Ekonomi- och egendomsutskottets betänkande
2001:1
Regelsystemet för kyrkofonden
|
Kyrkomötet
EE 2001:1
|
Till utskottet har för beredning hänvisats Kyrkostyrelsens skrivelse till Kyrkomötet 2001:7 Regelsystemet för kyrkofonden samt motion 2001:103 av Joakim Svensson om kyrkofondens förvaltning.
Skrivelsen
I skrivelsen föreslår Kyrkostyrelsen att Kyrkomötet tills vidare inte gör någon ändring i nuvarande lydelse av kyrkoordningens bestämmelser om kyrkofonden.
Angående redovisningen av kyrkofondens ingående kapital per den första januari 2000 och beräkningen av fondens kapital i övrigt hänvisar Kyrkostyrelsen till sin skrivelse om mål och rambudget till 2001 års kyrkomöte i enlighet med uppdrag från 2000 års kyrkomöte.
Motionen
I motion 2001:103 hemställer Joakim Svensson att Kyrkomötet beslutar
1. att 45 kap. 2 § i kyrkoordningen ändras till följande lydelse:
Mellanskillnaden mellan kyrkofondens tillgångar och skulder utgör dess eget kapital. Det egna kapitalet indelas i en fri och en bunden del. Det bundna egna kapitalet får inte minskas genom att Kyrkomötet fastställer underbalanserade budgetar eller på något annat sätt genom planerade beslut, med undantag för realisationsresultat i samband med köp och försäljningar av tillgångar. Det fria egna kapitalet kan vid behov minskas genom av Kyrkomötet fastställd underbalanserad budget.
Fondens förmögenhet skall förvaltas så effektivt som möjligt. Den skall vara placerad på ett sådant sätt att riskerna sprids och att bästa möjliga uthålliga avkastning uppnås efter det att hänsyn tagits till riskspridningen. Kyrkofondens redovisning skall upprättas i enlighet med Årsredovisningslagen (1995:1554).
Kyrkofondens styrelse får mot avgift även förvalta prästlönefastigheter och prästlönefonder och andra kyrkliga medel, som överlämnas till den för förvaltning.
2. att 45 kap. 3 § i kyrkoordningen ändras till följande lydelse:
Varje år skall 20 procent av den budgeterade löpande avkastning föras till kyrkofondens bundna eget kapital. Resterande del får av Kyrkomötet tas i anspråk i årets budget. De vinster och förluster som uppstår vid försäljning av kyrkofondens tillgångar skall föras direkt till eget kapital utan att anses vara en del av innevarande års avkastning. Därvid skall en proportionering ske så att realisationsresultatet påverkar bundet och fritt eget kapital i kyrkofonden i relation till fördelningen mellan bundet och fritt eget kapital i senast fastställda bokslut för kyrkofonden.
3. att i 11 kap. 19 § i kyrkoordningen tillägges en punkt 5 med lydelsen:
45 kap. 1 - 3 §§ om kyrkofonden,
samt
4. att ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att fastställa det bokförda värdet på kyrkofondens tillgångar och skulder så som de förelåg per 31 december 1999 enligt de principer, som gäller i Årsredovisningslagen (1995:1554). Mellanskillnaden mellan tillgångar och skulder definieras som kyrkofondens eget kapital. Det egna kapitalet uppdelas med detta som grund i en del motsvarande tre fjärdedelar av helheten kallad bundet eget kapital och en del motsvarande en fjärdedel av helheten benämnd fritt eget kapital. Denna fördelning mellan fritt och bundet eget kapital i kyrkofonden skall därefter ligga till grund för justeringar i bokslutet per 31 december 2000.
Motionären hänvisar till sin och Hans-Olof Andréns motion till 1999 års kyrkomöte om kyrkofondens förvaltning. Kyrkomötet beslutade då att ge Centralstyrelsen i uppdrag att återkomma i frågan vilket Kyrkostyrelsen nu gjort. Motionären är besviken över att styrelsen i princip lämnar frågan utan åtgärd. I motionen bemöts Kyrkostyrelsens resonemang om risken att fonden skulle kunna uppfattas som en stiftelse och beskattas som en sådan. Motionens hemställan skiljer sig från de två motionärernas hemställan år 1999 främst vad gäller fördelningen mellan bundet eget kapital och fritt eget kapital.
Bakgrund
Vid 1999 års kyrkomöte tillstyrkte ekonomiutskottet i sitt yttrande till andra kyrkolagsutskottet Joakim Svenssons och Hans-Olof Andréns motion med undantag av fördelningstalet mellan bundet och fritt eget kapital. Den nu aktuella motionen följer utskottets förslag. Andra kyrkolagsutskottet ansåg att de av ekonomiutskottet föreslagna ändringarna hade visst fog för sig, men att det var svårt att överblicka förslagets konsekvenser, inte minst från skattemässig synpunkt. Därför föreslog utskottet att Centralstyrelsen skulle få i uppdrag att närmare analysera förslaget mot bakgrund av motionens innehåll och syfte.
Vid 2000 års kyrkomöte fick Kyrkostyrelsen i uppdrag att i skrivelsen om mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004 presentera ett klargörande av principerna och formerna för konsolidering av kyrkofonden.
I bilaga 8 i Kyrkostyrelsens skrivelse om mål och rambudget KsSkr 2001:1 ss. 97-98 redovisar Kyrkofondens styrelse sina överväganden:
Det kapital som den 1 januari 2000 överfördes till trossamfundet Svenska kyrkan definieras som bundet eget kapital och uppgick till 3 232 miljoner kronor. Enligt KO 45 kap. 2 § skall "Kyrkofonden bevaras till sitt kapital och förvaltas utan sammanblandning med andra medel". Värdesäkring sker genom att till det bundna egna kapitalet förs i varje bokslut ett belopp som motsvarar inflationen. I budgetarbetet räknar kyrkofondens styrelse med en årlig inflation på 2 procent för perioden 2002-2004.
Utöver en värdesäkring för beräknad inflation anser kyrkofondens styrelse att det måste finnas en reserv för en minskning av värdet på aktieportföljen till följd av börsnedgångar, en prisfallsreserv. Denna syftar ytterst till att styrelsen skall kunna leverera det kapital som erfordras för finansiering av den nationella nivån av Svenska kyrkan även om avkastningen på kyrkofondens kapital skulle bli lägre än beräknat. Utifrån styrelsens arbete med beräkningsgrunder för särskild utjämningsavgift har ett mål formulerats om en konsolideringsgrad på 140 procent. Därmed avses att marknadsvärdet på kyrkofondens tillgångar (justerat för skulder) i förhållande till det bundna egna kapitalet bör uppgå till 140 procent. I princip skall därför en reservering göras i budgeten tills detta mål uppnås. En sådan avsättning ingår i fritt eget kapital.
Kyrkofondens styrelse är medveten om att konsolideringsmålet 140 procent inte kan uppnås i budgeten för år 2002. För att målet skall nås så fort som möjligt anser kyrkofondens styrelse att budgetramarna för de följande åren inte bör höjas och givetvis att inte heller intäkterna får minska, t. ex. genom en sänkning av den allmänna utjämningsavgiften. Storleken på den föreslagna avsättningen till det fria egna kapitalet i budgeten för åren 2002-2004 är därför en "restpost", dvs. vad som maximalt kan läggas till prisfallsreserven efter justering för pris- och löneökningar samt med de antaganden som görs i övrigt i budgeten. I kyrkofondens styrelses budgetförslag blir konsolideringen vid utgången av
år 2001
|
20 procent
|
år 2002
|
27 procent
|
år 2003
|
32 procent
|
år 2004
|
38 procent
|
Härvid gäller att beloppen under rubrikerna Fritt eget kapital och Prisfallsreserv skall slås samman och ställas i relation till beloppet för Bundet eget kapital för att procentsatsen för styrelsens konsolidering den 31/12 varje år skall fås fram. Full konsolidering motsvarande en konsolideringsgrad om 140 procent blir med detta räknesätt 40 procent.
Utskottet
Utskottet sympatiserar med motionens ambition att åtgärda oklarheter i den ekonomiska förvaltningen och säkerställa medel till verksamheten. Utifrån uppdraget från 2000 års kyrkomöte har Kyrkostyrelsen i sin skrivelse om mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004 presenterat formerna för konsolidering av kyrkofonden. Enligt utskottets mening uppfyller styrelsens skrivelse de krav som skall ställas och i princip även motionärens önskemål. I linje med Kyrkostyrelsen vill utskottet påminna om att det är ett oeftergivligt krav att förvaltningen av kyrkofondens kapital sker på ett etiskt försvarbart sätt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet:
att Kyrkomötet med avslag på motion 2001:103 bifaller Kyrkostyrelsens förslag i KsSkr 2001:7 att inte göra någon ändring i kyrkoordningen i fråga om kyrkofonden.
Uppsala den 18 maj 2001
På ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Bo Norrgård
Närvarande: Bo Norrgård, ordförande, Ann-Marie Hallin, Reidar Gustafsson, Inga-Lisa Eklundh, Ulla Samuelsson, Joel Magnfält, Berit Möllebäck, Gösta Äng, Boris Olson, Barbro Petterson, Bengt Berg, Christer Mohlin, Sten-Åke Engdahl, Bengt Peterson och Jan-Erik Ågren
Biskop Martin Lind har deltagit i utskottets överläggningar.
