Ekumenikutskottets betänkande
2001:1
Guds vägar - judendom och kristendom
|
Kyrkomötet
Eu 2001:1
|
Till utskottet har för beredning hänvisats Kyrkostyrelsens skrivelse 2001:5 Guds vägar - judendom och kristendom.
Skrivelsen
I skrivelsen framläggs för Kyrkomötet dokumentet "Guds vägar - judendom och kristendom" som är resultatet av en genomarbetning av frågan om Svenska kyrkan och det judiska folket i ljuset av en grundläggande syn på förhållandet mellan judendomen och kristendomen. I skrivelsen föreslår Kyrkostyrelsen Kyrkomötet besluta
att antaga det till denna skrivelse som bilaga 1 fogade dokumentet om judendomen och kristendomen som grund för Svenska kyrkans fortsatta reflektion och samtal med företrädare för judisk tro och bekännelse.
Läronämnden har yttrat sig över skrivelsen. Läronämndens yttrande Lny 2001:1 bifogas utskottets betänkande.
Bakgrund
1993 års ombudsmöte uppdrog åt SFRV:s styrelse att finna former för Svenska kyrkans avståndstagande från antisemitism, bland annat i kyrkans undervisning och genom ekumeniska insatser (OF 1993:514, Oskr 522). Vid följande års kyrkomöte behandlades ett förslag till reviderad lydelse av den liturgiska texten Improperierna, detta mot bakgrund av att denna text i sin traditionella lydelse löper risken att uppfattas som antisemitisk. Kyrkomötet gav i detta sammanhang som sin mening Centralstyrelsen till känna vad gudstjänstutskottet anfört om att motverka tendenser till antisemitism (KG 1994:10, Kskr 7).
Centralstyrelsen fann att en förutsättning för andra insatser är en genomarbetning av frågan om Svenska kyrkan och det judiska folket. Detta uppdrag lämnades till den då av Biskopsmötet och Centralstyrelsen gemensamt nytillsatta Svenska kyrkans teologiska kommitté.
Teologiska kommittén tog redan vid sitt allra första sammanträde 1994 upp frågan om behovet av ett grundläggande dokument rörande Svenska kyrkan och det judiska folket. Svenska teologer har under en lång rad av år medverkat i dialogen med företrädare för judisk tro. De har där kunnat ge ett viktigt bidrag och på olika sätt verka för ökad förståelse och samförstånd. Samtidigt har det saknats ett grund-läggande dokument vilket närmare preciserar Svenska kyrkans hållning i dessa frågor - ett dokument som bl.a. skulle kunna utgöra en utgångspunkt för fortsatta samtal inom ramen för den internationella avdelningens nybildade KJ-råd och för de andra insatser som kan efterfrågas på området.
Teologiska kommittén fullföljde sitt uppdrag och överlämnade i maj 1998 dokumentet "Guds vägar. Judendom och kristendom" till sina uppdragsgivare Biskopsmötet och Centralstyrelsen.
Centralstyrelsen behandlade dokumentet vid sitt sammanträde den 17 juni 1998 och fann det för sin del vara ett betydelsefullt underlag för samtal inom Svenska kyrkan. Styrelsen beslöt att snarast delge kyrkomötet dokumentet, vilket bifogades CsSkr 1998:3 (bilaga 3).
Redovisningen för Kyrkomötet följdes av en remissprocess i vilken församlingar, institutioner och sakkunniga på området gavs möjlighet att framföra synpunkter på det presenterade materialet. Efter en sammanställning av utfallet av denna process och sedan Kyrkomötet 2000 inom ramen för ett seminarium fått möjlighet att ytterligare diskutera textens innehåll och utformning kunde Teologiska kommittén den 29-30 november 2000 justera texten inför slutgiltig behandling i Kyrkostyrelse och Kyrkomöte.
Utskottet
Utskottet finner det viktigt att ta sin utgångspunkt i avgränsningen av det uppdrag som givits den teologiska kommittén och som resulterat i föreliggande dokument. Det har handlat om att finna former för Svenska kyrkans avståndstagande till antisemitism samt om frågan om Svenska kyrkan och det judiska folket. Dokumentet innebär en början på en teologisk reflektion, som i många stycken behöver kompletteras och fördjupas genom fortsatta samtal och studier inom Svenska kyrkan liksom med företrädare för judisk tro och bekännelse. Denna ansats inom dialogen med judendomen behöver också följas av teologisk reflektion över förhållandet till andra religioner, särskilt islam.
I utfrågningen med kyrkosekreteraren Carl Axel Aurelius framkom att det grundläggande perspektivet i teologiska kommitténs arbete varit att tydliggöra ett uppbrott från tankemodeller inom vår teologiska tradition, som kunnat utnyttjas till att legitimera övergrepp mot det judiska folket, särskilt inom den s.k. ersättningsteologin.
I utskottets diskussion underströks att det är viktigt att skilja mellan olika element i den historiska erfarenheten. Det handlar om det judiska folket, d.v.s. om dem som definierat och definierar sig som tillhöriga det judiska folket, och som genom historien ofta utsatts för förföljelser och övergrepp. Det handlar om den judiska tron och bekännelsen, och dess förhållande till kyrka, kristenhet och kristen teologi. Det handlar om den kristna kyrkans egen teologiska reflektion över förhållandet mellan kristendom och judendom i frälsningshistorien. Vidare handlar det i dagens historiska situation om staten Israel som nation.
Dokumentet är begränsat i omfång och syfte och fokuserar främst vissa delar i kristna teologiska tankemönster som spelat en destruktiv roll i förhållande till det judiska folket och företrädare för den judiska tron. Dokumentet är också avsett att vara ett led i en nödvändig försoningsprocess med bakgrunden att "Större delen av Europas judar förintades i den världsdel där den kristna kyrkan utövat inflytande från mäktiga positioner" (Guds vägar sid. 8). I dokumentet understrykes att det ligger utanför dokumentets uppgift att på något sätt bedöma den politiska sionismen eller den nutida staten Israel.
I utskottets resonemang om landet underströks, i anslutning till detta, att Svenska kyrkan måste starkt avvisa alla resonemang som innebär att anspråk på landområden motiveras med historiska eller religiösa argument. Jerusalem och många andra heliga platser i Israel-Palestina är heliga för judar, kristna och muslimer. Anspråk på dessa platser, liksom på andra landområden, kan dock inte på ett etiskt hållbart sätt grundas på något annat än folkrättens principer. Staten Israels nutida politiska handlande skall därför enligt utskottet självklart bedömas på samma sätt som alla andra staters handlande, och utsättas för samma kritiska granskning. Detta har heller inget samband med den grundläggande synen på det judiska folket eller den judiska tron. Det är inte judendomen, eller det judiska folket som i detta fall är aktör, utan staten Israel. Det är med sorg utskottet noterar de brott mot folkrätten som förekommer i Israel-Palestina för närvarande, men detta berör inte innehållet i det föreliggande dokumentet, liksom dokumentet inte ger någon grund för en annorlunda moralisk bedömning av staten Israels agerande i jämförelse med andra staters.
Utskottet välkomnar dokumentet som ett tydliggörande i relation till det judiska folket av Svenska kyrkans avståndstagande från all antisemitism, särskilt sådan som brukar kristna förtecken. Dokumentet kan också tjäna som redskap för en fortsatt teologisk reflektion. Särskilt är det då angeläget att fördjupa förståelsen av i judisk och kristen tradition gemensamma centrala begrepp såsom förbund, rättfärdighet, nästankärlek, nåd, försoning och fred.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att Kyrkomötet beslutar att bifalla Kyrkostyrelsens förslag i KsSkr 2001:5.
Uppsala den 17 maj 2001
På Ekumenikutskottets vägnar
Åsa Ingårda
Närvarande: Kerstin Bergman, Bo E. Nilsson, Helga Kero, Bengt Nilsson, Åsa Ingårda, ordf., Gunilla Persson, Allis Olsson, Gunhild Bolander, Christina Schnackenburg, vice ordf., Sven Jansson, Johan Lothigius, Britta Olinder, Fredrik Sidenvall, Urban Gibson, Katarina Wedin.
Biskop Bengt Wadensjö har deltagit i utskottets överläggningar.
Reservation
Fredrik Sidenvall sig mot utskottets hemställan att bifalla Kyrkostyrelsens förslag i KsSkr 2001:5 och anför följande:
Kristenhetens och därmed även Svenska kyrkans förhållande till judendom hör till de mest grannlaga som 1900-talet lämnat efter sig. När Svenska kyrkan nu i ett teologiskt dokument vill göra upp med antisemitism (eller antijudiskhet som jag föredrar att kalla det) och påvisa ogiltigheten i varje försök att teologiskt motivera sådan är det en historiskt angelägen uppgift. I dokumentet Guds vägar nöjer man sig emellertid inte med den saken utan man har valt att behandla angränsande frågor. Resultat har blivit ett tunt dokumentet där man på mycket svag exegetisk grund ifrågasätter centrala lärosatser, bl. a. den om frälsningsvägen i Kristus och där man dessutom berör frågan om det Heliga landet. Istället för att bli ett dokument som skapar försoning och samförstånd hotar detta dokument att vålla nya konflikter. Var och en som har sitt hjärta vilande på Skriftens grund och bejakar de hermeneutiska principerna i Svenska kyrkans Bekännelseskrifter måste ställa sig kritisk inför att Jesu gudom och treenighetsläran inte kommer till uttryck. Vidare framställs omvändelse på ett sådant sätt att ingenting sägs om rättfärdiggörelsen genom tron på Kristus allena. För judiska läsare kan dokumentet uppfattas inte som en hand utsträckt i ånger och botfärdighet för historiska felsteg utan som ett angrepp på staten Israel klädsamt förberett genom avståndstagande från historisk antisemitism.
Utan att nu systematiskt gå igenom dokumentets samtliga teologiska brister vill jag lämna det positiva förslaget att dokumentet Guds vägar ej ges spridning och officiell status i nuvarande form.
Den teologiska kommittén , gärna med förändrad sammansättning, skall i stället ges uppdraget att framställa fyra dokument med tydlig målsättning.
Dokument 1 skall fokusera på kristenhetens och Svenska kyrkans relation till det judiska folket i etniskt avseende. Här bör nästankärleken anges som alldeles tillräcklig teologisk grund för att avvisa all aggression mot medlemmar av det judiska folket.
Dokument 2 skall exegetiskt och systematiskt utreda förhållandet mellan det gamla och nya förbundet .
Dokument 3 skall kort försöka beskriva vad judisk tro är i dag och visa på vilka möjligheter till samverkan i etiska och teologisak frågor som det skapar
Dokument 4 skall på ett allsidigt och balanserat sätt analysera och belysa situationen i Israel idag.
Ett sådant tillvägagångssätt har förutsättningar att bli professionell och verkligen tillföra frågorna något av värde.
Eu 2001:1
Bilaga 1
Läronämndens yttrande
2001:1y
om dokumentet Guds vägar - judendom och kristendom
|
|
Läronämnden har för preliminärt yttrande jämlikt 3 kap. 2 § Kyrkomötets arbets-ordning fått Kyrkostyrelsens förslag till skrivelse (KsSkr 2001:5) Guds vägar - judendom och kristendom.
Läronämnden har inget att erinra mot dokumentets innehåll.
Uppsala den 14 februari 2001
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Claes-Bertil Ytterberg, biskop Anders Wejryd, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Edgar Almén, Astrid Andersson Wretmark, Göran Bexell, Curt Forsbring, Cristina Grenholm, Fredrik Lindström, Björn Skogar och Anna-Lena Weberup.
