Ekumenikutskottets betänkande
2001:3
Klyftan mellan fattiga och rika
|
Kyrkomötet
Eu 2001:3
|
I detta betänkande behandlas en motion om klyftan mellan fattiga och rika.
Motionen
I motionen 2001:23 av Henry Svensson om klyftan mellan fattiga och rika hemställs
att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att ta itu med fattigdomsfrågorna genom att inbjuda till samtal mellan representanter för Svenska kyrkan, riksdagen, näringslivet, offentliga sektorn, organisationer såsom fackförbunden, idrottsrörelsen m. fl.
Motionären framhåller den ökande klyftan mellan fattiga och rika såväl nationellt som globalt och kyrkans uppgift att agera i detta sammanhang.
Bakgrund
I Lutherhjälpens programdokument finns följande formulering:
Hittills har fördelningen av globaliseringens fördelar och möjligheter varit mycket ojämn. Nya mönster av global fattigdom medför ökande klyftor. En tredjedel av världens rikaste bor i det geografiska Syd. Det är alltså inte längre relevant att tala om det geografiska nord och syd som den rika respektive fattiga världen. Den växande klyftan mellan rika och fattiga är en tendens över hela världen.
Lutherhjälpen har sedan lång tid bedrivit arbete inom detta fält och ett av de fyra prioriterade områdena i Lutherhjälpens verksamhet är ekonomisk och social rättvisa. Vidare förs kontinuerliga samtal mellan företrädare för Svenska kyrkans inter-nationella verksamhetsområden och Sida. Genom Lutherhjälpens medlemskap i APRODEV, samarbetsorgan för kristna biståndsorganisationer i Bryssel, förs samtal med företrädare för Europeiska Unionens institutioner och beslutsfattare om globalt utvecklingssamarbete.
Svenska kyrkan deltar aktivt i Nätverket Jubel 2000 tillsammans med drygt 30 andra svenska folkrörelser som LO/TCO, Afrikagrupperna, Rädda Barnen, bistånds- och miljörörelser samt andra samfund. Nätverkets arbete syftar till avskrivande av de fattigaste ländernas obetalbara skulder.
Inom verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling handhas frågor av detta slag inom huvudprogrammet Diakoni och samhällsansvar. Samtal förs här återkommande med socialdepartementets handläggare. Delprogrammet Global ekonomi inom detta huvudprogram har inrättas som en resurs i Svenska kyrkan för opinionsbildning, kompetenshöjning och lobbyarbete i frågor om global rättvisa.
Såväl den nationella, som den internationella diakonala verksamheten har varit företrädd vid de seminarier om fattigdom som arrangerats vid Sigtunastiftelsen under 2000-2001.
Genom medlemskapet i Konferensen för europeiska kyrkor (KEK) och dess kommission för kyrka och samhälle finns Svenska kyrkan företrädd i ett kontinuerligt arbete med sociala rättvisefrågor i förhållande till Europeiska unionens institutioner i Bryssel och Strasbourg. I anslutning härtill deltar Svenska kyrkan sedan 1994 i arbetet för att forma en för kyrkorna "gemensam diakonal vision i Europa", såsom det formulerades i den s.k. Bratislavadeklarationen från 1994 från en euroepisk diakonikonferens initierad av KEK och med deltagande från Svenska kyrkan.
Även globalt samverkar Svenska kyrkan genom Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet med övriga kyrkor i världen kring globaliseringen och dess konsekvenser vad avser förhållandet mellan fattiga och rika. Samarbetet avser såväl samhällsanalys som strategier för utvecklingssamarbete.
I samband med förberedelserna för uppföljningsmötet i Genève år 2000 till FN:s sociala toppmöte ledde Ärkebiskopen en uppvaktning hos socialministern tillsammans med företrädare för Svenska kyrkan och Sveriges kristna råd. Därvid uppmanades regeringen bland annat att sätta fattigdomsbekämpningen överst på dagordningen och att låta denna frågeställning genomsyra hela det politiska handlandet.
I regeringens år 2000 inrättade samrådsgrupp med trossamfunden, där Svenska kyrkan representeras av generalsekreteraren, finns ett nytt forum för kontinuerliga samtal med regeringens företrädare kring för kyrkan viktiga frågor.
Utskottet
Utskottet delar motionärens syn att överbryggandet av de växande klyftorna mellan fattiga och rika är en viktig uppgift för Svenska kyrkan såväl lokalt och nationellt som globalt. Arbetet för social rättvisa är en central del av det kristna uppdraget i världen. Det finns anledning att understryka motionärens tanke att fattigdomens problem även i vårt eget land behöver bearbetas på alla nivåer i kyrkolivet. Det är därför viktigt att den höga prioriteringen av analys, utbildning och påverkansarbete vad gäller fattigdomsfrågorna inom den internationella diakonin har sin motsvarighet på den nationella nivån inom ramen för arbetet inom verksamhetsområdet Kyrkolivets utveckling.
Regionalt och lokalt, i stift och församlingar, ger arbetet med församlings-instruktionen möjlighet att reflektera över församlingens diakonala uppdrag såväl genom direkta insatser, som genom att föra utsatta gruppers talan. Här ges också möjlighet till samtal om vad det diakonala uppdraget innebär för församlingens uppgift att uppmuntra och rusta enskilda kyrkotillhöriga för ansvarstagande i samhälle, arbetsliv, ekonomi och politik.
Det är dock utskottets mening att arbetet med dessa frågor på den nationella nivån har sin självklara plats inom den kontinuerliga verksamhet som handhas av respektive nämnder för Kyrkolivets utveckling och för internationell diakoni/Lutherhjälpen, och att det ingår i dessa nämnders uppdrag att forma arbetet på ett sätt som svarar mot utvecklingen i omvärlden.
Hemställan
Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer utskottet
att Kyrkomötet beslutar avslå KMot 2001:23
Uppsala den 17 maj 2001
På ekumenikutskottets vägnar
Åsa Ingårda
Närvarande:.Åsa Ingårda, ordförande, Kerstin Bergman, Bo G. Nilsson, Helga Kero, Bengt Nilsson, Börje Finnstedt, Allis Olsson, Sten Lundgren, Christina Schnackenburg, Sven Janson, Johan Lothigius, Britta Olinder, Fredrik Sidenvall, Urban Gibson, Katarina Wedin.
Biskoparna Caroline Krook och Bengt Wadensjö deltog i utskottets överläggning.
