Budgetutskottets betänkande
2001:2
Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2000
|
Kyrkomötet
B 2001:2
|
Till budgetutskottet har hänvisats Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2000 (KsSkr 2001:2).
Utskottet har haft tillfälle att ställa frågor till revisorerna Gunborg Engman-Ericsson (ordf.), Jan-Olof Lindberg (aukt.), Christina Pregmark Gyberg, Conny Tyrberg och Ingemar Åhs, till Kyrkofondens styrelses ordförande Bertil Persson, till Kyrkostyrelsens förste och andre vice ordförande Levi Bergström och Stina Eliasson samt till generalsekreteraren Leni Björklund, controllern Gunnar Nygren och ekonomichefen Helén Ottosson Lovén.
Samtliga utskott har beretts tillfälle att yttra sig över skrivelsen, och yttranden har inkommit från Ekonomi- och egendomsutskottet (EE 2001:2y), Ekumenikutskottet (EU 2001:2y), Gudstjänstutskottet (G 2001:1y) och Kyrkolivsutskottet (Kl 2001:2y). Yttrandena sammanfattas nedan och biläggs betänkandet.
Skrivelsen
Skrivelsen innehåller följande avsnitt:
_ Svenska kyrkan i korthet
_ Ärkebiskopen: Efter ett år - vad har förändrats?
_ Generalsekreteraren: Förändringarna stärker samarbetet
_ Svenska kyrkan - Organisation och ekonomi
_ Övergripande kommentarer till resultatet
_ Ärkebiskopen och biskopsmötet
_ Kyrkomötet
_ Kristen enhet och teologi
_ Kyrkorätt och organisation
_ Svenska kyrkans information
_ Forskning
_ Kultur
_ Samiskt kyrkoliv
_ Ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning
_ Församlingslivets utveckling
_ Utbildning
_ Verksamhet bland svenskar i utlandet
_ Internationell mission och diakoni
_ Resultat och balansräkningar samt noter
_ Kyrkostyrelsens underskrift
_ Revisionsberättelse för Trossamfundet Svenska kyrkan avseende år 2000
Dessutom är ett flertal bilagor fogade till skrivelsen bestående av rapporter från den nationella nivåns verksamhetsområden samt årsredovisningar för de rikskyrkliga bolagen.
Detta är den första årsredovisningen för det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan, vilket bildades den 1 januari 2000. Svenska kyrkan övertog då tillgångar och skulder samt rättigheter och skyldigheter från de fyra statliga myndigheterna Kyrkofonden, Ärkebiskopsämbetet, Svenska kyrkans centralstyrelse och Kyrkomötet, samt från Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet. De tillgångar och skulder som övertogs har värderats till ett försiktigt bedömt marknadsvärde och intagits som öppningsbalans.
Eftersom verksamheten bedrivs inom ramen för ett helt nytt rättssubjekt saknas jämförelsetal med föregående år. Årets resultat innebär att det fria egna kapitalet tillförs 123 miljoner kronor. Dessutom har i enlighet med kyrkoordningens 45 kap. 3 § en värdesäkring av bundet eget kapital gjorts med 42 miljoner kronor. Balansomslutningen uppgår till 5 155 miljoner kronor.
Under slutproduktionen av skrivelsen föll not 3 bort ur kapitlet Resultat och balansräkningar samt noter. Noten infogas nedan och återfinns även i den tryckta version som delats ut till Kyrkomötets ledamöter. Beloppen återges i tusentals kronor.
Not 3. kollekter och gåvor
Koncernen och moderföretaget 2000
Kollekter och gåvor fördelar sig enligt följande
Kollekter
|
|
Rikskollekter
|
68 150
|
Stiftskollekter
|
1 205
|
Församlingskollekter
|
32 859
|
|
|
102 214
|
|
|
|
Gåvor
|
|
Testamenten
|
35 914
|
Övriga gåvor
|
66 346
|
|
|
102 260
|
Summa kollekter och gåvor
|
204 474
|
Yttranden
Ekonomi- och egendomsutskottet uttalar sin uppskattning av att Kyrkostyrelsen lyfter fram principerna om god medelsförvaltning.
Ekumenikutskottet noterar med tillfredsställelse att Svenska kyrkan ofta är en betydelsefull aktör i det internationella arbetet även i den svenska samhällsdebatten och i dialogen med ansvariga inom stat, företag och folkrörelser.
Gudstjänstutskottet vill betona betydelsen av de inriktningsmål för verksamhetsområdet Församlingslivets utveckling som formulerats i skrivelsen. Utskottet konstaterar att arbetet med ny mässmusik ej slutförts av kyrkohandboksgruppen.
Kyrkolivsutskottet ser med stor tacksamhet och tillfredsställelse på det omfattande arbete som under år 2000 genomförts inom verksamhetsområdena Information, Forskning, Kultur, Församlingslivets utveckling och Utbildning.
Med anledning av Ekumenikutskottets yttrande uttrycker Budgetutskottet sin förvåning över att detta är identiskt med yttrandet till KsSkr 2001:1.
Utskottet
Budgetutskottet noterar revisorernas positiva inställning och menar i likhet med dessa att stora framsteg gjorts i rapporteringen. Vidare delar utskottet revisorernas önskan om att kommande skrivelser förtydligar den s.k. prisfallreservens funktion och tillämpning.
Även om skrivelsen förbättrats och sambanden blivit tydligare menar utskottet att det fortfarande är svårt att se kopplingen till de beställningar Kyrkomötet gjort genom budgeten. Det är av yttersta vikt att det tydligt framgår vilka uppdrag Kyrkostyrelsen fått och hur de utförts. Utskottet ser fram emot de förbättringar som kan ske i samband med Kyrkomötets ändrade mötestider då budgetarbetet och rapporteringsarbetet kommer i bättre fas med varandra.
Utskottet noterar att detaljeringsgraden i rapporteringen varierar kraftigt. Vissa väsentliga aktiviteter har fått en alltför sammanfattande skrivning, t.ex. frågan om de lokala kreditfonderna vilket Budgetutskottet behandlar i betänkandet B 2001:4, medan andra beskrivningar varit väl detaljerade. Kyrkostyrelsen bör utveckla innehållskriterier för vad som bör redovisas under de avsnitt som utgör grunden för Kyrkomötets beslut. För ytterligare kommentarer om detta hänvisar Budgetutskottet till sitt betänkande B 2001:1 Mål och rambudget för Svenska kyrkans nationella nivå åren 2002-2004.
Utskottet anser att ständiga avvägningar bör göras över vilka uppgifter som ska ligga på nationell nivå respektive på stifts- och församlingsnivå och önskar att kommande skrivelser bättre belyser dessa avvägningar. Detta gäller i hög grad även budgetskrivelsen.
Utskottet har i sina överläggningar känt en osäkerhet om huruvida Kyrkostyrelsens förvaltningsansvar också omfattar nämndernas verksamhet. Det i sin tur väcker frågan om vem som beviljar ansvarsfrihet för nämnderna. Detta bör tydliggöras till nästa skrivelse.
Vid frågestunden gjorde Kyrkostyrelsens förste vice ordförande och generalsekreteraren en kommentar om att arbetet med förändrade relationer mellan kyrka och stat tagit längre tid än beräknat, något som Budgetutskottet har förståelse för. Generalsekreteraren kommenterade också att arbetet på kyrkokansliet präglas av glädje men är mycket ansträngande, inte minst med tanke på förberedelsearbetet inför Kyrkomötets vårsession. Även detta har utskottet förståelse för och ser därför fram emot nästa års förändring av Kyrkomötets mötestider. Trots denna förändring bör emellertid arbetssituationen på kyrkokansliet ses över.
Hemställan
Utskottet hemställer att Kyrkomötet beslutar
att med godkännande lägga kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2000 till handlingarna.
Uppsala den 18 maj 2001
På Budgetutskottets vägnar
Suzanne Fredborg
Närvarande: Suzanne Fredborg, ordförande, Lars Starkerud, Ann-Marie Nilsson, Håkan Engström, Christina Mårtensson, Ingemar Öberg, Sten Johansson, Bengt Risberg, Görel Bohlin, Bengt Olof Dike, Peter Hemminger, Joakim Svensson, Yngve Kalin, Ann Berg och Birger Palo.
Biskop Rune Backlund har deltagit i utskottets överläggningar.
O 2001:2
Bilaga 1
Ekonomi- och egendomsutskottets yttrande
2001:2y
Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2000
|
|
Till budgetutskottet
Ekonomi- och egendomsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2000, KsSkr 2001:2.
Utskottet vill uttala sin uppskattning av att Kyrkostyrelsen lyfter fram principerna om god medelsförvaltning som redovisas i avsnittet om ekonomisk utjämning och kapitalförvaltning (s. 30).
Uppsala den 16 maj 2001
På ekonomi- och egendomsutskottets vägnar
Bo Norrgård
Närvarande: Bo Norrgård, ordförande, Ann-Marie Hallin, Reidar Gustafsson, Inga-Lisa Eklundh, Göran Lundquist, Joel Magnfält, Berit Möllebäck, Gösta Äng, Boris Olson, Barbro Petterson, Bengt Berg, Christer Mohlin, Sten-Åke Engdahl, Bengt Peterson och Jennie Nordin.
Biskop Martin Lind har deltagit i utskottets överläggningar.
B 2001:2
Bilaga 2
Ekumenikutskottets yttrande
2001:2y
Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2000
|
|
Till budgetutskottet
Utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över tillämpliga delar av KsSkr 2001:2 Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2000.
Utskottet har vid behandlingen av skrivelsen inhämtat information från den internationella avdelningen (utrikeschef Peter Weiderud), från verksamhetsområdena kristen enhet och teologi (kyrkosekreterare Carl Axel Aurelius), SKUT (direktor Jan Madestam), nämnden för Svenska Kyrkans Mission (biskop Jonas Jonson) och nämnden för Lutherhjälpen (biskop Anders Wejryd).
Utskottet vill göra följande kommentarer.
De förändringar som pågår i en värld allt mera präglad av såväl ett ökat globalt samarbete mellan kyrkor, länder och folkrörelser som av exkludering av stora delar av mänskligheten från deras grundläggande rättigheter till basala livsmöjligheter, ställer stora krav på Svenska kyrkans internationella arbete. Utskottet noterar med tillfredsställelse att Svenska kyrkan ofta är en betydelsefull aktör i det internationella arbetet även i den svenska samhällsdebatten och i dialogen med ansvariga inom stat, företag och folkrörelser.
Det internationella arbetet måste vara ett uttryck för hela Svenska kyrkans engagemang och därför bäras av demokratiska beslutsprocesser, öppenhet, transpa-rens, och av ett integrerat samarbete inom hela kyrkokansliet. Utskottet vill betona att man ser positivt på den färdriktning som dragits upp för kommande år och betonar särskilt vikten av dynamiskt samarbete mellan anställda, förtroendevalda och frivilliga i det internationella arbetet på alla Svenska kyrkans nivåer. Utskottet betonar den betydelse som ombud för det internationella arbetet har i församlingarna och att dessas kunskap och engagemang tas till vara av församlingarnas kyrkoråd såväl som av det nationella arbetet.
Utskottet uttalar som sin mening att möjligheten att avsätta medel i församlingar och stift till det internationella arbetet bör tas på allvar av alla församlingar och stift. Det s.k. 1-%målet för bidrag till Svenska kyrkans internationella arbete kan innebära att enskilda gåvor till Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission kan gå oavkortat till de ändamål som avses.
Utskottet betonar även vikten av att Svenska kyrkans internationella arbete bärs av människors tro och engagemang. Det är de enskilda människorna i församlingarna som hängivet engagerar sig i de internationella frågorna som tillsammans bildar den ryggrad som utgör Svenska kyrkans internationella kompetens och tyngd i det samarbete som pågår mellan kyrkor tillsammans världen över. Svenska kyrkans starka ställning inom den globala ekumeniska rörelsen och bland folkrörelser i Sverige har sin grund i dessa förhållanden och i den kreativa dynamik som utvecklas mellan förtroendevalda, frivilliga och anställda.
Vad gäller ekumeniken ser utskottet det som positivt att resurserna till Kyrkornas Världsråd förstärks, men noterar att ökningen sker i en alltför långsam takt. Utskottet välkomnar att bidragen även till SKR och Konferensen för europeiska kyrkor höjs. Stödet till den ekumeniska utbildningen i Kyrkornas Världsråds regi och dess betydelse för utbildning av svenska ungdomar bör beredas till kommande år. Utskottet noterar att Svenska kyrkan ännu inte gett en motsvarande gåva till Kyrkornas världsråd som den man gett till Lutherska världsförbundet genom bidraget till den s.k. Endowment Fund. Utskottet anför som sin mening att resurserna till det ekumeniska arbetet inom kyrkokansliet måste förstärkas. De många dialogerna med kyrkor av annan tradition, det förstärkta behovet av ett större ansvarstagande inom det all-europeiska ekumeniska arbetet och de viktiga förändringsprocesser som äger rum på den globala ekumeniska nivån, kräver alla en förstärkt sammanhållen ekumenisk handläggning inom kyrkokansliet. Utskottet efterlyser att i kommande verksamhetsberättelse få en presentation av de personer, förtroendevalda som anställda, som innehar förtroende-poster och bär särskilt ansvar i de internationella och nationella ekumeniska organisationerna. Utskottet ser gärna att så många som möjligt ges möjlighet att ta del i det ekumeniska arbetet, såväl unga som äldre, frivilliga som anställda.
Utskottet efterlyser att den Gemensamma Deklarationen om Rättfärdiggörelseläran tydliggörs i målarbetet för såväl Svenska kyrkans teologiska, missiologiska, diakonala som ekumeniska arbete.
Utskottet önskar att inom nästa mandatperiod ge ledamöterna en grundläggande utbildning i de frågor som utskottet arbetar med. De förändringar som det interna-tionella arbetet genomgår på den nationella nivån fordrar större kompetens och ansvarstagande från kyrkomötets sida. Därför är det väsentligt att ledamöterna bereds möjlighet att utbildas i sitt uppdrag, rustas för detta inom det gemensamma ansvarstagandet för det internationella arbetet och att medel för detta avsätts.
Inom såväl Lutherhjälpen, Svenska kyrkans mission som SKUT finns det människor med erfarenhet av utlandsarbete. Dessa medarbetare kan i betydligt större utsträckning tas i anspråk i uppbyggandet av Svenska kyrkans församlingar.
Ekumenikutskottet har därutöver inga kommentarer till Verksamhetsberättelsen och årsredovisningen.
Uppsala den 16 maj 2001
På ekumenikutskottets vägnar
Åsa Ingårda
Närvarande: Åsa Ingårda, ordförande, Kerstin Bergman, Olof Lönneborg, Helga Kero, Bengt Nilsson, Börje Finnstedt, Allis Olsson, Sten Lundgren, Christina Schnackenburg, Sven Jansson, Johan Lothigius, Britta Olinder, Nils Möller, Urban Gibson, Katarina Wedin.
Biskop Bengt Wadensjö och biskop Caroline Krook har deltagit i utskottets överläggning.
Reservation
av Britta Olinder
Då jag ser att alla villkor som Lutherhjälpen ställt och alla löften som Lutherhjälpen har fått sedan mitten av 80-talet (t.ex. om organisatorisk självständighet och tillvaratagande av ombudsorganisation) har svikits och när jag med smärta erfar hur ombudens synpunkter nonchaleras, måste jag reservera mig mot den positiva skrivningen i utskottets yttrande.
B 2001:2
Bilaga 3
Gudstjänstutskottets yttrande
2001:1y
Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2000
|
|
Till budgetutskottet
Utskottet har beretts tillfälle att yttra sig över tillämpliga delar av KsSkr 2001:2 Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2000.
Utskottet har vid behandlingen av skrivelsen fått en kompletterande muntlig föredragning om den verksamhet som pågår inom huvudprogrammet Gudstjänst.
Till årets kyrkomöte har ett flertal frågeställningar ställts i anslutning till arbetet med kyrkans böcker. Det första viktiga skedet i arbetet har dock avslutats i och med att Nämnden för kyrkolivets utveckling överlämnade förslagen till Kyrkostyrelsen.
Utskottet vill betona betydelsen av de inriktningsmål för verksamhetsområdet som formulerats i skrivelsen. Viktiga instrument för det fortsatta arbetet ser utskottet bland annat i det policydokument för kyrkorummet, som en arbetsgrupp fått i uppdrag att förbereda. Frågorna om avvägningar mellan kyrkliga och antikvariska intressen kommer att vara en angelägen uppgift för gruppen och följas med stort intresse av många församlingar. I olika sammanhang betonas betydelsen av att många är delaktiga i gudstjänsten. En sådan grundhållning ställer också delvis nya och viktiga frågor om rum och utrymme som bör bearbetas i ett policydokument.
Utskottet ser därutöver med intresse fram emot att få ta del av det arbete som skall utföras av det nyligen utsedda Svenska kyrkans gudstjänstråd.
Slutligen konstaterar utskottet att arbetet med ny mässmusik ej slutförts av kyrkohandboksgruppen.
Gudstjänstutskottet har i övrigt inget att erinra mot Kyrkostyrelsens verksamhetsberättelse och årsredovisning för Svenska kyrkans nationella nivå år 2000.
Uppsala den 17 maj 2001
På gudstjänstutskottets vägnar
Glenn Håkansson
Närvarande: Glenn Håkansson, ordförande, Gunnar Prytz, Ulla-Britt Emanuelson, Timmy Leijen, Britt Andersson, Martin Cruce, Anders Åkerlund, AnnMarie Nylander,
Per-Göran Rosén, Annika Mellgren, Kjell Söderberg, Dag Sandahl, Lars Ekblad, Lena Petersson, Christina Holmgren.
Biskop Jonas Jonson har deltagit i utskottets överläggningar.
Rune Björk och Anna-Lisa Fröjd har med ordförandens tillstånd deltagit i utskottets överläggningar.
Till budgetutskottet
Kyrkolivsutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över de avsnitt i KsSkr 2001:2 som behandlar verksamhetsområdena Svenska kyrkans information, forskning, kultur, församlingslivets utveckling och utbildning.
I anslutning till de aktuella avsnitten i Kyrkostyrelsens skrivelse har utskottet beretts tillfälle att ställa frågor till informationschef Ingrid Andersson Göranzon, enhetschef Marie Norling, utvecklingssekreterare Erika Brundin, forskningschef Ingmar Brohed, kultursekreterare Karin Nyberg Fleisher samt avdelningschefen för Kyrkokansliets avdelning för kyrkolivets utveckling Margareta Hemström.
Utskottets granskning av de valda delarna av verksamhetsberättelsen har inte föranlett någon erinran.
Utskottet ser med stor tacksamhet och tillfredställelse på det omfattande arbete som under år 2000 genomförts inom verksamhetsområdena information, forskning, kultur, församlingslivets utveckling och utbildning.
Uppsala den 16 maj 2001
På Kyrkolivsutskottets vägnar
Gerd Gullberg-Johnson
Närvarande: Gerd Gullberg-Johnson, ordförande, Vanja Björsson, Lars Rydje, Iréne Pierazzi, Ann-Charlotte Svensson, Monika Sandström, Bengt Gustafsson, Sigvard Härnring, Margareta Holmberg, Gunvor Joelsson, Alf G Johansson, Åke Utterberg, Roland Johansson, Ursula Frising, Kerstin Zetterberg.
Biskop Lars-Göran Lönnermark har deltagit i utskottets överläggning.
Kjell Dahlgren har med ordförandens tillstånd deltagit i utskottets överläggning.
