Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande
2001:8
Clearing
|
Kyrkomötet
EE 2001:8
|
Till utskottet har för beredning hänvisats motion 2001:50 av Kerstin Bergman om clearing för alla kyrkliga handlingar samt motion 2001: 99 av Lennart Tildemyr om obligatorisk clearing vid vigsel m.m.
I motion 2001:50 hemställs att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att skyndsamt utreda och komma med förslag till clearing för alla kyrkliga handlingar
I motion 2001:99 hemställs att Kyrkomötet beslutar
att ändra kyrkoordningen så att obligatorisk clearing skall ske för vigselgudstjänsten, när vigsel sker i annan församling än hemförsamlingen, och
att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att årligen fastställa beloppen i en clearingtaxa för vigslar.
För den närmare motiveringen hänvisas till motionen.
Yttrande
Läronämnden (Ln 2001:3y) har yttrat sig med anledning av motionerna. Yttrandet bifogas betänkandet.
Bakgrund
Ekonomi- och egendomsutskottet har i sitt betänkande Avgifter och clearing vid vissa kyrkliga handlingar (EE 2000:4) redogjort för lagstiftningens och kyrkoordningens reglering av clearingfrågorna:
Dop
För dop gäller enligt 42 kap. 6 § kyrkoordningen att någon avgift inte får tas ut av den enskilde. Något obligatoriskt clearingsystem mellan församlingarna finns inte.
Konfirmation
I 42 kap. 7 § kyrkoordningen anges att den som tillhör Svenska kyrkan har rätt att delta i konfirmation, om inte synnerliga skäl hindrar det. I den egna församlingen får någon avgift inte tas ut, men om konfirmationen sker i någon annan församling, får denna ta ut en avgift. Något obligatoriskt clearingsystem mellan församlingarna finns sålunda inte.
Vigsel
För vigsel gäller enligt 42 kap. 8 § kyrkoordningen att den som tillhör Svenska kyrkan har rätt till vigsel i Svenska kyrkans ordning, om inte synnerliga skäl hindrar det. I den församling som någon av de blivande makarna tillhör får någon avgift inte tas ut, men om vigseln sker i någon annan församling, får denna ta ut en avgift. När inte någon av de blivande makarna tillhör Svenska kyrkan, får de vigas i Svenska kyrkans ordning, om det finns särskilda skäl. Då får en avgift tas ut.
I likhet med dop och konfirmation saknas ett obligatoriskt clearingsystem mellan församlingarna.
Obligatorisk clearing vid begravningsgudstjänst
I 42 kap. 10 § kyrkoordningen finns regler som innebär att ett dödsbo har rätt till begravningsgudstjänst inom en annan församling än den som den avlidne tillhörde vid dödsfallet, om inte synnerliga skäl hindrar det. Enligt 10 § andra stycket betalar dödsboet inte någon avgift för begravningsgudstjänsten. Den församling som den avlidne tillhörde skall ersätta den andra församlingen för detta. Kyrkostyrelsen fastställer beloppets storlek.
Frivillig kyrklig clearing
Församlingsförbundet har i sin cirkulärserie Förbundsinfo nr 9/2000 uttalat:
För clearingen av dop och vigsel gäller samma regler som förut - den är helt frivillig. Församlingsförbundets rekommendation till församlingarna om den frivilliga clearingen av dop och vigsel från 1994 gäller fortfarande [läs: Rekommendation till församlingarna att ansluta sig till den frivilliga clearingen]. I likhet med tidigare kommer Församlingsförbundet att tillhandahålla förteckning över anslutna församlingar samt taxor för förrättningarna. Den här clearingen benämns frivillig kyrklig clearing av dop och vigsel.
Utskottet
Utskottet konstaterar att Kyrkostyrelsen i sin skrivelse Redogörelse för Kyrkostyrelsens behandling av Kyrkomötets och SFRV:s ombudsmötes ärenden (KsSkr 2001:3) redovisat Kyrkomötets skrivelse (KmSkr 2000:11) med EE 2000:4 Avgifter och clearing vid vissa kyrkliga handlingar. Kyrkostyrelsen uttalar:
Kyrkomötet har uppdragit åt Kyrkostyrelsen att återkomma med utredning och förslag i enlighet med vad utskottet anfört. Innebörden är att en grundlig genomlysning skall göras när det gäller avgifter och clearing mellan församlingar i samband med kyrkliga handlingar. Uppdraget skall redovisas i nästa mandatperiod.
Det begärda utredningsarbetet har inletts tillsammans med Svenska kyrkans församlingsförbund.
Skrivelsen är inte slutbehandlad.
Utskottet anser att motionärernas yrkanden kommer att behandlas i den utredning som tillsatts för en grundlig genomgång av clearing vid vissa kyrkliga handlingar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet att Kyrkomötet beslutar
att avslå motion 2001:50 och motion 2001:99.
Uppsala den 18 maj 2001
På ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Bo Norrgård
Närvarande: Bo Norrgård, ordförande, Ann-Marie Hallin, Reidar Gustafsson, Inga-Lisa Eklundh, Ulla Samuelsson, Joel Magnfält, Berit Möllebäck, Gösta Äng, Boris Olson, Barbro Petterson, Bengt Berg, Christer Mohlin, Sten-Åke Engdahl, Bengt Peterson och Jan-Erik Ågren
Biskop Martin Lind har deltagit i utskottets överläggningar.
EE 2001:8
Bilaga 1
Läronämndens yttrande
2001:3y
om församlingstillhörighet m.m.
|
|
Till Läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 2001:5, 2001:15, 2001:29, 2001:42, 2001:47, 2001:50, 2001:75 och 2001:99 angående dels församlingstillhörighet, dels clearingtaxor för kyrkliga handlingar.
Läronämnden hänvisar till sina yttranden Ln 1996:4 och 1998:2, där följande anförs:
Territorialförsamlingsprincipen syftar till att människor lokalt skall ha tillgång till ord och sakrament och därmed vara delaktiga i ett sammanhang, där de kan växa och utvecklas som människor och kristna. Denna territoriella princip är en grundläggande del av vår kyrkas tradition och självförståelse.
Vad som konstituerar den territoriella anknytningen kan dock variera, och samhällsutvecklingen kan framtvinga en omprövning och komplettering av tidigare synsätt och regelverk. Det finns inga teologiska eller läromässiga skäl för att den territoriella principen endast skall grundas i den skattetekniska folkbokföringen. Den bör också kunna kopplas till sådana sakförhållanden som anger lokal samhörighet, t.ex. arbetsplats, studieort eller ort för fritidsboende av regelbundet slag.
Den nya kyrkoordningen anger tydligt, att den som tillhör en lokal församling samtidigt tillhör trossamfundet Svenska kyrkan och därför har hemortsrätt också i andra församlingar, som hon/han vistas i eller på annat sätt har anknytning till. Eventuella kostnader för detta bör kunna regleras genom ett clearingsystem, vilket Läronämnden anförde i Ln 2000:3:
Genom dopet upptages den som döps i Svenska kyrkan. För många människor är tillhörigheten till Svenska kyrkan i första hand en tillhörighet till samfundet som sådant, i andra hand en tillhörighet till den församling där man är bosatt. I inledningstexten till kyrkoordningens sjätte avdelning berörs detta: "Den som tillhör Svenska kyrkan och är bosatt i Sverige tillhör någon av kyrkans församlingar, vanligen den territoriella församlingen inom vars område personen är folkbokförd."
Svenska kyrkan är öppen för alla dem som vill tillhöra den. Det är tydligt att det finns en skillnad mellan denna grundläggande uppfattning som är en viktig del av Svenska kyrkans syn på sig själv som folkkyrka och de bestämmelser som motiverar avgifter för kyrkliga handlingar på annan ort än inom den egna territorialförsamlingen. De pastorala svårigheter som uppstår i sådana fall skadar kyrkans trovärdighet. Det uppfattas som stötande att kyrkoavgiften inte anses täcka sådana kostnader.
Ett utbyggt clearingsystem för kyrkliga handlingar ligger därför i linje med den syn på kyrkotillhörigheten i Svenska kyrkan som här framförts.
Uppsala den 8 maj 2001
På Läronämndens vägnar
KG Hammar
Närvarande: Ärkebiskop KG Hammar, ordförande, biskop Ragnar Persenius, biskop Martin Lind, biskop Lars-Göran Lönnermark, biskop Jonas Jonson, biskop Christina Odenberg, biskop Lars Eckerdal, biskop Bengt Wadensjö, biskop Karl-Johan Tyrberg, biskop Rune Backlund, biskop Biörn Fjärstedt, biskop Caroline Krook, Astrid Andersson Wretmark, Curt Forsbring, Edgar Almén, Fredrik Lindström, Björn Skogar, Anna-Lena Weberup.
