälp i de fortsatta samtalen. Särskilt betonades vikten av att skapa mötesplatser för att bygga förtroende genom personliga möten och samtal. En inomkyrklig modell som nämndes var EFS, som har sin egen traditionella särprägel, men lever i bevarad gemenskap inom Svenska kyrkan. Vidare hänvisades till det faktum att Svenska kyrkan fortsätter föra samtalen även om svåra skiljande frågor vad gäller teologi och kyrkoordning med många av de kyrkor, som vi internationellt lever i full kyrkogemenskap med, såsom inom Lutherska världsförbundet och Borgågemenskapen.
Erfarenheter av metoder för konflikthantering från andra områden skulle också kunna vara redskap för att kunna ta vidare steg från vad som ömsesidigt ses som låsta positioner.
Utskottet kunde inte se att det fanns anledning till officiella överläggningar, snarare handlar det om förtroendefulla personliga samtal och mötesplatser. Det krävs fantasi för att finna nya modeller, som inte är bundna i traditionella organisationsstrukturer, utan snarare är nätverk och samtalsfora för utbyte av erfarenheter mellan olika traditioner inom Svenska kyrkan. På samma sätt som vad gäller Svenska kyrkans arbete inom den ekumeniska rörelsen är målet en enhet i försonad mångfald, även inom den Svenska kyrkan. Utskottet vill finna andra vägar än formella överläggningar, snarare samtalsfora för att bryta ned polarisering och skapa ömsesidig förståelse. Utskottet instämmer i Läronämndens uttryck att liksom det är "en ekumenisk förpliktelse" i relation till andra kyrkor att då splittring hotar "söka dialog och samtala om frågorna tillsammans i evangeliets ljus" (Charta Oecumenica), denna förpliktelse bör få råda också i våra inomkyrkliga relationer. En sådan dialog utgår från respekten för varandras ärliga vilja att leva tillsammans i samma kyrka. En dialog innebär alltid ett ömsesidigt lyssnande och en beredskap att själv förändras.
Vidare underströks "det ansvar varje biskop påtagit sig att i det egna stiftet föra kontinuerliga samtal kring dessa frågor" (Ln 2001:4y).
Hemställan
Utskottet hemställer
att Kyrkomötet beslutar avslå KMot 2001:9, samt
att Kyrkomötet ger Kyrkostyrelsen i uppdrag att, på det sätt Kyrkostyrelsen finner bäst, ta initiativ till samtal, som ett led i arbetet på fördjupad delaktighet.
Uppsala den 17 maj 2001
På Ekumenikutskottets vägnar
Åsa Ingårda
Närvarande: Kerstin Bergman, Bo E. Nilsson, Helga Kero, Bengt Nilsson, Åsa Ingårda, ordf., Gunilla Persson, Allis Olsson, Gunhild Bolander, Christina Schnackenburg, vice ordf., Sven Jansson, Johan Lothigius, Britta Olinder, Fredrik Sidenvall, Urban Gibson, Katarina Wedin.
Biskop Bengt Wadensjö har deltagit i utskottets överläggningar.
Eu 2001:6
Bilaga 1
Läronämndens yttrande
2001:4y
om minoriteternas ställning i kyrkan
|
|
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2001:9 om minoriteternas fortsatta ställning i kyrkan. Läronämnden, som bejakar vikten av öppen och kontinuerlig dialog, vill i sammanhanget hänvisa till sitt yttrande Ln 1996:14:
Kyrkans synliga enhet är en kallelse för den ekumeniska rörelsen men även ett ursprungligt och konstitutivt uppdrag för varje kyrka och församling. Samtalen om kyrkosyn och enhet behöver därför hållas levande. Svenska kyrkan måste som öppen folkkyrka eftersträva enhet i mångfalden och ge uttryck åt denna enhet i gudstjänsten.
Läronämnden understryker också det ansvar som varje biskop påtagit sig att i det egna stiftet föra kontinuerliga samtal kring dessa frågor.
Slutligen vill Läronämnden också lyfta fram och bejaka det som uttrycks i Charta Oecumenica - Guidelines for the Growing Cooperation among the Churches in Europe (Strasbourg, 22 april 2001): "We commit ourselves - in the event of controversies, particulary when divisions threaten in questions of faith and ethics, to seek dialogue and discuss the issues together in the light of the Gospel." (Vi förpliktar oss till, att vid kontroverser, särskilt när splittring hotar i frågor om tro och etik, söka dialog och samtala om frågorna tillsammans i evangeliets ljus.)
Dokumentet uttrycker en ekumenisk förpliktelse som vår kyrka gjort till sin i relation till andra kyrkor. Den förpliktelsen bör få råda också i våra inomkyrkliga relationer.
Uppsala den 8 maj 2001
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö*, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund*, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström, Björn Skogar, Anna-Lena Weberup.
*Ej närvarande vid yttrandets slutjustering.
