Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande
2001:4
Tjänstebostäder
|
Kyrkomötet
EE 2001:4
|
Till utskottet har för beredning hänvisats motion 2001:25 av Vivianne Wetterling och Urban Gibson om tjänstebostad för präst. I motionen hemställs att Kyrkomötet beslutar
att 34 kap. 16 § skall lyda:
Om församlingen innehar en tjänstebostad kan kyrkoherde eller komminister erbjudas att bo i den. Kostnaderna för bostaden betalas av församlingen. Kyrkoherden eller komministern erlägger hyra till församlingen. Ingår församlingen i en samfällighet gäller det som sägs i första stycket samfälligheten i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 11 §.
För den närmare motiveringen hänvisas till motionen.
Bakgrund
Inledning och tidigare reglering
I maj 2001 finns 1068 tjänstebostäder för präster i Svenska kyrkan. I 34 kap. 16 § kyrkoordningen anges att om församlingen anvisar tjänstebostad åt en kyrkoherde eller komminister är den som innehar befattningen skyldig att bo i den. Församlingen/samfälligheten får om det finns särskilda skäl medge befrielse från denna skyldighet. Kostnaderna för bostaden betalas av församlingen/samfälligheten. Kyrkoherden eller komministern erlägger hyra till församlingen/samfälligheten. Regleringen i kyrkoordningen tillkom genom Centralstyrelsens skrivelse (CsSkr 1999:3) Kyrkoordning för Svenska kyrkan.
Tjänstebostäder reglerades tidigare genom prästanställningslagen (1988:184) och det ankom på pastoratet att besluta om att innehavaren av en tjänst som kyrkoherde eller komminister skulle anvisas tjänstebostad. Om tjänsten var tillsatt fick beslut om att meddela eller upphäva ett sådant beslut fattas endast om den som innehade tjänsten gav sitt samtycke. I lagen framgick också att det förelåg skyldighet för prästen att bo i anvisad prästgård. Dispens från denna skyldighet kunde medges av domkapitlet. Hyran fastställdes av egendomsnämnden.
Kollektivavtalreglering
Regleringen i Kyrkoordningen är kompletterad med bestämmelser i kollektivavtalet Kyrkans Löneavtal 2000 Bilaga P:
9. Arbetstagare är skyldig att bo i tjänstebostad om arbetsgivaren anvisar sådan. Undantag får medges om särskilda skäl finns. Hyran för tjänstebostad skall motsvara hyran för bostad som med hänsyn till bruksvärdet är likvärdig. Hyra för lägenhetsyta större än 100 kvm beräknas ej. I hyran ingår kostnader för värme och varmvatten. Hyran för tjänstebostaden betalas genom avdrag på arbetstagarens lön. Om det inte går att göra avdrag betalar arbetstagaren hyran i efterskott.
Arbetstagaren svarar för skötsel av mindre trädgård som hör till tjänstebostaden.
Vid tjänstledighet för enskilda angelägenheter mer än tolv (12) månader skall ny överenskommelse träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare avseende bostadens storlek eller hyran för densamma alternativt att arbetstagaren lämnar tjänstebostaden.
Vid omplacering hos arbetsgivaren är arbetstagaren skyldig att lämna tjänstebostaden.
Anmärkning
Arbetsgivaren förbinder sig att fastställa den hyra som föreslås av Församlingsförbundet. Förslaget till hyressättning följer en bedömning utförd av en fristående bostadskonsult. Hyressättningen regleras enligt hyreslagen. MBL gäller inte.
Med trädgård av mindre storlek menas en trädgård runt tjänstebostaden bestående av ca 1000 kvm.
Skulle gällande tillämpning av skattelagstiftningen i rubricerad fråga ändras under avtalsperioden kan förhandlingar påkallas mellan de centrala parterna.
Skattefrågan
I dåvarande Centralstyrelsens och Församlingsförbundets gemensamma informationsserie Svenska kyrkan 2000 nr 19/1999 gjordes följande bedömning kring frågeställningen om förmånsbeskattning av tjänstebostäder:
Nuvarande regelsystem som innebär att präst, som bor i anvisad tjänstebostad, endast betalar hyra för 100 kvadratmeter återfinns i prästanställningsförordningen (1989:89) och i en av Riksskatteverket (RSV) utfärdad rekommendation från 1983. RSV har även utfärdat meddelande i frågan (Meddelande RSV 1997:18) och skatteutskottet har i sitt betänkande (SKU1997/98:4) sid. 24 berört begränsningen av hyran till en boyta på 100 kvadratmeter. I propositionen Beskattning av bostadsförmån m.m. (prop. 1996/97:173) sid. 43 hänvisas till det av RSV utfärdade meddelandet.
Från och med 2000-01-01 upphör förordningen om tjänstebostäder för biskopar och präster att gälla.
Församlingsförbundet har hos RSV hemställt att få garantier om att präster även fortsättningsvis inte skall behöva betala hyra för mer än 100 kvadratmeter. Det är viktigt för den enskilde prästens skull, som annars skulle kunna drabbas av eftertaxering. Det är också viktigt för arbetsgivarens skull, som i sådana fall måste betala sociala avgifter på bostadsförmånen. Det skulle sannolikt bli svårt att få sökande till lediga befattningar där arbetsgivaren beslutat om tjänstebostadstvång.
RSV har i brev 1999-10-19 till Församlingsförbundet hänvisat till sitt brev 1997-12-12 angående RSV:s inställning till prästers tjänstebostäder. RSV har inte för avsikt att ta in någon särskild rekommendation om förmånsbeskattning av tjänstebostäder för präster till följd av relationsförändringen kyrka-stat. RSV kommer, även i fortsättningen, i sina meddelanden till de lokala skattemyndigheterna att ha med hänvisningen till skatteutskottets uttalande i betänkandet (SKU 1997/98:4).
Vid sammanträffandet som Församlingsförbundet hade med RSV konstaterades att skyldigheten att bebo tjänstebostad finns reglerad i kyrkoordningen vilket även kommer att finnas inskrivet i de framtida kollektivavtalen. Viktigt är att hyran är satt på objektiva grunder i förhållande till bruksvärdeshyran på respektive ort. Församlingsförbundet tänker därför anlita en fristående konsult (samma konsult som egendomsnämnderna tidigare anlitat) för att ta fram dessa hyror som sedan kyrkorådet/kyrkonämnden fastställer.
Utskottet
Utskottet konstaterar att frågan om tjänstebostäder är reglerad i kyrkoordningen och i kollektivavtal och att de båda reglerna korresponderar till varandra. Kyrkomötet kan endast besluta om ändringar i kyrkoordningen.
Beslut om att bo i tjänstebostad är sedan den 1 juli 1989 en angelägenhet för den lokala nivån. Detta är enligt utskottet en god ordning eftersom det är församlingen/samfälligheten som är mest lämpad att göra den samlade bedömningen av effekterna med tjänstebostad. I normalfallet är systemet med tjänstebostad en kostnad för församlingen samtidigt som det i många fall kan vara en viktig faktor vid rekrytering. En annan faktor som talar för tjänstebostad är att församlingen anser att det finns pastorala fördelar med att prästen bor i församlingen.
Utskottet noterar även att de skattemässiga konsekvenserna kring tjänstebostäder är av stor betydelse för enskilda präster och församlingar. Härvidlag uppfattar utskottet med ledning av Skatteutskottets yttrande (SKU 1997/98:4) att det främst är skyldigheten att bo i anvisad tjänstebostad, prästgårdarnas särskilda beskaffenhet samt att hyran sätts på objektiva grunder som ligger till grund för nuvarande tillämpning av regelsystemet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet
att Kyrkomötet avslår motion 2001:25.
Uppsala den 18 maj 2001
På ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Bo Norrgård
Närvarande: Bo Norrgård, ordförande, Ann-Marie Hallin, Reidar Gustafsson, Inga-Lisa Eklundh, Ulla Samuelsson, Joel Magnfält, Berit Möllebäck, Gösta Äng, Boris Olson, Barbro Petterson, Bengt Berg, Christer Mohlin, Sten-Åke Engdahl, Bengt Peterson och Jan-Erik Ågren
Biskop Martin Lind har deltagit i utskottets överläggningar.
