Bilaga 12
Svenska kyrkans nämnd för internationell diakoni/
Lutherhjälpen. Verksamhetsområde Internationell diakoni

1 Huvuduppgift

Nämnden för Lutherhjälpen skall samordna Svenska kyrkans församlingars arbete för internationell diakoni.

Härvid har nämnden uppdraget

att representera Svenska kyrkan i frågor som rör internationell diakoni och i detta arbete hävda en kristen människosyn och rättfärdighet,

att svara för Svenska kyrkans insatser utomlands för flyktingarbete och i katastrofarbete,

att svara för Svenska kyrkans insatser, personellt och ekonomiskt i det internationella långsiktiga utvecklingsarbetet,

att stödja insatser inom kyrkosamverkan,

att stärka opinionen i Sverige till förmån för vidgad internationell solidaritet och att i samband härmed arbeta för att ändra orättfärdiga strukturer och främja grundläggande mänskliga rättigheter,

att genom sin ombudsorganisation och på annat sätt förmedla kunskap till församlingar och enskilda om de internationella rättvisefrågorna och den internationella diakonin,

att förmedla kunskaper och erfarenheter från arbetet inom den internationella diakonin till andra organ i Svenska kyrkan,

att insamla, förvalta och fördela medel för nämndens verksamhet,

att svara för rekrytering och utbildning av utomlands placerad personal,

att i biståndssamarbete och opinionsbildning verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.

2 Målredovisning och redovisning av särskilda uppdrag

Jesu liv och verk är grunden för all diakoni, ett tecken på och ett uttryck för Guds kärlek till människan och Kristi närvaro i världen. Diakoni är därför inte bara en moralisk förpliktelse för kyrkan vad gäller samhällets och världens behov utan också ett uttryck för hennes väsen.

Diakoni innebär att identifiera sig med de fattiga och förtryckta, att stå på deras sida i kampen för människovärde, mänskliga rättigheter, utveckling, befrielse och rättvisa. Den måste sträcka sig längre än till katastrof-, bistånds- och insamlingsprojekt och våga utmana de strukturer som cementerar orättvisor, förtryck och omänskliga förhållanden.

Diakonin kämpar för social och ekonomisk rättvisa i ett arbete som bedrivs både hos samarbetspartner och i Sverige. För Lutherhjälpens del är arbetet organiserat i följande tre huvudprogram: Utland, Sverige samt för Analys, policy och påverkan, det sistnämnda inrättat så sent som i november 1999.

Huvudprogram Utland

Inriktningsmål Social utjämning

ATT MÄNNISKOR FÅR MÖJLIGHET TILL SJÄLVKÄNSLA OCH OBEROENDE OCH KAN FÖRSÖRJA SIG SJÄLVA.

Om vi vill närma oss en ökad social utjämning är det viktigt att öka antalet insatser relaterade till lokal resursmobilisering. Dessa inkluderar såväl kapacitetsstärkande insatser som alternativa biståndsformer, t.ex. spar- och kreditprogram i produktiva och inkomstgenererande verksamheter. Lutherhjälpen deltar i några sådana program.

Spar- och kreditprogrammet i Sydafrika har tagit emot en första låneansökan till den nya rand-fonden. Lånet gäller inköp av symaskiner och material till 17 kvinnors nystartade textilföretag.

I Indien väntar flera bra projekt fortfarande på att myndigheterna skall godkänna införsel av medel till rupee-fonden.

I Masase i Zimbabwe har medlemmarnas egen lokala sparkassa för sparande för första gången lämnat lån. En av låntagarna är en kvinnlig småföretagare, som börjat föda upp kycklingar med hjälp av lånet. Två ledamöter från Lutherhjälpens nämnd gjorde under året ett besök i Zimbabwe för att inhämta kunskap om spar- och kreditaktiviteterna.

Då en del lutherhjälpsmedel kanaliseras via centrala organisationer i Genève är det viktigt att där vara med och påverka beslut om hur pengarna skall användas. Handläggaren för lokal resursmobilisering har under året deltagit i seminarier, både som åhörare och som föreläsare, och är nu invald i Ecumenical Church Loan Funds (ECLOF) styrelse.

För att Lutherhjälpen skall få del av nyheter och erfarenheter inom mikrofinansområdet är det viktigt att vara med i nätverk. Under året har dels ett svenskt nätverk med bl.a. Sida, Utan gränser och Forum Syd byggts upp dels ett europeiskt nätverk med flera av medlemmarna i det brysselbaserade ekumeniska nätverket av kyrkliga biståndsorganisationer som relaterar till EU, Association of World Council of Churches related Development Organisations in Europé (Aprodev).

Inriktningsmål Miljöhänsyn

ATT RESURSER ANVÄNDS SÅ ATT MILJÖN BEVARAS FÖR FRAMTIDA GENERATIONER.

Höglandet i norra Etiopien hade 1999 en extremt torr vårperiod. Regnen var dåliga redan under de två föregående åren, men under våren 1999 uteblev de nästan helt. En befolkning vars inkomster till stor del är beroende av djurskötsel drabbas hårt när 75-80 procent av djurbeståndet dör. Djuren behövs också som dragkraft i jordbruket. Den snabbväxande trädluzern som planterades i Washeraprojektet under 90-talet klarade emellertid torkan bra och kunde rädda en del djur.

Torkan föranleder ingen ändring i inriktningen på det långsiktiga utvecklingsarbetet. Det blir tvärtom ännu viktigare att fortsätta arbetet för långsiktigt hållbara lösningar med insatser som markvård, trädplantering, grönsaksodling, potatisodling, ullhantering, mjölkproduktion och fodergräsproduktion.

Miljöarbetet i Mauretanien har fortsatt i elva byar. Man har satt upp vindskydd och planterat träd för att skydda brunnar, hus och vägar från drivande sanddyner. Kvinnogrupper i byarna har fått stöd till små inkomstgenererande projekt.

I Peru har arbetet med ekologisk odling fortsatt. Ett diversifierat småbruk har visat sig bättre än monokulturer som skydd mot skadeinsekter. Skadeinsekternas naturliga fiender används också systematiskt för att hålla deras antal nere.

I Etiopien har Lutherhjälpen finansierat ett seminarium om uthålligt jordbruk. Kenyanska kvinnor undervisade kvinnor från olika delar av Mekane Yesus-kyrkan i Etiopien. Det är meningen att de etiopiska kvinnorna under nästa år ska tillämpa vad de lärt sig samt hålla regionala och lokala seminarier om uthålligt jordbruk. Som ett resultat av tidigare studieresor och seminarier praktiseras nu ekologisk odling i södra, västra och norra Etiopien. Diskussioner om hur man kan ta nödvändiga miljöhänsyn i projekten pågår fortlöpande med Lutherhjälpens handläggare, internationella nätverk och partner i syd.

För att bredda och fördjupa kunskapen om miljöfrågor på Kyrkokansliet har flera utbildningspass om ekologiskt hållbar utveckling och miljökonsekvensbedömningar hållits. Den övergripande frågan om hållbar utveckling handlar slutligen om en rättvis användning av jordens resurser. Lutherhjälpen har ett kontinuerligt ansvar att påminna människor i Sverige om att konsumtions- och produktionsmönstren i den industrialiserade världen skulle, med dagens teknik, kräva att vi hade tillgång till tio planeter om de överfördes till global nivå.

Inriktningsmål Ökad jämställdhet

ATT I UTVECKLINGSSAMARBETET FRÄMJA JÄMSTÄLLDHET MELLAN KVINNOR OCH MÄN SAMT ATT ETT GENDERPERSPEKTIV FÅR GENOMLYSA ALL VERKSAMHET.

Lutherhjälpen har i arbetet för ökad jämställdhet givit fortsatt finansiellt stöd till den arbetsgrupp inom Aprodev som arbetar med könsrollsfrågor i utvecklingssamarbetet, Gender Orientation On Development (GOOD), där genderarbetet från och med år 2000 samordnas inom dess sekretariat av en heltidsanställd handläggare.

Den 13–15 september deltog handläggarna för lokal resursmobilisering respektive för genderfrågor, mänskliga rättigheter samt demokrati i GOOD:s årliga möte med temat A GOOD Look at Micro-credit and Savings and Gender. Mötet ägde rum i England och samlade 40 deltagare: genderansvariga, policyansvariga, teoretiker, ekonomer, forskare och personer som arbetade praktiskt på fältet i mikrokreditverksamhet, bland andra Tapan Kumar Karmaker från RDRS i Bangladesh, en partner till Lutherhjälpen sedan mer än två decennier.

Syftet med konferensen var bl.a. att identifiera mikrokreditprogrammens betydelse för en hållbar utveckling. Frågan om hur mikrokrediterna kan stärka kvinnor på annat sätt än ekonomiskt behandlades också.

När Aprodev senare under hösten upprättade en arbetsgrupp för mikrokrediter fanns sex av deltagarna från konferensen med – bl.a. handläggaren för lokal resursmobilisering – något som förhoppningsvis bidrar till att genderperspektivet finns med i gruppens arbete.

Lutherhjälpen har också under detta år deltagit i referensgruppen för genderfrågor för svenska organisationer som har ramavtal med Sida samt i Frivilligorganisationernas Fond för Mänskliga Rättigheter (MR-fonden) kvinnogrupp, vars arbete även berör genderfrågor.

Inriktningsmål Fördjupat partnerskap

ATT ETT FÖRDJUPAT, ÖMSESIDIGT OCH UTMANANDE PARTNERSKAP SKALL UTVECKLAS.

Som ett led i Framtidssamtalet om internationell diakoni/utvecklingssamarbete, som inleddes 1997, inbjöd Lutherhjälpen representanter för samarbetspartner till en konsultation i mars 1999. Svenska kyrkans mission (SKM) höll en konsultation parallellt, och programmet var delvis gemensamt.

Syftet med konsultationen var att samtala om Lutherhjälpens roll i det framtida utvecklingssamarbetet och hur samarbetet kan se ut. Från svensk sida deltog representanter för nämnden, ombudsrörelsen och kansliet, sammanlagt ca 25 personer. Framtidssamtalet skall mynna ut i en programförklaring för Lutherhjälpens arbete.

Konsultationen lyfte fram flera utmaningar. Det är dags att på allvar lämna hjälpbegreppet. Vi behöver utveckla perspektivet att det arbete vi står i är gemensamt. Ömsesidigheten måste öka och samarbetet betonas tydligare. Detta kräver öppenhet från båda håll, bland annat i form av att dokument skrivs på språk som vi ömsesidigt kan läsa. Att arbeta i nätverk är en metod vi behöver utveckla.

Erfarenheterna från andra länder kan inte enbart användas som information i våra församlingar utan måste också få bidra till vårt eget arbete för att förändra strukturer. Konsultationen var tydlig: vår kyrka uppmanades inse att vi är en del av utvecklingen, inte bara en åskådare. Därför är det angeläget med medvetengörande på hemmaplan.

Det behövs förnyade arbetsformer inom utvecklingssamarbetet. Påverkansarbete gentemot beslutsfattare på nationellt, regionalt och globalt plan måste öka och bli ett bättre komplement till projekt- och programarbete, om vi skall kunna förändra orättfärdiga strukturer. Det är ett gemensamt arbete, där vi bidrar med våra respektive erfarenheter och måste våga vara obekväma.

Inriktningsmål Katastrofbistånd

ATT I SAMARBETE MED LOKALA KYRKOR SAMT EKUMENISKA OCH LOKALA ORGANISATIONER MED HUMANITÄR HJÄLP LINDRA DEN AKUTA NÖDEN FÖR MÄNNISKOR SOM DRABBATS AV KATASTROFER OCH BISTÅ DEM SOM DRIVITS PÅ FLYKT.

Under 1999 har Lutherhjälpen anslagit medel till närmare 20 katastrofinsatser över hela världen. Totalt har 44,6 miljoner förmedlats i katastrofbistånd, varav 18,1 är förmedlade från Sida och resterande 26,5 insamlade medel. Merparten av insatserna har gjorts genom kyrkornas internationella katastrofnätverk, Action by Churches Together (ACT). Genom ACT har ca 33 miljoner kronor förmedlats, varav 8,6 miljoner från Sida och 24,4 miljoner insamlade medel. Ett fåtal större katastrofinsatser har också gjorts utanför ACT-nätverket.

Den katastrofinsats som fått störst uppmärksamhet i media och bland givare och tagit en stor del av pengarna i anspråk är arbetet bland flyktingarna från Kosovo samt återuppbyggnadsarbetet inne i Kosovo. Lutherhjälpen har förmedlat sammanlagt drygt 18,6 miljoner kronor. Under våren och sommaren sände Lutherhjälpen ut två personer till katastrofarbetet bland Kosovoflyktingar i Albanien, varav en arbetade bl.a. som informatör till det internationella nätverket och den andre arbetade med samordning av flyktingläger och med psykosociala frågor. Det psykosociala arbetet visade sig mycket betydelsefullt. Lutherhjälpen kan i framtiden komma att få en speciell roll i sådana frågor inom katastrofarbetet.

Krig och torka har härjat ett flertal länder i Afrika. Insatser har gjorts för återuppbyggnad efter inbördeskriget i Rwanda. Livsmedelshjälp har förmedlats och andra humanitära insatser gjorts i Sudan, Etiopien och Eritrea.

Indien och Turkiet har drabbats av naturkatastrofer i form av översvämningar respektive jordbävningar. I katastrofinsatserna försågs människor med förnödenheter i det akuta skedet och man planerade på ett tidigt stadium för det fortsatta återuppbyggnadsarbetet.

Politiska kriser och krig med åtföljande flyktingkatastrofer har präglat Östtimor och Tjetjenien under hösten. I sådana situationer blir säkerhetsfrågorna extra svåra och viktiga. Tack vare samarbete med lokala kyrkor och organisationer inom ACT, som har stor kunskap om förhållandena, kan katastrofinsatser ändå genomföras, de stora riskerna till trots.

I Centralamerika och Karibien har Lutherhjälpen stött återuppbyggnadsarbete efter orkanen George i Haiti, efter Mitch i Honduras, Guatemala, El Salvador och Nicaragua samt i Venezuela. I arbetet ingår insatser för att göra människorna och samhällena mindre sårbara för framtida katastrofer.

Utanför ACT-nätverket pågår ett betydande arbete för återuppbyggnad och försoning efter inbördeskrigen i Liberia och Bosnien. Lutherhjälpen har under året sänt en person till försoningsarbetet i Liberia.

Huvudprogram Sverige

Delprogram Insamling

ATT SKAPA ENGAGEMANG FÖR INTERNATIONELL DIAKONI OCH ÖKA MÖJLIGHETERNA TILL GIVANDE.

Det totala insamlingsresultatet för 1999 blev 145 miljoner kronor, vilket var 20 miljoner över budget. Särskilt det enskilda givandet, syföreningsgåvorna och församlingskollekterna visade en kraftig ökning. Det positiva insamlingsresultatet och den stora tillströmningen av nya givare under året berodde till stor del på ett flertal extra insamlingsaktiviteter i samband med Kosovo-katastrofen. Närmare 20 miljoner kronor samlades in.

Testamentsgåvorna nådde samma höga nivå som 1998. Gåvorna via tidningen Lutherhjälpen fortsatte att öka under året medan intäkterna från rikskollekter minskade något.

Under temat Livskraft blev fasteaktionens resultat 47 miljoner kronor. Det innebar en ökning med 12 procent jämfört med 1998. Under fasteaktionen tillkom drygt 11 000 nya givare, vilket var en 85-procentig ökning jämfört med 1998. Gåvorna direkt till Lutherhjälpens postgiro ökade, medan Palmsöndagens rikskollekt fortsatte att minska.

Antalet personer som sparade i Banco Fonder till förmån för Lutherhjälpen ökade med omkring 25 procent till 1 450. Avkastningen blev närmare en miljon kronor. Sparandet ses som ett viktigt komplement till vanligt givande. Även samarbetet med Musik vid Siljan fortsatte under 1999.

Begreppet fadder används inte längre i samband med projektgivande. Det antydde att Lutherhjälpen gav direktstöd till individuella fadderbarn, vilket inte är fallet sedan många år tillbaka.

Delprogram Kommunikation och media

ATT SKAPA ENGAGEMANG FÖR INTERNATIONELL DIAKONI GENOM ATT ÖKA KÄNNEDOMEN OM LUTHERHJÄLPEN.

Våren 1999 fanns Lutherhjälpen för andra gången med i Temos s.k. organisationsindex, som bygger på svaren från 1 000 svenskar på tre frågor om deras kännedom om ett antal organisationer. Andelen som kände till Lutherhjälpen sjönk från 65 procent 1998 till 57. Däremot ökade andelen med en positiv attityd till Lutherhjälpen från 49 till 59 procent. Siffrorna tyder på att det sker en förtätning av Lutherhjälpens givare och stödjare i riktning mot aktiva i Svenska kyrkan. Av svaren på en extrafråga framgick att kunskapen om vad Lutherhjälpen arbetar med är låg.

Lutherhjälpen förekommer flitigt i media, speciellt under fasteaktionen. De speciella satsningar som gjorts i förhållande till TV-mediet har varit framgångsrika. Såväl lokala stationer som SVT har visat reportage från Bangladesh, Haiti och Liberia, producerade av Lutherhjälpen. För Radiohjälpens räkning har s.k. kvittofilmer – dokumentärer som visar att hjälpen når fram – spelats in i Indien, Lettland och Rumänien.

Reportaget om freds- och försoningsarbete i Liberia blir också ett videoprogram. En annan videofilm, Livskraft 2000, har distribuerats till aktiva inom Lutherhjälpen.

Tidningen Lutherhjälpen kom ut med fyra temanummer: Livskraft (fasteaktionens tema), Från beroende till utveckling, Katastrofhjälp och Livsmedelssäkerhet. Det sista inledde en serie om Lutherhjälpens prioriterade områden.

Oss lutherhjälpare emellan, nyhetsbrevet för Lutherhjälpens ombud, kom med sex nummer under året. Läsarundersökningen från november 1998 har analyserats och visade att 78 procent brukade läsa nyhetsbrevet varje eller nästan varje gång. 71 procent ansåg nyhetsbrevet vara mycket eller ganska viktigt i uppgiften som ombud. Lika många tyckte att de fick lagom mycket information om Lutherhjälpen. Eftersom en majoritet ansåg att aktuell information om katastrofinsatser är mycket viktig, ändras utgivningen under 2000 för att ge ombuden en mer aktuell information.

Stödet till tidskriften Globen har fortsatt. Den vänder sig framför allt till elever i årskurs 4-6 och handlar om globala frågor ur barns perspektiv. Utvärderingar visar att den är mycket uppskattad av både elever och lärare.

I april–juni, när Lutherhjälpen hade två utsända medarbetare i Albanien, publicerades mycket material därifrån på hemsidan, både på svenska och engelska. Där återfanns också materialet till fasteaktionen, artiklar ur tidningen Lutherhjälpen och uppdaterade versioner av Lutherhjälpens presentationsbroschyr på svenska, engelska och spanska. Dokumentationen från Lutherhjälpens och SKM:s gemensamma konsultation i mars finns också på hemsidan. I slutet av året producerades ett skolmaterial enbart för nätet.

Delprogram Folkbildning och utbildning

ATT SKAPA ENGAGEMANG FÖR INTERNATIONELL DIAKONI GENOM ATT ÖKA KUNSKAPEN I FÖRSAMLINGARNA.

Arbetet med utbildning har under året präglats av ett ökat samarbete mellan Lutherhjälpen, SKM och Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) på både stifts- och nationell nivå. De tre verksamhetsområdena har t.ex. haft en gemensam utbildning av kontraktsombud – med en gemensamt producerad utbildningsvideo om konsten att vara ombud – samt samlokaliserade arbetskonferenser. Också Lutherhjälpens och SKM:s representantskap var i år samordnade.

Utbildningsarbetet har inneburit fördjupad kunskap inom vissa tematiska områden. Rättvikskonferensen, med temat Jubel 2000 och sedan?, och samarbetet i Jubel 2000-koalitionen handlade om skuldavskrivningar för världens fattigaste.

Lutherhjälpen har också deltagit i olika konferenser på nationell och internationell nivå kring etiska investeringar, marknadsekonomi och utveckling.

En utbildning för tidigare stipendiater har kommit i gång under verksamhetsåret.

Delprogram Opinionsbildning

ATT SKAPA ENGAGEMANG FÖR INTERNATIONELL DIAKONI GENOM ATT VÄCKA OPINION FÖR INTERNATIONELLA RÄTTVISEFRÅGOR.

Lutherhjälpen har under året drivit opinionsbildning huvudsakligen i två frågor: de fattiga ländernas skulder och internationell handel. I dessa frågor har Lutherhjälpen valt att stärka samarbetet med andra likasinnade aktörer i stället för att ha en egen profil. Här gjordes bedömningen att möjligheten att påverka i sakfrågan måste vara överordnat behovet av att lyfta fram det egna varumärket.

Tillsammans med de övriga 73 svenska organisationerna i koalitionen Jubel 2000 har Lutherhjälpen påverkat den svenska regeringens hållning i förhållande till både bilateral och multilateral skuldavskrivning. Ett positionspapper utarbetades under våren och ett möte med den svenska regeringen anordnades.

Samarbetet mellan de nordiska kampanjerna har stärkts och lett till gemensamma aktioner. Under våren genomfördes sex körhelger och en rad utbildningstillfällen.

Lutherhjälpen har deltagit i utvecklandet av både föreningen och aktiebolaget Rättvisemärkt. Dessa har under året haft ekonomiska och organisatoriska svårigheter, vilka emellertid har retts ut på ett tillfredsställande sätt. På olika sätt har ombud informerats och inspirerats till aktiviteter kring Rättvisemärkt och Lutherhjälpen har bidragit till att utbilda ett hundratal ambassadörer för Rättvisemärkt. I framtiden blir det avgörande i vilken mån de grundande organisationerna är beredda att i sina egna led verka för ökad konsumtion av rättvisemärkta produkter och för höjd medvetenhet om den globala handelns betydelse för fattiga människor.

I både kyrkliga och icke-kyrkliga sammanhang har Lutherhjälpen medverkat med seminarier, föredrag, debatter och artiklar i frågor om global rättvisa och globalisering samt spridit information via stiften och sin hemsida. Dessutom har Lutherhjälpen deltagit i internationella konferenser om dessa frågor och bidragit till arbetet med etiska investeringar.

Ett skolmaterial i handelsfrågor, främst relaterade till livsmedelsförsörjningen, har planerats under hösten. Lutherhjälpen har haft många kontakter med studerande, och ett samarbete mellan forskare och praktiker kring frågor om global ekonomi och samhällsetik har inletts.

3 Verksamhetsåret i korthet

Påverkansarbete i frågor om livsmedelssäkerhet

Vid flera av det senaste decenniets internationella konferenser har världens regeringar gjort åtaganden av avgörande betydelse för den framtida livsmedelsproduktionen. Åtagandena är av global karaktär med lika stor relevans för Sverige som för utvecklingsländer. Efter livsmedelstoppmötet i Rom 1996 har livsmedelssäkerhet blivit ett etablerat begrepp. Den stora utmaningen ligger i att öka produktiviteten så att en växande befolkning får tillräckligt att äta, samtidigt som man undviker negativa miljökonsekvenser och ökad ekonomisk orättvisa. Genom frihandelsavtalet och tillkomsten av Världshandelsorganisationen (WTO) har konkurrensen ökat mellan olika block och u-länderna kommer ofta i underläge.

Lutherhjälpen har deltagit i diskussionerna om uppföljningen av mötet i Rom och inom FAO-kommitténs ram varit med om att ge förslag till regeringen om åtgärder i en skrivelse med titeln Mat åt alla.

Livsmedelsfrågorna har under året bearbetats tillsammans med andra frivillig-organisationer, framför allt i förberedelserna inför WTO:s ministermöte i Seattle. I remissarbete, överläggningar och uppvaktning av handelsministern har frågan om livsmedelssäkerhet varit central. Det har framhållits att tillgång till mat är en mänsklig rättighet, att mat därför inte kan behandlas som andra handelsvaror och att utvecklingsländerna i första hand måste få möjlighet att föda sig själva. Genom strukturanpassningsprogrammen har många länder tvingats prioritera produktion för export, med hunger och svält som följd.

En annan viktig fråga som Lutherhjälpen drivit i dessa sammanhang är att Konventionen om biologisk mångfald, som antogs i Rio 1992, måste överordnas avtal om patentering av genetiska resurser. Detta för att ge stater rätt att skydda sina gen-resurser från exploatering och lokalsamhället rätt till sin biologiska mångfald, som är allra rikast i syd.

Lutherhjälpen har också tillsammans med andra enskilda organisationer inom EU kritiserat EU:s jordbrukspolitik och varit med om att genom Liaison Committee lägga fram förslag om reformering av EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

I slutet av året tillsatte regeringen en rådgivande grupp för livsmedelssäkerhetsfrågor. Gruppen skall ägna sig åt politiskt arbete och aktiviteter som handlar om svälten i världen. Tillsammans med regeringen skall man sprida kunskap om och bilda opinion kring de globala livsmedelsförsörjningsproblemen. I denna grupp deltar Margaretha Ringström som representant för Lutherhjälpen.

Påverkansarbete i handelsfrågor

Lutherhjälpen har under året byggt upp kunskap och engagemang i handelsfrågor och tillsammans med partner och i nätverk sökt erfarenheter av det globala handelssystemets effekter på lokal nivå och utarbetat en strategi för påverkansarbete. En stor del av arbetet har relaterat till WTO, som har till uppgift att underlätta handeln i världen genom avreglering och undanröjande av handelshinder. WTO avser att påbörja en ny förhandlingsomgång, millennierundan, bland sina 135 medlemsstater år 2000.

Kritiken mot en ny runda är hård inom många utvecklingsländer och folkrörelser världen över, eftersom man inte utvärderat de effekter tidigare handelsavtal haft på fattiga människor och på miljön. Liberalisering, tillsammans med privatisering, kan ge mycket positiva effekter – förutsatt att de olika aktörerna har samma förutsättningar. En positiv åtgärd i ett land får inte samma effekter i ett annat, beroende på olika sociala och ekonomiska förutsättningar. Avtalen måste därför ta hänsyn till varje lands förutsättningar för att förhindra att effekterna på de fattiga blir förödande. Nu sker förhandlingarna i slutna rum, dit de mest utsatta människorna inte har tillträde. Lutherhjälpen har tillsammans med andra aktörer av god vilja ett ansvar att bidra till att de utsattas röster blir hörda. Under året har Lutherhjälpen argumenterat för att en bättre struktur för bl.a. dessa frågor utvecklas inom ramen för Kyrkornas världsråd.

Lutherhjälpen har i påverkans- och opinionsbildningsarbetet i Sverige samarbetat i stor utsträckning med Forum Syd, Diakonia och Naturskyddsföreningen. Frågan om livsmedelssäkerhet har varit central, eftersom handel med mat måste ta hänsyn till andra kriterier än vinstintresse hos de stora transnationella företagen.

Lutherhjälpen har under året:

- deltagit på WTO:s högnivåmöte i Genève om handel och utveckling, där medlemsländerna diskuterade vilka frågor som skall ingå i millennierundan. Det var första gången som folkrörelser inbjudits att delta inom WTO:s ram. I samband med mötet hölls en folkrörelsekonferens där gemensamma strategier diskuterades.

- tillsammans med över 1 200 folkrörelser och kyrkor skrivit under ett internationellt upprop med krav på en utvärdering av de nuvarande avtalens effekter på de fattiga länderna och på miljön, innan avtalen utvidgas och handels- och investeringsreglerna liberaliseras ytterligare.

- deltagit i UD:s referensgrupp om handel där Sveriges förhållningssätt diskuterats.

- medverkat i remissarbetet inför den skrivelse som regeringen lade fram 2 juni.

- medverkat vid uppvaktningar hos handelsministern samt hos riksdagens utrikes- och näringsutskott.

- varit medarrangör vid aktivitetsdagarna Fokus på Världshandeln i Stockholm den 1–3 oktober. Miljöekonom Lawrence Surendra från Indien medverkade vid Luther-hjälpens seminarium om Handel och Hunger.

Programmet för analys, policy och påverkan

Samarbetspartner från olika delar av världen har vid flera tillfällen påpekat att det inte längre är relevant att arbeta så uppdelat som tidigare – i utlandsarbete respektive på hemmaplan. Globalisering innebär inte bara att människors agerande på ett ställe påverkar människor på en annan del av jordklotet, det innebär också att vi för världens överlevnad behöver skapa mötesplatser, lära känna varandra och lära av varandra över de geografiska gränserna. Utvecklingen av ett sådant arbete är inget som självklart kan ske inom ramarna för vare sig ett Sverige- eller ett utlandsprogram; det måste ha sin utgångspunkt i det gränsöverskridande och globala.

För att möta detta behov har såväl Lutherhjälpen som SKM under året inrättat ett tredje huvudprogram med namnet Analys, policy och påverkan. De behov som har identifierats, och som på olika sätt skall bearbetas och utvecklas inom programmets ram, är bl.a. en vidareutveckling och prövning av metoder för globalt samarbete samt nätverkande för reflektion, analys, verksamhetsutveckling och påverkansarbete. I detta uppdrag ingår också att utveckla Svenska kyrkans roll som en organisation som gör det möjligt för partner med intresse av erfarenhetsutbyte och dialog inom de prioriterade områdena att mötas.

J2000 – en oförglömlig resa

Höjdpunkten för arbetet med skuldavskrivning inom ramen för Jubel 2000 var en chartrad tågresa till Köln och mötet mellan statscheferna för världens åtta rikaste länder, G8. Jubeltåget, J2000, avgick från Stockholm på morgonen den 18 juni och stannade i Linköping och Lund för att hämta upp fler passagerare och för att delta i de manifestationer som anordnats lokalt. Kören Vred Fred hade körövning under hela resan, vilket gjorde att ett sjungande tåg anlände till Köln.

J2000 rönte stor publicitet i media, såväl i TV som i radio och tidningar, vilket inte minst berodde på att statssekreteraren för internationellt utvecklingssamarbete, Mats Karlsson, följde med på en del av resan genom Sverige.

Dagen efter framkomsten bildade tågets 400 resenärer tillsammans med över 50 000 människor från hela världen en mänsklig kedja runt G8-ledarnas möte. Kravet var skuldavskrivning för de fattigaste länderna. Drygt 200 000 namnunderskrifter från Sverige blev tillsammans med namnen på listor från andra länder över 17 miljoner underskrifter som överlämnades till statscheferna. Det var en stor upplevelse för dem som var med. Inte många fick se ledarna, men kände ändå att de var med och påverkade. Flera ombud för Lutherhjälpen deltog i resan, och några menade att det kunde ses som en pilgrimsresa, en inre resa där vision och handling gick hand i hand.

G8-ledarna beslutade i Köln att avsätta en ökad summa till avskrivningar för de fattigaste länderna, men inte tillräckligt stor för att ge länderna den lättnad de behöver. Fortfarande är avskrivningen kopplad till strukturanpassningsprogrammen. Därför fortsätter kampanjen med namninsamling i många länder, för att man skall kunna överlämna ytterligare minst fem miljoner namnunderskrifter vid G8-mötet i Japan år 2000. Då har man nått målet på totalt 22 miljoner namn.

Lutherhjälpen beslöt tillsammans med övriga organisationer inom Jubel 2000 under hösten 1999 att arbetet skall fortsätta i formen av ett nätverk, när själva kampanjen avslutats i januari år 2000.

Aprodev

Lutherhjälpen är medlem i det ekumeniska nätverket av kyrkliga biståndsorganisationer som relaterar till EU, Aprodev. Samarbetet inom Aprodev syftar dels till att underlätta ansökningar om medel från EU dels till att påverka EU:s politik inom utvecklingsområdet.

Maastrichtfördraget gjorde klart att inget EU-beslut får stå i motsättning till principer inom utvecklingsområdet (artikel 130V). Det är principer om hållbar social och ekonomisk utveckling och om fattigdomsbekämpning (artikel 130U). Detta samstämmighetsbeslut efterlevs dock inte i någon större utsträckning.

Aprodev bidrog till att frågan om samstämmighet kom upp på dagordningen vid utvecklingsministermötet i april i Berlin. Ett s.k. non-paper hade lagts fram, i sig ett uttryck för EU:s svårigheter att hantera motstridiga intressen inom EU. Under hösten har Aprodev fortsatt att försöka påverka EU-kommissionen till att på allvar ta itu med samstämmighetsfrågan. Bearbetningen fortsätter bl.a. genom att kontakt tas med parlamentsledamöter.

Samstämmighetsfrågan handlar emellertid inte bara om att få bort motsättningar inom EU:s politik, utan också om hur EU:s olika policy och instrument skall kunna bli ett bra stöd för dess principer inom utvecklingsområdet. Aprodev har under året gjort en studie som visar hur EU-beslut försvårar en hållbar utveckling för människor och samhällen i utvecklingsländer, som är beroende av kakao/choklad, köttproduktion eller fiskerinäring för sin försörjning.

4 Framåtblickar

Arbetet under det gångna året har till stor del präglats av det s.k. Framtidssamtalet. Det är ett samtal som pågått bland internationellt engagerade i Svenska kyrkans stift och församlingar, i konsultationen med internationella samarbetspartner och i överläggningar i nämnden. Frågor om Lutherhjälpens värderingsgrund, framtida inriktning, arbetssätt och prioriteringar har diskuterats. En liknande process har pågått parallellt inom SKM, och det finns nu ett dokument som tydligt visar den framtida inriktningen för Lutherhjälpens och SKM:s arbete.

Inriktningen tar sin utgångspunkt i det faktum att Lutherhjälpen och SKM:s arbete är insatt i ett större sammanhang, är en del av Svenska kyrkans sätt att svara mot sin kallelse att delta i Guds mission.

Lutherhjälpen och SKM ansvarar för skilda uppgifter utifrån de instruktioner, mandat och den arbetsfördelning som kyrkomötet fastställt.

Lutherhjälpens uppdrag är att i internationellt diakonalt arbete främja människovärdiga livsvillkor och avslöja och bekämpa orättvisor, fattigdom och förtryck, i såväl långsiktigt utvecklingssamarbete som katastrofarbete.

I utvecklingssamarbetet – liksom i diakoni över huvud taget – måste Svenska kyrkan vara beredd att vara obekväm, både i Sverige och globalt. Påverkansarbete gentemot beslutsfattare på olika nivåer är ett viktigt instrument i försöken att förändra orättvisa situationer, och vi grundar detta arbete på gemensamma erfarenheter inom utvecklingssamarbetet. För att påverkansarbetet skall bli trovärdigt måste det bygga på ett brett engagemang och fördjupade kunskaper. Lutherhjälpen måste hämta in kunskap och erfarenheter och medverka till en seriös analys. Svenska kyrkan har ett särskilt ansvar att utveckla den teologiska och etiska grunden för reflektion i kontroversiella rättvisefrågor. Lutherhjälpen måste utbilda och medvetengöra om orättvisa strukturer och om att alla är en del av såväl problem som möjligheter, både i Sverige och i andra länder. Det är också viktigt att medverka till en fungerande arbetsför-delning mellan olika aktörer och samarbetsparter.

I en globaliserad ekonomi går de ekonomiska och sociala gränserna inte som tidigare främst mellan länder. En tredjedel av världens rikaste bor idag i det geografiska syd. Klyftorna ökar också inom de rika länderna. Det förändrar bilden av vilka som är ”givare” och ”mottagare”. Internationell diakoni blir i detta perspektiv inte enbart att bistå de med behov i andra delar av världen. Det måste alltmer ses som ett uttryck för att värna och stärka grundläggande värderingar för mänsklig samlevnad, solidaritet och ömsesidighet och som en ren investering i allas vår gemensamma framtid. Lutherhjälpen får vara en bland flera medarbetare som skapar ett hållbart samhälle, inte främst den som hjälper andra. Detta samarbete kräver stor öppenhet och tydlighet. Lutherhjälpens resurser och behov måste vara lika tillgängliga som alla andra partner. Men för att öppenhet skall bli möjlig, måste också kommunikationsfrågan, både den kulturella och språkliga, tas på stort allvar.

Behovet av att dela idéer, kunskap och erfarenheter på ett jämlikt sätt är lika stort som behovet av att dela pengar. Men det kräver andra metoder än de som är uppbyggda för resursöverföring. Lokala resurser överallt måste utvecklas, inte minst de kunskaper och traditioner som i utvecklingens namn har nedvärderats. Människorna själva måste formulera sina behov. Ett gott globalt samhälle förutsätter goda lokala modeller för en hållbar social och ekonomisk utveckling.

Samarbete och koordinering av utvecklingssamarbetet behöver stärkas, bl.a. genom arbete i nätverk. Många nätverk är tillfälliga och ämnesrelaterade. De bildas med kort varsel och ofta med bred representation av organisationer med olika karaktär. För Lutherhjälpen är också den långsiktiga och ömsesidiga samverkan inom ekumeniska organ som Kyrkornas världsråd, Lutherska världsförbundet, Aprodev och ACT viktig.

Lutherhjälpen vill arbeta problemorienterat och delta i partnerskap som är relevanta i de aktuella frågorna. Till det behövs ett kansli med hög fackkompetens och tid att delta i kunskaps- och idéutbyte, att fördjupa och utveckla relationer kring de olika ämnesområdena. Det är i vissa lägen nödvändigt att driva frågor och att delta i eller initiera nätverk, även om inte namnet Lutherhjälpen står i centrum.

Att ompröva och förändra inarbetade mönster i arbetet är en utmaning som alla organisationer ställts inför i alla tider. Den utmaningen är inte mindre för Luther-hjälpen i dag. Som en tydlig del av Svenska kyrkans missionsuppdrag, som en samarbetspartner och som en rörelse av engagerade människor i Svenska kyrkan ställs Lutherhjälpen inför nya uppgifter: att skapa förutsättningar, forma allianser, finna nya samarbetsmodeller samt former för engagemang och medinflytande. Det kräver uppfinningsrikedom och mod, men det är samtidigt en förutsättning för den livskraft som vi vill skall vara den goda frukten av Lutherhjälpens arbete.

5 Nämndens ledamöter och ersättare

Ordinarie ledamöter

Biskop Anders Wejryd, ordförande, granskare Suzanne Fredborg, kontraktsprost John Liljeblad, mikrobiolog Ingegerd Gustafsson, 1:e vice ordförande, lantbrukare Birgitta Josefson-Hultgren, biolog och författare Stefan Edman, driftsledare Lars Öhlén, bitr. kontraktsprost Åke Sjöström, 2:e vice ordförande, sjukgymnast Birgitta Amnéus.

Ersättare

Läkare Christer Säll, sjuksköterska Margareta Appel, studerande Jennie Nordin, kontraktsprost Lena Dour, ingenjör Mattias Sahlman, teol. kand. Jenny Alge, lärare Evy Åberg, prosten Lasse Blom, flyktingsekreterare Renée Danielsson.

Nämnden har haft fem protokollförda sammanträden: den 24 februari, 16 juni, 19 oktober, 26 november. Presidiet har sammanträtt per telefon vid sex tillfällen.

Nämndens ordinarie representant i förvaltningsdelegationen är Suzanne Fredborg med ersättare John Liljeblad.

6 Resultatanalys 1999

Intäkter

Som intäkter redovisas de medel som inflyter till verksamheten under redovisningsperioden. De totala intäkterna i verksamhetsområdet uppgår för 1999 till 281 162 tkr (225 965 tkr) att jämföra med budgeterade 209 236 tkr.

Kollekter, gåvor och bidrag

En för verksamhetsområdet mycket viktig intäktskälla är de kollekter som tas upp i Svenska kyrkans församlingar, de enskilda gåvor som ges och de testamenten som upprättas till förmån för verksamheten. Under 1999 har dessa totalt uppgått till 147 435 tkr (131 029 tkr) mot budgeterade 123 780 tkr. Om man tittar lite djupare finner man följande fördelning av de insamlade medlen:

	Utfall 1999	Budget 1999	Utfall 1998
Gåvor och kollekter, ej rikskollekter	78 115 tkr	68 250 tkr	61 404 tkr
Rikskollekter	32 963 tkr	34 400 tkr	33 056 tkr
Testamenten	35 031 tkr	20 000 tkr	35 168 tkr
Externt förvaltade stiftelser	681 tkr	410 tkr	774 tkr
Internt förvaltade stiftelser	645 tkr	720 tkr	627 tkr

Sammanfattningsvis pekar utfallen, som i alla kategorier är i nivå med eller högre än jämförelsetalet för föregående år, på ett mycket gott resultat av insamlingsverksamheten för år 1999. Den enskilda post som avviker mest är Gåvor och kollekter, ej rikskollekter, där utfallet avviker positivt i förhållande till budget med 9 226 tkr och mot föregående år med 16 085 tkr. En starkt bidragande orsak till detta är insamling till förmån för Kosovo som fick god respons. Ofta tenderar insamlingsresultatet att korrelera med avståndet till det ändamål för vilket insamling bedrivs. Att insamlingsresultatet i samband med de problem som funnits i före detta Jugoslavien varit gott, vilket är glädjande, är alltså ingen stor överraskning.

Att samla in pengar till verksamheten är dock alltid en svårprognosticerad verksamhet och variationer i resultatet är en realitet som inte alltid går att förutse. Utfallet vad avser testamentsintäkter för året är i princip oförändrat i förhållande till föregående år. Budgeterade 20 000 tkr är ett uttryck för att intäktskällan är mycket osäker och svårprognosticerad. Testamentsintäkterna är ett glädjande bevis över det förtroende som finns för Svenska kyrkans internationella utvecklingssamarbete samtidigt som det också i vissa avseenden är en indikator på att givarskaran är över medelåldern. Ett faktum som konstaterats också på annan väg och som föranleder behov av ansträngningar vad gäller nyrekrytering av givare om insamlingsnivån skall kunna upprätthållas framgent.

Insamlingsresultatet budgeteras till en svagt ökande långsiktig nivå om ca 120-125 000 tkr och variationerna möts genom ianspråktagande och avsättningar till verksamhetsdestinerade medel.

Ett arbete med att finna tydliga definitioner avseende vad som skall räknas som insamlade medel och inte skall inledas. Det är av stor vikt att ha tydliga definitioner för att kunna skapa tillförlitliga jämförelsedata som grund för analys och uppföljning av insamlingsverksamheten och bas för eventuella åtgärder.

Kyrkofondsanslag

Kyrkofondsanslaget som redovisas i verksamhetsområdet uppgår till 2 402 tkr (2 000 tkr) vilket motsvarar budget. Anslaget är en utfördelad andel av SFRV:s allmänna kyrkofondsanslag. Det fördelas till verksamhetsområdet som ett uttryck för styrelsens och kyrkomötets vilja att i ökad utsträckning bistå nämndens begäran om ökande andel kyrkofondsfinansiering av kanslikostnaderna.

Sidaanslag

Under 1999 har Sidaanslag om totalt 70 315 tkr (72 393 tkr) intäktsförts. Detta kan jämföras med budgeterade 74 088 tkr. Sidaanslaget relaterar till omfattningen av genomförda Sidafinansierade insatser vilka under 1999 varit något lägre än planerat. Detta förklarar hela den avvikelse mot budget om 3 772 tkr som kan utläsas i rapporten. Sida har under 1999 till följd av utgiftstaket minskat möjligheterna till tilläggsansökningar, men uttrycker samtidigt ett stort förtroende för Svenska kyrkans arbete.

Övriga anslag

Under rubriken övriga anslag redovisas de anslag som erhållits från bland annat Radiohjälpen och EU. Totalt redovisas 8 861 tkr (6 973 tkr) mot budgeterade 5 106 tkr. Ökningen relaterar i stor utsträckning till hjälparbetet i Kosovo och efterdyningarna av orkanen Mitch i Mellanamerika. Från EU erhölls 2 333 tkr (916 tkr) mot budgeterade 1 766 tkr. Resterande utgörs då huvudsakligen av nämnda anslag från Radiohjälpen.

Netto kapitalförvaltning.

Under 1999 har en rekordavkastning på förvaltat kapital uppnåtts. Aktieportföljen har givit en avkastning på 98 procent och även övriga värdepapper har avkastat över förväntan. Totalt har detta resulterat i ett redovisat finansiellt netto om 52 148 tkr (13 522 tkr) vilket är en avvikelse om 48 298 tkr i förhållande till budgeterade 3 850 tkr. Resultatet är, förutom en konsekvens av god avkastning, naturligtvis också ett resultat av storleken på det förvaltade kapitalet.

Kostnader

Verksamhetsområdets kostnader uppgår för 1999 till totalt 204 898 tkr (202 387 tkr) att jämföra med budgeterade 211 235 tkr.

Lämnade anslag

Lämnade anslag har uppgått till 165 737 tkr (169 805 tkr), en avvikelse i förhållande till budgeterade 172 084 tkr om 6 347 tkr. Orsakerna till avvikelsen är flera, nämligen:

¨ att återrapportering från partnerorganisationer uteblivit, brustit eller inte levererats i tid,

¨ att projekt har försenats i förhållande till uppgjord planering,

¨ att projektansökningar inte har kommit in i den omfattning som beräknats,

¨ att vakanser och hög arbetsbelastning har förhindrat att vidare steg kunnat tas i genomförandefasen, bland annat i kontakter med partner avseende de ovanstående punkterna.

Inom nettoavvikelsen av lämnade anslag bör tre större poster nämnas särskilt även om de omfattas av kommentarerna ovan. Dessa är ökade anslag till Kosovo (20 mkr) och Sanski Most-projekten etapp II och III (18 mkr) samt senarelagda anslag till rand- respektive rupiefonden i Sydafrika och Indien (15,6 mkr).

Personalkostnader

Personalkostnaderna har under 1999 uppgått till 2 281 tkr (2 148 tkr). Personalkostnader redovisar en avvikelse i förhållande till budgeterade 915 tkr om 1 366 tkr. Avvikelsen beror huvudsakligen på insatserna i Kosovo där Internationell diakoni/Lutherhjälpen representerades på plats av såväl en person för arbetet med den psykosociala situationen för de drabbade människorna som med återkoppling av information till Internationell diakoni/Lutherhjälpen och Sverige.

Förtroendevalda

Kostnaderna för förtroendevalda har under 1999 uppgått till 21 tkr (266 tkr) och avser arvode till nämndens ledamöter. Budget för året var 271 tkr. Avvikelserna mot budget och föregående år förklaras till sin helhet av förändrad hantering avseende kontering av kostnader i redovisningen. De högre nivåerna i budget och utfall 1998 innehåller resor för nämnd och ombud vilka under 1999 redovisats som de resekostnader de är.

Uppdragstagare

Under rubriken redovisas kostnader om totalt 242 tkr (339 tkr) mot budgeterade 945 tkr. Av kostnaderna utgör 100 tkr stöd till kampanjen Jubel 2000 – en skuldfri start för en miljard människor. Den förhållandevis stora avvikelsen mot budget har sin förklaring i budgeterade kostnader för arbete med ”framtidssamtal”. Detta har under året bedrivits men kostnaderna har varit lägre och av annan art än under vilka de budgeterats. Ett exempel på arbete är den partnerkonsultation som genomfördes under 1999.

Varukostnader

Som varukostnader redovisas för 1999 sammanlagt 167 tkr (390 tkr). Avvikelsen mot budgeterade 36 tkr är 131 tkr. Beloppet består huvudsakligen av medel som återförts till Internationell diakoni/Lutherhjälpen från EFS-utland. Detta belopp uppgår till 148 tkr och relaterar till ett samarbetsprojekt i Somalia och arbetet vid EFS-utlands tidigare Nairobikontor. Vid sidan av denna återföring finns också bidrag lämnade till verksamhet inom andra verksamhetsområden. Dessa bidrag uppgår till totalt 325 tkr. Exempel på bidrag kan vara då verksamhetsområdet önskar stödja eller använda ett annat verksamhetsområdes personal. Dessa kostnader skall normalt hanteras annorlunda i redovisningen och bokförs då på ett sådant sätt att de dyker upp rubricerade som ”disponerade medel från annat VO” (se nedan).

Övriga kostnader

Totalt redovisas övriga kostnader om 16 720 tkr (11 908 tkr) att jämföra med budgeterade 18 034 tkr. Rubriken övriga kostnader är omfattande. Här döljer sig kostnader för resor, trycksaksproduktion, distribution, konsultkostnader m.m. Några av de mer signifikanta kostnaderna är:

Kostnadsslag	Utfall 1999	Budget 1999	Utfall 1998
Resor	2 092 tkr	2 083 tkr	1 078 tkr
Annonsering	2 536 tkr	2 001 tkr	1 766 tkr
Layout/originalframställning	1 565 tkr	956 tkr	521 tkr
Tryckkostnader	3 579 tkr	3 957 tkr	3 189 tkr
Porto	1 928 tkr	3 129 tkr	2 290 tkr
Främmande tjänster	1 605 tkr	1 266 tkr	1 611 tkr
Främmande tjänster, internt	1 731 tkr	311 tkr	2 tkr

Många av dessa kostnader relaterar till insamlingsarbetet och måste naturligtvis ställas i relation till insamlingsresultatet. Kostnaderna är också ett utflöde av den höga verksamhetsvolymen. I en jämförelse mellan utfall 1999, budget och utfall 1998 kan man konstatera att kostnaderna ligger förhållandevis väl till mot budget men generellt sett högre än föregående års utfall. Detta beror på medvetet ökade satsningar på informations-, insamlings- och opinion-/folkbildningsarbete i Sverige. Vad avser ”främmande tjänster internt” är kostnaderna relaterade till kapital- och likviditetsförvaltning samt testaments- och valutahantering. Detta är tjänster som hanteras inom Kyrkans Hus AB och står i relation till omfattning och resultat vilket i kombination med förändrade principer för debitering förklarar den stora avvikelsen mellan respektive års utfall.

Utfördelade kanslikostnader

Under 1999 har 18 987 tkr (18 007 tkr) fördelats från SFRV:s gemensamma kansli. Detta motsvarar budgeterade kostnader med ett tillägg om 37 tkr föranlett av specialinsatser med anledning av Kosovoinsatsen.

Disponerade medel från annat VO (verksamhetsområde)

Totalt har 743 tkr lämnats i bidrag till verksamhet inom annat verksamhetsområde. Huvudsakligen rör detta bidrag till Internationell mission/SKM för gemensamma personalinsatser.

Dispositioner

Dispositioner avslutar resultaträkningen och innehåller förändringar av för verksamheten balanserade (reserverade eller undanlagda) medel. En vanlig typ av dispositioner är att medel som tidigare erhållits för ett särskilt ändamål ianspråktas eller att medel som erhållits under perioden avsätts. Förändringen sker i såväl resultat- som balansräkningen och ett ianspråktagande i resultaträkningen motsvaras av en minskning av reserverade medel på balansräkningen. På samma sätt motsvaras en avsättning i resultaträkningen av en ökning av medel på balansräkningen. Ianspråktaganden har ett negativt tecken och avsättningar ett positivt tecken i resultaträkningen. Inom SFRV:s redovisning förekommer förändringar inom kategorierna bundet eget kapital, tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel, verksamhetsdestinerade medel respektive fria ändamålsdestinerade medel.

Förändring tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel

En nettoförändring (ökning) av för Internationell diakoni/Lutherhjälpen ändamålsdestinerade medel om 2 771 tkr (6 346 tkr) redovisas. Förändringen motsvaras av ianspråktaganden av tidigare reserverade medel om 5 722 tkr och avsättningar under året om 8 493 tkr. Vi kan alltså se att de två senaste åren inneburit att för verksamhetsområdet tillfälligt bundna ändamålsdestinerade ökat med 9 117 tkr. Detta är naturligtvis både en möjlighet och ett problem då det avspeglar erhållna medel med ändamålsbestämmelser som inte kunnat placeras i verksamheten.

Förändring verksamhetsdestinerade medel

En total förändring om 200 tkr (0 kr) är resultatet av 1999 års verksamhet. Avsättningen avser en reservation för ökade kanslikostnader i samband med genomförandet av Sanski Most projektet i före detta Jugoslavien.

Förändring fria ändamålsdestinerade medel

Förändringen av fria verksamhetsdestinerade medel innehåller sådana medel över vilka inga inskränkningar om användandet föreligger annat än att användning skall ske i verksamhet som bedrivs av det styrorgan under vilket avsättningen gjorts. Under denna rubrik redovisas bland annat det resultat som uppstår efter det att kostnaderna dragits från intäkterna, och andra nödvändiga dispositioner genomförts. Förändringen under 1999 är 73 293 tkr (17 233 tkr) och består av en avsättning till en prisfallsreserv om 23 793 tkr (8 108 tkr) och det överskott som genererats från årets verksamhet, 49 500 tkr (9 125 tkr).

Prisfallsreserven är en reservation som motiveras genom att en stor andel av resultatet ännu inte realiserats eller att det återinvesterats. Prisfallsreserven bygger på försiktighetsprincipen, för att garantera att inget verksamhetsområde som har del i kapitalförvaltningen skall drabbas av förluster till följd av prisfall på de värdepapper i vilka investeringar gjorts. Den genomförda prisfallsreserven motsvarar 35 procent av det marknadsvärde som aktieportföljen hade per den 31 december 1999.

Balanserade medel

För verksamhetsområdets räkning finns på balansräkningen medel motsvarande 152 464 tkr (76 170 tkr). Av dessa utgör 23 993 tkr (0 kr) frivilliga avsättningar, 38 641 tkr (38 661 tkr) är använda för ideella placeringar och 14 789 tkr (12 018 tkr) är tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel.

Internationell diakoni/LH, resultatrapport 1999

	Utfall	Budget	Avvik. kr	Avvik. %	Utfall
	1999	1999	budget	budget	1998
Intäkter
Kollekter, gåvor och bidrag	-147 434 887	-123 780 000	23 654 887	19%	-131 029 152
Kyrkofondsmedel, allmänt	-2 402 000	-2 402 000	0	0%	-2 000 000
Sidaanslag	-70 315 184	-74 087 510	-3 772 326	-5%	-72 392 966
Övriga anslag	-8 861 330	-5 106 000	3 755 330	74%	-6 943 415
Netto kapitalförvaltning	-52 148 092	-3 850 000	48 298 092	1254%	-13 522 104
Försäljning				--%	0
Övriga intäkter	-569	-10 000	-9 431	-94%	-77 834
Summa intäkter	-281 162 062	-209 235 510	71 926 552	34%	-225 965 470
Kostnader
Lämnade anslag	165 737 377	172 083 974	6 346 597	-4%	169 804 755
Personalkostnader	2 280 909	915 043	-1 365 866	149%	2 147 779
Förtroendevalda	21 296	271 000	249 704	-92%	266 606
Uppdragstagare	241 606	945 750	704 144	-74%	338 875
Varukostnader	167 022	35 500	-131 522	370%	389 518
Övriga kostnader	16 720 337	18 034 241	1 313 904	-7%	11 907 522
Utfördelade kanslikostnader	18 987 000	18 950 000	-37 000	0%	18 007 000
Disponerade medel från annat VO	742 565	0	-742 565	--%	-475 001
Summa kostnader	204 898 113	211 235 508	6 337 395	-3%	202 387 054
Dispositioner
Förändr. tillf. bundna ändamålsdest medel	2 771 014	0	-2 771 014	--%	6 345 830
Förändr. verksamhets- destinerade medel	200 000	0	-200 000	--%
Förändr. fria ändamålsdestinerade medel	73 292 935	-2 000 000	-75 292 935	-3765%	17 232 586
Summa dispositioner	76 263 949	-2 000 000	-78 263 949	-3913%	23 578 416
Summa Internationell diakoni/LH	0	0	0	--%	0