Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande
2001:3
Särskilda utjämningsavgiften
|
Kyrkomötet
EE 2001:3
|
Till utskottet har för beredning hänvisats följande motioner som behandlar särskilda utjämningsavgiften:
_ motion 2001:24 av Kenneth Åberg m. fl.
_ motion 2001:53 av Stig Eriksson
_ motion 2001:57 av Berit Möllebäck och Birgitta Josefson-Hultgren
_ motion 2001:64 av Göran Wahlström m. fl.
_ motion 2001:86 av Börje Henriksson och
_ motion 2001:100 av Sten-Åke Engdahl och Eskil Jinnegård.
I samband med behandlingen av ärendet har utskottet haft tillfälle att ställa frågor till ordföranden för Kyrkofondens styrelse Bertil Persson, generalsekreteraren Leni Björklund, rättschefen Lars Friedner och ekonomichefen Helén Ottosson Lovén.
Yttrande
Budgetutskottet har yttrat sig över ekonomi- och egendomsutskottets förslag med anledning av motionerna(B 2001:2y). Yttrandet bifogas betänkandet.
Motionerna
De delvis likalydande motionerna behandlar stiftens och Kyrkofondens styrelses mandat och intressen i fråga om att bestämma storleken på den särskilda utjämningsavgiften. Motionärerna påpekar att Kyrkofondens styrelse genom bestämmelserna i kyrkoordningens 44 kap. 4 och 5 §§ i praktiken inkräktar på sådant som stiften har att besluta om, vilket de anser strida mot 6 § i lagen om Svenska kyrkan. Kyrkofondens styrelse har under hösten 2000 beslutat om en ny beräkningsgrund som innehåller en ändring i definitionen av avkastningen. Det nya avkastningsbegreppet ifrågasätts av motionärerna. Enligt några av dessa strider även det mot lagen om Svenska kyrkan.
I vissa av motionerna påpekas att Kyrkofondens styrelse inte har tagit hänsyn till stiftens synpunkter trots begäran om omprövning av besluten från ett flertal stift.
I två av motionerna, 2001:57 och 2001:86, krävs att de inbetalda utjämningsavgifterna skall hållas åtskilda och redovisas separat från kyrkofondens övriga medel. Motion 2001:64 ifrågasätter dessutom om Kyrkofondens styrelses ensidiga översyn av utjämningssystemet kommer att ta hänsyn till stiftens uppdrag, och motion 2001:100 ifrågasätter bestämmelsen om beräkningsgrund i sig i kyrkoordningens 44 kap. 5 § i och med att den procentuella andelen redan bestäms i 4 §.
Flertalet motioner innehåller ett passus med klarläggande om att motionärerna inte ifrågasätter det solidariska utjämningssystemet i sig.
I motion 2001:24 av Kenneth Åberg m. fl. hemställs att Kyrkomötet beslutar
att ändra 44 kap. 4 § kyrkoordningen så att det klart framgår att det är stiften som bestämmer storleken av utdelningen från förvaltningen av prästlönetillgångarna och att storleken på den särskilda utjämningsavgiften blir en konsekvens därav.
I motion 2001:53 av Stig Eriksson hemställs att Kyrkomötet beslutar
att 44 kap. 4-5 §§ kyrkoordningen ändras så att det klart framgår att stiften beslutar om bokslut och därmed också beslutar om storleken på utdelningen från förvaltningen av prästlönetillgångarna och därmed också den särskilda utjämningsavgiften, och
att om yrkande 1 ej bifalles Kyrkomötet klargör begreppet avkastning i kyrkoordningen.
I motion 2001:57 av Berit Möllebäck och Birgitta Josefson-Hultgren hemställs att Kyrkomötet beslutar
att tillägg görs till 44 kap. 4 § kyrkoordningen så att det klart framgår vad som menas med avkastning,
att ett tillägg görs till 45 kap. 2 § kyrkoordningen så att det framgår att Kyrkofonden skall förvalta den ändamålsbestämda särskilda utjämningsavgiften skild från Kyrkofondens övriga medel, och
att stiftens och Kyrkofondens uppdrag klargörs i kyrkoordningen.
I motion 2001:64 av Göran Wahlström m. fl. hemställs att Kyrkomötet beslutar
att 44 kap. 4-5 §§ kyrkoordningen ändras så att det klart framgår att det är stiften som beslutar om storleken av utdelningen från förvaltningen av prästlönetillgångarna och att storleken på den särskilda utjämningsavgiften blir en konsekvens därav, och
att om yrkandet under punkt 1 inte bifalles, ett klargörande om vad som menas med avkastning görs och att översynen enligt ekonomi- och egendomsutskottets betänkandet 2000:5 görs i samarbete med stiften.
I motion 2001:86 av Börje Henriksson hemställs att Kyrkomötet beslutar
att 44 kap. 4 § kyrkoordningen ändras så att stiften genom stiftsfullmäktige själv bestämmer storleken av utdelningen från förvaltningen av prästlönetillgångarna,
att ett tillägg görs till 45 kap. 2 § kyrkoordningen så att det framgår att Kyrkofonden skall förvalta den ändamålsbestämda särskilda utjämningsavgiften skild från kyrkofondens övriga medel, och
att om yrkandet under punkt 1 inte bifalles, ett tillägg görs till 44 kap. 4 § kyrkoordningen så att det klart framgår vad som menas med avkastning.
I motion 2001:100 av Sten-Åke Engdahl och Eskil Jinnegård hemställs att Kyrkomötet beslutar
att uppdra åt Kyrkostyrelsen att till Kyrkomötet framlägga förslag om förändring av 44 kap. 4 och 5 §§ kyrkoordningen så att det klart framgår att det är stiften som bestämmer storleken av utdelningen från förvaltningen av prästlönetillgångarna och att beloppet för den särskilda utjämningsavgiften blir en konsekvens därav.
Bakgrund
I 10 § lagen om införande av lagen om Svenska kyrkan regleras den egendom som utgör prästlönetillgångarna. Där fastställs att högst hälften av egendomens avkastning får användas för andra kyrkliga ändamål än den församling eller samfällighet som enligt kyrkolagen hade rätt till andel av avkastningen.
I 44 kap. 4 och 5 §§ kyrkoordningen finns bestämmelserna om särskild utjämningsavgift, om dess storlek som skall vara 50 procent av nettovinsten på förvaltningen av prästlönetillgångarna, om hur vinsten beräknas och om Kyrkofondens styrelses befogenheter.
Frågan om hur beräkningsgrunden för den särskilda utjämningsavgiften avgörs behandlades under Kyrkomötet år 2000. Ekonomi- och egendomsutskottet ansåg att det skulle vara förhastat att då föreslå ändringar i kyrkoordningens bestämmelser. Utskottet räknade med att den av Kyrkostyrelsen aviserade utvärderingen och översynen av utjämningssystemet skulle beakta förhållandet mellan kyrkofondens och stiftens uppdrag och intressen. Kyrkomötet beslutade enligt utskottets hemställan. Utvärderingen har ännu inte påbörjats.
Kyrkofondens styrelse hade med stöd av kyrkoordningens 44 kap. 5 § den 14 mars 2000 fattat beslut om beräkningsgrunder för särskild utjämningsavgift. Efter att ha tagit del av skrivelser från egendomsnämnderna i Skara och Stockholms stift och mot bakgrund av en ny redovisningsmodell som på Församlingsförbundets uppdrag utarbetats av en revisionsfirma behandlade Kyrkofondens styrelse frågan på nytt vid sammanträdet den 11 oktober 2000 och reviderade då sitt tidigare beslut. Vid samma sammanträde avslog Kyrkofondens styrelse en begäran från egendomsnämnden i Växjö stift om omprövning av fondstyrelsens beslut om den särskilda utjämningsavgiftens storlek gällande år 1999. Det reviderade beslutet om beräkningsgrunder för särskild utjämningsavgift lyder:
Kyrkofondens styrelse beslutade...att den av stiftet enligt årsredovisningen beräknade utbetalningen av särskild utjämningsavgift på förvaltningen av prästlönetillgångarna kan komma att justeras när styrelsen från och med 2001 med stöd av KO 44 kap 5 § beräknar hur mycket varje stift skall betala i särskild utjämningsavgift,
att justering av särskild utjämningsavgift vad gäller förvaltning av prästlönefastigheter kommer att ske, om de totala balanserade medlen på förvaltningen av prästlönefastigheterna överstiger ett års normalvinst och om ett visst år mer än 1/3 av normalvinsten balanserats. Normalvinsten definieras här som medelvärdet av Årets resultat på skogs- och jordbruksförvaltning under de fem senaste åren, inklusive det år som den särskilda utjämningsavgiften hänför sig till och
att justering av särskild utjämningsavgift vad gäller förvaltning av prästlönefonder kommer att ske, om summan av orealiserade vinster på värdepapper och balanserade vinstmedel på förvaltningen av prästlönefonden överstiger 40 procent av det bundna prästlönefondskapitalet. Detta motsvarar en högsta tillåten konsolideringsgrad på 140 procent, det vill säga att marknadsvärdet i prästlönefonden justerat med balanserade vinstmedel på förvaltningen av prästlönefonden dividerat med det bundna prästlönefondskapitalet ej får överstiga 140 procent.
I sin information om de nya beräkningsgrunderna förklarar Kyrkofondens styrelse:
Tanken med dessa beräkningsgrunder är, att utdelningarna till andelsägande församlingar, samfälligheter och utjämningssystemet i princip skall spegla resultatet av förvaltningen av prästlönetillgångarna. Kyrkofondens styrelse vill att så stor del av avkastningen som möjligt direkt bör komma till användning i den kyrkliga verksamheten. Fastställandet av särskild utjämningsavgift är således att betrakta som en prövning av rätt nivå på en avgift som är avsedd att tillgodose Svenska kyrkans gemensamma behov. Fastställandet av avgiften syftar alltså inte till att pröva om stiften följt god redovisningssed vid fastställandet av bokslutet på förvaltningen av prästlönetillgångarna. Kyrkofondens styrelse förutsätter att så är fallet.
Andra motiv för de nya beräkningsgrunderna är, att de skall möjliggöra en aktiv förvaltning på värdepapperssidan samt säkerställa att stiftet kan byta kapitalförvaltare utan att beräkningsgrunderna för särskild utjämningsavgift utgör ett hinder för detta. Vidare skiljer beräkningsgrunderna fastighetsförvaltning och fondförvaltning åt för att en rättvis avgift årligen skall kunna räknas fram.
De nya beräkningsgrunderna utgör en kombination av styrelsens ovan nämnda resonemang och Kyrkoordningens bestämmelser om prästlönetillgångarna rörande effektiv förvaltning, förvaltarens möjligheter till innehållande av vinstmedel samt värdesäkring av prästlönefonden.
Egendomsnämnderna i Lund, Skara, Stockholm, Linköping och Luleå stift begärde sedan i var sin skrivelse omprövning av Kyrkofondens styrelses beslut. Från Härnösand kom en skrivelse som innebar att man ställde sig bakom Stockholms stift och Skara stifts skrivelser. Kyrkofondens styrelse beslutade den 12 december 2000 att avslå ansökningarna om omprövning och lämna skrivelsen från egendomsnämnden i Härnösands stift utan åtgärd. I samma beslutsparagraf infogades en särskild protokollsanteckning som innebar att styrelsen vid fastställandet av särskild utjämningsavgift år 2001 kommer att beakta omständigheter som kan uppkomma till följd av att de nya reglerna tillämpas för första gången. Egendomsnämnden i Visby stift hemställde därefter om att Kyrkofondens styrelse skulle ompröva sitt beslut av den 11 oktober 2000 och inleda en dialog med stiftens egendomsnämnder om införande av ett nytt regelsystem, och egendomsnämnden i Strängnäs stift påtalade i en skrivelse att den inte kunde acceptera att även orealiserad värdetillväxt inräknas i beräkningsgrunden.
Vid Kyrkofondens styrelses sammanträde den 8 januari beslutades att ikraftträdandet av de nya beräkningsgrunderna skall tillämpas först vid fastställandet av särskild utjämningsavgift år 2002, avseende verksamhetsåret 2001. Samtidigt uppdrogs åt kyrkokansliet att inbjuda företrädare för stiftens egendomsnämnder för överläggningar under våren 2001. En sådan överläggning hölls i mars 2001 i Sigtuna.
Utskottet
Utskottet konstaterar med besvikelse, att den utvärdering av utjämningssystemet som utskottet hänvisade till i sitt betänkande Särskilda utjämningsavgiften (EE 2000:5) vid förra årets kyrkomöte ännu inte kommit till stånd, vilket utskottet utifrån nämnda behandling av ärendet väntat sig. Vid årets utfrågning har framgått att direktiv till utredningen håller på att tas fram på kyrkokansliet och att Kyrkostyrelsen räknar med att i juni 2001 kunna fatta beslut.
Kommunikationen mellan Kyrkofondens styrelse och stiftens egendomsnämnder har under den senaste tiden inte fungerat som den borde, vilket har lett till irritation. Utskottet understryker att ett sådant samarbetsklimat inte kan anses vara tillfredsställande. Kommunikationen kring särskilda utjämningsavgiften tycks mest ha skett mellan stiftens egendomsnämnder och Kyrkofondens styrelse. Utskottet menar att stiftsstyrelserna också är viktiga i sammanhanget.
Utskottet noterar att nuvarande utjämningssystem kommit till efter ett långvarigt utredningsarbete och att det nu har verkat fullt ut under endast ett år. Den övergripande utvärderingen av utjämningssystemet behöver få god tid för att få en överblick av hur systemet fungerar och av dess effekter. Samtidigt anser utskottet, att det finns behov av skyndsamma åtgärder för att komma till rätta med de akuta problemen. Så länge man inte har en gemensam avkastningsdefinition finns det risk för att en egendomsnämnds bokslut som stiftsfullmäktige fastställt, justeras vad gäller den beräknade särskilda utjämningsavgiften. Detta kan uppfattas som en överprövning av ett i demokratisk ordning fattat beslut. Utskottet vill också i detta sammanhang lyfta fram den lokalkännedom och de möjligheter till samråd med församlingar kring utdelningen som stiften har tillgång till.
Utskottet förordar med anledning av detta, att en oberoende utvärdering och analys av särskilda utjämningsavgiften snarast genomförs som en inledning till den av Kyrkostyrelsen aviserade utvärderingen av hela utjämningssystemet. Utredningen skall analysera olika synpunkter på beräkningsgrunden för den särskilda utjämningsavgiften och frågans hantering efter kyrkoordningens tillkomst samt föreslå eventuella ändringar i beräkningsgrunden. Kyrkostyrelsen skall avge en delrapport till nästa års kyrkomöte.
Hemställan
Uppsala den 18 maj 2001
Utskottet hemställer:
1. med anledning av motionerna 2001:24, 2001:53, 2001:57 , 2001:64, 2001:86 och 2001:100
att Kyrkomötet ger Kyrkostyrelsen i uppdrag att genomföra en utvärdering och analys av särskilda utjämningsavgiften med delrapport till 2002 års kyrkomöte,
2.
att Kyrkomötet avslår motionerna 2001:24, 2001:53, 2001:57 , 2001:64, 2001:86 och 2001:100.
På ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Bo Norrgård
Närvarande: Bo Norrgård, ordförande, Ann-Marie Hallin, Reidar Gustafsson, Inga-Lisa Eklundh, Ulla Samuelsson, Joel Magnfält, Berit Möllebäck, Gösta Äng, Boris Olson, Barbro Petterson, Bengt Berg, Christer Mohlin, Sten-Åke Engdahl, Bengt Peterson och Jan-Erik Ågren
Biskop Martin Lind har deltagit i utskottets överläggningar.
EE 2001:3
Bilaga 1
Budgetutskottets yttrande
2001:2y
Yttrande över Ekonomi- och egendomsutskottet förslag med anledning av KMot 2001:24, 53, 57, 64, 86 och 100
|
|
Till Ekonomi- och egendomsutskottet
Budgetutskottet har av Ekonomi- och egendomsutskottet beretts tillfälle att yttra sig över utskottets förslag med anledning av KMot 2001:24, 53, 57, 64, 86 och 100 som alla handlar om särskilda utjämningsavgiften.
Ekonomi- och egendomsutskottet har meddelat att man förordar att en oberoende utvärdering och analys av särskilda utjämningsavgiften snarast genomförs som en inledning till den av Kyrkostyrelsen aviserade utvärderingen av hela utjämnings-systemet. Utredningen skall bland annat analysera olika synpunkter på beräknings-grunden för den särskilda utjämningsavgiften och frågans hantering efter kyrkoordningens tillkomst. Utskottet avser därför föreslå att Kyrkomötet skall ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att genomföra detta med delrapport till 2002 års kyrkomöte, men saknar kunskap om detta kan ha budgetmässiga konsekvenser.
Budgetutskottet ser inga budgetmässiga konsekvenser av att tillsätta en inledande utredning.
Ifråga om en särskild delutredning av den särskilda utjämningsavgiften bejakar Budgetutskottet de initiativ som redan tagits av Kyrkostyrelsen i nära samarbete med Kyrkofondens styrelse, nämligen att låta utreda utjämningssystemet i sin helhet i två steg där det första steget innehåller en utvärdering av dagens system och skall genomföras av kyrkokansliet. Denna utvärdering bör redovisas för Kyrkomötet år 2002. I samband med detta beslutar Kyrkostyrelsen om direktiv för en fördjupad utredning med bred förankring.
Uppsala den 17 maj 2001
På Budgetutskottets vägnar
Suzanne Fredborg
Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Starkerud, Ann-Marie Nilsson, Håkan Engström, Christina Mårtensson, Ingemar Öberg, Sten Johansson, Bengt Risberg, Görel Bohlin, Bengt Olof Dike, Peter Hemminger, Joakim Svensson, Yngve Kalin, Ann Berg och Birger Palo.
Biskop Rune Backlund har deltagit i utskottets överläggningar.
