Bilaga 10
Svenska kyrkans utbildningsnämnd. Verksamhetsområde Utbildning
1 Huvuduppgift
Utbildningsnämnden har till uppgift att ansvara för den samlade utbildningsplaneringen för Svenska kyrkan och följa utvecklingen i fråga om Svenska kyrkans behov av tjänster och verka för en för dessa ändamålsenlig utbildning. Nämnden har vidare att främja rekryteringen till kyrkliga tjänster och utbildningar samt i erforderlig utsträckning bedriva utbildning och verka för en rekrytering och utbildning som främjar jämställdheten inom Svenska kyrkan. Nämnden skall samordna och leda utvecklingen av mål och metoder för kyrkans pedagogiska verksamhet.
Härvid har nämnden uppdraget
att fastställa utbildningsplaner för kyrkliga yrkesutbildningar,
att följa och bevaka utvecklingen av samhällets yrkesutbildningar, särskilt sådana som kan förbereda för tjänst i Svenska kyrkan,
att främja rekryteringen till och informera om kyrkliga tjänster och yrkesutbildningar,
att främja övrig personalutbildning inom Svenska kyrkan,
att svara för huvudmannaskapet för pastoralinstituten i Lund och Uppsala,
att inom nämndens ansvarsområde samverka med arbetsgivarorgan inom Svenska kyrkan,
att utarbeta mål och planer för utbildning av frivilliga medarbetare och förtroendevalda,
att samordna det pedagogiska utvecklingsarbetet inom Svenska kyrkan.
2 Redovisning av mål och särskilda uppdrag
Huvudprogram Utbildning
ATT SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EN ADEKVAT UTBILDNING SOM TILLGODOSER FÖRSAMLINGARNAS BEHOV AV KOMPETENTA MEDARBETARE.
För att uppfylla detta mål har nämnden, som ett led i sin långsiktiga och strategiska utbildningsplanering och sitt pedagogiska utvecklingsarbete och mot bakgrund av en utvärdering av utbildningsreformen, beslutat om en översyn av kyrklig utbildning.
Delprogram Rekrytering
ATT UTVECKLA METODER OCH MODELLER FÖR REKRYTERING TILL TJÄNST I SVENSKA KYRKAN
Mötesplatser har skapats för stift, skolor och andra berörda organ i syfte att möjliggöra erfarenhetsutbyte och samverkan kring rekrytering.
I samverkan med verksamhetsområdet Forskning pågår sedan ett par år tillbaka en kartläggning av studerande i de olika utbildningarna i Svenska kyrkan. Arbetet med kartläggningen låg delvis nere under föregående år men har nu återupptagits i en delvis ny form. Insamlingen av uppgifter från utbildningarna beräknas pågå under en längre tidsperiod, innan resultat kan utläsas och prognos om dimensioneringsbehovet ställas. Ytterligare ett hjälpmedel för dimensioneringen av antalet utbildningsplatser är den statistik som Svenska kyrkans Församlingsförbund har omkring kyrkligt anställda.
Stiftens rekryteringsansvariga för blivande präster har varit samlade till överläggning och bl.a. diskuterat professionellt förhållningssätt samt antagnings- och lämplighetsprövning av blivande präster. I en del av den överläggningen deltog även Biskopsmötet. Vidare har överläggning hållits med studievägledarna vid de teologiska fakulteterna.
Svenska kyrkans grundkurs har bedrivits vid 13 av landets kyrkliga folkhögskolor och det har funnits 420 studieplatser, vilket täckt behovet av utbildningsplatser. Samarbetsavtal har funnits mellan nämnden, stift och de kyrkliga folkhögskolor som bedrivit Svenska kyrkans grundkurs.
En ny utställning om de kyrkliga utbildningarna har producerats och den broschyr och de foldrar som finns har uppdaterats. Vidare har aktuell information om de kyrkliga utbildningarna lagts ut på Svenska kyrkans hemsida.
Folkhögskolornas och stiftens ansvariga för Svenska kyrkans grundkurs har varit samlade till en överläggning. En konferens har anordnats för kursansvariga för Svenska kyrkans grundkurs och för de kyrkliga profilutbildningarna. Vidare har en konferens öppnats på nätet för de grundkursansvariga.
Delprogram Profilutbildning
ATT ERBJUDA UTBILDNINGAR SOM GER DEN KOMPETENS SOM BLIVANDE ANSTÄLLDA I PASTORALA, KARITATIVA, PEDAGOGISKA OCH MUSIKALISKA UPPGIFTER BEHÖVER HA FÖR ATT KUNNA FULLGÖRA SITT ARBETE PÅ TJÄNSTER INOM SVENSKA KYRKANS FÖRSAMLINGAR.
Kontinuerligt måste utbildningarna utvecklas för att detta mål skall bli uppfyllt. Det har skett genom anordnande av mötesplatser för utbildningsledare och lärare på de kyrkliga profilutbildningarna. Utifrån de resultat som framkom vid utvärderingen av utbildningsreformen Rätt kurs, har beslut om en översyn av bl.a. de kyrkliga yrkesutbildningarna tagits. Arbetet inleddes i november.
Samarbetsavtal har funnits med anordnarna av karitativ profilutbildning. Under året har samarbetsavtal med de folkhögskolor som bedriver pedagogisk profilutbildning initierats. Med de skolor som bedrivit kantorsutbildningen har det inte funnits några samarbetsavtal.
Svenska kyrkans pastorala profilutbildning har bedrivits vid pastoralinstituten. I Uppsala har det funnits 80 studieplatser och i Lund 55.
Svenska kyrkans karitativa profilutbildning har bedrivits vid tre diakoniinstitutioner: Bräcke diakonigård, Ersta diakonisällskap och Vårsta diakonigård. Under året har 55 studenter avslutat sin utbildning. Totalt har det under året funnits 60 studieplatser. Inför läsåret 1999/2000 hölls för första gången en gemensam antagningskonferens där de tre skolorna och stiften samverkade och Kyrkokansliet svarade för merparten av administrationen samt för samordningen.
Den pedagogiska profilutbildningen har under vårterminen bedrivits på två folkhögskolor med sammantaget 60 utbildningsplatser: Jämshög och Sigtuna. Under läsåret 1999/2000 var avsikten att utbildningen skulle bedrivas vid Edelviks, Jämshögs och Sigtuna folkhögskolor, men antalet sökanden var så lågt att endast Sigtuna folkhögskola hade tillräckligt underlag för att bedriva utbildningen. Under året har 31 studerande avslutat sin utbildning.
Den tvååriga kyrkomusikerutbildningen har bedrivits på fem folkhögskolor, Oskarshamn, Sjövik, Geijerskolan, Mellansel och Skara stifts folkhögskola, samt på Ersta Sköndal högskola och musikhögskolan i Malmö. Antalet studerande på båda årskurserna var på folkhögskolorna 175, av dessa har 31 studerat på deltid, på Ersta Sköndal högskola 24 och på musikhögskolan 4.
Profilvisa överläggningar mellan utbildningsledare och lärare från olika utbildningsinstitutioner har genomförts. Överläggningarna har innehållit samordning, uppföljning och utvärdering. Vidare har ett examinationsbesök genomförts vid Sjöviks folkhögskola.
Samverkan är ett viktigt nyckelord i utbildningarna. Syftet är att de studerande lättare skall kunna samverka när de kommer ut i tjänst i församlingarna såväl med sina arbetskamrater som med förtroendevalda och frivilliga. För att höja och stärka kvalitén på skolornas arbete med detta har en speciell satsning gjorts under året på lärardagar.
Delprogram Kompetensutveckling
ATT FORTLÖPANDE STÖDJA LIVSLÅNGT LÄRANDE OCH KOMPETENSUTVECKLING BLAND ANSTÄLLDA, FÖRTROENDEVALDA OCH FRIVILLIGA MEDARBETARE I SVENSKA KYRKAN.
Målet syftar till att lyfta fram människans livslånga behov och förmåga till lärande och växt. För detta krävs insikt om förändringar i samhälle och kyrka och behovet av ny kunskap. Genom att erbjuda mötesplatser och nätverksbyggande har arbete under året skett med att erbjuda och inspirera till deltagande i kompetensutveckling.
För att närmare kunna svara upp mot aktuella behov av kompetensgivande åtgärder har analyser av omvärlden i förhållande till kyrkans behov utförts. Det har skett genom överläggningar och möten med exempelvis stiftsansvariga för prästfortbildning, diakonal- och pedagogisk fortbildning och utveckling.
Främst i samverkan med Sigtuna folkhögskola, Församlingsförbundet, SKS, högskolor och med stiftens handläggare med ansvar för kompetensutveckling har insatser och åtgärder skett.
Uppdraget att verka för att inriktningsmålet får genomslag hos såväl arbetsgivar- som arbetstagarparter har skett genom informella samtal. Kontinuerlig kontakt har hållits med Församlingsförbundet och med några av de arbetstagarorganisationer som verkar inom den kyrkliga sektorn.
3 Verksamhetsåret i korthet
Rekrytering
Information om Svenska kyrkans utbildningar har spridits och tillhandahållits genom brev- och telefonkontakter med stift, skolor och enskilda personer och via annonsering. I samarbete med Volontär i Svenska kyrkan har material sänts ut till ca 1 500 studie- och yrkesvägledare och arbetsförmedlare. Deltagande i arbetsmarknadsdag anordnad av Uppsala universitet och i SACO:s utbildningsmässa för gymnasieelever har skett.
Genom att nå ungdomar med adekvat information om möjliga utbildningsvägar inom Svenska kyrkan så tidigt som möjligt, genom samarbete med Volontär i Svenska kyrkan och genom att engagera ungdomar, som redan finns i någon av de kyrkliga profilutbildningarna, vid mässor och dylikt är målet att på sikt få fler sökande till utbildningarna, framför allt fler yngre till den karitativa profilutbildningen.
För att främja samverkan, öka erfarenhetsutbytet och kunskapsutvecklingen mellan kansliet, skolor och stift har de folkhögskolor som bedriver Svenska kyrkans grundkurs besökts.
Profilutbildning
Redan i juni 1998 beslöts, utifrån den minskade ekonomiska ramen för verksamhetsområdet år 1999, att profilårets utbildningsstipendier skulle tas bort. Beslutet, som väckte starka reaktioner från studerande och stiftens rekryteringsansvariga, trädde i kraft vid halvårsskiftet 1999. Vissa insatser har gjorts för studerande på pastoralinstituten som under hösten gjorde sin avslutande profiltermin och som hade fått avslag på sina ansökningar om studiemedel från CSN. Ytterligare överbryggande insatser har inte kunnat göras.
Pastoralinstituten har gemensamt fortsatt sitt pedagogiska utvecklingsarbete. Enligt planerna har den lärare vid pastoralinstitutet i Uppsala, som på heltid ägnat sig åt detta arbete, avgett en slutrapport. En arbetsgrupp med deltagare från de två pastoralinstituten har tillsatts och arbetar nu med vidareutveckling den pastorala profilutbildningen. Ett nytt inslag i utbildningen är att man lyft fram och medvetet arbetar med vad det innebär att ha ett professionellt förhållningssätt.
Under våren har den arbetsgrupp som Svenska kyrkans musikråd tillsatt på uppmaning av Utbildningsnämnden överlämnat en rapport. Arbetsgruppen har haft till uppgift att utifrån den genomförda utvärderingen av kantorsutbildningen och av utbildningsreformen se över kantorsutbildningen. Deras förslag är en treårig grundläggande utbildning för samtliga kyrkomusiker. Utbildningen bör innehålla musikalisk färdighet, teologisk/liturgisk kompetens, pedagogisk och social kompetens. Arbetet med att utveckla kyrkomusikerutbildningen har nu inlemmats i arbetet med översyn av de kyrkliga utbildningarna.
Diakonistiftelsen Stora Sköndal beslöt under våren, med anledning av att inte heller denna gång Ersta Sköndals högskola beviljats statsbidrag till sin kyrkomusikerutbildning, att inte göra någon antagning till läsåret 1999/2000 utan upphöra med utbildningen om den inte kunde finansieras. Anslaget från Utbildningsnämnden täcker långt ifrån kostnaderna. Beslutet väckte kraftiga reaktioner runt om i landet och Utbildningsnämnden fick ta emot omfattande protestlistor och uppvaktning om att utbildningen skulle räddas. En motion i ärendet behandlades av 1999 års kyrkomöte. Med anledning av Stora Sköndals beslut togs kontakt med Utbildningsdepartementet i frågan om statsbidrag till kyrkomusikerutbildningen på Ersta Sköndal högskola. Statsbidrag har därefter beviljats från 1 juli 2000 och Stora Sköndal beslutade under hösten att fortsätta med utbildningen i full skala fr.o.m. kommande läsår.
Kompetensutveckling
Arbete har bedrivits för pedagogiska utvecklingsfrågor med avseende på anställdas, förtroendevaldas och frivilligarbetares kompetensutveckling. Ett sådant arbete är exempelvis projektet att revidera dokumentet Undervisning för alla.
Det vuxenpedagogiska arbetet har främjats genom deltagande i nätverk och fora, som t.ex. Arbetsgemenskapen för religionspedagogik (RPI), det församlingspedagogiska nätverket och genom aktivt deltagande i europeiskt arbete i organisationen Ecumenical Association for Adult Education i Europe (EAEE).
Fortbildningsprogrammen i samarbete med Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet har utvecklats. Under året har följande kurser bedrivits: vuxenpedagogik 20 poäng med 24 deltagare från profilskolor, stifts- och kyrkokansli, vuxenpedagogik med inriktning på församlingspedagogik 5 poäng (avslutades i september) med 18 deltagare och religionspedagogik med inriktning på konfirmandarbete 10 poäng med 16 deltagare.
4 Framåtblickar, visioner, tankar
Utbildningsnämnden upphör från årskiftet och nämndens verksamhetsområde övergår då till Nämnden för kyrkolivets utveckling. Uppgiften att svara för att det utbildas diakoner, församlingspedagoger, kyrkomusiker och präster, som utifrån sin specialistkompetens uppmuntrar och tar tillvara den resurs som församlingsborna utgör, kommer även fortsättningsvis att utgöra en väsentlig del av arbetet. Inom verksamhetsområdet Utbildning kommer under de kommande åren arbetet att vara koncentrerat kring projektet Översyn av de kyrkliga utbildningarna. För detta arbete har en ledningsgrupp och tre arbetsgrupper tillsatts. Inom projektets ram kommer även öppna seminarier att anordnas. Syftet är att vidareutveckla utbildningarna så att behovet av kompetenta medarbetare i Svenska kyrkan tillgodoses på bästa sätt.
Konsekvenserna av indragningen av profilårets utbildningsstipendier för rekryteringen kommer att följas noga i nära samverkan med stiftens rekryteringsansvariga.
I syfte att främja samverkan mellan lärare vid Svenska kyrkans grundkurs och lärare vid Svenska kyrkans profilutbildningar kommer grundkurslärarna att erbjudas möjlighet att delta i de lärardagar som årligen anordnas för profilutbildningarnas lärare.
I januari 2000 startar en pedagogisk profilutbildning på halvfart med IT-stöd. Det arbetet drivs av Sigtuna folkhögskola i samverkan med Edelviks och Jämshögs folkhögskolor och de studerande kommer från hela landet. Detta arbete kommer att stödjas såväl personellt som ekonomiskt och kommer att ge erfarenheter som kan tillvaratas vid vidareutvecklingen av kyrkliga utbildningar och kompetensutveckling.
Kyrkans liksom samhällets behov av kompetensutveckling kommer att vara stort under överskådlig framtid. Den nya kyrkoordningen, nya logistiska och kommunikativa förutsättningar, de snabba förändringarna i samhället i övrigt gör att de som utbildats för eller innehar tjänst eller förtroendeuppdrag i Svenska kyrkan kommer att ha ett ökande behov av fortbildning.
Den nationella nivåns ansvar kommer att vara att stödja det arbete som sker på kyrkans skolor, i stiften inom folkbildningsorganisationer, universitet och högskolor, arbetstagarorganisationer och Svenska kyrkans Församlingsförbund.
5 Nämndens ledamöter och ersättare
Svenska kyrkans utbildningsnämnd
Ordinarie ledamöter
Fil.lic. Sigvard Härnring, ordförande, lektor Kerstin Bergman, 1:a vice ordförande, prefekt Olof Lönneborg, universitetslektor Ingrid Emanuelson, fil.dr Kjell Söderberg, församlingspedagog Anna-Lena Forsdahl, 2:a vice ordförande, rektor Göran Wahlström, komminister Lena Petersson, prosten Einar Malmström.
Ersättare
Avdelningsdirektör Bengt Nilsson, kyrkokamrer Ann-Marie Hallin, adjunkt Börje Henriksson, förskollärare Marija Kogler-Johnsson, sekreterare Göran Petterson, komminister Berit Bergman, kyrkoherde Tomas Lång, stud. Tanja Järvinen, studierektor Michael Martinson.
Adjungerad ledamot från Biskopsmötet
Biskop Karl-Johan Tyrberg, ordinarie, biskop Caroline Krook, ersättare.
Arbetsutskott
Ordinarie: Sigvard Härnring, ordförande, Kerstin Bergman och Anna-Lena Forsdahl. Ersättare: Olof Lönneborg och Kjell Söderberg.
Nämnden har sammanträtt den 19 februari, 15 juni och 9 december. Arbetsutskottet har sammanträtt den 29 januari, 16 april, 17 maj och 12 november.
Styrelsen för pastoralinstitutet i Uppsala
Svenska kyrkans Utbildningsnämnd
Ordinarie: lektor Kerstin Bergman, ordförande. Ersättare: prefekt Olof Lönneborg.
Biskopsmötet
Ordinarie: biskop Claes-Bertil Ytterberg. Ersättare: biskop Tord Harlin.
Domkapitlet i Uppsala
Ordinarie: lektor Curt Forsbring. Ersättare: personalkonsulent Hélèn Jonzon.
Teologiska fakultetsnämnden
Ordinarie: prefekt Birgitta Brodd. Ersättare: professor Owe Wikström.
Kyrkans Akademikerförbund
Ordinarie: komminister Göran Bohman. Ersättare: komminister Agneta Stojkovic.
Svenska kyrkans Församlingsförbund
Ordinarie: kyrkoherde Mats Selén. Ersättare: personalsekreterare Anita Jansson.
Pastoralinstitutets studentkår
Ordinarie: teol.kand. Mattias Algotson, termin 2 (vt). Ersättare: teol.kand. Maria Stålnacke Burman, termin 2 (vt).
Ordinarie: teol.kand. Kristin Jonsson, termin 1 (vt). Ersättare: teol.kand. Göran
Lundstedt, termin 1 (vt).
Ordinarie: teol.kand. Kristin Jonsson, termin 2 (ht). Ersättare: teol.kand. Göran Lundstedt, termin 2 (ht).
Ordinarie: teol.kand. Lena Brolin, termin 1 (ht). Ersättare: teol.kand. Patrik Bergman, termin 1 (ht).
Uppsala teologers samarbetsutskott
Ordinarie: teol.stud. Rose-Marie Berglund. Ersättare: teol.stud. Martin Andersson.
Styrelsen för pastoralinstitutet i Lund
Svenska kyrkans utbildningsnämnd
Ordinarie: komminister Lena Petersson t.o.m. 9 december. Ersättare: prosten Einar Malmström.
Biskopsmötet
Ordinarie: biskop Christina Odenberg. Ersättare: biskop Lars Eckerdal.
Lunds domkapitel
Ordinarie: byrådirektör Ingegerd Göransson, ordförande. Ersättare: domprost Anders W. Svenningsen.
Teologiska fakultetsrådet
Ordinarie: professor Birger Olsson. Ersättare: prefekt Walter Überlacker.
Kyrkans Akademikerförbund
Ordinarie: komminister Gunnar Engstrand. Ersättare: komminister Anna Wramby-Nihlgård.
Svenska kyrkans Församlingsförbund
Ordinarie: nämndsekreterare Helena Tengstrand. Ersättare: kontraktsprosten Johan Svanbom.
Pastoralinstitutets studentkår
Ordinarie: teol.kand. Daniel Karlsson, termin 2 (vt). Ersättare: teol.kand. Christel Sandberg, termin 2 (vt).
Ordinarie: teol.kand. Per-Olof Andersson, termin 1 (vt). Ersättare: teol.kand. Charlotte Skantze, termin 1 (vt).
Ordinarie: teol.kand. Per-Olof Andersson, termin 2 (ht). Ersättare: teol.kand. Charlotte Skantze, termin 2 (ht).
Ordinarie: teol.kand. Madeleine Christersdotter, termin 1 (ht). Ersättare: teol.kand. Camilla Winberg, termin 1 (ht).
Lunds teologers samarbetsutskott (LTS)
Ordinarie: teol.stud. Patrik Johansson (vt). Ersättare: teol.stud. Ann-Sofi Johansson (vt).
Ordinarie: teol.stud. Ann-Sofi Johansson (ht). Ersättare: teol.stud. Gunnar Eriksson (ht).
Dispenskommittén
Ordinarie
Biskop Karl-Johan Tyrberg, ordförande, kontraktsprosten Sten Johansson, docent Göran Åberg, diakon Mona Bäckbro.
Ersättare
Biskop Caroline Krook, utvecklingssekreterare Mary Nordfors Sedin, domprosten Harry Nyberg, utbildningskonsulent Ulla Brobäck.
Besvärsutskottet
Ordinarie
Sigvard Härnring, ordförande, Kestin Bergman, Kjell Söderberg.
Ersättare
Bengt Nilsson, Göran Petterson.
6 Resultatanalys 1999
Intäkter
Verksamhetsområdets intäkter uppgår till totalt 40 893 tkr (45 609 tkr) mot budgeterade 40 846 tkr.
Kollekter, gåvor och bidrag
Här återfinner vi anslaget från Stiftelsen Svenska kyrkans centralråds stödfond för rikskyrklig verksamhet. Anslaget för 1999 blev 5 050 tkr (9 300 tkr) att jämföra med budgeterade 4 600 tkr. Ökningen i förhållande till budget (400 tkr) relaterar till att Utbildning bedömdes vara det verksamhetsområde inom vilket kostnader, som bättre motsvarar stödfondens ändamål, fanns. Det höga anslaget under 1998 relaterade till att det i Stödfonden fanns ackumulerad överavkastning som var möjlig att disponera.
Kyrkofondsanslag
Totala Kyrkofondsanslag om 35 729 tkr (36 230 tkr) har erhållits under året. Avvikelsen mot budget är ett underskott om 425 tkr vilket förklaras av att SFRV:s redovisningsprinciper påbjuder att det allmänna anslaget disponeras mellan verksamhetsområdena efter förbrukning. Detta innebär att från verksamhetsområdet Utbildning har 425 tkr flyttats till andra verksamhetsområden i samband med bokslutsarbetet för att balansera resultatet till 0. I första hand är det under 1999 en omfördelning som syftat till att balansera resultatet i verksamhetsområdet Församlingslivets utveckling till följd av det minskade anslaget från Stödfonden. Hela kyrkofondsanslaget till Utbildning är så kallat ”allmänt kyrkofondsanslag” som SFRV disponerar fritt för sin verksamhet.
Övriga anslag
Övriga anslag om totalt 87 tkr (0 kr) har erhållits. Budget för detta intäktsslag var 0 kr. Anslagen utgörs av stöd från församlingar och stift till pastoralinstitutets i Uppsala Sydafrikaresa.
Övriga intäkter
Övriga intäkter uppgår till 27 tkr (48 tkr) och utgörs huvudsakligen av ett anslag från Stiftsgården Stjärnholm till Pastoralinstitutet i Uppsala.
Kostnader
Lämnade anslag
Verksamheten har under 1999 lämnat anslag motsvarande 21 486 tkr (23 981 tkr). Budget för året var 20 899 tkr. Anslagen inom verksamhetsområdet Utbildning består huvudsakligen av karitativ profilutbildning 6 249 tkr, Johannelunds prästutbildning 1 200 tkr, utbildningsstipendier till studerande 9 190 tkr, kyrkomusikerutbildningen på Stora Sköndal 1 700 tkr, kyrkomusikerutbildning på folkhögskolor 1 700 tkr, socionomutbildningen på Stora Sköndal 250 tkr samt Familjerådgivningen på Ersta 900 tkr.
Personalkostnader
Personalkostnaderna uppgår till 7 078 tkr (6 622 tkr) mot budgeterade 6 430 tkr. Den personal som detta avser är sådan tillfällig eller permanent personal som inte omfattats av kanslidefinitionen. Inom verksamhetsområdet Utbildning handlar det huvudsakligen om de anställda vid pastoralinstituten i Uppsala och Lund.
Förtroendevalda
Kostnaderna uppgår till 155 tkr (236 tkr) mot budgeterade 253 tkr. Huvudsakligen består kostnaderna av arvoden till Svenska kyrkans utbildningsnämnd med 120 tkr och de respektive styrelserna för verksamheten vid pastoralinstituten.
Uppdragstagare
Kostnaderna för uppdragstagare uppgår för 1999 till 898 tkr (1 283 tkr). Budgeterade kostnader var 1 893 tkr. Dessa kostnader utgörs huvudsakligen av timlärare och andra uppdragstagare/föreläsare vid pastoralinstituten i Uppsala (500 tkr) och Lund (391 tkr).
Varukostnader
Under 1999 redovisas som varukostnader 23 tkr (29 tkr). Dessa avser nästan uteslutande interna inköp från bland annat trycksaksenheten.
Övriga kostnade
Den största kostnadsposten inom verksamhetsområdet vid sidan av de lämnade anslagen och den utfördelade andelen av kanslikostnaderna är övriga kostnader som uppgått till 5 610 tkr (6 002 tkr). Av dessa avser 2 699 tkr lokalkostnader för pastoralinstituten och 1 345 tkr olika former av resekostnader. I övrigt består kostnaderna av exempelvis kontorsomkostnader vid pastoralinstituten, facklitteratur och tidskrifter, arrangemang av kurser och konferenser etc.
Avskrivningar
Avskrivningarna uppgår till 42 tkr (33 tkr) och motsvarar till sin helhet avskrivning av inventarier inom pastoralinstituten.
Utfördelade kanslikostnader
Till verksamhetsområdet har fördelats 5 660 tkr (7 511 tkr) från det gemensamma kansliet vilket också motsvarar budget.
Disponerade medel från annat VO (verksamhetsområde)
Till pastoralinstitutets i Uppsala Sydafrikaresa har verksamhetsområdet Internationell mission bidragit med 60 tkr vilket redovisas under denna rubrik.
Dispositioner
Dispositioner avslutar resultaträkningen och innehåller förändringar av för verksamheten balanserade (reserverade eller undanlagda) medel. En vanlig typ av dispositioner är att medel som tidigare erhållits för ett särskilt ändamål ianspråktas eller att medel som erhållits under perioden avsätts. Förändringen sker i såväl resultat- som balansräkningen och ett ianspråktagande i resultaträkningen motsvaras av en minskning av reserverade medel på balansräkningen. På samma sätt motsvaras en avsättning i resultaträkningen av en ökning av medel på balansräkningen. Ianspråktaganden har ett negativt tecken och avsättningar ett positivt tecken i resultaträkningen. Inom SFRV:s redovisning förekommer förändringar inom kategorierna bundet eget kapital, tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel, verksamhetsdestinerade medel respektive fria ändamålsdestinerade medel.
Förändring tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel
Under året har inga förändringar avseende verksamhetsområdets ändamålsdestinerade medel skett.
Balanserade medel
För verksamhetsområdets räkning finns ändamålsdestinerade medel motsvarande 93 tkr (93 tkr).
Utbildning, resultatrapport 1999
|
|
Utfall
|
Budget
|
Avvik. kr
|
Avvik. %
|
Utfall
|
|
|
1999
|
1999
|
budget
|
budget
|
1998
|
|
Intäkter
|
|
|
|
|
|
Kollekter, gåvor och bidrag
|
-5 050 000
|
-4 600 000
|
450 000
|
10%
|
-9 332 779
|
Kyrkofondsmedel, allmänt
|
-35 729 002
|
-36 154 607
|
-425 605
|
-1%
|
-36 230 194
|
Övriga anslag
|
-87 300
|
0
|
87 300
|
--%
|
|
Netto kapitalförvaltning
|
798
|
0
|
-798
|
--%
|
1 859
|
Försäljning
|
|
|
|
--%
|
0
|
Övriga intäkter
|
-27 360
|
-91 396
|
-64 036
|
-70%
|
-47 798
|
|
Summa intäkter
|
-40 892 864
|
-40 846 003
|
46 861
|
0%
|
-45 608 912
|
|
Kostnader
|
|
|
|
|
|
Lämnade anslag
|
21 486 313
|
20 899 000
|
-587 313
|
3%
|
23 981 476
|
Personalkostnader
|
7 077 706
|
6 430 326
|
-647 380
|
10%
|
6 621 598
|
Förtroendevalda
|
155 137
|
253 000
|
97 863
|
-39%
|
236 023
|
Uppdragstagare
|
898 220
|
1 893 441
|
995 221
|
-53%
|
1 283 259
|
Varukostnader
|
23 289
|
0
|
-23 289
|
--%
|
28 769
|
Övriga kostnader
|
5 609 821
|
5 610 236
|
415
|
0%
|
6 001 532
|
Avskrivningar
|
42 378
|
100 000
|
57 622
|
-58%
|
33 180
|
Utfördelade kanslikostnader
|
5 660 000
|
5 660 000
|
0
|
0%
|
7 511 000
|
Disponerade medel från annat VO
|
-60 000
|
0
|
60 000
|
--%
|
|
Summa kostnader
|
40 892 864
|
40 846 003
|
-46 861
|
0%
|
45 696 837
|
|
Dispositioner
|
|
|
|
|
|
Förändr. tillf. bundna
ändamålsdest medel
|
|
|
|
--%
|
-87 925
|
Summa dispositioner
|
|
|
|
--%
|
-87 925
|
Summa Utbildning
|
0
|
0
|
0
|
--%
|
0
|
