Bilaga 21
Stiftelsen Lutherhjälpen, Org nr 813600-0448
Årsredovisning för räkenskapsåret 1999

Styrelsen avger följande årsredovisning.

Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor.

Förvaltningsberättelse

Ändamål

Stiftelsen Lutherhjälpens ändamål är att bedriva och stödja Svenska kyrkans och dess församlingars arbete för internationell diakoni i den betydelse som det senare begreppet har i instruktionen för Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen.

Nämnden skall samordna Svenska kyrkans och dess församlingars arbete för internationell diakoni.

Härvid har nämnden uppdraget

att representera Svenska kyrkan i frågor som rör internationell diakoni och i detta arbete hävda en kristen människosyn och rättfärdighet,

att svara för Svenska kyrkans insatser utomlands för flyktingarbete och i katastrofarbete,

att svara för Svenska kyrkans insatser, personellt och ekonomiskt i det internationella långsiktiga utvecklingssamarbetet,

att stödja insatser inom kyrkosamverkan,

att stärka opinionen i Sverige till förmån för vidgad internationell solidaritet och att i samband härmed arbeta för att ändra orättfärdiga strukturer och främja grundläggande mänskliga ättigheter,

att genom sin ombudsorganisation och på annat sätt förmedla kunskap till församlingar, och enskilda om de internationella rättvisefrågorna och den internationella diakonin,

att förmedla kunskaper och erfarenheter från arbetet inom den internationella diakonin till andra organ i Svenska kyrkan,

att insamla, förvalta och fördela medel för nämndens verksamhet,

att svara för rekrytering och utbildning av utomlands placerad personal,

att i biståndssamarbete och opinionsbildning verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.

Ändamålsuppfyllelse

I slutet av 1996 ingicks avtal med Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV), Stiftelsen Svenska kyrkans mission (SKM) och Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) med innebörden att all verksamhet från och med 1 januari 1997 i princip bedrivs inom en juridisk person, nämligen SFRV. (Avtalet har per 2000-01-01 transporterats till Trossamfundet Svenska kyrkan som från och med detta datum övertagit all verksamhet som bedrivits i SFRV.)

Avtalet innebär att Stiftelsen Lutherhjälpen inte bedriver egen verksamhet så länge SFRV genom nämnden för Lutherhjälpen bedriver den verksamhet som stiftelsens ändamål omfattar. All personal i såväl Sverige som i utlandet har från och med 1 januari 1997 övergått till anställning hos SFRV. Stiftelsen Lutherhjälpen har till SFRV och nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen genom avtalet upplåtit rättigheten att använda Lutherhjälpens namn i den löpande verksamheten. Stiftelsen Lutherhjälpen kan när som helst bryta avtalet om avtalets andemening inte följs. Ombudsorganisation och representantskap har samma viktiga roll och funktion som tidigare.

Stiftelsens kvarvarande tillgångar omfattar aktieinnehav i Svenska Kyrkans Förvaltnings AB, Verbum AB och Svenska Kyrkans Press AB.

Den verksamhet som bedrivits inom SFRV enligt avtalet framgår av Nämndens för internationell diakoni/Lutherhjälpen verksamhetsberättelse, vilken i sammandrag återges nedan. Den fullständiga verksamhetsberättelsen överlämnas i särskild ordning till Kyrkomötet.

Nämndens verksamhetsberättelse

Diakoni innebär att identifiera sig med de fattiga och förtryckta, att stå på deras sida i kampen för människovärde, mänskliga rättigheter, utveckling, befrielse och rättvisa. Den måste sträcka sig längre än till katastrof-, bistånds- och insamlingsprojekt och våga utmana de strukturer som cementerar orättvisor, förtryck och omänskliga förhållanden.

Diakonin kämpar för social och ekonomisk rättvisa i ett arbete som bedrivs både hos samarbetspartner och i Sverige. För Lutherhjälpens del är arbetet organiserat i följande tre huvudprogram: Utland, Sverige samt för Analys, policy och påverkan, det sistnämnda inrättat så sent som i november 1999.

Huvudprogram Utland

Om vi vill närma oss en ökad social utjämning är det viktigt att öka antalet insatser relaterade till lokal resursmobilisering. Dessa inkluderar såväl kapacitetsstärkande insatser som alternativa biståndsformer, t.ex. spar- och kreditprogram i produktiva och inkomstgenererande verksamheter. Lutherhjälpen deltar i några sådana program.

Spar- och kreditprogrammet i Sydafrika har tagit emot en första låneansökan till den nya rand-fonden. I Indien väntar flera bra projekt fortfarande på att myndigheterna skall godkänna införsel av medel till rupee-fonden. I Masase i Zimbabwe har medlemmarnas egen lokala sparkassa för sparande för första gången lämnat lån.

För att Lutherhjälpen skall få del av nyheter och erfarenheter inom mikrofinansområdet är det viktigt att vara med i nätverk. Under året har dels ett svenskt nätverk med bl.a. Sida, Utan gränser och Forum Syd byggts upp dels ett europeiskt nätverk med flera av medlemmarna i det brysselbaserade ekumeniska nätverket av kyrkliga biståndsorganisationer som relaterar till EU, Association of World Council of Churches related Development Organisations in Europé (Aprodev).

För att bredda och fördjupa kunskapen om miljöfrågor på Kyrkokansliet har flera utbildningspass om ekologiskt hållbar utveckling och miljökonsekvensbedömningar hållits. Den övergripande frågan om hållbar utveckling handlar slutligen om en rättvis användning av jordens resurser. Lutherhjälpen har ett kontinuerligt ansvar att påminna människor i Sverige om att konsumtions- och produktionsmönstren i den industrialiserade världen skulle, med dagens teknik, kräva att vi hade tillgång till tio planeter om de överfördes till global nivå.

I Etiopien deltar Lutherhjälpen i arbetet med långsiktigt utvecklingsarbete. Det blir allt viktigare att fortsätta arbetet för långsiktigt hållbara lösningar med insatser som markvård, trädplantering, grönsaksodling, potatisodling, ullhantering, mjölkproduktion och fodergräsproduktion. Lutherhjälpen har finansierat ett seminarium om uthålligt jordbruk och som ett resultat av tidigare studieresor och seminarier praktiseras ekologisk odling i södra, västra och norra Etiopien. Diskussioner om hur man kan ta nödvändiga miljöhänsyn i projekten pågår fortlöpande med Lutherhjälpens handläggare, internationella nätverk och partner i syd.

Lutherhjälpen har i arbetet för ökad jämställdhet givit fortsatt finansiellt stöd till den arbetsgrupp inom Aprodev som arbetar med könsrollsfrågor i utvecklingssamarbetet, Gender Orientation On Development (GOOD). Lutherhjälpen har också under detta år deltagit i referensgruppen för genderfrågor för svenska organisationer som har ramavtal med Sida samt i Frivilligorganisationernas Fond för Mänskliga Rättigheter (MR-fonden) kvinnogrupp, vars arbete även berör genderfrågor.

Som ett led i Framtidssamtalet om internationell diakoni/utvecklingssamarbete, som inleddes 1997, inbjöd Lutherhjälpen representanter för samarbetspartner till en konsultation i mars 1999. Svenska kyrkans mission (SKM) höll en konsultation parallellt, och programmet var delvis gemensamt. Syftet med konsultationen var att samtala om Lutherhjälpens roll i det framtida utvecklingssamarbetet och hur samarbetet kan se ut. Framtidssamtalet skall mynna ut i en programförklaring för Lutherhjälpens arbete.

Konsultationen lyfte fram flera utmaningar. Det är dags att på allvar lämna hjälpbegreppet. Vi behöver utveckla perspektivet att det arbete vi står i är gemensamt. Ömsesidigheten måste öka och samarbetet betonas tydligare. Detta kräver öppenhet från båda håll, bland annat i form av att dokument skrivs på språk som vi ömsesidigt kan läsa. Erfarenheterna från andra länder kan inte enbart användas som information i våra församlingar utan måste också få bidra till vårt eget arbete för att förändra strukturer. Konsultationen var tydlig: vår kyrka uppmanades inse att vi är en del av utvecklingen, inte bara en åskådare. Därför är det angeläget med medvetengörande på hemmaplan.

Det behövs förnyade arbetsformer inom utvecklingssamarbetet. Påverkansarbete gentemot beslutsfattare på nationellt, regionalt och globalt plan måste öka och bli ett bättre komplement till projekt- och programarbete, om vi skall kunna förändra orättfärdiga strukturer. Det är ett gemensamt arbete, där vi bidrar med våra respektive erfarenheter och måste våga vara obekväma.

Under 1999 har Lutherhjälpen anslagit medel till närmare 20 katastrofinsatser över hela världen. Totalt har 44,6 miljoner förmedlats i katastrofbistånd, varav 18,1 är förmedlade från Sida och resterande insamlade medel. Merparten av insatserna har gjorts genom kyrkornas internationella katastrofnätverk, Action by Churches Together (ACT). Ett fåtal större katastrofinsatser har också gjorts utanför ACT-nätverket.

Den katastrofinsats som fått störst uppmärksamhet i media och bland givare och tagit en stor del av pengarna i anspråk är arbetet bland flyktingarna från Kosovo samt återuppbyggnadsarbetet inne i Kosovo. Lutherhjälpen har förmedlat sammanlagt drygt 18,6 miljoner kronor och sände under våren och sommaren två personer till katastrofarbetet bland Kosovoflyktingar i Albanien. Det psykosociala arbetet visade sig mycket betydelsefullt. Lutherhjälpen kan i framtiden komma att få en speciell roll i sådana frågor inom katastrofarbetet.

Krig och torka har härjat ett flertal länder i Afrika. Insatser har gjorts för återuppbyggnad efter inbördeskriget i Rwanda, livsmedelshjälp har förmedlats och andra humanitära insatser gjorts i Sudan, Etiopien och Eritrea. Indien och Turkiet har drabbats av naturkatastrofer. I katastrofinsatserna försågs människor med förnödenheter i det akuta skedet och man planerade på ett tidigt stadium för det fortsatta återuppbyggnadsarbetet. Politiska kriser och krig med åtföljande flyktingkatastrofer har präglat Östtimor och Tjetjenien under hösten. I sådana situationer blir säkerhetsfrågorna extra svåra och viktiga. Tack vare samarbete med lokala kyrkor och organisationer inom ACT, som har stor kunskap om förhållandena, kan katastrofinsatser ändå genomföras, de stora riskerna till trots.

Utanför ACT-nätverket pågår ett betydande arbete för återuppbyggnad och försoning efter inbördeskrigen i Liberia och Bosnien. Lutherhjälpen har under året sänt en person till försoningsarbetet i Liberia.

Huvudprogram Sverige

Det totala insamlingsresultatet för 1999 blev 145 miljoner kronor, vilket var 20 miljoner över budget. Särskilt det enskilda givandet, syföreningsgåvorna och församlingskollekterna visade en kraftig ökning. Det positiva insamlingsresultatet och den stora tillströmningen av nya givare under året berodde till stor del på ett flertal extra insamlingsaktiviteter i samband med Kosovo-katastrofen. Närmare 20 miljoner kronor samlades in. Testamentsgåvorna nådde samma höga nivå som 1998. Gåvorna via tidningen Lutherhjälpen fortsatte att öka under året medan intäkterna från rikskollekter minskade något.

Under temat Livskraft blev fasteaktionens resultat 47 miljoner kronor. Det innebar en ökning med 12 procent jämfört med 1998. Under fasteaktionen tillkom drygt 11 000 nya givare.

Våren 1999 fanns Lutherhjälpen för andra gången med i Temos s.k. organisationsindex, som bygger på svaren från 1 000 svenskar på tre frågor om deras kännedom om ett antal organisationer. Andelen som kände till Lutherhjälpen sjönk från resultatet av mätningen 1998. Däremot ökade andelen med en positiv attityd till Lutherhjälpen. Siffrorna tyder på att det sker en förtätning av Lutherhjälpens givare och stödjare i riktning mot aktiva i Svenska kyrkan.

Lutherhjälpen förekommer flitigt i media, speciellt under fasteaktionen. De speciella satsningar som gjorts i förhållande till TV-mediet har varit framgångsrika. Såväl lokala stationer som SVT har visat reportage från Bangladesh, Haiti och Liberia, producerade av Lutherhjälpen. För Radiohjälpens räkning har s.k. kvittofilmer – dokumentärer som visar att hjälpen når fram – spelats in i Indien, Lettland och Rumänien.

Arbetet med utbildning har under året präglats av ett ökat samarbete mellan Lutherhjälpen, SKM och Svenska kyrkan i utlandet på både stifts- och nationell nivå. De tre verksamhetsområdena har t.ex. haft en gemensam utbildning av kontraktsombud samt samlokaliserade arbetskonferenser. Också Lutherhjälpens och SKM:s representantskap var i år samordnade. Lutherhjälpen har också deltagit i olika konferenser på nationell och internationell nivå kring etiska investeringar, marknadsekonomi och utveckling.

Lutherhjälpen har under året drivit opinionsbildning huvudsakligen i två frågor: de fattiga ländernas skulder och internationell handel. I dessa frågor har Lutherhjälpen valt att stärka samarbetet med andra likasinnade aktörer i stället för att ha en egen profil.

Tillsammans med de övriga 73 svenska organisationerna i koalitionen Jubel 2000 har Lutherhjälpen påverkat den svenska regeringens hållning i förhållande till både bilateral och multilateral skuldavskrivning. Ett positionspapper utarbetades under våren och ett möte med den svenska regeringen anordnades. Samarbetet mellan de nordiska kampanjerna har stärkts och lett till gemensamma aktioner. Under våren genomfördes sex körhelger och en rad utbildningstillfällen.

Lutherhjälpen har deltagit i utvecklandet av både föreningen och aktiebolaget Rättvisemärkt. Dessa har under året haft ekonomiska och organisatoriska svårigheter, vilka emellertid har retts ut på ett tillfredsställande sätt. I framtiden blir det avgörande i vilken mån de grundande organisationerna är beredda att i sina egna led verka för ökad konsumtion av rättvisemärkta produkter och för höjd medvetenhet om den globala handelns betydelse för fattiga människor.

Programmet för analys, policy och påverkan

Samarbetspartner från olika delar av världen har vid flera tillfällen påpekat att det inte längre är relevant att arbeta så uppdelat som tidigare – i utlandsarbete respektive på hemmaplan. Globalisering innebär inte bara att människors agerande på ett ställe påverkar människor på en annan del av jordklotet, det innebär också att vi för världens överlevnad behöver skapa mötesplatser, lära känna varandra och lära av varandra över de geografiska gränserna. Utvecklingen av ett sådant arbete är inget som självklart kan ske inom ramarna för vare sig ett Sverige- eller ett utlandsprogram; det måste ha sin utgångspunkt i det gränsöverskridande och globala.

För att möta detta behov har såväl Lutherhjälpen som SKM under året inrättat ett huvudprogram med namnet Analys, policy och påverkan. De behov som har identifierats, och som på olika sätt skall bearbetas och utvecklas inom programmets ram, är bl.a. en vidareutveckling och prövning av metoder för globalt samarbete samt nätverkande för reflektion, analys, verksamhetsutveckling och påverkansarbete. I detta uppdrag ingår också att utveckla Svenska kyrkans roll som en organisation som gör det möjligt för partner med intresse av erfarenhetsutbyte och dialog inom de prioriterade områdena att mötas.

Påverkansarbete i frågor om livsmedelssäkerhet

Vid flera av det senaste decenniets internationella konferenser har världens regeringar gjort åtaganden av avgörande betydelse för den framtida livsmedelsproduktionen. Den stora utmaningen ligger i att öka produktiviteten så att en växande befolkning får tillräckligt att äta, samtidigt som man undviker negativa miljökonsekvenser och ökad ekonomisk orättvisa. Genom frihandelsavtalet och tillkomsten av Världshandelsorganisationen (WTO) har konkurrensen ökat mellan olika block och u-länderna kommer ofta i underläge. Lutherhjälpen har deltagit i diskussionerna om uppföljningen av livsmedelstoppmötet i Rom 1996 och inom FAO-kommitténs ram varit med om att ge förslag till regeringen om åtgärder i en skrivelse med titeln Mat åt alla.

Livsmedelsfrågorna har under året bearbetats tillsammans med andra frivillig-organisationer, framför allt i förberedelserna inför WTO:s ministermöte i Seattle. En annan viktig fråga som Lutherhjälpen drivit i dessa sammanhang är att Konventionen om biologisk mångfald, som antogs i Rio 1992, måste överordnas avtal om patentering av genetiska resurser. Detta för att ge stater rätt att skydda sina gen-resurser från exploatering och lokalsamhället rätt till sin biologiska mångfald, som är allra rikast i syd. Lutherhjälpen har också tillsammans med andra enskilda organisationer inom EU kritiserat EU:s jordbrukspolitik och varit med om att genom Liaison Committee lägga fram förslag om reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Påverkansarbete i handelsfrågor

Lutherhjälpen har under året byggt upp kunskap och engagemang i handelsfrågor och tillsammans med partner och i nätverk sökt erfarenheter av det globala handelssystemets effekter på lokal nivå och utarbetat en strategi för påverkansarbete. En stor del av arbetet har relaterat till WTO, som avser att påbörja en ny förhandlingsomgång, millennierundan, bland sina 135 medlemsstater år 2000.

Lutherhjälpen har i påverkans- och opinionsbildningsarbetet i Sverige samarbetat i stor utsträckning med Forum Syd, Diakonia och Naturskyddsföreningen. Frågan om livsmedelssäkerhet har varit central, eftersom handel med mat måste ta hänsyn till andra kriterier än vinstintresse hos de stora transnationella företagen.

Ett skolmaterial i handelsfrågor, främst relaterade till livsmedelsförsörjningen, har planerats under hösten. Lutherhjälpen har haft många kontakter med studerande, och ett samarbete mellan forskare och praktiker kring frågor om global ekonomi och samhällsetik har inletts.

J2000

Höjdpunkten för arbetet med skuldavskrivning inom ramen för Jubel 2000 var en chartrad tågresa till Köln och mötet mellan statscheferna för världens åtta rikaste länder, G8. Drygt 200 000 namnunderskrifter från Sverige blev tillsammans med namnen på listor från andra länder över 17 miljoner underskrifter som överlämnades till statscheferna. Flera ombud för Lutherhjälpen deltog i resan.

G8-ledarna beslutade i Köln att avsätta en ökad summa till avskrivningar för de fattigaste länderna, men inte tillräckligt stor för att ge länderna den lättnad de behöver. Fortfarande är avskrivningen kopplad till strukturanpassningsprogrammen. Därför fortsätter kampanjen med namninsamling i många länder, för att man skall kunna överlämna ytterligare minst fem miljoner namnunderskrifter vid G8-mötet i Japan år 2000. Då har man nått målet på totalt 22 miljoner namn. Lutherhjälpen beslöt tillsammans med övriga organisationer inom Jubel 2000 under hösten 1999 att arbetet skall fortsätta i formen av ett nätverk, när själva kampanjen avslutats i januari år 2000.

Aprodev

Samarbetet inom Aprodev, där Lutherhjälpen är medlem, syftar dels till att underlätta ansökningar om medel från EU dels till att påverka EU:s politik inom utvecklingsområdet. Maastrichtfördraget gjorde klart att inget EU-beslut får stå i motsättning till principer inom utvecklingsområdet (artikel 130V), principer om hållbar social och ekonomisk utveckling och om fattigdomsbekämpning (artikel 130U).

Aprodev bidrog till att frågan om samstämmighet kom upp på dagordningen vid utvecklingsministermötet i april i Berlin. Ett s.k. non-paper hade lagts fram, i sig ett uttryck för EU:s svårigheter att hantera motstridiga intressen inom EU. Under hösten har Aprodev fortsatt att försöka påverka EU-kommissionen till att på allvar ta itu med samstämmighetsfrågan.

Samstämmighetsfrågan handlar emellertid inte bara om att få bort motsättningar inom EU:s politik, utan också om hur EU:s olika policy och instrument skall kunna bli ett bra stöd för dess principer inom utvecklingsområdet. Aprodev har under året gjort en studie som visar hur EU-beslut försvårar en hållbar utveckling för människor och samhällen i utvecklingsländer.

Ekonomisk information

Följande ekonomiska utfall för 1999 och ställning per 1999-12-31 för Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen inom SFRV föreligger.

	1999	1998
Intäkter
Kollekter, gåvor och bidrag	112.404	94.460
Testamentsintäkter	35.031	35.168
Kyrkofondsmedel	2.402	2.000
Övriga anslag	8.861	8.344
Statsbidrag	70.315	72.393
Netto kapitalförvaltning	52.148	5.414
Övriga intäkter	1	78
Summa intäkter	281.162	217.857
Kostnader
Kostnader i Sverige
Lämnade anslag	-2.173	-1.321
Personal/övrig verksamhet	-36.840	-31.509
Summa kostnader i Sverige	-39.013	-32.830
Kostnader i utlandet
Lämnade anslag	-163.564	-168.483
Personal/övrig verksamhet	-2.321	-1.548
Summa kostnader i utlandet	-165.885	-170.031
Summa kostnader	-204.898	-202.861
Årets förändring	76.264	14.996
Eget kapital
Medel vid årets ingång	76.170	60.700
Överlåtna medel		474
Årets förändring	76.264	14.996
Medel vid årets utgång	152.434	76.170
Varav använt för ideella placeringar	38.641	38.661
Varav ändamålsdestinerade medel	14.789	12.018
Varav frivilliga avsättningar	23.993
Varav återstående ej intecknade medel	75.011	25.491

Huvudmannaskap – väsentliga händelser under och efter räkenskapsårets utgång

Stiftelsen Lutherhjälpen är en fristående juridisk person. Styrelsen har formellt utsetts av Svenska kyrkans Ombudsmöte och består av samma personer som Svenska kyrkans nämnd för internationell diakoni/Lutherhjälpen. Årsredovisning och verksamhetsberättelse föreläggs Kyrkomötet för granskning.

Efter den omorganisation som gjordes 1997 kom den organisatoriska strukturen, med ett antal självständiga stiftelser, visa sig vara mindre lämplig mot bakgrund av den stiftelselag som trädde i kraft 1996. Som ett led i att få en bättre överensstämmelse mellan stiftelselag och faktisk organisatorisk struktur där stiftelserna lever vidare inlämnade samtliga styrelser för de tre utrikesstiftelserna Stiftelsen Svenska kyrkans mission, Stiftelsen Lutherhjälpen och Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet för respektive stiftelse in permutationsansökningar till Kammarkollegiet med den huvudsakliga innebörden att stiftelserna från och med år 2000 skall vara stiftelser med en till Trossamfundet Svenska kyrkan anknuten förvaltning.

Förvaltarskap

Antalet stiftelser med anknuten förvaltning där LH är förvaltare uppgår till 16 stycken med ett kapital om ca 10 mkr. Under 1998 inlämnades en ansökan om permutation till Kammarkollegiet i syfte att nedbringa det stora antalet stiftelser genom bildandet av så kallade samfonder för att därigenom effektivisera administrationen och samtidigt möjliggöra en så effektiv förvaltning som möjligt.

Resultat och ställning

Resultatet av stiftelsens verksamhet samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultaträkning och balansräkning med bokslutskommentarer.

Resultaträkning	Not	1999	1998
Intäkter
Utdelningar		41	34
Ränteintäkter		1	1
		42	35
Kostnader
Anslag till SFRV/Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen		-	-3
Administrations- och förvaltningskostnader		-54	-22
		-54	-25
Resultat före dispositioner		-12	10
Dispositioner
Förändring av balanserade medel		12	-10
Återstår		0	0

Balansräkning	Not	1999-12-31	1998-12-31
Tillgångar
Omsättningstillgångar
Kassa och bank		21	55
Summa omsättningstillgångar		21	55
Anläggningstillgångar
Aktier i intressebolag	1	9.808	9.808
Övriga aktier	2	210	210
Summa anläggningstillgångar		10.018	10.018
Summa tillgångar		10.039	10.073
Skulder och eget kapital
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		10	23
Övriga kortfristiga skulder		4	13
Summa kortfristiga skulder		14	36
Eget kapital
Balanserade medel vid årets ingång		10.037	10.027
Årets förändring av balanserade medel		-12	10
Summa eget kapital		10.025	10.037
Summa skulder och eget kapital		10.039	10.073
Ställda panter		Inga	Inga
Ansvarsförbindelser		Inga	Inga

Bokslutskommentarer

Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper, vilka är oförändrade i jämförelse med föregående år, anges nedan.

Noter

Not 1 Aktier i intressebolag

	1999-12-31	1998-12-31
Svenska Kyrkans Förvaltnings AB 250 B-aktier, nom v 250 tkr, andel 25% (17,25% röster)	9.809	9.809

Not 2 Övriga aktier

	1999-12-31	1998-12-31
Aktier och andelar
Verbum AB 6.750 aktier (6.750)	60	60
Svenska Kyrkans Press AB 1.500 aktier (1.500)	150	150
Totalt bokfört värde	210	210