Ekumenikutskottets betänkande Eu 2001:5 En konfliktförebyggande helhetssyn: Svenska kyrkans helhetssyn vad gäller vapenhandel, bistånd och konfliktförebyggande

Kyrkomötet Eu 2001:5

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas en skrivelse från Kyrkostyrelsen samt tre motioner. KsSkr 2001:8 om Svenska kyrkans helhetssyn vad gäller vapenhandel, bistånd och konfliktförebyggande och KMot 2001:98 om att stärka försvarsviljan, KMot 2001:102 om aktivt fredsarbete och KMot 2001:104 om vapenproduktion berör alla ett grundläggande konfliktförebyggande perspektiv. Utskottet föreslår i detta betänkande att skrivelsen bifalles med vissa tillägg samt att motionerna 98 och 102 bifalles medan motion 104 avslås.

Läronämnden har yttrat sig över KsSkr 2001:8. Ln 2001: 15y bifogas betänkandet som bilaga.

Skrivelsen

Såsom framkommit av den skrivelse som ligger till grund för Kyrkostyrelsens förslag, KsSkr 2001:8, har Svenska kyrkan historiskt en lång erfarenhet av ekumeniskt samarbete och arbete för fred och försoning. Den av ombudsmötet förordade helhetssynen vad gäller konfliktförebyggande, bistånd och vapenhandel behandlas av kyrkomötet samma år som Kyrkornas Världsråd inlett Årtiondet för att övervinna våldet. I skrivelsen lyfts det konfliktförebyggande perspektivet fram och dess konsekvenser för bistånd, fredsarbete och kyrklig förvaltning. Efter att skrivelsen behandlats i nämnderna för SKM och Lutherhjälpen har Kyrkostyrelsen föreslagit Kyrkomötet att

_ Kyrkomötet konstaterar att Svenska kyrkans arbete med ekumenik och mellankyrkliga frågor, liksom med religionsdialog och internationell mission och diakoni är medvetna konfliktförebyggande insatser.

_ Kyrkomötet ser det av Kyrkornas Världsråd proklamerade årtiondet för att övervinna våldet (2001-2010) som en möjlighet för Svenska kyrkan att på alla nivåer och i olika verksamheter söka främja en konfliktförebyggande kultur.

_ Kyrkomötet finner att den nationella nivåns nämnder och styrelser, under detta årtionde, bör ge ökad prioritet åt ett konfliktförebyggande perspektiv i sina verksamheter, inte minst vad gäller att peka på sambandet mellan mänskliga rättigheter, demokrati och en fredlig utveckling, på betydelsen av tillgången till grundläggande livsbetingelser, såsom mat och vatten.

_ Kyrkomötet uppmanar styrelser och nämnder på alla nivåer att beakta innehållet i skrivelsen i arbetet med etiska kriterier för kapitalplacering.

_ Kyrkomötet betonar vikten av att Svenska kyrkan bidrar med sina kunskaper och erfarenheter från internationell ekumenik, mission och diakoni i syfte att skapa opinion mot vapenhandeln och för att tydliggöra kriterierna för svensk vapenexport, t.ex. vad gäller tillämpningen av kriteriet mänskliga rättigheter.

_ Kyrkomötet understryker vikten av att Svenska kyrkan, inte minst inom ramen för det ekumeniska samarbetet, noga följer utvecklingen och konsekvenserna av det mellanstatliga avtalet om försvarsindustrisamarbete mellan sex EU-länder, utifrån de perspektiv som lyfts fram i skrivelsen i syfte att begränsa spridningen av vapen.

_ Kyrkomötet betonar vikten av att Svenska kyrkan i det ekumeniska samarbetet medverkar till att understryka det särskilda ansvar som de permanenta medlemmarna av FN:s säkerhetsråd har vad gäller att begränsa spridningen av vapen.

_ Kyrkomötet betonar vikten av att Svenska kyrkan i sitt ekumeniska samarbete särskilt uppmärksammar spridningen av handeldvapen och nödvändigheten att skapa motåtgärder mot denna.

Motionerna

I motion 98 av Åsa Ingårda hemställs att Kyrkomötet beslutar

_ att av Kyrkostyrelsen begära åtgärder så att Svenska kyrkan tydliggör samt utvecklar de institutionella instrument med vilka Svenska kyrkan kan arbeta för fredspolitiska frågor.

_ att begära att Kyrkostyrelsen verkar för att Centralförbundet Folk och Försvars stadga kompletteras så att stadgan speglar de civila aspekterna, arbetet med våldsförebyggande insatser.

_ att Svenska kyrkans internationella och nationella arbete utvecklar sin roll som fredsstiftare i handling och tal.

_ att Svenska kyrkan främjar en debatt om hur vi som kyrka skall ställa oss till svensk försvarspolitik.

I motion 102 av Birger Sjungargård och Lars Rydje föreslås Kyrkomötet besluta

att skrivelsen KsSkr 2001:8 punkt 4 får följande lydelse:

_ Kyrkomötet uppmanar styrelser och nämnder på alla nivåer att beakta innehållet i skrivelsen i arbetet med etiska kriterier för kapitalplacering och ge hög prioritet till satsningar på fredsindustriella projekt.

I motion 104 av Hans-Olof Andrén hemställs

_ att Kyrkomötet beslutar att för närvarande inte ställa sig bakom punkt 4 i KsSkr 2001:8, samt

_ att Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att redovisa Svenska kyrkans syn på vapenproduktion.

Bakgrund till skrivelsen

Bakgrunden till skrivelsen återfinns i det uppdrag som SFRV:s styrelse mottog från ombudsmötet 1998 med upphov i den motion om relationen mellan fattigdomsbekämpning och vapenhandel som väckts av Britta Olinder (Omot 1998:508). Uppdraget gavs därefter till Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen att bereda Svenska kyrkans helhetssyn på vapenhandel och bistånd och att särskilt innefatta i denna helhetssyn ett konfliktförebyggande perspektiv som kan äga tillämplighet även på liknande sakfrågor.

Läronämnden hänvisar i sitt yttrande över Olinders motion 1998:508 till Ln 1991:506 där följande anförs:

Utifrån kristen lärotradition kan man inta olika förhållningssätt beträffande bruk av våld för nationellt försvar. Kyrkan skall alltid söka vägar att minimera våld och skapa positiva förutsättningar för fred. I det sammanhanget måste också svensk vapenproduktion och vapenexport prövas samt möjligheten att omställa vapenindustrin till civil produktion.

Frågan om svensk vapenexport måste bedömas bl.a. med hänsyn till osäkerheten om hur vapnen kommer att användas, de fattiga ländernas behov av andra varor, vapenhandelns roll i utvecklingen av konflikter och kriget som miljöförstöring. (Ln 1991:506)

I skrivelsen redogörs för hur Svenska kyrkan genomgående arbetat för ett konfliktförebyggande perspektiv inom ramen för internationell diakoni och ekumenik. Kyrkor och ekumeniska nätverk i både Nord och Syd har arbetat konfliktförebyggande, inte minst i de länder i Syd som erfarit det direkta våldet i form av väpnad konflikt. Vapenhandeln, som till största delen har sitt upphov hos de fem permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd och G 8 länderna, har framför allt ökat i form av handel med länder i Syd. Där används vapen främst i interna konflikter och i för civilbefolkningarna socialt, politiskt och ekonomiskt ytterst utsatta situationer. Restriktioner för vapenhandel måste därför kombineras med insatser för bl.a. ekonomiska, politiska och medborgerliga rättigheter, dvs. en konfliktförebyggande kultur inom varje land enskilt och globalt.

Kyrkornas Världsråds och dess medlemskyrkor befinner sig i inledningsskedet till Årtiondet för att övervinna våldet, 2001-2010. Kyrkornas Världsråds Centralkommitté har vid upprepade tillfällen (2000 och 2001) betonat vikten av att medlemskyrkorna tar sig an det strukturella våldet och orsakerna bakom direkt våld och övergrepp. En betoning av ett konfliktförebyggande perspektiv i Svenska kyrkans policy motsvarar därför den internationella ekumeniska position som framkommit inom Kyrkornas världsråd och som Svenska kyrkan som medlemskyrka kan vara en direkt del av.

Bakgrund till motionerna

Birger Sjungargård och Lars Rydje betonar i motion 2001:102 vikten av positiva etiska kriterier för kapitalinvestering, i det här fallet att inte enbart undvika att stödja vapenhandel utan att stödja fredsindustri, t ex utvecklingen av industriell produktion med inriktning på fred.

Kombinationen av negativa kriterier för Svenska kyrkans kapitalinvesteringar (t.ex. att undvika stöd till vapenhandel och vapenproduktion för internationellt bruk) med positiva kriterier (investering i initiativ som främjar fred, rättvisa och en hållbar utveckling) harmonierar väl med en helhetssyn som bygger på konfliktförebyggande perspektiv: "Kyrkan skall alltid söka vägar att minimera våld och skapa positiva förutsättningar för fred" (Ln 1991:506).

Hans-Olof Andrén anför i motion 2001:104 att kriterier för kapitalinvesteringar kan uppfattas som krav även på individer i svåra etiska valsituationer, t. ex. i arbete inom vapenexportindustrin. Det är därför väsentligt att framhålla att Svenska kyrkan som en öppen folkkyrka aldrig på ett bindande sätt uttalar sig på sina enskilda medlemmars vägnar (undantag må förekomma i vissa krissituationer). Regler för kapitalförvaltning inom Svenska kyrkan avser dess officiella organ och inte dess enskilda medlemmar annat än under den fria anslutningens tecken.

Hans-Olof Andrén föreslår i sin andra hemställan att Svenska kyrkans syn på vapenproduktion redovisas av Kyrkostyrelsen. Utifrån det konfliktförebyggande perspektiv som förordas i skrivelse 2001:8 kan för det första framhållas att Svenska kyrkan omfattar en försiktighetsprincip som innebär att ofred och våldsskapande orättvisor i första hand ska förebyggas. Vapenproduktion får därför alltid karaktären av att vara "främmande" i Guds verk, dvs. antingen icke nödvändigt eller nödvändigt ont. Kyrkostyrelsen har i en remiss i år till Försvarsdepartementet (Ks 2001:344) angående försvarsmateriel och forskning och utveckling av totalförsvaret SOU 2201:21 och 22 angivit en sådan position. Inget totalt nej till vapenproduktion men bl.a. "...en betydande olust inför utredningens förslag att staten själv inte bara skall vara drivande utan också ha ett eget kommersiellt intresse i en exportaffär genom utsikterna till royaltyintäkter." (Ks 2001:344 # 3.4.2)

Åsa Ingårda behandlar i motion 2001:98 konsekvenserna av att Svenska kyrkan är medlemsorganisation i Centralförbundet Folk och Försvar (CFF). Motionens andra hemställan kan ses som en konkretisering av intentionerna i skrivelse 2001:8, dvs en utvidgning av det konfliktförebyggande perspektivet till att omfatta även Svenska kyrkans arbete inom CFF. Övriga hemställanden finns nära behandlade i skrivelse 2001:8.

Utskottet

Utskottet konstaterar att skrivelsen innefattar en utveckling från en jämställdhet mellan de tre perspektiven konfliktförebyggande, vapenhandel och bistånd till att omfatta en konfliktförebyggande helhetssyn som det grundläggande perspektivet med konsekvenser för såväl bistånd som vapenhandel.

Utskottet konstaterar vidare att inte enbart vapen för direkt våld utan även vapen i form av strukturellt våld (t.ex. genom ekonomiska orättvisor) måste behandlas i en helhetssyn som syftar till konfliktförebyggande. Sambandet mellan det direkta och det strukturella våldet framgår med stor tydlighet inte minst i de många ekonomiskt utsatta länder som även drabbas av väpnad konflikt. Även kulturella former av våld, såsom rasism, könsdiskriminering och fiendebilder som byggs på religiös grund, utgör hinder för fred. Alla dessa dimensioner av våld hör med i den konfliktförebyggande helhetssyn som Svenska kyrkan vill gestalta och göra sig till tolk för.

Utskottet konstaterar vidare att det konfliktförebyggande perspektivet inbegriper en beredskap inför civil krishantering. Kristna Fredsrörelsen, som på ett särskilt sätt gestaltar kyrkornas gemensamma fredsrörelse i det svenska samhället, har tagit viktiga initiativ för att utveckla beredskap för civil krishantering och för förhindrande av spridning av lätta vapen och handeldvapen. Utskottet ställer sig positivt till detta arbete såväl som till det arbete som utförs i Trossamfundens beredskapsråd. Utskottet välkomnar de globala ansträngningar som görs inte minst genom FN för att förhindra spridningen av vapen i allmänhet och handeldvapen i synnerhet.

Det fredsfrämjande och konfliktförebyggande perspektivet innefattar även det arbete som görs av Svenska kyrkan på den nationella nivån såväl som i stift och församlingar. Även arbetet med etiska kriterier för kapitalplacering hör till det konfliktförebyggande arbetet och utskottet konstaterar att här finns ett betydande mått av komplexitet, otydlighet och vånda. Det är inte självklart hur Svenska kyrkan ska placera sina tillgångar, vad som är en etisk investering eller om, och utifrån vilka kriterier, det är möjligt utifrån ett konfliktförebyggande perspektiv att investera i vapenproduktion och i aktie- och kapitalmarknaden. Utskottet konstaterar med skrivelsen att här pågår ett viktigt arbete både i Kyrkofondens etiska råd och i den av Kyrkostyrelsen tillsatta utredningen av etiska investeringar och investeringsetik. Utskottet understryker vikten av att samlas kring det konfliktförebyggande perspektivet som en vägledning in i de etiska vägvalen. Utskottet understryker att den enskilda människan inte ska lämnas ensam i sin vånda över att fatta beslut som har livsavgörande betydelse men även att den lutherska evangeliska traditionen inte binder enskilda samveten att följa majoritetens inriktning. Svenska kyrkan som organisation och som en demokratisk institution i det svenska samhället måste emellertid vara beredd att ta ett stort ansvar i de etiska investeringsfrågorna, ett ansvar som kan bli till stöd även för de enskilda medlemmarna. Detta kan innebära inte enbart att avstå från vissa investeringar utan även att främja investeringar i t.ex. fredsindustriell och ekologiskt hållbar produktion. Detta ansvarstagande bör kombineras med utbildningsinsatser för att främja fredsfostran och en konfliktförebyggande kultur baserad på mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan bör engagera sig i det konfliktförebyggande arbetet inte enbart internationellt utan även i det nationella fredsarbetet, innefattande även ett konfliktförebyggande perspektiv i samverkan mellan folkrörelser och försvar. Utskottet konstaterar med glädje att det svenska försvaret utvecklat ett arbete inte bara för militär utan även för civil krishantering. Det är viktigt att Svenska kyrkan använder sig av de tydliga sammanhang där Svenska kyrkan finns med, som att t.ex. aktivt använda sig av medlemsskapet i Centralförbundet Folk och Försvar.

Alla dessa dimensioner av konfliktförebyggande sammanstrålar i det av Kyrkornas världsråd initierade Årtiondet för att övervinna våldet, 2001-2010. Utskottet förordar att Kyrkostyrelsen år 2005 till kyrkomötet redovisar Svenska kyrkans insatser under Årtiondet för att övervinna våldet innefattande såväl direkt som strukturellt och kulturellt våld i de internationella såväl som de nationella sammanhangen.

Hemställan

Med hänvisning till vad ovan anförts hemställer utskottet

1. beträffande skrivelsen om Svenska kyrkans helhetssyn vad gäller vapenhandel, bistånd och konfliktförebyggande

att Kyrkomötet bifaller KsSkr 2001:8

att Kyrkomötet beslutar att till hemställandena i KsSkr 2001:8 tillfoga:

att Kyrkomötet betonar vikten av att Svenska kyrkan i de sammanhang den finns respresenterad nationellt arbetar i linje med vad skrivelsen om "Svenska kyrkans helhetssyn vad gäller vapenhandel, bistånd och konfliktförebyggande" vill främja och tydligt ser som sitt uppdrag att arbeta fredsfrämjande även i vårt eget land.

att Kyrkomötet uppdrar åt Kyrkostyrelsen att år 2005 till kyrkomötet redovisa Svenska kyrkans insatser under Årtiondet för att övervinna våldet, 2001-2010, innefattande arbetet för att övervinna såväl direkt som strukturellt och kulturellt våld.

2. beträffande motionen om att stärka försvarsviljan

att Kyrkomötet bifaller KMot 2001:98.

3. beträffande motionen om aktivt fredsarbete

att Kyrkomötet bifaller KMot 2001:102

4. beträffande motion KMot 2001:104

att Kyrkomötet avslår KMot 2001:104

Uppsala den 18 maj 2001

Christina Schnackenburg

Anna Karin Hammar

Närvarande: Christina Schnackenburg, ordförande, Kerstin Bergman, Olof Lönneborg, Helga Kero, Bengt Nilsson, Åsa Ingårda, Börje Finnstedt, Allis Olsson, Sten Lundgren, Sven Jansson, Johan Lothigius, Britta Olinder, Fredrik Sidenwall, Urban Gibson, Katarina Wedin.

Biskop Bengt Wadensjö deltog i utskottets överläggning.

Reservation

Christina Schnackenburg reserverar sig mot beslutet att avslå KMot 2001:104 av Hans-Olof Andrén och anför följande:

Motionen pekar på ett bättre sätt än utskottets skrivning på de komplexa frågeställningar som också den enskilde kyrkotillhörige kan ställas inför när det gäller etiska placeringar och jag yrkar därför bifall till motionen, vilket också innebär avslag på punkten 4 angående etiska placeringar i KsSkr 2001:8.

Fredrik Sidenvall reserverar sig mot beslutet i Eu 2001:5 och förordar i stället att KsSkr 2001:8 avslås. Reservanten anför följande:

Denna skrivelse rymmer liksom utskottets yttrande tydliga uttryck för en utopisk världsbild och människosyn, en legalism som är väl känd i kalvinistisk tradition och marxistisk ideologi men som är djupt främmande för evangelisk teologi. Jag avvisar samtliga att-satser i Eu 2001:5.

Eu 2001:5 Bilaga 1 Läronämndens yttrande 2001:15y om Svenska kyrkans helhetssyn vad gäller vapenhandel, bistånd och konfliktförebyggande m.m.

Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KsSkr 2001:8 om Svenska kyrkans helhetssyn vad gäller vapenhandel, bistånd och konfliktförebyggande samt motionerna KMot 2001:102 om aktivt fredsarbete och KMot 2001:104 om vapenproduktion.

Läronämnden, som ställer sig bakom skrivelsens intentioner, hänvisar till sina yttranden Ln 1998:503 och Ln 1991:506 där bl. a. följande anförs:

Utifrån kristen lärotradition kan man inta olika förhållningssätt beträffande bruk av våld för nationellt försvar. Kyrkan skall alltid söka vägar att minimera våld och skapa positiva förutsättningar för fred. I det sammanhanget måste också svensk vapenproduktion och vapenexport prövas samt möjligheten att omställa vapenindustrin till civil produktion.

Frågor om svensk vapenexport måste bedömas bl.a. med hänsyn till osäkerheten om hur vapnen kan komma att användas, de fattiga ländernas behov av andra varor, vapenhandelns roll i utvecklingen av konflikter och kriget som miljöförstöring.

Vidare vill Läronämnden, när det gäller frågan om etiska kriterier för kapitalplaceringar, hänvisa till sitt yttrande Ln 2000:12:

Läronämnden understryker att allt ägande och förvaltande har läroimplikationer, därför också valet av aktieinnehav. Kyrkan lever i världen med dess dilemman och etiska tvetydigheter.

I en värld full av konflikter är det alltid kyrkans uppgift att arbeta konfliktförebyggande. Det ligger i linje med kyrkans skapelsetro att värna människovärdet genom att arbeta för mänskliga rättigheter och demokrati. Detta är ett ansvar för alla människor av god vilja.

Uppsala den 14 maj 2001

På Läronämndens vägnar

KG Hammar

Bo Larsson

Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Caroline Krook, Cristina Grenholm, Edgar Almén, Fredrik Lindström.