Bilaga 13
Nämnden för Svenska kyrkans mission. Verksamhetsområde Internationell mission

1 Huvuduppgift

Nämnden för Svenska kyrkans mission (SKM) skall samordna Svenska kyrkans församlingars missionsengagemang och i gemenskap med hela Kristi kyrka delta i Guds mission i världen.

Härvid har nämnden uppdraget

att representera Svenska kyrkan i fråga om mission,

att i missionsinsatser samverka med kyrkor, till vilka Svenska kyrkan har särskilda relationer,

att svara för kontakterna med kyrkornas gemensamma och internationella organ för mission och i mån av tillgång på medel stödja särskilda missionssatsningar inom ramen för deras verksamhet,

att verka för internationellt och ekumeniskt samordnad planering av nya missionsinsatser och fullfölja Svenska kyrkans kallelse till mission i nya uppgifter,

att genom sin ombudsorganisation och på annat sätt förmedla kunskap om mission till församlingar och enskilda samt svara för att kontakter och utbyte mellan kyrkorna i mission aktualiseras och i mån av tillgång på medel förverkligas i församlingarna,

att förmedla internationell erfarenhet av mission och kyrkoliv till andra nämnder och organ i Svenska kyrkan,

att insamla, förvalta och fördela medel för nämndens verksamhet samt utbilda medarbetare och missionsombud,

att utifrån en kristen människosyn i all sin verksamhet hävda ett internationellt rättviseperspektiv, mänskliga rättigheter samt jämställdhet mellan kvinnor och män.

2 Redovisning av mål och särskilda uppdrag

Kyrkan finns inte till för sin egen skull utan som en gemenskap sänd av Gud i världen, med uppdraget att i ord och handling gestalta evangeliet om Guds befriande kärlek i Jesus Kristus. Detta uppdrag i dess helhet kallar vi mission. Missionen kan i sin tur beskrivas utifrån dess olika delar. Oftast används ord som förkunnelse eller vittnesbörd, tjänst eller diakoni, gudstjänst och gemenskap. I uppdraget att leva i mission ligger en utmaning för oss alla. Som individer, kyrkor och samhällen måste vi ständigt ifrågasätta och bryta upp från destruktiva och ohållbara levnadsmönster. Det är i mission kyrkan visar att hon är till för att visa på liv i en hotad värld.

Kyrkan som ett redskap i Guds mission skall stå för en sann och befriande tro och för ett hållbart och rättfärdigt sätt att förvalta allt det Gud givit i skapelsen. Kyrkan skall hävda sanning, rätt och fred för alla och en rättvis fördelning av jordens tillgångar. Kyrkan skall värna om den gudagivna värdighet som tillkommer varje människa och som många människor av god vilja söker försvara.

Mission är hela kyrkans uppdrag och kan inte begränsas till överföring av pengar och personal från nord till syd. Ett delande av resurser som går i alla riktningar måste till liksom ett fördjupande av relationer och strävan efter enhet kyrkor emellan. SKM är Svenska kyrkans redskap för internationell mission. Dess uppgift är att stödja och samverka med andra kyrkor, främst i tredje världen, i det gemensamma missionsuppdraget. Arbetet är organiserat i tre huvudprogram: Utland, Sverige samt programmet för Analys, policy och påverkan, det senare inrättat så sent som i november 1999. I det följande exemplifieras arbetet inom internationell mission.

Huvudprogram Utland

Inriktningsmål Kyrko- och församlingsutveckling

ATT INOM RAMEN FÖR KYRKORNAS GEMENSKAP, GUDSTJÄNSTLIV, VITTNESBÖRD OCH DIAKONI DELTA I SÅDANT SOM MEDVERKAR TILL TRONS FÖRDJUPNING, KYRKORNAS ENHET OCH FÖRNYELSE. ATT DELTA I FÖRSÖK ATT FÖRNYA OCH KONTEXTUALISERA GUDSTJÄNSTLIV OCH EVANGELISATION INOM RAMEN FÖR KYRKANS KATOLICITET, DELS GENOM ATT TILLVARATA ELEMENT I DEN LOKALA KULTUREN DELS GENOM ATT ÖSA UR DEN VÄRLDSVIDA KYRKANS SKATTER. ATT HÖJA DEN ADMINISTRATIVA KOMPETENSEN GENOM ATT VIDTA BEROENDEMINSKANDE ÅTGÄRDER OCH MOBILISERA LOKALA RESURSER TILL KYRKORNAS CENTRALA FUNKTIONER OCH FÖRSAMLINGARNAS MISSION.

Huvuddelen av arbetet inom detta område består av samarbete med kyrkor, nationella och regionala kristna råd samt ekumeniska organisationer. Med några är samarbetet begränsat till mindre insatser, med andra bedrivs ett omfattande samarbete inom hela bredden av kyrkans missionsuppdrag. Det gäller evangelisation, gudstjänstutveckling, ledarskapsutveckling med inriktning på ungdomar och kvinnor, administrativ utveckling och mycket annat. Samarbetet tar sig olika uttryck: samtal, utbytesprogram, missionärer, anslag till verksamhet.

Den svåra ekonomiska situationen för den lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT), har lett fram till programmet EEPRO 2000 (Efficiancy Enhancement Programme). Ett team från ELCT:s huvudkontor, med generalsekreterare, ekonom, revisor och planeringschef, besöker de stift som är värst drabbade för att samtala med ledning och styrelse, identifiera problem och söka lösningar genom omorganisationer, bemanningsplaner och genom att sätta tidsplaner. Arbetet leder i bästa fall till en verksamhet som är anpassad efter tillgängliga resurser samt till större öppenhet och förtroende mellan ledare på stiftsnivå och församlingarna. SKM bidrar med anslag och har deltagit aktivt i planeringen av programmet.

Samarbetet med den koptisk-ortodoxa kyrkan i Egypten (COC) har under året varit intensivt. Ett rundabordsmöte i oktober dominerades av en utvärderingsrapport om den omorganisation av kyrkans sociala och diakonala arbete som pågått sedan 1996. Rapporten bekräftade att det nya integrerade arbetssätt som används i fattiga byar i Egypten är väl förankrat bland personalen, och att detta arbetssätt liksom samarbetet på bynivå mellan kristna och muslimer har slagit väl ut. Diakoniinstitutionerna Vårsta, Bräcke och Ersta har under året haft ömsesidiga utbyten med COC. En ikonutställning från den koptiska kyrkan visas runtom i Sverige t.o.m. juni 2000. Vid det kristna riksmötet i Linköping, L-99, inleddes ett ungdomsutbyte med COC. Tolv ungdomar därifrån besökte församlingar i Sverige, och nu följs utbytet upp av SKM:s missionärer med seminarier i Egypten. Ett nytt utbyte med lärare, diakoner och präster planeras 2000– 2001.

Inriktningsmål Teologisk utbildning och reflektion

ATT STÖDJA LOKAL PRÄSTUTBILDNING PÅ FOLKSPRÅKET OCH UNDERLÄTTA SYD-SYD-UTBYTE MED UNGA TEOLOGER SOM MÅLGRUPP, ATT UPPMUNTRA FRAMVÄXTEN AV KONTEXTUELL TEOLOGI INOM RAMEN FÖR KYRKANS KATOLICITET OCH KYRKORNAS FÖRSÖK ATT MED DEN LOKALA KULTUREN SOM GEMENSAM BAS MÖTA MÄNNISKOR AV ANNAN TRO. ATT MEDVERKA TILL EKUMENISKA UTBLICKAR I KONFESSIONELLA PRÄSTUTBILDNINGAR.

Ett tjugotal teologiska seminarier har under året fått stöd från SKM. Av missionärerna arbetar en relativt stor andel inom området teologisk utbildning och reflektion, där allt ifrån hög akademisk utbildning till bibelskolor och teologisk folkbildning ryms. Den konfessionella spännvidden är också stor. Även om lutherska seminarier utgör flertalet, finns även andra protestantiska, ortodoxa och ekumeniska seminarier med bland SKM:s samarbetspartner. Man satsar medvetet på stipendieprogram för att underlätta för underpriviligierade grupper att få tillgång till teologisk utbildning. Samarbete mellan teologiska skolor i form av nätverk för fortbildning och utveckling får stöd, liksom program för distansutbildning. Ett knappt tjugotal fristående, ekumeniska institut och organisationer får stöd till sitt arbete med kontextuell teologi. Några av programmen ligger inom ramen för universitet och högskolor.

I början av december invigdes Dar al Kalimas konst- och musikcenter i Betlehem. Det är en del av ett palestinskt kulturcentrum som drivs av den lutherska kyrkan på Västbanken. Här vill man arbeta med palestinska kulturella uttrycksformer och göra det möjligt för lokala konstnärer och musiker att saluföra sitt arbete. SKM har med hjälp av Sida bidragit till finansieringen av centret.

Missionärer har nyrekryterats som teologiska lärare vid Umphumulu, den sydafrikanska lutherska kyrkans seminarium, och till ACTS, den oberoende filippinska kyrkans (IFI) seminarium. Båda seminarierna är i ett uppbyggnadsskede, Umphumulu efter en tragisk olycka för några år sedan, då man förlorade flera av seminariets lärare, och ACTS på grund av att IFI satsar på att bygga ut sin teologiska utbildning för att få tillgång till flera utbildade präster i kyrkan. SKM:s nya missionärer vid det lutherska seminariet i Hongkong arbetar bl.a. med att stärka seminariets ekumeniska profil.

Inriktningsmål Hälso- och sjukvård

ATT PRIORITERA OCH LOKALT FÖRANKRA FÖREBYGGANDE HÄLSOVÅRD OCH STÖDJA LOKALANPASSAD SJUKVÅRDSUTBILDNING SAMT SYD-SYD UTBILDNING OCH UTBYTE. ATT STÖDJA EN FORTSATT UTVECKLING VAD GÄLLER HELHETSSYN PÅ MÄNNISKAN I VÅRDEN OCH BELYSA SAMBANDET KROPPSLIG OCH SOCIAL HÄLSA. ATT STÖDJA ARBETET MOT KÖNSSTYMPNING OCH ARBETET FÖR AMNING MED INRIKTNING PÅ INFORMATION OCH UTBILDNING. ATT I HIV-DRABBADE OMRÅDEN STÖDJA LOKALT UPPLYSNINGSARBETE SAMT VERKA FÖR KONDOMANVÄNDNING FÖR ATT FÖRHINDRA SPRIDNING AV SEXUELLT ÖVERFÖRBARA SJUKDOMAR. ATT EN HELHETSSYN SKALL PRÄGLA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN, DÄR FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER FÅR HÖGSTA PRIORITET.

Ur SKM:s budget satsades knappt 8 miljoner kronor på hälso- och sjukvårdsinsatser under 1999. Tre fjärdedelar av insatserna gjordes i Afrika; drygt hälften gick till förebyggande och aids-relaterade insatser.

Den ekonomiska krisen i många av tredje världens länder har medfört att varken staten eller den lokala befolkningen har råd att betala för den standard på sjukvården som man tidigare varit van vid. Det har också blivit allt svårare att få resurser utifrån för detta ändamål. Aids-epidemins snabba spridning ställer stora krav på sjukvården. Att satsa på förebyggande insatser blir därför allt viktigare och SKM stöder sina partner i denna typ av verksamhet. Ett sjukförsäkringssystem i kyrkans regi i Tanzania introduceras för att göra det möjligt för lokalbefolkningen att utnyttja de sjukvårdsresurser som finns vid kyrkans institutioner.

SKM har under tio år stött ett projekt i nordvästra Tanzania som hjälper barn som blivit föräldralösa på grund av aids. Nu dokumenteras och utvärderas detta arbete och planer för framtiden görs upp. Denna process skall avslutas under våren 2000.

I Etiopien driver Mekane Yesus-kyrkan (EECMY) många kliniker som satsar på förebyggande och kurativ verksamhet. En kartläggning och utvärdering av EECMY:s totala medicinska arbete har gjorts, men slutrapporten har ännu inte lämnats.

I Kina stöder SKM organisationen Amity Foundation i dess arbete med vidareutbildning av hälsovårdspersonal i västra delen av landet och i Egypten stöds kyrkans prioriterade arbete med drogrehabilitering. SKM stöder också Kyrkornas världsråds (KV) medicinska program.

Inriktningsmål Utbildning för förändring och ledarskapsutveckling

ATT MEDVERKA TILL MEDVETENGÖRANDE GENOM FOLKBILDNING OCH TRÄNING I DEMOKRATI. ATT STÖDJA PROGRAM FÖR LÄSKUNNIGHET OCH UNDERLÄTTA FLICKORS SKOLGÅNG OCH ATT PRIORITERA LÄRARUTBILDNING OCH PEDAGOGISK UTVECKLING SOM STIMULERAR BÅDE TILL UTBLICKAR MOT OMVÄRLDEN OCH TILL FÖRDJUPAD FÖRSTÅELSE AV LOKALA MILJÖER OCH KULTURER. ATT GENOM RELEVANT UTBILDNING HJÄLPA KRISTNA ATT STANNA KVAR I SINA URSPRUNGSOMRÅDEN. ATT BIDRA TILL EN ALLMÄN ÖKAD MEDVETENHET OCH EN LOKALT FÖRANKRAD LÄRARUTBILDNING.

Inom detta arbetsområde ryms ett brett spektrum av aktiviteter i samarbete med ett trettiotal partner. Sjutton missionärer arbetade under året med olika typer av utbildningsinsatser:

- insatser som utifrån ett befrielseteologiskt perspektiv vill inge människor hopp och frimodighet att analysera sin situation så att de tillsammans kan förändra både sin omedelbara omgivning och de bredare politiska sammanhangen. Arbetsmetoderna kommer från ekumeniska sammanhang i Latinamerika och tillämpas nu på alla kontinenter, anpassade till lokala förhållanden. I många fall fokuseras kvinnors situation. Två av SKM:s missionärer arbetade under året med denna typ av folkbildning för att bidra till att utveckla metoderna lokalt och för att återföra erfarenheter till Sverige.

- forskning och högskoleutbildning för att stimulera och utmana den lokala politiska debatten. Arbetet är tydligt sammankopplat med aktiviteterna ovan.

- grundskole- och gymnasieutbildning, som syftar till att ge fattiga och förtryckta möjlighet till skolgång. I några fall är skolorna ett av få alternativ för att ge barn med olika etnisk bakgrund gemensam utbildning, och de syftar på lång sikt till att åstadkomma ökad förståelse och tolerans.

SKM lämnade under året omfattande stöd till stipendieprogram för fortbildning hos ett antal partner, framför allt genom KV men även till enskilda partner. Syftet är att stärka kyrkornas möjligheter att utvecklas och avser främst gymnasie- och högskoleutbildning.

Inriktningsmål Mänskliga rättigheter och demokratiutveckling

ATT STÖDJA MR-UTBILDNINGAR INOM OCH GENOM REGIONENS KYRKOR OCH EKUMENISKA RÅD, ATT HJÄLPA SAMARBETSKYRKOR I DERAS KAMP MOT SLAVERI OCH KVINNOFÖRTRYCK RESPEKTIVE FÖR RELIGIONSFRIHET OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, ATT SÄRSKILT BEAKTA BARNS OCH GÄSTARBETARES SITUATION. ATT MEDVERKA TILL ATT KVINNOR GES MÖJLIGHET ATT DELTA PÅ LIKA VILLKOR I KYRKA OCH SAMHÄLLE. ATT BIDRA TILL EN DEMOKRATISK UTVECKLING, SOM SLÅR VAKT OM MÄNNISKORS RÄTTIGHETER, OCH DÄR INGEN FÖRHINDRAS ATT DELTA PÅ GRUND AV EXEMPELVIS KÖNS- ELLER RELIGIONSTILLHÖRIGHET.

Arbetet för mänskliga rättigheter skall stärka människor i deras kamp för ett värdigt liv och ge dem möjligheter att försvara sig mot kränkningar, såväl enskilt som i grupp. En stor del av arbetet görs lokalt utifrån den kunskap som finns om bristen på rättigheter. Det riktar sig till människor som lever i en utsatt situation – kvinnor, barn, ungdomar. Att uppmärksamma ursprungsbefolkningars speciella situation är en annan viktig MR-fråga. Deras situation relaterar till flera internationella konventioner om mänskliga rättigheter, t.ex. konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor samt konventionen om barnets rättigheter.

Under 1999 har SKM givit fortsatt stöd till bl.a. Black Sash i Sydafrika (juridisk rådgivning till enskilda), Care for Girls Committee i Egypten (opinionsbildning för lika rätt för kvinnor och män t.ex. vad gäller arv), ECPAT – ett internationellt nätverk (internationell opinionsbildning mot sexhandel med barn och för implementering av gällande lagstiftning som skyddar barn), Middle East Council of Churches samt Mission for Filipino Migrant Workers i Hongkong (juridiskt och socialt stöd till gästarbetare – oftast kvinnor), Iglesia Luterana Costarricense i Costa Rica (juridiskt stöd till ursprungsbefolkningar i frågor som rör mänskliga rättigheter, som rätten till mark och en egen kultur) samt till Mayawil Qíj i Guatemala (sprider kunskap om fredsavtalets innehåll vad gäller mayafolkens rättigheter).

Inom detta område ingår också stöd till arbete för demokrati, fred och försoning. ELCT:s avdelning för mänskliga rättigheter och demokrati har ett demokratiutbildningsprogram med syfte att nå alla nivåer i kyrkan. Kyrkan skall ta del i demokratiutvecklingen genom att utbilda för delaktighet, öka medvetenheten om samhälleliga fri- och rättigheter samt genom att bevaka hur regering och myndigheter förvaltar sina uppdrag. Arbetet har bl.a. lett till att ansvariga ministerier efter dialog lovat se över den diskriminerande lagstiftning som gäller kvinnor. SKM har också stött Filippinernas episkopala kyrka och dess utbildningsprogram i medinflytande och lokal demokrati. Ett av delprogrammen utgörs av fredsarbete.

SKM har under året deltagit i svenska nätverk som arbetar för mänskliga rättigheter. Handläggaren för mänskliga rättigheter, demokrati och genderfrågor har deltagit i en referensgrupp som Frivilligorganisationernas Fond för Mänskliga Rättigheter (MR-fonden) bildat för sitt arbete med de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna. Gruppen har bl.a. arbetat med frågan om urbefolkningars kulturella värden.

Handläggaren har också deltagit i MR-fondens kvinnogrupp som bl.a. diskuterar MR-fondens projekt för kvinnor och genderfrågor.

Delprogram Missionärer

Att sända missionärer är ett av de viktigaste uttrycken för mission och 1999 uppgick antalet missionärer i tjänst till drygt 60, en minskning under andra hälften av 90-talet med ungefär 30 procent. Under 1999 har missionärsrekryteringen åter ökat något och för 2000 är drygt 70 missionärstjänster budgeterade. Ett nytt inslag i rekryteringsarbetet är de båda halvsidesannonser som infördes under våren och hösten i Kyrkans Tidning.

Under den konsultation som genomfördes i mars diskuterades bl.a. samarbetskyrkornas behov av missionärer och missionärernas roll. Särskilt poängterades missionärernas roll som brobyggare mellan den sändande och den mottagande kyrkan och missionärernas närvaro som tecken på Kristi universella kyrka.

För att synliggöra missionärernas arbete och följa upp missionärsutredningens rapport Missionär från 1996 har delprogrammet Missionärer inrättats inom SKM:s utlandsprogram. Här samlas den ideologiska basen för missionärens roll inom SKM. Det ligger inom delprogrammets ansvarsområde att bl.a. arbeta fram en policy för missionärerna.

Samverkan i mission innebär emellanåt ett delande av svårigheter, inte minst när det gäller frågan om missionärer och deras roll. Följande två exempel kan få belysa detta:

¨ När Lutheran Mission Cooperation bildades 1998 av ELCT och dess utländska partner, initierade man en gemensam planeringsprocess. Den innebar bl.a. att ELCT skulle planera och prioritera sina behov och bedöma och placera i prioritetsordning sina behov av missionärer innan de presenterades för utländska partner. I avvaktan på en sådan prioritering beslöt SKM och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) att vänta med att rekrytera till nya tjänster. Denna process skulle vara avklarad till årsmötet 1999 och gälla från och med 2000. Man har inte lyckats med detta, och därför har inga rekryteringar för utresa under 1999 till Tanzania kunnat göras.

¨ Etiopien är ett land med djupa interna konflikter och i krig med Eritrea. Det återverkar på EECMY och ligger bakom den aktuella språkkonflikten i kyrkan, vilken starkt påverkar partnerrelationen till bl.a. SKM, Lutherhjälpen och EFS. Dessa konflikter skapar också stora svårigheter för de anställda inom kyrkan och för utsända missionärer. För närvarande är det svårt att få arbetstillstånd för missionärer i Etiopien. Myndigheterna vill att kyrkan skall registrera sitt utvecklingsarbete som en lokal frivilligorganisation, medan kyrkans ledning hävdar att man är registrerad som en inhemsk kyrka sedan 1959. Regeringen har svarat med att inte utfärda arbetstillstånd för utländska medarbetare, vilket för närvarande gör det svårt att planera missionärsinsatser i Etiopien.

Huvudprogram Sverige

SKM SKALL GENOM INFORMATION, UTBILDNING OCH OPINIONSBILDNING FÖRMEDLA KUNSKAP OM, SKAPA ENGAGEMANG FÖR OCH SAMLA IN PENGAR TILL KYRKO- OCH FÖRSAMLINGSUTVECKLING, TEOLOGI OCH REFLEKTION, HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, UTBILDNING FÖR FÖRÄNDRING SAMT MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. SKM SKALL ARBETA FÖR ETT ÖMSESIDIGT KUNSKAPS- OCH ERFARENHETSUTBYTE MELLAN INTERNATIONELLA SAMARBETSPARTNER OCH STIFT OCH FÖRSAMLINGAR I SVERIGE SAMT VERKA FÖR ETT ÖKAT INTERNATIONELLT ENGAGEMANG INOM SVENSKA KYRKAN. SKM SKALL STIMULERA TEOLOGISK REFLEKTION I SVENSKA KYRKAN KRING FÖRSAMLINGENS UPPDRAG I MISSION LOKALT OCH GLOBALT.

Delprogram Kommunikation och media

Inom detta delprogram sker arbete för att öka kunskapen om och intresset för SKM:s arbete i församlingar och grupper och hos enskilda. SKM driver frågor och lyfter fram värderingar som är viktiga för missionen inom kyrkan och i samhället, förmedlar kunskap och erfarenheter från det internationella arbetet samt utarbetar strategier för att tydliggöra och profilera SKM:s verksamhet.

Två nya videoprogram har producerats: Svenska kyrkans mission – en presentation visar korta glimtar ur SKM:s historia och världsvida engagemang utifrån de prioriterade områdena; ett program om Turid Apelgårdh, missionär i Indien.

Tidningen Mission har utkommit med fyra nummer, varav tre uppmärksammade SKM:s 125-årsjubileum. Tidningen Missions Uppdraget utkom fyra gånger under året och distribuerades till ombud, präster och andra.

Årets adventskalender om en tidsresa i Födelsekyrkan i Betlehem lades bl.a. in på SKM:s hemsida med amimerade bilder att öppna varje dag. På hemsidan har också material från partnerkonsultationen lagts in, liksom pressmeddelanden och material till ombuden. Tidningen Mission presenteras där fortlöpande med några artiklar och en beställningsfunktion.

Utställningen Tulay om Filippinerna och SKM har varit mycket efterfrågad och har dokumenterats för att läggas in på hemsidan

Journalisten Agneta Lagerkrantz (Svenska Dagbladet) gjorde en uppmärksammad reportageresa till Hongkong och Kina i september, vilken resulterade i en artikelserie i Svenska Dagbladet. Resan hade förberetts med hjälp från SKM och företogs i Hongkong och Kina tillsammans med SKM-missionär i Hongkong som delade med sig av kunskaper och kontakter.

Delprogram Folkbildning och utbildning

Under året har ökad samverkan skett med Lutherhjälpen och Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) genom t.ex. gemensam utbildning av kontraktsombud och gemensamma arbetskonferenser och utbildningsresor. Tillsammans med Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) Mellansverige genomfördes en utbildningsresa till Latinamerika strax efter orkanen Mitch härjningar.

Arbetet med ny struktur för att stärka ombudsorganisationen har pågått under hösten i en grupp med nämnderepresentanter från SKM, Lutherhjälpen, SKUT, ombud från respektive organisation, kanslipersonal samt observatörer från EFS.

Lutherhjälpens och SKM:s representantskap i april samlokaliserades till Söderledskyrkan i Stockholm, då förhandlingar, måltider, program och gudstjänster var gemensamma.

Under hösten har ett arbete påbörjats som syftar till att omvandla stipendieprogrammet Ung i den världsvida kyrkan till ett utbytesprogram.

I det strategiska arbetet läggs en ökad tonvikt på att utveckla kontakterna med stiften, både förtroendevalda och stiftskanslierna, för att därigenom stödja stiften i uppgiften att främja församlingarnas missionsengagemang.

Delprogram Insamling

Det totala insamlingsresultatet för 1999 blev nära 60 miljoner kronor. Varken årets budget på 68,675 miljoner eller förra årets resultat på 61 miljoner uppnåddes. Anledningen är framför allt att intäkterna från testamenten minskade.

Emellertid ökade gåvorna från de enskilda givarna med 90 procent, projektgivandet fördubblades och intäkterna från rikskollekter ökade. Det visar på ett stort förtroende för missionens verksamhet bland givare och i församlingar.

Missonsinsamlingen hade temat Låt din vilja ske och belyste begreppet mission: vad det var från början, vad det är i dag och kommer att vara i morgon. Konkreta exempel var hämtade från Sydindien och Sydafrika. Det totala insamlingsresultatet för Missionsinsamlingen blev lika högt som 1998, nästan 26 miljoner kronor, och 1 100 nya givare registrerades.

Målet för jubileumsinsamlingen var 2 miljoner kronor, vilket uppnåddes. Ett sånghäfte med Sommarens vackraste psalmer och annat material togs fram för användning i församlingarna.

Tillsammans med sex andra organisationer genomförde SKM en ekumenisk millennieinsamling med temat 24 timmar för fred, i syfte att erbjuda kollektändamål för kyrkornas nyårsfirande och att lyfta fram organisationernas fredsarbete runtom i världen.

Delprogram Opinionsbildning

SKM har under året bedrivit opinionsbildning huvudsakligen i två frågor: de fattiga ländernas skulder och internationell handel. I dessa frågor har SKM valt att stärka samarbetet i det civila samhället i stället för att ha en egen profil.

Tillsammans med de övriga 73 svenska organisationerna i koalitionen Jubel 2000 – med avskrivning av de fattigaste ländernas skulder som mål – har SKM påverkat den svenska regeringens hållning i förhållande till både bilateral och multilateral skuldavskrivning. Ett positionspapper utarbetades under våren, och ett möte med den svenska regeringen ägde rum.

Samarbetet mellan de nordiska Jubel 2000-kampanjerna har stärkt och lett till
gemensamma aktioner. Höjdpunkten i kampanjen var en tågresa till Köln i juni, där G8-ländernas ledare möttes för att fatta beslut om skuldavskrivning. Beslutet visade att den internationella Jubel 2000-rörelsen haft ett starkt inflytande. Resan blev en lärorik upplevelse för deltagarna och en förnyelse av opinionsbildningsarbetet. Den massmediala uppmärksamheten var betydande, både i Sverige och i Tyskland.

Eftersom målet – avskrivning av de fattigaste ländernas skulder – inte är uppnått har SKM beslutat att delta i det nätverk som arbetar vidare med frågorna efter kampanjens slut i januari 2000.

SKM har deltagit i utvecklandet av både föreningen och aktiebolaget Rättvisemärkt. Dessa har under året haft ekonomiska och organisatoriska svårigheter, som emellertid har retts ut på ett tillfredsställande sätt. I framtiden blir det avgörande i vilken mån de grundande organisationerna är beredda att i sina egna led verka för ökad konsumtion av rättvisemärkta produkter och för höjd medvetenhet om den globala handelns betydelse för fattiga människor.

I både kyrkliga och icke-kyrkliga sammanhang har SKM också medverkat med seminarier, föredrag, debatter och artiklar i frågor om global rättvisa och globalisering samt spridit information via stiften och sin hemsida och deltagit i internationella konferenser om dessa frågor.

Huvudprogram Analys, policy och påverkan

Under året har SKM beslutat inrätta ett nytt huvudprogram, där arbetet med analys, policy och påverkansarbete samlas. Många frågor låter sig inte bäst bearbetas utifrån de geografiska avgränsningar som utgör grunden för de två tidigare huvudprogrammen. Ett fördjupat arbete med omvärldsanalys och bearbetning av frågeställningar som är gemensamma för utlands- och sverigearbetet behöver komma till stånd. Dessa frågor relaterar såväl till grundläggande frågor om missionssyn och kyrkans roll i samhället som till SKM:s bärande principer, arbetsmetoder och prioriterade områden.

Arbetet med att skapa strukturer och former för detta huvudprogram har inletts.

3 Verksamhetsåret i korthet

SKM 125 år

Redan tidigt bestämdes att SKM:s 125-årsfirande skulle ske på ett lågmält sätt och ingå i den ordinarie verksamheten under året. De två länder där SKM först började sitt arbete, Sydafrika och Indien, uppmärksammades i tidningen Mission och en ny profilvideo togs fram. Förre direktorn för SKM, biskop emeritus Tore Furberg, presenterade under året en kort, intresseväckande och humoristisk översikt över SKM:s 125 år vid representantskapet, på kyrkomötet och på många andra håll i landet.

Kyrkomötet gav SKM tillfälle att informera om sin verksamhet och inspirera till fortsatt engagemang, inte minst vid ett kvällsprogram på Sigtunastiftelsen med rubriken Mission är relation, solidaritet och glädje!, där bl.a. dåvarande statssekreteraren för internationellt utvecklingssamarbete, Mats Karlsson, och sånggruppen FJEDUR medverkade.

Firandets höjdpunkt var förlagt till Uppsala den 22-26 september, då missionsseminarium, gemenskapsdagar för SKM:s missionärer och en arbetskonferens för stiftsmissionsråden samordnades. Då medverkade bl.a. representanter från Indien och Peru.

Rådslag om mission

I mars genomfördes en konsultation. Rådslag för mission, med nio internationella gäster, inbjudna från samarbetskyrkor och organisationer. Samtidigt höll Lutherhjälpen en motsvarande konsultation inom ramen för sitt Framtidssamtal om internationell diakoni. Konsultationerna blev mycket lyckade, och många talade om det öppna samtalsklimatet.

Rådslag för mission, som pågått under 1989-99, har syftat till att ge ett brett underlag för beslut om SKM:s framtida verksamhet. Bland annat har ett material med samtalsfrågor sänts till stiftsmissionsråden. Synpunkter har kommit in både från stiftsmissionsråd och från enskilda församlingars kyrkoråd.

Programmet inleddes med två gemensamma introduktionsdagar, där bl.a. ärkebiskopen presenterade visioner inför det nya årtusendet och de nyss hemkomna stipendiaterna gav glimtar och upplevelser från sin tid utomlands. En eftermiddag besökte gästerna i grupper fyra olika församlingar i och runt Uppsala.

SKM:s ordförande Jonas Jonson inledde konsultationerna med att tala om utmaningar för mission och diakoni utifrån den nya kyrkoordningen. Inom ramen för SKM:s program samtalade man om missionsbegreppet; hälsoarbete, mänskliga rättigheter och utbildning som tecken på Guds rike; ekumeniska perspektiv globalt och lokalt; religionsmöte; utbyte av missionärer och lokal resursmobilisering. Alla pass inleddes med att någon av gästerna tog fram olika perspektiv och frågeställningar som därefter diskuterades i grupper. Sista dagen diskuterades frågan om vänstift och vänförsamlingar.

Andra frågor för diskussion var den teologiska bearbetningen om sambandet mellan mission och diakoni, hur en helhetssyn på hälsa kan få tydligare genomslag i arbetet och hur kyrkans själavård relaterar till psykisk och andlig hälsa, om etnisk och kyrklig identitet samt vår tids vilsenhet och brist på bärande grundvärderingar i samhällsgemenskapen. Det ekumeniska samarbetet betonades starkt liksom missionärer som ett tecken på den världsvida kyrkan. SKM uppmanades att arbeta mer med former och strukturer för utbyte och vänstifts- och vänförsamlingskontakter, för att undvika nya former av beroende. Frågan om pengaöverföring i relation till andra former av delande av resurser diskuterades, liksom frågan om förhållandet mellan religionsmöte och vittnesbörd.

Materialet från konsultationen har presenterats i en gemensam rapport för SKM och Lutherhjälpen. Vid ett gemensamt sammanträde med de båda nämnderna i november presenterades ett första utkast till gemensam riktlinjetext, som skall utgöra en plattform för Svenska kyrkans internationella arbete och kompletteras med avsnitt som särskilt relaterar till SKM respektive Lutherhjälpen. Arbetet med riktlinjerna kommer att slutföras under första hälften av år 2000.

Församlingsinstruktioner

Den nya kyrkoordningen ser mission som en tydlig del av varje församlings grundläggande uppgift. Församlingarna skall i sin församlingsinstruktion formulera hur man avser att fullgöra sin uppgift.

SKM medverkar i arbetet på nationell nivå med att stödja stift och församlingar i förberedelserna i form av ett projekt i samarbete med stiften och SKS. Ett fördjupande material om mission utarbetas, och erfarenheter från det internationella arbetet uppmärksammas och förs in i det gemensamma arbetet. På så sätt hoppas SKM kunna stimulera till en fördjupad missionsteologisk reflektion i församlingarna och till att tydliggöra sambanden mellan hela den världsvida kyrkans missionsuppgift och det lokala arbetet i Svenska kyrkans församlingar.

Svenska teologiska institutet (STI) i Jerusalem

Under en stor del av 1999 har STI-fastigheten vid Profeternas gata i västra Jerusalem varit en byggarbetsplats. Den av nämnden beslutade genomgipande renoveringen och ombyggnaden av den gamla 1800-talsfastigheten har genomförts. Arbetet tog längre tid än beräknat och blev därmed också något dyrare än budgeterat, huvudsakligen beroende på svårigheten i att kunna förutse vad det skulle innebära att röra ett gammalt hus i Jerusalem.

Resultatet av renoveringen är mycket gott och arbetet har gett betydligt mer ändamålsenliga och fräscha lokaler. Trots förseningen har höstens planerade kurser kunnat genomföras. Under hela året har STI marknadsförts intensivt som en resurs för hela kyrkan, något som lett till att år 2000 är fullbokat. Ett samarbete med Svenska kyrkans utbildningscentrum om kursadministration och marknadsföring i Sverige har inletts. I augusti tillträdde en ny biträdande direktor som fr.o.m. den 15 december är ordinarie direktor.

Under året har SFRV förvärvat fastigheten från Stiftelsen Svenska Kyrkans Mission. Även i fortsättningen kommer dock fastigheten att användas för sitt ursprungliga ändamål och drivas inom ramen för SKM:s verksamhet och budget.

4 Framåtblickar

Rådslag om mission har i hög grad präglat verksamheten under 1999. Samtal har pågått bland missionsvänner, ombud och församlingar, och en konsultation med
representanter för internationella samarbetspartner har genomförts. Nämnden har påbörjat ett eget intensivt samtal om idé- och policyfrågor med sikte på SKM:s framtida verksamhet. Processen har ägt rum parallellt och delvis tillsammans med Lutherhjälpen och har resulterat i ett utkast till ett gemensamt dokument, som tydligt visar den framtida inriktningen för SKM:s och Lutherhjälpens arbete. Denna inriktning tar sin utgångspunkt i förståelsen att Guds mission innefattar både individer och samhällen och att vittnesbörd, tjänst och gemenskap hör samman. SKM:s och Lutherhjälpens arbete är insatt i detta större sammanhang, som delar av Svenska kyrkans sätt att svara mot sin kallelse.

Som delaktiga i Guds mission ansvarar SKM och Lutherhjälpen för skilda uppgifter utifrån de instruktioner, mandat och den arbetsfördelning som kyrkomötet har fastställt. SKM:s uppdrag är att stödja lokala, självständiga kyrkor i deras kallelse till mission. Tyngdpunkten i verksamheten ligger på samarbete med kyrkor och ekumeniska organisationer och nätverk. Hur dessa utformar sitt arbete avgörs i hög grad av det samhälle i vilket de verkar och av vilka prioriteringar de gör utifrån sin förståelse av missionsuppdraget i sin helhet.

När SKM utvecklar sitt arbete handlar det mycket om att finna former och metoder för att synliggöra och stärka relationerna mellan kyrkorna. Utvecklingen pekar på en fortsatt perspektivförskjutning, från ett ensidigt givande till ett ömsesidigt delande. Kyrkorna som delar av Kristi kyrka är beroende av varandra, och detta behöver få konkreta uttryck. Formuleringen dela liv, dela tro och dela resurser, som är preliminär titel på ett kommande studiematerial, försöker fånga ett förhållningssätt. Ett fortsatt och fördjupat studium och samtal kring detta är avgörande för att vi skall komma vidare och resultera i både förändrade attityder och förhållningssätt och i faktiska handlingsplaner.

Därför behöver det internationella missionsarbetet fortgående integreras i Svenska kyrkans ordinarie arbete på alla nivåer, såväl nationellt som i stift och församlingar. Från och med år 2000 uttrycker kyrkoordningen tydligt att mission är varje församlings uppgift. I och med detta får SKM utökad uppgift att bidra med tolkningar och erfarenheter från systerkyrkor i förståelsen av det vidgade missionsbegreppet, både nationellt och internationellt. Gränsen mellan lokalt och globalt blir mindre tydlig. Den globala kyrkan finns närvarande i de flesta lokala kyrkor och församlingar, också i Sverige.

Behovet av närhet och direktkontakt mellan församlingar och stift i Svenska kyrkan och andra kyrkor stimuleras idag bl.a. av ökad rörlighet. Det är lättare att fysiskt mötas, även om det fortfarande oftast sker på våra västerländska villkor, då det är vi som har de ekonomiska resurserna för resor.

Kyrkomötet har givit SKM i uppdrag att ”samordna Svenska kyrkans församlingars missionsengagemang” och utmanar därvid SKM att finna nya modeller för att kanalisera engagemang och aktiviteter, som inte äventyrar helheten och sammanhållningen eller avtal och långsiktiga överenskommelser med partner. Ett fortsatt arbete med att utveckla vänstifts- och vänförsamlingskontakter hör till de angelägna uppgifterna. Vid årets internationella policykonsultation var detta en av de punkter som särskilt underströks av de internationella deltagarna. SKM uppmanades att arbeta fram tydliga ramar för utbytesverksamhet så att nationell nivå hålls samman med stifts- och församlingsnivå. Det är också angeläget att ytterligare markera missionärers och stipendiaters knytning till sina stift och församlingar, som ett uttryck för kyrkosamverkan och som en sida av relationerna mellan vänstift och vänförsamlingar.

Den kompetens och kunskap av olika slag som SKM har förvärvat under sin 125-åriga existens är imponerande. För att den inte skall förskingras är det angeläget att SKM försäkrar sig om system och strukturer som både bibehåller och ökar såväl kompetens som kunskap. Det nyinrättade tredje huvudprogrammet för analys, policy och påverkan innebär möjligheter till detta. De sex prioriterade områden som SKM har fastlagt kommer därigenom att bearbetas och konkretiseras tydligare i anslutning till det övergripande policydokumentet. På samma sätt innebär inrättandet av delprogrammet Missionärer inom utlandsprogrammet att ett särskilt arbete skall göras i syfte att fastställa policy för missionärerna och arbetet med missionärer. Dagens teknik underlättar en snabb och kontinuerlig samverkan med partner när det gäller analys och policyarbete. Möjligheterna är samtidigt en utmaning till de mera traditionella arbetsformerna, som det finns anledning att utveckla.

SKM:s verksamhet finansieras huvudsakligen genom frivilligt insamlade medel. Därför är det avgörande för framtiden att SKM utarbetar metoder som stimulerar både enskilda, församlingar och grupper till ett regelbundet och självklart delande/givande. Ett intensifierat arbete med finansieringsfrågan i hela dess bredd har påbörjats. Jerusalemsinsamlingen bland de första kristna får vara ett riktmärke i detta arbete: ”Meningen är ju inte att andra skall få det bättre och ni få det svårt. Nej, det är en fråga om jämvikt; nu skall ert överflöd avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras överflöd skall avhjälpa er brist, så blir det jämvikt,” (2 Kor 8:13-14).

5 Nämndens ledamöter och ersättare

Ordinarie ledamöter

Biskop Jonas Jonson, ordförande, läkare Peter Iveroth, komminister Pernilla Myrelid, 1:a vice ordförande, lektor Sven Janson, sjukskötare Timmy Leijen, politiskt sakkunnige Peter Weiderud, 2:e vice ordförande (t.o.m. 10 juni), vårdlärare/konsult Jill Kennedy Fransson (fr.o.m. 11 juni), internationell sekreterare Inger Aasa-Marklund, (2:a vice ordförande fr.o.m. 22 september), docent Sten Jagell och kyrkoherde Ulf Sjögren.

Ersättare

Biskop Lars-Göran Lönnermark, kontraktsprost Börje Finnstedt, agronom Lars-Olof Bårström, landstingsrådssekreterare Annette Lundquist Larsson, vårdlärare/konsult Jill Kennedy Fransson (t.o.m. 10 juni), montessorilärare Marija Kogler-Johnsson (fr.o.m. 11 juni), konsthantverkare Elisabeth Ganestål, leg. psykolog Helena Lind, lektor Anita Diehl och läkare Astrid Fjellström.

Nämnden har sammanträtt den 20 januari, 2 mars, 14 april, 22 september och 25 november.

Nämndens ordinarie representant i förvaltningsdelegationen är Sven Janson med ersättare Peter Iveroth.

Nämndens representant i Pakistankommittén är Helena Lind.

6 Resultatanalys 1999

Intäkter

Som intäkter redovisas de medel som inflyter till verksamheten under redovisningsperioden. De totala intäkterna i verksamhetsområdet uppgår för 1999 till 158 507 tkr (112 836 tkr) att jämföra med budgeterade 110 946 tkr.

Kollekter, gåvor och bidrag

En för verksamhetsområdet mycket viktig intäktskälla är de kollekter som tas upp i Svenska kyrkans församlingar, de enskilda gåvor som ges och de testamenten som upprättas till förmån för verksamheten. Under 1999 har dessa totalt uppgått till 61 533 tkr (61 352 tkr) mot budgeterade 68 345 tkr. Om man tittar lite djupare finner man följande fördelning av de insamlade medlen:

	Utfall 1999	Budget 1999	Utfall 1998
Gåvor och kollekter, ej rikskollekter	33 659 tkr	35 625 tkr	29 451 tkr
Rikskollekter	16 306 tkr	14 000 tkr	16 028 tkr
Testamenten	10 056 tkr	16 250 tkr	13 952 tkr
Externt förvaltade stiftelser	434 tkr	700 tkr	245 tkr
Internt förvaltade stiftelser	1 076 tkr	1 770 tkr	1 675 tkr

Det totala insamlingsresultatet ligger i nivå med föregående år. Avvikelser hittar vi i gåvor och kollekter, ej rikskollekter, där utfallet varit 4 208 tkr högre än föregående år och testamenten där resultatet är 3 896 tkr lägre enligt samma jämförelse. Mot budget förstärks dessa differenser ytterligare. Testamentsnivån, som alltså avviker såväl mot budget som föregående år, pekar på den stora osäkerhet som råder beträffande denna intäktskälla. Generellt kan man ändå betrakta insamlingsresultatet som acceptabelt med hänsyn till att slutresultatet motsvarar föregående år. Trenden har varit vikande över de senare åren och vidare analysarbete är nödvändigt. Ansträngningar är nödvändiga vad gäller nyrekrytering av givare om insamlingsnivån skall kunna upprätthållas framgent.

Ett arbete med att finna tydliga definitioner avseende vad som skall räknas som insamlade medel och inte skall inledas. Det är av stor vikt att ha tydliga definitioner för att kunna skapa tillförlitliga jämförelsedata som grund för analys och uppföljning av insamlingsverksamheten och bas för eventuella åtgärder.

Kyrkofondsanslag

Kyrkofondsanslaget som redovisas i verksamhetsområdet uppgår till 3 200 tkr (3 200 tkr) vilket motsvarar budget. Anslaget är en utfördelad andel av SFRV:s allmänna kyrkofondsanslag. Det fördelas till verksamhetsområdet som ett uttryck för styrelsens och kyrkomötets vilja att i ökad utsträckning bistå nämndens begäran om ökande andel kyrkofondsfinansiering av kanslikostnaderna. Nämnden uttrycker för sin del att ambitionen är att senast år 2005 uppnå full kostnadstäckning av kanslikostnaderna. Denna utveckling skulle enligt nämndens uppfattning innebära en mer likabehandling mellan den nationella verksamhet som riktar sig mot Sverige respektive utlandet. Samtidigt skulle det också innebära en tydlighet över att insamlade medel direkt finansierar kyrkans internationella åtaganden.

Sidaanslag

Under 1999 har Sidaanslag om totalt 26 137 tkr (33 950 tkr) intäktsförts. Detta kan jämföras med budgeterade 32 521 tkr. Sidaanslaget relaterar till omfattningen av genomförda Sidafinansierade insatser vilka under 1999 varit lägre än planerat. Detta förklarar hela den avvikelse mot budget om 6 383 tkr som kan utläsas i rapporten. En annan aspekt är de förändrade riktlinjer som Sida arbetar efter vilka i viss utsträckning kringskurit möjligheterna till Sidafinansiering inom Svenska kyrkans missionsarbete. Sida har under 1999 till följd av utgiftstaket också minskat möjligheterna till tilläggsansökningar, men uttrycker samtidigt ett stort förtroende för Svenska kyrkans arbete.

Övriga anslag

Under rubriken övriga anslag redovisas huvudsakligen anslag som erhållits från Stiftelsen Svenska kyrkans mission. Från stiftelsen har under året erhållits 25 139 tkr (301 tkr) vilka utgör realisationsvinst vid försäljning av fjällstugan i Klövsjö om 334 tkr och finansiering av överföringen av fastigheten Svenska teologiska institutet i Jerusalem, STI om 24 805 tkr. Totalt redovisas 25 573 tkr (4 237 tkr) mot budgeterade 4 015 tkr.

Netto kapitalförvaltning.

Under 1999 har en rekordavkastning på förvaltat kapital uppnåtts. Aktieportföljen har givit en avkastning på 98 procent och även övriga värdepapper har avkastat över förväntan. Totalt har detta resulterat i ett redovisat finansiellt netto om 41 576 tkr (9 990 tkr) vilket är en avvikelse om 38 726 tkr i förhållande till budgeterade 2 850 tkr. Resultatet är, förutom en konsekvens av god avkastning, naturligtvis också ett resultat av storleken på det förvaltade kapitalet.

Kostnader

Verksamhetsområdets kostnader uppgår för 1999 till totalt 100 037 tkr (106 129 tkr) att jämföra med budgeterade 112 046 tkr.

Lämnade anslag

Lämnade anslag har uppgått till 50 480 tkr (61 792 tkr), en avvikelse i förhållande till budgeterade 56 819 tkr om 6 339 tkr. Orsakerna till avvikelsen är flera, nämligen:

¨ att återrapportering från partnerorganisationer uteblivit, brustit eller inte levererats i tid,

¨ att projekt har försenats i förhållande till uppgjord planering,

¨ att projektansökningar inte har kommit in i den omfattning som beräknats,

¨ att vakanser och hög arbetsbelastning har förhindrat att vidare steg kunnat tas i genomförandefasen, bland annat i kontakter med partner avseende de ovanstående punkterna.

Grundläggande och generella orsaker, som ofta utgör den bakomliggande faktorn till ovanstående punkter, är problem i de regioner inom vilka arbetet finns representerat. Exempel på detta är den politiska oron och krigssituationen mellan Etiopien och Eritrea. Ett annat är de interna problemen inom kyrkorna i Etiopien och Tanzania.

Personalkostnader

Personalkostnaderna har under 1999 uppgått till 18 514 tkr (15 485 tkr). Personalkostnader redovisar en avvikelse i förhållande till budgeterade 22 753 tkr om 4 239 tkr. Generella orsaker till avvikelsen kan sammanfattas i följande tre punkter, nämligen:

¨ att den schablon som används för beräkning av personalkostnaderna varit för hög i förhållande till utfallet, bland annat med anledning av osäkerhet kring kostnaderna för ett nytt kollektivavtal och att schablonberäkning sker avseende planerade nyrekryteringar,

¨ att rekryteringar av missionärer har försenats eller skjutits upp till följd av att tjänster inte definierats av partner eller att lämpliga kandidater inte kunnat hittas,

¨ att missionärers anställningstid har förkortats och/eller förhållandet mellan kandidattid och missionärstid eller utlandsvistelsetid och Sverigevistelsetid har förskjutits. Inte minst som en konsekvens av oroligheter inom de regioner i vilka SKM finns representerat.

Vad gäller personalkostnaderna föreligger delvis samma förklaringar till avvikelsernas orsaker som för lämnade anslag. Rekryteringarna uteblir eller försenas till följd av utvecklingen av arbetssituationen i mottagarlandet.

Förtroendevalda

Kostnaderna för förtroendevalda har under 1999 uppgått till 10 tkr (203 tkr) och avser arvode till nämndens ledamöter. Budget för året var 70 tkr. Avvikelserna mot budget och föregående år förklaras till sin helhet av förändrad hantering avseende kontering av kostnader i redovisningen. De högre nivåerna i budget och utfall 1998 innehåller resor för nämnd och ombud vilka under 1999 redovisats som de resekostnader de är.

Uppdragstagare

Under rubriken redovisas kostnader om totalt 309 tkr (532 tkr) mot budgeterade 1 040 tkr. Av kostnaderna utgör 100 tkr stöd till kampanjen Jubel 2000 – en skuldfri start för en miljard människor. Den förhållandevis stora avvikelsen mot budget har sin förklaring i budgeterade kostnader för insamlingsarbete. Sådant arbete har under året bedrivits, men kostnaderna har varit av annan art än under vilka de budgeterats.

Varukostnader

Som varukostnader redovisas för 1999 sammanlagt 246 tkr (81 tkr). Avvikelsen mot budgeterade 7 tkr är 239 tkr. Beloppet är nettot av ”interna inköp” och ”intern försäljning”. Intern försäljning består huvudsakligen av bidrag från andra verksamhetsområden. Dessa bidrag uppgår till totalt 313 tkr. Exempel på bidrag kan vara då samutnyttjande med Internationell diakoni sker av den personal som verksamhetsområdet har i utlandet. Interna inköp avser huvudsakligen kostnader som fördelats på liknande sätt från andra verksamhetsområden, den enskilt största är för Internationell mission/SKM de inköp som sker från Trycksaksenheten på Svenska kyrkans information. Tjänster köps exempelvis från denna vad avser trycksaksproduktion i information och insamling.

De kostnader som avser erhållna och lämnade bidrag från annat verksamhetsområde skall normalt inte hanteras under denna rubricering i resultaträkningen. Istället skall de redovisas under rubriken ”disponerade medel från annat VO” (se nedan).

Övriga kostnader

Totalt redovisas övriga kostnader om 9 934 tkr (7 417 tkr) att jämföra med budgeterade 10 337 tkr. Rubriken övriga kostnader är omfattande. Här döljer sig kostnader för resor, trycksaksproduktion, distribution, konsultkostnader m.m. Några av de mer signifikanta kostnaderna är:

Kostnadsslag	Utfall 1999	Budget 1999	Utfall 1998
Resor	1 809 tkr	1 824 tkr	972 tkr
Annonsering	546 tkr	364 tkr	580 tkr
Layout/originalframställning	231 tkr	512 tkr	232 tkr
Tryckkostnader	3 445 tkr	2 469 tkr	2 670 tkr
Porto	868 tkr	1 336 tkr	1 111 tkr
Främmande tjänster	810 tkr	466 tkr	561 tkr
Främmande tjänster, internt	702 tkr	271 tkr	13 tkr

Många av dessa kostnader relaterar till insamlingsarbetet och skall ställas i relation till insamlingsresultatet. I en jämförelse mellan utfall 1999, budget och utfall 1998 kan man konstatera att kostnaderna ligger förhållandevis väl till mot budget men generellt sett högre än föregående års utfall. Kostnaderna som redovisas under rubriken hör huvudsakligen hemma inom Sverigearbetet med information, 2 123 tkr (1 950 tkr), insamling, 4 012 tkr (3 371 tkr) och folkbildning/opinionsbildning 849 tkr (920 tkr).

Vad avser ”främmande tjänster internt” är kostnaderna relaterade till kapital- och likviditetsförvaltning samt testaments- och valutahantering. Detta är tjänster som hanteras inom Kyrkans Hus AB och står i relation till omfattning och resultat vilket i kombination med förändrade principer för debitering förklarar den stora avvikelsen mellan respektive års utfall.

Avskrivningar

Inom verksamhetsområdet har avskrivningar gjorts till ett belopp om 333 tkr (0 kr). Avskrivningen relaterar i sin helhet till fastigheten Svenska teologiska institutet i Jerusalem som skrivs av efter en plan på 50 år (2 procent). Fastighetens bokförda restvärde per 1999-12-31 är 33 304 tkr varav 8 637 tkr avser ombyggnad under året.

Räntekostnader

Räntekostnaderna uppgår till 39 tkr (0 kr) och fördelar sig mellan räntekostnader för pensionsskuld om 27 tkr och räntekostnader för fastigheten i Jerusalem om 12 tkr.

Utfördelade kanslikostnader

Under 1999 har 21 020 tkr (20 710 tkr) fördelats från SFRV:s gemensamma kansli. Detta motsvarar budgeterade kostnader. Som framgår av kommentarer under rubriken ”kyrkofondsanslag” är nämndens inställning att verksamhetsområdets kanslikostnader senast år 2005 skall vara fullfinansierade via kyrkofondsanslag (från och med 2000-01-01 kallas dessa anslag ”nationell finansiering”).

Disponerade medel från annat VO (verksamhetsområde)

Under rubriken redovisas ett utfall om -848 tkr (-90 tkr). Beloppet utgör huvudsakligen finansieringsstöd från andra verksamhetsområden vad avser utlandspersonal som samutnyttjas. Under året har sådant stöd växelvis bokförts under rubriken och under ett konto som kopplas till varukostnader. Den korrekta hanteringen är redovisning under denna rubrik och under år 2000 kommer fullständig övergång till denna hantering att ske.

Dispositioner

Dispositioner avslutar resultaträkningen och innehåller förändringar av för verksamheten balanserade (reserverade eller undanlagda) medel. En vanlig typ av dispositioner är att medel som tidigare erhållits för ett särskilt ändamål ianspråktas eller att medel som erhållits under perioden avsätts. Förändringen sker i såväl resultat- som balansräkningen och ett ianspråktagande i resultaträkningen motsvaras av en minskning av reserverade medel på balansräkningen. På samma sätt motsvaras en avsättning i resultaträkningen av en ökning av medel på balansräkningen. Ianspråktaganden har ett negativt tecken och avsättningar ett positivt tecken i resultaträkningen. Inom SFRV:s redovisning förekommer förändringar inom kategorierna bundet eget kapital, tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel, verksamhetsdestinerade medel respektive fria ändamålsdestinerade medel.

Förändring tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel

En nettoförändring (ökning) av för Internationell mission/SKM ändamålsdestinerade medel om 26 738 tkr (-419 tkr) redovisas. Förändringen motsvaras av ianspråktaganden av tidigare reserverade medel om 1 575 tkr och avsättningar under året om 28 313 tkr. Avsättningen relaterar huvudsakligen till SFRV:s förvärv av fastigheten Svenska teologiska institutet i Jerusalem. Det faktum att verksamhetsområdets tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel ökat till följd av detta förvärv beror på att fastigheten finansieras med verksamhetsområdets medel och dessa binds fram till dess att en eventuell avyttring sker.

Förändring verksamhetsdestinerade medel

En nettoförändring om -466 tkr (-1 445 kr) är resultatet av 1999 års verksamhet. Ianspråktagandet avser huvudsakligen tidigare reserverade medel för insatser kring lokal kapacitetsuppbyggnad bland partner i Indien.

Förändring fria ändamålsdestinerade medel

Förändringen av fria ändamålsdestinerade medel innehåller sådana medel över vilka inga inskränkningar om användandet föreligger annat än att användning skall ske i verksamhet som bedrivs av det styrorgan under vilket avsättningen gjorts. Under denna rubrik redovisas bland annat det resultat som uppstår efter det att kostnaderna dragits från intäkterna, och andra nödvändiga dispositioner genomförts. Förändringen under 1999 är 32 198 tkr (8 685 tkr) och består av en avsättning till en prisfallsreserv om 19 828 tkr (5 872 tkr) och det överskott som genererats från årets verksamhet, 12 370 tkr (2 813 tkr).

Prisfallsreserven är en reservation som motiveras genom att en stor andel av resultatet ännu inte realiserats eller att det återinvesterats. Prisfallsreserven bygger på försiktighetsprincipen, för att garantera att inget verksamhetsområde som har del i kapitalförvaltningen skall drabbas av förluster till följd av prisfall på de värdepapper i vilka investeringar gjorts. Den genomförda prisfallsreserven motsvarar 35 procent av det marknadsvärde som aktieportföljen hade per den 31 december 1999.

Balanserade medel

För verksamhetsområdets räkning finns på balansräkningen medel motsvarande 105 362 tkr (46 891 tkr). Av dessa utgör 28 532 tkr (9 179 tkr) frivilliga avsättningar, 15 218 tkr (15 238 tkr) är använda för ideella placeringar och 37 189 tkr (10 450 tkr) är tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel.

Internationell mission/SKM, resultatrapport 1999

	Utfall	Budget	Avvik. kr	Avvik. %	Pro forma
	1999	1999	budget	budget	utfall 1998
Intäkter
Kollekter, gåvor och bidrag	-61 532 664	-68 345 000	-6 812 336	-10%	-61 351 228
Kyrkofondsmedel, allmänt	-3 200 000	-3 200 000	0	0%	-3 200 000
Sidaanslag	-26 137 456	-32 520 840	-6 383 384	-20%	-33 950 168
Övriga anslag	-25 573 065	-4 015 000	21 558 065	537%	-4 236 760
Netto kapitalförvaltning	-41 576 220	-2 850 000	38 726 220	1359%	-9 989 936
Försäljning	-2 350	0	2 350	--%
Övriga intäkter	-485 648	-15 000	470 648	3138%	-107 951
Summa intäkter	-158 507 402	-110 945 840	47 561 562	43%	-112 836 043
Kostnader
Lämnade anslag	50 480 011	56 818 988	6 338 977	-11%	61 791 809
Personalkostnader	18 514 075	22 752 850	4 238 775	-19%	15 485 178
Förtroendevalda	10 143	70 000	59 857	-86%	202 690
Uppdragstagare	308 808	1 039 550	730 742	-70%	532 267
Varukostnader	245 503	7 000	-238 503	3407%	80 836
Övriga kostnader	9 933 720	10 337 460	403 740	-4%	7 416 678
Avskrivningar	333 334	0	-333 334	--%
Räntekostnader	39 361	0	-39 361	--%
Utfördelade kanslikostnader	21 020 000	21 020 000	0	0%	20 710 000
Disponerade medel från annat VO	-847 677	0	847 677	--%	-90 000
Summa kostnader	100 037 278	112 045 848	12 008 570	-11%	106 129 458
Dispositioner
Förändr. tillf. bundna ändamålsdest medel	26 738 320	0	-26 738 320	--%	-418 713
Förändr. verksamhetsdestinerade medel	-465 966	0	465 966	--%	-1 444 610
Förändr. fria ändamålsdestinerade medel	32 197 769	-1 100 000	-33 297 769	-3027%	8 684 885
Summa dispositioner	58 470 123	-1 100 000	-59 570 123	-5415%	6 821 561
Summa Internationell mission/SKM	0	0	0	--%	114 976