Bilaga 11
Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet. Verksamhetsområde Verksamhet bland svenskar i utlandet

1 Huvuduppgift

Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet skall bedriva Svenska kyrkans arbete bland de svenskar som för längre eller kortare tid befinner sig utanför Sveriges gränser.

Härvid har nämnden uppdraget

att ansvara för Svenska kyrkans verksamhet på platser där det finns ett betydande antal svenska sjömän, turister och/eller utlandssvenskar samt i anslutning härtill förekommande lokala ekumeniska kontakter,

att ansvara för Svenska kyrkans samarbete med motsvarande organ på nordiskt och internationellt plan,

att ansvara för Svenska kyrkans samarbete med Handelsflottans kultur- och fritidsråd,

att i samverkan med Svenska kyrkans övriga utrikesorgan utveckla ekumeniska och internationella kontakter,

att genom sina ombud och på annat sätt förmedla kunskap till församlingar och enskilda om nämndens verksamhet,

att svara för rekrytering, anställning och utbildning av den utlandsbaserade personalen,

att främja jämställdheten mellan män och kvinnor inom nämndens ansvarsområde,

att samla in medel för den verksamhet som bedrivs inom nämnden.

2 Redovisning av mål och särskilda uppdrag

Huvudprogram Verksamhetsutveckling

ATT SÄKERSTÄLLA ATT UTLANDSKYRKANS VERKSAMHET, INOM RAMEN FÖR TILLGÄNGLIGA RESURSER, BEDRIVS PÅ DE PLATSER OCH PÅ DET SÄTT SOM BÄST MOTSVARAR BEHOVEN. FÖR ATT UPPNÅ DETTA MÅL SKALL EN KONTINUERLIG UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETENS UTVECKLING SKE, AVSEENDE SÅVÄL KVANTITET SOM KVALITET.

Ett mål för år 1999 var att frekvensen för rapportering av månatlig verksamhetsstatistik skulle ha nått en nivå, så att 70 procent av verksamhetsplatserna rapporterar med högst tre månaders fördröjning. Det uppsatta målet är nått, drygt 77 procent rapporterar inom angiven tid och bidrar till en bättre överblick av verksamheten under verksamhetsåret. Strävan är att alla rapporter lämnas inom denna tidrymd.

Ordinarie besöksresor till samtliga verksamhetsplatser sker numera under en fyraårsperiod, dvs. en mandatperiod för styrelsen. Därtill kommer biskopsvisitationer och besök i samband med aktuella lokala frågor eller händelser. Tre biskopsvisitationer har företagits under året: i Bangkok av biskop Christina Odenberg, i New York av ärkebiskop KG Hammar och i Frankfurt/München av biskop Anders Wejryd.

Delprogram Utlandskyrkans IT-frågor

Det återstår nu enbart ett par verksamhetsplatser att ansluta till Internet, samtidigt som det pågår en ständig uppgradering av kapacitet. Arbetet med att skapa egna hemsidor för de anslutna verksamhetsplatserna, med länkar till Svenska kyrkans hemsida, pågår. Resurserna att bistå och följa upp har dock inte räckt till för att ge stöd till verksamhetsplatserna i den takt som behov funnits.

Huvudprogram Utlandspersonal

ATT UTLANDSKYRKORNA, I ENLIGHET MED SKUT:S MÅL OCH VERKSAMHETENS BEHOV SKALL VARA FÖRSEDDA MED KVALIFICERAD PERSONAL, ATT UTSÄND PERSONAL SKALL HA FÅTT EN RELEVANT INTRODUKTIONSUTBILDNING OCH ATT ALL PERSONAL SKALL FÅ RELEVANT ARBETSLAGSUTVECKLING OCH FORTBILDNING.

En prioritering av utlandspersonalens förberedelser och fortsatta kontakter inför och i utlandstjänsten har gjorts, vilket bl.a. skett genom fortgående utveckling och utvidgning av introduktionsutbildningen. Årets introduktionsvecka för nyanställda hölls i maj och avslutades med sändningsmässa i Uppsala domkyrka tillsammans med ärkebiskopen. Ytterligare två introduktionsdagar arrangerades i september. Erfarenheten visar att introduktionsutbildningen är en mycket viktig del för starten av en anställning och inför 2000 planeras en utökning av veckan med två dagar för nya föreståndare.

I enlighet med den fortsatta satsningen på förberedelser och fortbildningsprogram har under året personalkonferenser hållits i Bangkok 18-22 januari med personal från Singapore, Dubai, Bangkok och Melbourne. Konferensen arrangerades i samarbete med Norsk Sjömanskyrka/Norsk kyrka i utlandet och behandlade bl.a. diakonin i utlandskyrkan. I Köpenhamn 6-10 oktober deltog personal från Köpenhamn, Skagen, Oslo, London, Middlesbrough, Rotterdam, Bryssel, Antwerpen, Paris och Nice. Konferensen behandlade flera olika teman, t.ex. IT-kommunikation och Gudstjänst är fest tillsammans med bl.a. Rolf Larsson från Uppsala stift. Dessutom påbörjades implementeringsarbetet med det nya gemensamma utlandsavtalet.

Tillsammans med PREVIA utarbetades under våren en arbetsmiljöenkät som sändes till samtliga utsända medarbetare. Syftet var att få en bättre kunskap om den arbetsmiljö som råder på kyrkorna, både när det gäller psykosociala och fysiska förhållanden. Resultatet av enkäten kommer att presenteras av PREVIA under februari 2000 och därefter skall en handlingsplan arbetas fram.

Under året har 18 personer rekryterats och sänts ut i tjänst. Dessutom tillkommer ett trettiotal sommarvikarier/volontärer och korttidsanställda.

Huvudprogram Utlandsekonomi

ATT SÄKERSTÄLLA DEN EKONOMISKA RAM INOM VILKEN VERKSAMHETEN BEDRIVS SAMT ATT STIMULERA VERKSAMHETSPLATSERNA TILL EN ÖKAD GRAD AV SJÄLVFINANSIERING.

Målet att minst 80 procent av kostnaderna vid utgången av år 1999 skulle hänföras till utlandsverksamheten uppnåddes nästan i samband med budget, då 77 procent hänfördes direkt till utlandsverksamheten. Resultatet vid årets slut blev betydligt över 90 procent som en följd av under året särskilt beslutade anslag till reparationer.

Verksamhetsplatsernas lokala ekonomiska situation är i stort sett oförändrad. Några har en viss kapitalbuffert medan allt fler har knappa eller inga marginaler.

Kartläggningen av ägarförhållandena är nu avslutad.

Huvudprogram Sverigearbetet

ATT I ENLIGHET MED NÄMNDINSTRUKTION OCH FASTLAGD POLICY INFORMERA OM OCH INSAMLA MEDEL TILL UTLANDSVERKSAMHETEN. ATT BEDRIVA OMBUDSARBETE SÅ ATT SKUT:S VERKSAMHET BLIR KÄND OCH BEJAKAD I SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGAR OCH BLAND ALLMÄNHETEN.

Delprogram Information/profilering

Behov av allmän information om SKUT föreligger enligt Temos undersökning våren 1999, som visade att endast 39 procent av allmänheten kände till SKUT:s verksamhet (ofta är Sjömanskyrkan fortfarande ett mera välkänt begrepp). För att öka kännedomen om SKUT bland allmänheten har under verksamhetsåret annonserats i ICA-kuriren, resetidningen Vagabond, Svenska kyrkans Magasin, Svenska Dagbladets Spanienupplaga samt i Studentliv. Vidare har församlingsbladsredaktörerna fått material att införa i församlingsbladen under hösten. Lokalpressen har förutom några pressmeddelanden fått information om utlandskyrkopersonalens stiftstillhörighet. De populära adressfoldrarna har nyproducerats, liksom ny informationsfolder och en populärversion av verksamhetsberättelsen. Vidare har jultidningen tillsänts alla kyrkoråd i syfte att öka försäljningen.

En planerad mätning av attityder och kunskaper om Svenska kyrkans internationella arbete kommer under 2000 att påbörjas som ett gemensamt projekt inom Kyrkokansliet.

Delprogram Insamling

Gåvomedelsrapporten för 1999 visade ett totalt insamlingsresultat i Sverige på drygt 15 miljoner kronor, vilket innebar att budget på 12,6 miljoner uppnåddes. En stor del av ökningen berodde på stora testamenten, men det finns flera andra positiva delar i insamlingsarbetet att lyfta fram. Bland annat ökade det enskilda givandet med 35 procent och församlingsanslagen med 50 procent. Rikskollekterna, som minskat under flera år, ökade med 10 procent och församlingskollekterna gav 240 000 kronor mer än 1999. Syföreningarna och arbetskretsarna fortsatte att vara en av SKUT:s viktigaste givargrupper. Många av dem valde att skicka in sina gåvor via de inbetalningskort som fanns med i samtliga nummer av tidningen Ute och Hemma. Totalt kom närmare 700 000 kronor in via tidningen.

Kampanjen under 1998 för att öka minnes- och hyllningsgåvorna gav positiv effekt under 1999. Intäkterna ökade med 30 procent. Möjligheten att fondspara i Banco Fonder till förmån för utlandskyrkan fortsatte. Målet 100 sparare vid utgången av 1999 uppnåddes inte, då endast 50 personer anmält sitt intresse. Det regelbundna givandet ökade med 34 procent under året.

Delprogram Ombudsarbete

En fortsatt spridning av SKUT:s ungdomsmaterial har skett. Församlingspedagoger och -assistenter samt representanter för Svenska Kyrkans Unga inbjöds till en utbildningsresa till Paris, men resan fick skjutas på framtiden på grund av för få anmälningar. En ny resa planeras år 2000 i samarbete med några stift.

SKUT:s såväl som Lutherhjälpens och Svenska kyrkans missions (SKM) ombudsorganisation ses nu över. En särskild arbetsgrupp har under året utsetts, bestående av representanter från de olika nämnderna och respektive ombudsorganisation samt observatörer från Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) och personal från Kyrkokansliet. Uppgiften är att finna fungerande former för ombudsarbetet och få en så gemensam grundstruktur som möjligt samt att lösa frågan om hur ombudsorganisationen på ett rätt sätt inlemmas i Svenska kyrkans ordinarie struktur.

En video har påbörjats som tillsammans med annan information skall sändas ut under våren 2000 för att starta samtal i församlingarna i anslutning till församlingsinstruktionerna. I detta material understryks särskilt behovet av en internationell kommitté i stiftet liksom internationella sekreterare eller motsvarande. Detta är början till viktiga samtal som på sikt skall leda till att de flesta stift bildat en samrådsgrupp för det internationella arbetet.

3 Verksamhetsåret i korthet

En bro till framtiden.

Under denna rubrik samlades verksamheten upp i SKUT:s riksmöte som hölls tre dagar i juni i Borgholm. Fyrahundra personer möttes för att informeras om SKUT:s arbete ute och hemma, en verksamhet som förenklat kan beskrivas som en vandring med nya medmänniskor en bit på deras livsväg, där broar byggs mot framtiden.

Fästet

Brofästet till utlandsverksamheten har sitt ena fundament, som sig bör, i den kända kyrkliga verksamheten i hemlandet och utgår från det ansvar hemmakyrkan från dopet har för sina medlemmar.

Det nu gångna året avslutar ett århundrade där också utlandskyrkan fått uppleva alla de förändringar som skett i samhället och kanske framför allt fått vara en del av de händelser på den internationella scenen, som mindre eller knappast alls berört Sverige och hemmakyrkan. Det kan räcka med att nämna de två världskrigen för att ge en bild av något som hårt drabbade enskilda och grupper av svenskar som arbetade eller under denna tid befann sig utomlands. Den andliga och lekamliga hjälp som genom utlandskyrkan då gavs till de berörda ute och hemma, befäste det goda rykte som utlandskyrkan från början erhållit i sitt arbete, med inriktning på hela människans behov i den livssituation hon befinner sig.

Bropelare

En första bropelare i utlandskyrkans verksamhet är att tydligt vara kyrka, närvarande bland människor i deras skiftande levnadssituationer. I sjömanskyrkoverksamheten upplevdes från början denna självklara utgångspunkt i mötet med havets folk, som krävde: ”Visa varifrån Du kommer och vad du vill!” När utlandskyrkans medarbetare visade att de kom på Guds uppdrag och med uppgiften att möta den enskilda människans livsbehov blev man sjöfolkets kyrka. Allt eftersom samhället har förändrats och alla kategorier av svenskar numera finns med som utlandskyrkans målgrupper, har av samma skäl dessa också snabbt betecknat utlandskyrkan som sin kyrka i utlandet. De må vara turister, långtradarchaufförer, UD-medarbetare, studenter, kontraktsarbetande eller fastboende, de har gjort utlandskyrkan till sin.

När nu drygt 850 000 besök under året gjordes i de 43 utlandskyrkorna och dess utpostverksamheter, talar det om en kontaktyta som ständigt har vuxit och som ständigt låter nya människor finna, att kyrkan är till för och räknar med dem.

Detta sker inte genom några revolutionerande verksamhetsformer eller knep, utan vilar bl.a. på en annan självklar men viktig bropelare just i utlandskyrkans verksamhet.

Hemhörigheten

Utlandskyrkan blir för de flesta ett hem i hemlösheten, både i direkt och överförd betydelse. När utlandskyrkan talar om en öppen dörr till en verksamhet med låga trösklar och högt i tak, är detta besökarens beskrivning av sin känsla, att plötsligt få känna sig hemma i en annars annorlunda miljö. Detta är det unika tillfället för vår kyrka, att i utlandet få finnas till hands när människor lever i och under förhållanden där plötsligt hemmakyrkans lokala närvaro kan uppfylla hela människans behov. Det egna språket, de egna traditionerna, de välkända psalmerna och kyrkliga förrättningarna ger människor i utlandet en ny bild av det andliga i vår mänskliga identitet.

Bridge over troubled water

Bron över mörka vatten beskriver en annan av utlandskyrkans viktiga funktioner. Ett stöd när livssituationen är kritisk för människor. Då blir utlandskyrkans pastorala och diakonala arbete tydligt och betydelsefullt. Behoven av stöd i den utsatta situationen är stort och få andra finns som kan stödja och hjälpa. All den verksamhet som förekommer i de många aktiviteterna i utlandskyrkorna har givetvis detta syfte, kanske inte minst som förebyggande och uppbyggande. Den uppsökande verksamheten är lika efterlängtad som evangelisk. Om någonstans, är dessa enskilda möten ute i världen en tydligt talande kyrklig närvaro.

De tiotusen fartygs-, hem-, sjukhus- och fängelsebesök som gjordes under året, talar om tid som kunde prioriteras och läggas på just de enskilda mötena med människor i utsatta situationer. Det är här behoven tydligt växer och de personella resurserna inte räcker till.

Brödpelarna

Brödpelarna kanske man kan kalla det nödvändiga ekonomiska och materiella stödet som behövs för kyrkans överlevnad. I SKUT är ekonomin ett pelarpar i så motto att den har ett ben ute och ett hemma. I Sverige blir utlandskyrkan och dess verksamhet känd bl.a. genom den omfattande verksamhet för SKUT som bedrivs i hemmakyrkan. Den stora ombudskåren är en ryggrad i informations- och insamlingsverksamheten på församlings- och stiftsplan. Femton miljoner kronor samlades in i Sverige på frivillig väg, genom kollekter, enskilda gåvor, anslag från arbetskretsar och församlingar, inräknat ett par miljoner via testamenten. Till detta kommer så drygt det dubbla i anslag ur Kyrkofonden.

Den andra ekonomiska tvillingpelaren är stadig i varje lokal utlandskyrkas egen verksamhet. Där samlas på frivillig väg in drygt 40 procent av totalbudgeten, ett bevis på stödet och behovet bland besökarna. Stora grupper av församlingsbor och tillfälliga besökare i utlandskyrkan är engagerade i de många olika aktiviteterna för insamlande av pengar till den egna lokala verksamheten. Verksamhetsberättelserna från respektive utlandskyrkor talar mycket om dessa insatser under året, inte minst vid höstens basarer, vid lucia- och julfirandet. En översiktlig beskrivning av verksamheten vid alla SKUT:s kyrkor medföljer som bilaga.

Särskilda händelser

Under våren har den nyinrättade ordinarie prästtjänsten i Nice med omnejd tillsatts och tjänsteinnehavare tillträtt. Samtidigt invigdes högtidligt befintliga verksamhetslokaler av prinsessan Christina. Vid årets slut lämnade den av SKUT utsände prästen i Toronto sin tjänst och därmed avslutades SKUT:s engagemang där. Församlingen fortsätter dock en levande och stark verksamhet i den lokala lutherska kyrkan och i bibehållen kontakt med SKUT.

Det nordiska samarbetet utökades under hösten, då Norska sjömanskyrkan placerade ett assistentpar vid SKUT:s kyrka i Bangkok. Likaså blev det en ny nordisk representation i Afrika genom att norsk präst installerades i Harare, Zimbabwe, för att därifrån bedriva resetjänst i området söder om Sahara.

Hela nämnden deltog i en informations- och sammanträdesresa till verksamheten i Berlin. Vid världskonferensen för sammanslutningen av internationella sjömanskyrkor (ICMA) i Durban var SKUT representerad.

Brobyggarna i utlandet

Under januari och februari arrangerades informationsdagar i Östersund och Uppsala om svenska kyrkans utlandstjänster. Tillsammans med representanter för Lutherhjälpen, SKM och EFS informerades om olika typer av utlandstjänster och uppdrag. Träffarna som var riktade till intresserade från Härnösands, Uppsala och Stockholms stift samlade totalt ett hundratal personer. Ytterligare informationstillfälle med särskild inriktning på präster anordnades i Uppsala i november, då 15 präster deltog.

SFRV hade vid årsskiftet i utlandstjänst för SKUT 104 ordinarie befattningshavare anställda. Av dessa är 51 procent kvinnor. Av totalt 33 präster är 15 procent kvinnor (5 personer). I gruppen assisterande personal (assistenter/husmödrar/kantorer) totalt 71 anställda, är 68 procent kvinnor (48 personer). Bland de 23 kyrkoherdarna finns endast två kvinnor (9 procent). Eftersom kyrkan vill ta tillvara både mäns och kvinnors kompetens och engagemang bör andelen kvinnliga kyrkoherdar öka. Antalet emeritiprästpar för säsongsanställning var under året 7.

Ett länge känt behov av att kombinera avgångssamtal med att bygga nätverk för de som lämnat sin utlandstjänst resulterade i att ett hemkomstseminarium för första gången arrangerades i november. Ett 20-tal personer var inbjudna och 12 hade möjlighet att delta. Programmet innehöll gruppsamtal där deltagarna hade möjlighet att dela sina upplevelser av både tjänsten ute och erfarenheten av att komma hem. Initiativet mottogs mycket positivt och hemkomstseminarium planeras också för kommande år.

Brobyggare i Sverige

Brobyggare för utlandskyrkans verksamhet är alla i hemmakyrkan, men inte minst de 3 500 ombuden. Samarbetet inom de allt fler internationella grupperna utgör en positiv kraft och under året har en arbetsgrupp tillsatts för att finna formerna för detta arbete i framtiden. Utöver ovan nämnda aktiviteter har stiftsrådens verksamhet och utbildning fortgått planenligt. Ordförandegruppen samlades i januari till sin informations- och utbildningsvecka i Wien.

Temat för årets höstinsamling var …som en bro. För första gången både inleddes och avslutades insamlingsperioden med rikskollekt, eftersom sommarkollekten flyttats till hösten. Detta visade sig vara positivt både ekonomiskt och när det gäller ombudens och församlingarnas engagemang. Vid inledningen den 3 november gick kollekten till arbetet bland ungdomar och under avslutningen vid Allhelgonahelgen fick det diakonala arbetet stöd. Det totala resultatet för insamlingsperioden blev 5 miljoner kronor.

4 Framåtblickar, visioner och tankar

Det som bl.a. kan utläsas av tendenser i utlandskyrkans verksamhet är ett allt större behov av kyrkans närvaro bland ett växande antal svenskar som befinner sig utomlands under längre eller kortare tid. Flera av dessa grupper är av särskilt intresse för kyrkan att nå.

Trenden att ungdomar i eller strax över femtonårsåldern allt oftare syns resa ensamma på solsemester har ökat faran att tidigt falla för frihetens ofta farliga frestelser, vilket ökar behovet av förtroendeingivande medmänniskor på plats. De snart trettiotusen studenterna vid olika utländska utbildningsanstalter är en grupp som sedan länge har gjort utlandskyrkan till ett andra hem, också det en växande utmaning. Unga familjer med barn under och i skolåldern har i utlandskyrkan ofta sin enda möjlighet till kristen undervisning och i ständigt ökande omfattning fyller de barn- och ungdomsgrupperna i utlandskyrkan. Den öppna europagemenskapen har skapat en vidsträckt arbetsmarknad och ytterligare internationaliserat svenskarna i arbetslivet och därmed behovet av de kyrkliga stödpunkterna i de nya hemmiljöerna. Den ständigt växande gruppen av pensionärer och äldre som stora delar av året befinner sig på varmare breddgrader är en av de flitigaste besökskategorierna, men har också stort och växande behov av hem- och sjukbesök. De speciella yrkeskategorierna, en gång i huvudsak sjöfolket, som idag har sin arbetsplats utomlands, är numera ett spektrum av yrkeslivet i stort och en del av utlandskyrkans rörliga församling.

Fästet i framtiden är det andra och kyrkans viktigaste brofäste, så också i utlandskyrkan. Stora förhoppningar ställs naturligtvis på den under året startade SKUT-utredningen. Samtidigt fortsätter verksamheten enligt ovan givna beskrivning oavbrutet med tydligt fäste i framtiden, himlafästet. Med glädje över uppdraget att få vara bron mellan både det jordiska och himmelska hemlandet, bygger utlandskyrkan vidare på denna bro mellan Gud och människa och tackar Gud och alla som stöder bygget av världens viktigaste bro.

5 Nämndens ledamöter och ersättare

Ordinarie ledamöter

Karin Israelsson, ordförande, Inger Krantz, 1:e vice ordförande Gunnar Prytz, Lars Starkerud, Björn-Eric Carlsson, 2:e vice ordförande, Erna Arhag, Catharina Månsson, Jan Anders Jansson, Monica Karlsson.

Ersättare

Reidar Gustavsson, Kerstin Björk, Johan Holm, Bengt Olof Dike, Kristina Sandström, Elsa Spännar, G Olof Kjellström, Eva Forssell Aronsson, Susann Torgerson.

Arbetsutskott

Ordinarie: Karin Israelsson, ordförande, Inger Krantz, 1:e v ordförande, Björn-Eric Carlsson, 2:e v ordförande, Jan-Anders Jansson. Ersättare: Catharina Månsson, Reidar Gustafsson, Bengt Olof Dike, Eva Forssell-Aronsson.

Tillsättningsutskott

Ordinarie: Erna Arhag, ordförande, Kerstin Björk, Elsa Spännar. Ersättare: Kristina Sandström, Monica Karlsson, G Olof Kjellström.

Nämnden har sammanträtt den 30-31 januari, 25 mars, 21 maj, 23 augusti (telefon), 16 september, 17 november.

Arbetsutskottet har sammanträtt den 12 januari, 9 mars, 4 maj, 18 juni (telefon), 23 augusti (telefon), 2 november.

Tillsättningsutskottet har sammanträtt den 3 maj (telefon), 2 juni, 2 juni (telefon), 9 augusti (telefon), 25 augusti (telefon).

6 Resultatanalys 1999

Intäkter

Intäkterna för 1999 uppgår till totalt 69 852 tkr (56 646 tkr). Budget för året var 55 023 tkr.

Kollekter gåvor och bidrag

En för verksamhetsområdet mycket viktig intäktskälla är de kollekter som tas upp i Svenska kyrkans församlingar, de enskilda gåvor som ges och de testamenten som upprättas till förmån för verksamheten. Under 1999 har dessa totalt uppgått till 15 254 tkr (11 913 tkr) mot budgeterade 12 200 tkr. Om man tittar lite djupare finner man följande fördelning av de insamlade medlen:

	Utfall 1999	Budget 1999	Utfall 1998
Gåvor och kollekter, ej rikskollekter	5 707 tkr	5 600 tkr	5 402 tkr
Rikskollekter	6 492 tkr	6 000 tkr	5 876 tkr
Testamenten	2 814 tkr	400 tkr	428 tkr
Externt förvaltade stiftelser	73 tkr	0 tkr	54 tkr
Internt förvaltade stiftelser	169 tkr	200 tkr	153 tkr

Sammanfattningsvis pekar utfallen, som i alla kategorier är högre än jämförelsetalet för föregående år, på ett mycket gott resultat av insamlingsverksamheten för år 1999. Att samla in pengar till verksamheten är dock alltid en svårprognosticerad verksamhet och variationer i resultatet är en realitet som inte alltid går att förutse. För 1999 har flytten av en av rikskollekterna till förmån för verksamheten haft en gynnsam inverkan. Utfallet vad avser testamentsintäkter förklaras huvudsakligen av att två större testamenten inkommit under året. Det går inte att bedöma om detta är en rimlig nivå och verksamheten kan inte baseras på antaganden om en fortsatt lika hög nivå. Insamlingsresultatet budgeteras till en långsiktig nivå om ca 12 000 tkr och variationerna möts genom ianspråktagande och avsättningar till verksamhetsdestinerade medel.

Ett arbete med att finna tydliga definitioner avseende vad som skall räknas som insamlade medel och inte skall inledas. Det är av stor vikt att ha tydliga definitioner för att kunna skapa tillförlitliga jämförelsedata som grund för analys och uppföljning av insamlingsverksamheten och bas för eventuella åtgärder.

Kyrkofondsanslag

Kyrkofondsanslaget för 1999 uppgår till 39 939 tkr (38 802 tkr) mot budgeterade 40 180 mkr. Differensen mellan utfall och budget förklaras med att de kostnader som budgeterats för pension av utlandspräster varit lägre (240 tkr) än beräknat. Anslaget från Kyrkofonden är uppdelat i två delar. En för verksamheten ändamålsdestinerad del om 38 469 tkr (37 802 tkr) och en andel av SFRV:s allmänna anslag 1 470 tkr (1 000 tkr). Ökningarna förklaras genom motsvarande kostnadsökningar.

Övriga anslag

Övriga anslag om 1 430 tkr (1 196 tkr) har erhållits under 1999 att jämföra med budgeterade 1 238 tkr. Anslagen härrör huvudsakligen från Stiftelsen för Svenska kyrkan i utlandet och utgör bland annat realisationsvinst från försäljning av fastigheten i Toronto om 555 tkr och överskott från förvaltningen av fastigheten Vattuormen.

Netto kapitalförvaltning

Den för SFRV mycket framgångsrika kapitalförvaltningen under 1999 har inneburit ett resultat om 12 607 tkr (3 763 tkr) att jämföra med budgeterade 890 tkr. Detta är ett utfall som starkt bidrar till att verksamhetsområdets redovisade resultat uppgår till 9 711 tkr. Överskottet, som skall bedömas försiktigt och som en engångshändelse, innebär att de verksamhetsdestinerade medlen ökar och bildar en reserv som kan garantera några av de många åtaganden som finns.

Försäljning

Försäljningsresultatet uppgår till 563 tkr och utgör intäkter för tidningen Ute och Hemma med 245 tkr. Resterande 318 tkr består av hyresintäkter för svenska skolan i Paris om 290 tkr och från kyrkan i Skagen med 28 tkr.

Övriga intäkter

Verksamhetsområdet redovisar under övriga intäkter totalt 58 tkr (165 tkr). Detta rör sig om enstaka och oplanerade intäkter, exempelvis från försäljning av inventarier i Toronto med 46 tkr. Föregående års förhållandevis högre nivå härrörde från avvecklingen av verksamheten i Narvik.

Kostnader

Lämnade anslag

Anslag om totalt 10 647 tkr (10 389 tkr) har lämnats till kyrkorna. Budget för 1999 var 10 112 tkr. Anslagen är av olika art, där ramanslagen för verksamhet är störst med 6 895 tkr (6 875 tkr). Därefter följer anslag för fastigheter och underhåll med 2 284 tkr (1 171 tkr), övriga anslag om 828 tkr, anslag för inventarier 322 tkr (454 tkr) respektive anslag för fordon 250 tkr (511 tkr). I beloppet övriga anslag ingår valutakursnetto om 223 tkr (positivt) och lämnade anslag för bland annat avskrivning av fastigheter.

Personalkostnader

Kostnaderna för personalen i utlandet är den överlägset största enskilda kostnadsposten inom verksamhetsområdet. Den uppgår för 1999 till 29 999 tkr (28 297 tkr). Enbart utbetalda löner motsvarar 1 031 tkr av differensen mellan åren. I övrigt handlar kostnadsökningen bland annat om avtalade pensionspremier. Budget för året var 30 106 tkr.

Förtroendevaldas arvode

Under året har 9 tkr (77 tkr) betalats till förtroendevalda. Differensen förklaras med att nämnden under året inte begärt arvode för sina uppdrag utan huvudsakligen löst dessa på frivillig bas.

Uppdragstagares arvode

För 1999 har 28 tkr (100 tkr) betalats till uppdragstagare att jämföra med budgeterade 183 tkr. Orsakerna till den stora avvikelsen i förhållande till budget förklaras huvudsakligen av lägre kostnader för riksmötet samt att eget arbete ersatt budgeterade uppdragstagare avseende tidningen Ute och Hemma.

Varukostnader

Varukostnaderna uppgår totalt till 179 tkr (227 tkr) att jämföra med budgeterade 200 tkr. Kostnaderna är huvudsakligen hänförliga till tidningen Ute och Hemma (106 tkr) och insamlingsarbetet.

Övriga kostnader

Här redovisas totalt 5 995 tkr (5 114 tkr) mot budgeterade 5 277 tkr. Ökningen är hänförlig till avvikelser inom ett större antal poster där exempelvis kostnader för utredning av ägarfrågor avseende fastigheter i utlandet kan lyftas fram särskilt.

Utfördelade kanslikostnader

Till verksamhetsområdet har fördelats 9 970 tkr (8 252 tkr) från det gemensamma kansliet vilket också motsvarar budget. Det erhållna allmänna kyrkofondsanslaget om 1 470 tkr (1 000 tkr) relaterar till kanslikostnaderna och är ett uttryck för styrelsens önskemål att svara upp mot verksamhetsområdets begäran om ökad finansiering av denna art.

Disponerade medel från annat VO (verksamhetsområde)

Saldot, 15 tkr, är differensen mellan till Internationell mission/SKM lämnade bidrag för gemensam utlandspersonal om 46 tkr och från amerikadonationen erhållna bidrag om 31 tkr.

Dispositioner

Dispositioner avslutar resultaträkningen och innehåller förändringar av för verksamheten balanserade (reserverade eller undanlagda) medel. En vanlig typ av dispositioner är att medel som tidigare erhållits för ett särskilt ändamål ianspråktas eller att medel som erhållits under perioden avsätts. Förändringen sker i såväl resultat- som balansräkningen och ett ianspråktagande i resultaträkningen motsvaras av en minskning av reserverade medel på balansräkningen. På samma sätt motsvaras en avsättning i resultaträkningen av en ökning av medel på balansräkningen. Ianspråktaganden har ett negativt tecken och avsättningar ett positivt tecken i resultaträkningen. Inom SFRV:s redovisning förekommer förändringar inom kategorierna bundet eget kapital, tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel, verksamhetsdestinerade medel respektive fria ändamålsdestinerade medel.

Förändring av verksamhetsdestinerade medel

Verksamhetsdestinerade medel har inskränkningen att medlen är knutna till användning inom det område som nämnden verkar. I de fall nämnden särskilt så beslutar kan den ”märka” och göra avsättningar av verksamhetsdestinerade medel för särskilda ändamål. Förändringen under 1999, som uppgår till 1 985 tkr, avser ianspråktaganden ur den fond för reparation och underhåll av fastigheter som Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet tidigare beslutat om avsättningar till. De fastigheter som avses är Hamburg 175 tkr, Los Cristianos 735 tkr respektive Paris 1 075 tkr.

Förändring fria verksamhetsdestinerade medel

Förändringen av fria verksamhetsdestinerade medel innehåller sådana medel över vilka inga inskränkningar om användandet föreligger annat än att användning skall ske i verksamhet som bedrivs av det styrorgan under vilket avsättningen gjorts. Under denna rubrik redovisas bland annat det resultat som uppstår efter det att kostnaderna dragits från intäkterna, och andra nödvändiga dispositioner genomförts. Förändringen under 1999 är 14 668 tkr (4 091 tkr) och består av en avsättning till en prisfallsreserv om 4 957 tkr (2 107 tkr) och det överskott som genererats från årets verksamhet, 9 711 tkr (1 975 tkr).

Prisfallsreserven är en reservation som motiveras genom att en stor andel av resultatet ännu inte realiserats eller att det återinvesterats. Prisfallsreserven bygger på försiktighetsprincipen, för att garantera att inget verksamhetsområde som har del i kapitalförvaltningen skall drabbas av förluster till följd av prisfall på de värdepapper i vilka investeringar gjorts. Den genomförda prisfallsreserven motsvarar 35 procent av det marknadsvärde som aktieportföljen hade per den 31 december 1999.

Balanserade medel

För verksamhetsområdets räkning finns på balansräkningen medel motsvarande 23 187 tkr (10 503 tkr). Av dessa utgör 11 254 tkr (6 776 tkr) frivilliga avsättningar.

Verksamhet bland svenskar i utlandet /SKUT, resultatrapport 1999

	Utfall	Budget	Avvik. kr	Avvik. %	Utfall
	1999	1999	budget	budget	1998
Intäkter
Kollekter, gåvor och bidrag	-15 254 239	-12 200 000	3 054 239	25%	-11 912 973
Kyrkofondsmedel, allmänt	-39 939 068	-40 180 000	-240 932	-1%	-38 802 052
Övriga anslag	-1 430 487	-1 238 000	192 487	16%	-1 195 959
Netto kapitalförvaltning	-12 606 906	-890 000	11 716 906	1317%	-3 763 258
Försäljning	-563 223	-515 000	48 223	9%	-806 625
Övriga intäkter	-58 364	0	58 364	--%	-165 411
Summa intäkter	-69 852 287	-55 023 000	14 829 287	27%	-56 646 277
Kostnader
Lämnade anslag	10 647 084	10 111 775	-535 309	5%	10 389 357
Personalkostnader	29 999 249	30 106 133	106 884	0%	28 296 964
Förtroendevalda	8 739	55 000	46 261	-84%	77 082
Uppdragstagare	27 572	183 000	155 428	-85%	100 397
Varukostnader	178 366	200 000	21 634	-11%	226 846
Övriga kostnader	5 994 512	5 277 092	-717 420	14%	5 113 707
Räntekostnader	328 572	120 000	-208 572	174%	130 091
Utfördelade kanslikostnader	9 970 000	9 970 000	0	0%	8 252 000
Disponerade medel från annat VO	14 795	0	-14 795	--%	-31 650
Summa kostnader	57 168 888	56 023 000	-1 145 888	2%	52 554 795
Dispositioner
Förändr. Verksamhetsdestinerade medel	-1 984 837	0	1 984 837	--%	0
Förändr. Fria ändamålsdestinerade medel	14 668 236	-1 000 000	-15 668 236	-1567%	4 091 482
Summa dispositioner	12 683 399	-1 000 000	-13 683 399	-1368%	4 091 482

Bilaga. Översikt över utlandskyrkorna 1999 (1998)

	EUROPA
	BELGIEN
	Antwerpen (1909)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst, en assistent och två husmödrar/assistenter.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i av SKUT ägda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 14 835 (13 826) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 3 167 (2 581) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på fartyg 860 (1 095), i hem 62 (61) och på sjukhus 7 (34).
Huvudsakliga målgrupper:	I verksamhetsberättelsen för 1999 anges tre olika målgrupper, sjöfolket, långtradarchaufförer och de i Flandern fast boende svenskarna. Antalet svenskar som bor inom området uppges till omkring 600 personer.
Särskilda noteringar:	Flera års ökning såväl av antalet gudstjänstdeltagare som av det totala antalet besök fortsatte även under 1999.
	Däremot noteras en kraftig nedgång av antalet fartygsbesök. Detta förklaras dels med att resurserna inte räcker till att bibehålla den ambitionsnivå som gällde 1998, dels med att antalet svenska fartygsanlöp har minskat med 14% jämfört med föregående år.
	Handelsflottans kultur- och fritidsråd (HKF) har platsombud med kontor i kyrkans lokaler. Liksom på övriga platser där platsombud för HKF finns, sker ett konstruktivt samarbete.
Vigselrätt:	Sjömansprästen har ej vigselrätt.
	Bryssel/Luxemburg (1989)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst, en assistent, en assistent/kantor, en husmor.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i av SKUT ägda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 16 342 (17 936) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 4 704 (5 499) personer.
	Personalen gjorde följande besök: i hem 90 (149) och på sjukhus 20 (17).
Huvudsakliga målgrupper:	Antalet bofasta svenskar i Brysselområdet uppgår enligt tillgängliga uppgifter till ca 6-7 000. Dessa utgör den primära målgruppen.
Särskilda noteringar:	Den Norske Sjømannsmisjon-Norsk kirke i utlandet hyr verksamhetslokal i den svenska fastigheten, och delar kyrkorummet med den svenska församlingen. Samverkan med kyrkan i Antwerpen sker bl.a. så att kyrkoherden i Bryssel och sjömansprästen i Antwerpen en gång varje månad förrättar gudstjänster i varandras kyrkor.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Kyrkoherden förrättar även svenska gudstjänster i Luxemburg.
Vigselrätt:	Kyrkoherden i Bryssel har ej vigselrätt.
	CYPERN
	Ayia Napa (1990)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en emerituspräst och en husmor. Svensk personal finns utsänd under andra halvåret.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i förhyrda lokaler.
Statistik:	Under året besöktes lokalerna av totalt 15 907 (13 472) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 5 018 (4 695) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på sjukhus 329 (532), i hem 12, på fartyg 2.
Huvudsakliga målgrupper:	Målgrupperna kan delas in i följande kategorier: långtidsturister under vinterhalvåret, korttidsturister under sommaren, ungdomar som är säsongsanställda i turistnäringen och fast boende. Enligt uppgift bor ca 1 000 svenskar på Cypern.
Särskilda noteringar:	Samarbetet med Den Norske Sjømannsmisjon-Norsk kirke i utlandet har fortsatt. Norsk emerituspräst finns stationerad första halvåret och svensk emerituspräst under andra halvåret. Arbetet med att formellt registrera församlingen har påbörjats och interimistiska församlingsstadgar har antagits. Från och med andra halvåret finns en lokalt anställd assistent (halvtid).
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Gudstjänster förrättas i Nicosia, Larnaca och Limassol.
Vigselrätt:	Emeritusprästen har ej vigselrätt.
	DANMARK
	Köpenhamn (1901)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst, en assistent/ kantor, två assistenter och en assistent/husmor.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i lokaler som ägs av församlingen.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 50 176 (49 503) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 16 653 (17 171) personer.
	Personalen gjorde följande besök: i hem 2 327 (2 231) och på sjukhus 39 (62).
Huvudsakliga målgrupper:	Fast boende svenskar utgör den dominerande målgruppen. Enligt uppskattningar bor det på Själland ca 8 000 svenskar.
Särskilda noteringar:	Bland de svenskar som bor inom församlingens upptagningsområde finns många som permanent flyttat till Danmark. Av dem som nu flyttar in stannar de flesta dock bara en begränsad tid i Danmark.
Vigselrätt:	Kyrkoherden har vigselrätt.
	Skagen (1909)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst, en husmor/kantor och en husmor. Under högsäsong finns ytterligare två husmödrar och en assistent utsända.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i av SKUT ägda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 35 922 (37 822) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 7 550 (9 374) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på fartyg 210 (395) och i hem 18 (28).
Huvudsakliga målgrupper:	Målgrupperna utgörs av fiskare, turister, grupper av olika slag samt i området fast bosatta svenskar.
Särskilda noteringar:	Under året har antalet besök av svenska fiskare minskat. Detta är en fortsättning på en tendens som varit märkbar även de närmast föregående åren.
	Kyrkan har under året ej erhållit ramanslag från SKUT
Vigselrätt:	Sjömansprästen har vigselrätt enligt dansk lag.
	FINLAND
	Helsingfors (1922)
Personal:	Kyrkoherden i församlingen har regeringens fullmakt på tjänsten.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i lokaler som ägs av församlingen.
Statistik:	I gudstjänster och andakter deltog 5 823 (4 357) personer.
	Personalen gjorde följande besök: i hem 65 (61) och på sjukhus 12 (7).
Huvudsakliga målgrupper:	Arbetet inriktas i allt väsentligt mot fast boende.
Särskilda noteringar:	Kyrkostämman har uppdragit åt kyrkorådet att fortsätta överläggningarna med Borgå stift rörande en kommande integrering av församlingen med detta stift.
	Kyrkan har under året ej erhållit ramanslag från SKUT. Lönebidrag till biträdande personal förmedlas.
Vigselrätt:	Kyrkoherden i Helsingfors har vigselrätt.
	FRANKRIKE
	Nice (1981)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen har bestått av en präst.
Lokaler:	Centrum för verksamheten är Stillegården i Haut de Cagnes.
	I övrigt används lånade kyrkor för de gudstjänster som firas på en rad platser längs kusten.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt ca 11 700 (11 011) personer. Personalen gjorde följande besök: i hem 25, på sjukhus 11.
	I gudstjänster och andakter deltog 2 369 (1 214) personer.
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas mot de på Franska Rivieran bofasta svenskarna, enligt uppgift ca 10 000 personer. Därutöver finns inom området ca 2 000 svenska studenter och under sommarhalvåret många turister.
Särskilda noteringar:	Under året har den tidigare inrättade prästtjänsten tillsatts med ordinarie innehavare. Lokalerna i Stillegården har officiellt invigts.
	Församlingen har under året ej erhållit ramanslag från SKUT.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Förutom i Stillegården hålles gudstjänster i Menton, Monaco, La Turbie, Nice, Mougines, St. Honrat, Cannes, S:t Raphael, Aix-en-Provence.
Vigselrätt:	Den utsände prästen har inte vigselrätt.
	Paris (1626)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst, en husmor och en assistent/husmor.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i av Svenska staten ägda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 60 114 (58 931) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 15 062 (15 381) personer.
	Personalen gjorde följande besök: i hem 52 (11) , på sjukhus 11 (11), i fängelse 2 (3).
Huvudsakliga målgrupper:	Fast boende, turister, studenter, au pair-ungdomar tillhör de huvudsakliga målgrupperna.
Särskilda noteringar:	Under året har ett genomgripande arbete genomförts för att säkerställa att brandsäkerheten är tillfredsställande.
	Den koptiska kyrkan som tidigare haft sin gudstjänster i kyrkan, har under året funnit egna lokaler.
	Svenska skolan har sina lokaler i fastigheten.
Vigselrätt:	Kyrkoherden har ej vigselrätt.
	GREKLAND
	Atén/Pireus (1976)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst och en assistent/kantor.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i förhyrda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 13 145 (11 671) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 1 797 (1 801) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på fartyg 28 (34), i hem 155 (140), på sjukhus 29 (53), i fängelse 13 (13).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas i första hand mot fast boende skandinaver. Andra målgrupper är skandinaviskt sjöfolk, lastbilschaufförer och turister.
Särskilda noteringar:	Verksamheten sker på utpräglat nordisk bas. Dansk, norsk respektive finsk tillresande präst svarar för gudstjänster på dessa språk.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Under vinterhalvåret svarar kyrkoherden för gudstjänster på Rhodos och Kreta.
Vigselrätt:	Kyrkoherden har vigselrätt.
	Rhodos (1977)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en emerituspräst och en assistent/husmor, traktamentsförordnade.
Lokaler:	Gudstjänsterna hålls i S:ta Maria katolska kyrka och övrig verksamhet i anslutande lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 2 973 (3 631) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 2 379 (1 979) personer.
	Personalen gjorde följande besök: i hem 10 (15) och på sjukhus 71 (67).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas dels mot fast boende svenskar, dels mot turister.
Vigselrätt:	Emeritusprästen har ej vigselrätt.
	ITALIEN
	Rom (1973)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst och en husmor.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i av SKUT ägda lokaler. Gudstjänsterna firas i S:ta Katarina kapell i Birgittas hus vid Piazza Farnese.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 10 427 (10 279) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 4 292 (4 212) personer.
	Personalen gjorde följande besök: i hem 72 (72) och på sjukhus 1 (0).
Huvudsakliga målgrupper:	Den primära målgruppen är fast boende svenskar, au pair-ungdomar och turister. Antalet fast boende kan beräknas till omkring 800 personer i Rom med omnejd.
Särskilda noteringar:	Efter tidigare års diskussioner om möjligheterna att finna verksamhetslokaler som är mer centralt belägna än de nuvarande, råder nu enighet om att vardagsverksamheten för överskådlig framtid bör ha sitt centrum i den nuvarande Lukasgården.
	Till kyrkoherdens arbetsuppgifter hör också att svara för ekumeniska kontakter. Detta sker också, såväl genom kontakter med romersk-katolska kyrkan som med valdenserna. Kyrkoherden ingick i den kommitté som förberedde de Birgittadagar som firades i november.
	Verksamheten innefattar ett betydelsefullt regionalt arbete i norra Italien, inte minst i Milano. Gudstjänsterna i Norditalien har sammanlagt samlat 694 (636) deltagare.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Gudstjänster förrättas i Milano, Turin och Genua.
Vigselrätt:	Kyrkoherden har ej vigselrätt.
	NEDERLÄNDERNA
	Rotterdam (1909)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst, två assistenter, tre husmödrar (varav två deltid).
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i av SKUT ägda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 7 580 (7 495) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 2 916 (3 286) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på fartyg 787 (1 019), i hem 6 (7), på sjukhus 18 (22), i fängelse 1 (4).
Huvudsakliga målgrupper:	Sjöfolket fortsätter att vara en viktig målgrupp för verksamheten. Bland de fast boende finns många som bor permanent i Nederländerna, men också allt fler som bosätter sig för kortare tid. Bland de senare märks både studenter och au pair-ungdomar.
Särskilda noteringar:	Under året har kontakt etablerats med den katolska församlingen i Zittard i provinsen Limburg. Från och med 1999 kommer församlingens kyrka att kunna användas för församlingens gudstjänster.
	HKF har platsombud stationerad i Rotterdam.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Under året har gudstjänster hållits i Amsterdam.
Vigselrätt:	Sjömansprästen har vigselrätt.
	NORGE
	Oslo (1911)
Personal:	Kyrkoherden i församlingen har regeringens fullmakt på tjänsten.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i lokaler som ägs av församlingen.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 17 672 (18628) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 5 323 (9 244) personer.
	Personalen gjorde följande besök: i hem 108 (130) och på sjukhus 5 (30).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas i allt väsentligt mot fast boende svenskar.
Särskilda noteringar:	Kyrkan har under året ej erhållit ramanslag från SKUT. Lönebidrag till biträdande personal förmedlas.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Förutom i Oslo förrättas gudstjänster i Bergen, Ålesund, Trondheim och Hamar.
Vigselrätt:	Kyrkoherden i Oslo har vigselrätt.
	POLEN
	Gdynia (1929)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst och en husmor.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i av SKUT ägda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 12 642 (13756 ) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 5 423 (6 216) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på fartyg 168 (121), i hem 25 (16), på sjukhus 3 (14), i fängelse 1 (14).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas primärt mot turister, sjöfolk och övriga tillfälliga besökare. Bland de senare finns grupper som med hjälpsändningar är på väg till Ukraina och Vitryssland.
Särskilda noteringar:	Sjömansprästen är konsularagent för Sverige och Norge. Det svenska Polenåret under temat ”Polen i fokus” har också fått genomslag i kyrkans verksamhet.
	Kyrkan har under året ej uppburit ramanslag från SKUT.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Gudstjänster har förrättats i Warszawa. Verksamheten där har under året utökats och stabiliserats genom att ett skandinaviskt kyrkoråd valts.
Vigselrätt:	Sjömansprästen har ej vigselrätt.
	SCHWEIZ
	Lausanne (1980)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst och en assistent (deltid).
Lokaler:	Kombinerad expeditions- och verksamhetslokal, som församlingen hyr, finns i Lausanne. I övrigt lånas kyrkor för gudstjänsterna.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 2 145 (5 673) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 632 (2 598) personer.
	Personalen gjorde följande besök: i hem 25 (22) och på sjukhus 1 (0).
Huvudsakliga målgrupper:	Målgrupp för verksamheten är de bofasta svenskarna.
Särskilda noteringar:	Församlingen är en del av Regionalkyrkan i Schweiz. I verksamhetsområdet ingår också församlingarna i Genève och Bern.
	Kyrkoherden har under andra halvåret innehaft uppdraget att vara regionalpastor.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Gudstjänster har, utöver i Lausanne, förrättats i Genève och Bern.
Vigselrätt:	Kyrkoherden har ej vigselrätt.
	Zürich (1991)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst och en assistent (deltid).
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i förhyrda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 13 857 (13 252) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 3 901 (3 506) personer.
	Personalen gjorde följande besök: i hem 34 (44) och på sjukhus 7 (5).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas mot fast boende svenskar. Inom verksamhetsområdet bor ca 5 000 svenskar, varav hälften i Zürich med omnejd.
Särskilda noteringar:	Församlingen är en del av Regionalkyrkan i Schweiz.
	Församlingarna i Basel och Tessin ingår i verksamhetsområdet. Kyrkoherden i Zürich har under andra halvåret innehaft uppdraget att vara regionalpastor.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Förutom i Zürich förrättas gudstjänster i Zug, Luzern, Basel, Tessin, Baden, S:t Gallen, Luzern och Schaffhausen.
Vigselrätt:	Kyrkoherden har inte vigselrätt.
	SPANIEN
	Fuengirola, Costa del Sol (1978)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst, en assistent/kantor och en assistent/husmor.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs dels i av SKUT ägda lokaler, dels i direkt anslutande förhyrda lokaler, som ägs av Neptuniorden.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 24 135 (24 943) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 7 831 (12 196) personer.
	Personalen gjorde följande besök: På fartyg 49 (18), i hem 163 (249), på sjukhus 11 (37) och i fängelse 4..
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas till största delen mot de svenskar som är bosatta längs Costa del Sol. Uppskattningsvis rör det sig om 15 000 – 25 000 personer.
Särskilda noteringar:	Inflyttningen av svenskar har ökat. Många av dessa befinner sig i yrkesverksam ålder. Kyrkan har under året ej uppburit ramanslag från SKUT.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Gudstjänster firas i Marbella, Almunecar, Nerja, Madrid och Lissabon.
Vigselrätt:	Kyrkoherden har vigselrätt.
	Torrevieja (1994)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en emerituspräst och en husmor (traktamentsförordnad).
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i lånade kyrkor och lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 3 220 (2 214) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 2 765 (2 214) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på fartyg 3 (0), i hem 19 (24) och på sjukhus 2 (1).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas mot fast boende svenskar i området Alicante – Torrevieja. En stor del av dessa är pensionärer.
Särskilda noteringar:	Kyrkan har under året ej erhållit ramanslag från SKUT.
Vigselrätt:	Emeritusprästen har vigselrätt.
	Palma de Mallorca (1971)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst, två assistenter/husmödrar och en assistent/kantor.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i av SKUT ägda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 20 214 (20 149) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 3 563 (5 399) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på fartyg 1 (1), i hem 46 (78) och på sjukhus 48 (649).
Huvudsakliga målgrupper:	Målgrupperna är fast boende skandinaver och långtidsturister. Enligt uppgift bor det ca 4 000 svenskar på Balearerna. Under perioden oktober – april befinner sig omkring 2 500 långtidsturister på Mallorca.
Särskilda noteringar:	Den norske Sjømannsmisjon/Norsk kirke i utlandet har präst stationerad vid kyrkan
Vigselrätt:	Kyrkoherden har vigselrätt.
	Las Palmas (1967), Gran Canaria
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en emerituspräst och en husmor (traktamentsförordnade) samt en assistent/ kantor.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i av SKUT ägda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 10 103 (10 648) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 2 776 (3 293) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på fartyg 6 (7), i hem 9 (10), på sjukhus 90 (45) och i fängelse 0 (7).
Huvudsakliga målgrupper:	Fast boende svenskar är den största målgruppen för verksamheten.
Särskilda noteringar:	Verksamheten tillhör ansvarsområdet för kyrkoherden i San Agustin.
Vigselrätt:	Emeritusprästen har vigselrätt.
	San Agustin (1981), Gran Canaria
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av 1 präst,
	1 husmor/assistent, 1 husmor, 1 assistent/kantor, 2 assistenter (varav en för säsong).
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i förhyrda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 69 200 (70 095) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 10 835 (8 882) personer.
	Personalen gjorde följande besök: i hem 100 (43) och på sjukhus 294 (402).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas mot kort- och långtidsturister, liksom mot fast boende.
Särskilda noteringar:	Lokalerna är inte dimensionerade för det stora antalet besökare. Vid vissa gudstjänster är antalet deltagare så högt att alla inte kan beredas sittplats.
Vigselrätt:	Kyrkoherden har vigselrätt.
	Los Cristianos (1970), Teneriffa
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en assistent/föreståndare, två emerituspräster (säsongsförordnade), en assistent/kantor, två husmödrar (säsongsförordnade).
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i av SKUT ägda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt
	72 058 (70 098) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 13 287 (11 857) personer.
	Personalen gjorde följande besök: i hem 39 (34), på sjukhus 332 (303) samt i fängelse 2 (0).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas huvudsakligen mot långtidsturister. Bland dessa utgör besökare med rörelsehinder en viktig kategori.
Särskilda noteringar:	Verksamheten är av utpräglad säsongskaraktär med tyngdpunkt under vinterhalvåret.
Vigselrätt:	Emeritusprästerna har vigselrätt.
	Puerto de la Cruz (1972), Teneriffa
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en emerituspräst och en husmor (säsongsförordnade).
Lokaler:	Verksamheten bedrivs dels i en av SKUT ägd villa, som tillika är prästbostad, dels i San Francisco-kyrkan i centrum av staden.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 5 846 (9 019) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 4 913 (6 019) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på sjukhus 180 (121), besök ombord 151 och i hem 434.
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas huvudsakligen mot kort- och långtidsturister, men även mot en liten grupp fast boende.
Särskilda noteringar:	Gudstjänster hålls varje vecka i den katolska San Francisco-kyrkan.
Vigselrätt:	Emeritusprästen har vigselrätt.
	STORBRITANNIEN
	Liverpool (1870)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst, en assistent/husmor.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i av SKUT ägda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 5 787 (7 368) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 4 188 (4 736) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på fartyg 579 (731), i hem 28 (67), på sjukhus 25 (23) och i fängelse 0 (2).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas mot nordiskt sjöfolk, fast boende från de nordiska länderna, liksom nordiska studenter.
Särskilda noteringar:	Den tidigare trenden med ökande fartygsanlöp har under året brutits. Det ekumeniska arbetet har utvecklats, bl.a. genom att en ”Borgågrupp” har bildats.
	Präst och husmor (deltid), utsända av Den norske Sjømannsmisjon/Norsk kirke i utlandet, är attacherade till kyrkan.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Sjömansprästen svarar också för gudstjänster i Manchester, Dublin och Belfast.
Vigselrätt:	Sjömansprästen har ej vigselrätt, men i samband med implementeringen av Borgåavtalet kommer detta att ändras så att sjömansprästen får vigselrätt enligt engelsk lag.
	London
	Ulrika Eleonora (1710)
Personal:	Kyrkoherden i församlingen har regeringens fullmakt på tjänsten. Den av SKUT utsända personalen består av en komminister, två assistenter och en assistent/husmor och en husmor.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i lokaler som ägs av församlingen.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 71 034 (78 201) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 23 472 (20 326) personer.
	Personalen gjorde följande besök: i hem 477 (434), på sjukhus 45 (26), i fängelse 7 (9).
Huvudsakliga målgrupper:	Församlingen har inom sitt verksamhetsområde svenskar av alla slag, t.ex. fast boende, kontraktsanställda, studenter, au pair-ungdomar och turister. Uppskattningsvis finns 20-30 000 svenskar inom verksamhetsområdet.
Särskilda noteringar:	Som ett led i Borgåsamarbetet har församlingens präster under året erhållit ”permission to officiate” från biskoparna i de stift där församlingskyrkan resp. sjömanskyrkan är belägna.
Vigselrätt:	Kyrkoherden har vigselrätt enligt engelsk lag.
	Sjömanskyrkan (1899)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av två assistenter.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i av SKUT ägda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 8 355 (8 881) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 2 905 (2 947) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på fartyg 444 (456).
Huvudsakliga målgrupper:	De viktigaste målgrupperna är sjöfolk och de som bor på gästhemmet.
Särskilda noteringar:	Komministern i Ulrika Eleonora har ca 20% av sin tjänst förlagd till Sjömanskyrkan. Sedan tunnelbanans ”Jubilee Line” öppnats har restiden mellan församlings- och sjömanskyrkan kraftigt reducerats.
	Middlesbrough (1876)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst, en assistent och en husmor.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i av SKUT ägda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 3 497 (2 883) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 1 564 (1 624) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på fartyg 952 (1 147), i hem 25 (5) och på sjukhus 16 (4).
Huvudsakliga målgrupper:	Det nordiska sjöfolket utgör den största målgruppen, medan antalet fast boende är litet. Ett antal nordiska studenter finns inom verksamhetsområdet.
Särskilda noteringar:	Den nordiska sjöfarten har under året fortsatt att minska. Särskilt märkbart var detta under hösten. Kyrkan besöks regelbundet av nordiska studenter som läser vid Tees University.
	Vid kyrkan finns norsk assistent attacherad.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Sjömansprästen har under året svarat för gudstjänst i Hull, Newcastle, Glasgow och Edinburgh.
Vigselrätt:	Sjömansprästen har vigselrätt enligt engelsk lag.
	TYSKLAND
	Berlin (1903)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst, två assistenter och en assistent/husmor, deltid.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i lokaler som ägs av en stiftelse.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt ca
	57 611 (25 000) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 6 365 (4 851) personer.
	Personalen gjorde följande besök: i hem och på sjukhus 80 (281), samt i fängelse 5 (6).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas mot alla de i Berlin förekommande målgrupperna. Det gäller svenskar som bott årtionden i staden, näringslivets utsända, arbetssökande, au pair-ungdomar och turister.
Särskilda noteringar:	De under flera år pågående ombyggnadsarbetena har under året avslutats. Bl.a. har det nya caféet i entréplanet blivit en uppskattad mötesplats. Lokalerna ägs av en stiftelse, Stiftung für die Schwedische Victoriagemeinde.
	Norsk präst finns attacherad till kyrkans arbetslag.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Kyrkoherden har under året svarat för gudstjänster i Köln, Düsseldorf, Meuchen och Lützen. Sammanlagt deltog 750 personer i dessa gudstjänster.
Vigselrätt:	Kyrkoherden har vigselrätt.
	Frankfurt/Main (1965) och München (1994)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst, en assistent/kantor och en husmor (deltid).
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i förhyrda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 23 940 (23 181) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 10 081 (10 236) personer.
	Personalen gjorde följande besök: i hem 97 (102), på sjukhus 59 (4), i fängelse 5 (4).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas väsentligen mot fast boende svenskar, au pair-ungdomar, studenter och praktikanter.
Särskilda noteringar:	Verksamheten täcker ett stort område, nämligen förbundsländerna Hessen, Rheinland-Pfalz, Saarland, Baden-Württemberg och Bayern. Kyrkoherden är, utöver sin tjänst i Frankfurt, också ansvarig för den svenska församlingen i München. Behovet av diakonala insatser accentuerades särskild i samband med den svåra bussolycka som i september inträffade inom verksamhetsområdet.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Förutom i München förrättar kyrkoherden gudstjänster på ett stort antal platser inom verksamhetsområdet.
Vigselrätt:	Kyrkoherden har vigselrätt.
	Hamburg (1883)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst, en assistent, en assistent/husmor och en kantor/husmor.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i av SKUT ägda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 13 735 (13 821) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 3 604 (4 416) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på fartyg 159 (224), i hem 12 (23), på sjukhus 5 (2), i fängelse 3 (2).
Huvudsakliga målgrupper:	Fast boende svenskar, sjöfolk, arbetssökande, au pair-ungdomar.
Särskilda noteringar:	Verksamhetsområdet omfattar, utöver Hamburg, Niedersachsen (ner till Hannover), Schleswig-Holstein samt en del av Mecklenburg-Vorpommern. Uppskattningsvis bor enbart i Hamburg ca 3 000 svenskar och i hela området ca 6 000 svenskar.
	Nära samarbete sker med HKF:s platsombud som är stationerad i Lübeck.
	Församlingen har under året ej erhållit ramanslag från SKUT.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Gudstjänster har under året hållits i Bremen, Hannover, Kiel och Lübeck.
Vigselrätt:	Kyrkoherden har vigselrätt.
	ÖSTERRIKE
	Wien (1982)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen har bestått av en präst och två husmödrar (varav en deltid). Från och med den 1 januari 2000 är den senare husmorstjänsten ändrad till heltid.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i förhyrda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 15 399 (16 151) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 3 396 (4 136) personer.
	Personalen gjorde följande besök: i hem 10 (10) och på sjukhus 22 (2).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas i första hand mot fast boende svenskar, studenter och au pair-ungdomar.
Särskilda noteringar:	Verksamhetslokalerna utgörs av ett tidigare kloster. Fastigheten är kulturminnesskyddad, vilket ger en fin miljö för arbetet. Samtidigt innebär det begränsningar i hur lokalerna kan disponeras. Det är t.ex. omöjligt att utvidga det mycket lilla läsrumsköket.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Gudstjänster har under året förrättats i Salzburg, Innsbruck och Klagenfurt.
	Anne Strid, präst i den österrikiska lutherska kyrkan, svarar för regelbundna svenska gudstjänster i Graz.
Vigselrätt:	Kyrkoherden har ej vigselrätt.
	NORDAFRIKA
	EGYPTEN
	Alexandria (1958)
Särskilda noteringar:	Det av regeringen inrättade Svenska Institutet har under året inlett sin verksamhet i de av SKUT ägda lokalerna. Alexandria kommer därmed inte att fortsättningsvis redovisas i bilagan till SKUT:s verksamhetsberättelse.
	ASIEN
	FÖRENADE ARABEMIRATEN
	Dubai (1986)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en assistent och en husmor (deltid).
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i lokaler som ägs av Den norske Sjømannsmisjon-Norsk kirke i utlandet.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 11 088 (11 348) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 1 877 (1 470) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på fartyg 85 (120) och i hem 25 (32).
Huvudsakliga målgrupper:	Målgrupperna är sjöfolk och fast boende skandinaver.
Särskilda noteringar:	I Dubai finns ca 1 000 skandinaver, varav ca 400 är svenskar. En förväntad ökning av turismen har i allt väsentligt uteblivit. Speciellt för denna verksamhetsplats är att majoriteten av fartygen betjänas genom att tidningar etc. sänds till fartyg som passerar ute till sjöss. Under 1998 var det 803 fartyg som fick service på det sättet.
Gudstjänster utanför stationeringsorten	Den norske prästen svarar för gudstjänster bland skandinaver i Abu Dhabi (U.A.E), Mesaieed (Qatar), Riyadh, Jeddah (Saudiarabien) och Islamabad (Pakistan).
	KINA
	Hongkong (1996)
Personal:	Den prästvigde missionär som till 50% har SKUT-uppgifter i sin tjänst, är utsänd av Nämnden för Svenska kyrkans mission.
Lokaler:	För gudstjänster och annan verksamhet används den danska kyrkan i Mariner’s Club.
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas i allt väsentligt mot de fast boende svenskarna.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Prästen svarar för gudstjänster i Beijing och Shanghai.
Vigselrätt:	Prästen har ej vigselrätt
	SINGAPORE
	Singapore (1984)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst och en assistent.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i lokaler som ägs av Den norske Sjømannsmisjon-Norsk kirke i utlandet.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 20 788 (21 625) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 2 995 (2 629) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på fartyg 587 (601), i hem och på sjukhus 103 (42).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas mot sjöfolk, turister, studenter samt fast boende svenskar och norrmän.
Särskilda noteringar:	SKUT:s närvaro i Singapore beror i första hand på att det finns omkring 1 000 fast boende svenskar. I genomsnitt finns det 40 svenska studenter varje termin. En stor del av det svenska sjöfolk man möter har anställning på de kryssningsfartyg som regelbundet kommer till Singapore.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Den svenska prästen har svarat för gudstjänster i Kuala Lumpur.
Vigselrätt:	Sjömansprästen har ej vigselrätt.
	THAILAND
	Bangkok (1993)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst och en assistent.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i förhyrda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 12 189 (10 982) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 3 615 (3 020) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på företag 51 (22), i hem 30 (40), på sjukhus 19 (15), i fängelse 444 (381).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas i första hand mot fast boende nordbor. Andra målgrupper är turister och tillfälliga besökare. Den nordiska kolonin består av närmare 2 000 personer, varav ca 800 svenskar.
Särskilda noteringar:	Under året har Den norske Sjømannsmisjon-Norsk kirke i utlandet attacherat två medarbetare vid kyrkan. I samband med detta namnet ändrats till ”Skandinaviska kyrkan i Bangkok.”
	Biskop Christina Odenberg har under året visiterat församlingen.
	Besöken hos de skandinaver som avtjänar fängelsestraff är fortsatt en viktig och arbetskrävande uppgift. Vid årets slut fanns det tretton nordiska fångar som avtjänar långa straff.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Gudstjänster har förrättats i Pattaya och Vientiane.
Vigselrätt:	Kyrkoherden har ej vigselrätt.
	AUSTRALIEN
	Melbourne, Victoria (1896)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst, en assistent, en assistent/husmor (deltid) och en husmor.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i av SKUT ägda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 32 210 (31 000) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 5 940 (6 282) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på fartyg 49 (48), i hem 19 (19), på sjukhus 10 (12), i fängelse 6 (4).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas främst mot fast boende nordbor och mot turister.
Särskilda noteringar:	Antalet svenskar och övriga nordbor inom verksamhetsområdet har inte förändrats mycket. En viss ökning av antalet studenter kan märkas. I Melbourne bor ca 2 000 nordbor, varav drygt hälften är svenskar. Tillresande norsk präst svarar för gudstjänster ett par gånger årligen.
	Den svenska församlingen i Sydney ingår i kyrkoherdens ansvarsområde. I den svenska församlingen i Brisbane förrättas gudstjänsterna oftast av en svenskspråkig präst, som i övrigt svarar för den inhemska lutherska kyrkans arbete på finska där.
	Kyrkan har under året ej erhållit ramanslag från SKUT.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Förutom i Sydney har kyrkoherden svarat för gudstjänster i Brisbane, Darwin, Perth, Wellington och Auckland.
Vigselrätt:	Kyrkoherden har vigselrätt enligt australiensisk lag.
	NORDAMERIKA
	KANADA
	Toronto, Ontario (1953)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen har bestått av en präst.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i lokaler som hyrs av den finska församlingen.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 4 636 (ca 3 500) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 1 976 (2 392) personer.
	Personalen gjorde följande besök: i hem och på sjukhus 42 (19) samt i fängelse 0 (8).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten riktar sig mot de fast boende svenskarna.
Särskilda noteringar:	SKUT:s engagemang i Toronto har i och med det gångna året avvecklats. Verksamheten kommer dock att fortsätta, men församlingen återgår till att fullt ut vara en del av den evangelisk-lutherska kyrkan i Kanada.
	USA
	New York (1947)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av två präster (kyrkoherde och komminister), två assistenter, en husmor/kantor och en assistent/husmor och en husmor (deltid).
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i av SKUT ägda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 36 623 (40 048) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 4 584 (5 684) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på fartyg 204 (166), i hem 32 (30), på sjukhus 9 (55), samt i fängelse 0 (1).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas mot en rad olika målgrupper: fast boende, turister, tillfälliga besökare och sjöfolk.
Särskilda noteringar:	Ärkebiskopen har under året visiterat församlingen.
	Kyrkan har under året ej erhållit ramanslag från SKUT.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Kyrkoherden svarar för regelbundna gudstjänster i Washington DC och Philadelphia. Komministern svarar för regelbundna gudstjänster i Stamford.
Vigselrätt:	Kyrkoherden och komministern har vigselrätt enligt amerikansk lag.
	San Francisco (1996)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en assistent.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i lokaler som ägs av Den norske Sjømannsmisjon-Norsk kirke i utlandet.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 21 426 (21 900) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 4 508 (6 172) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på fartyg 51 (58), i hem och på sjukhus 49 (50) och i fängelse 7.
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktar sig mot fast boende norrmän och svenskar, liksom mot svenskt och norskt sjöfolk. Uppskattningsvis bor 9 000 svenskar av första generationen inom verksamhetsområdet.
Särskilda noteringar:	Varje månad firas svensk gudstjänst, då sjömansprästen i San Pedro kommer på besök.
	San Pedro, Kalifornien (1952)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst, en husmor (deltid).
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i lokaler som ägs av Den norske Sjømannsmisjon-Norsk kirke i utlandet.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 23 103 (21 000) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 4 853 (5 316) personer.
	Personalen gjorde följande besök: på fartyg 347 (441), i hem och på sjukhus 58 (110), i fängelse 24 (22).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas mot fast boende svenskar och norrmän, liksom mot sjöfolk av båda nationaliteterna.
Särskilda noteringar:	Den svenske sjömansprästen gör regelbundna besök i Port Huemene ca två timmars resa norr om Los Angeles. Besöken gäller framför allt de Walleniusbåtar som kommer dit.
	Första och sista söndagen varje månad följs den svenska gudstjänstordningen.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Sjömansprästen svarar en gång i månaden för gudstjänster i San Francisco.
Vigselrätt:	Sjömansprästen har vigselrätt enligt amerikansk lag.
	SYDAMERIKA
	BRASILIEN
	Rio de Janeiro (1950)
Personal:	SKUT har inte någon utsänd personal i Rio de Janeiro. Dock finns en lokalt deltidsanställd föreståndare.
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i förhyrda lokaler.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 1 776 (1 518) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 404 (352) personer.
	Personalen gjorde följande besök: i hem 5 (5), på företag 9 (4).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas mot fast boende nordbor och turister. Uppskattningsvis finns det ca 650 skandinaver i Rio de Janeiro. För närvarande är det antalet norrmän som ökar mest.
Särskilda noteringar:	Oklarheter i frågan om församlingens juridiska status har medfört att beslut om en eventuell associering till den lutherska kyrkan i Brasilien inte tagits heller under detta år. Gudstjänster och samlingar hålls i lokaler som hyrs av den lutherska Martin Luther-församlingen. Samarbetet med denna församling har under året intensifierats.
	Kyrkoherden i São Paulo besöker regelbundet församlingen.
	São Paulo (1972)
Personal:	Den av SKUT utsända personalen består av en präst och en husmor (deltid).
Lokaler:	Verksamheten bedrivs i lokaler som ägs av den skandinaviska församlingen.
Statistik:	Under verksamhetsåret besöktes lokalerna av totalt 3 822 (4 245) personer.
	I gudstjänster och andakter deltog 1 943 (1 831) personer.
	Personalen gjorde följande besök: i hem 19 (32) och på sjukhus 2 (5).
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas så gott som helt mot fast boende skandinaver, ca 2500 personer.
Särskilda noteringar:	Kyrkobyggnadens 25-års jubileum har firats under året.
	Den svenske kyrkoherden deltar varje vecka i den lutherska grannförsamlingen Igreja da Paz´ veckosamråd. Prästerna från denna församling predikar i den skandinaviska kyrkan vid den gudstjänst på portugisiska som hålls varje månad.
	Som ett led i samarbetet med den lutherska kyrkan i Brasilien har under året seminariet ”Liturgi och konst i storstaden” arrangerats.
	Församlingen har under året ej uppburit ramanslag från SKUT.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Kyrkoherden svarar för regelbundna gudstjänster i Rio de Janeiro. Dessutom har gudstjänster förrättats i Buenos Aires och Oberá.
Vigselrätt:	Kyrkoherden har ej vigselrätt.
	PERU
	Lima (1987)
Personal:	Den prästvigde missionär som sänts ut av nämnden för SKM arbetar för SKUT på 20% av sin tid.
Lokaler:	Verksamheten äger rum i lånade lokaler.
Huvudsakliga målgrupper:	Verksamheten inriktas i allt väsentligt mot de fast boende svenskarna.
Särskilda noteringar:	Verksamheten innebär huvudsakligen att svensk gudstjänst anordnas varje månad. Normalt används den anglikanska kyrkan i Lima.
Gudstjänster utanför stationeringsorten:	Prästen svarar för gudstjänst i Santiago de Chile.
Vigselrätt:	Prästen har ej vigselrätt.