Bilaga 9
Svenska kyrkans församlingsnämnd. Verksamhetsområde Församlingslivets utveckling

1 Huvuduppgift

Nämnden har till uppgift att i samverkan med motsvarande stiftsorgan främja församlingslivets utveckling så att kyrkan med sitt budskap och sitt arbete bidrar till människors tro, kärlek och hopp.

Nämnden har härvid uppdraget

att främja kyrkans gudstjänstliv och i förkunnelse, sakrament, bön och lovsång därvid uppmärksamma gudstjänstens samband med musik, konst och arkitektur,

att främja utvecklingen och församlingens evangeliserande arbete och därvid dels ta till vara de kontaktytor kyrkan redan har, dels söka efter nya uttrycksformer och vägar för kyrkans budskap,

att främja kyrkans utbildning i alla åldrar och därvid särskilt arbeta med undervisningens mål och metoder,

att främja kyrkans diakoni och därvid särskilt ge akt på de sociala förändringarna i samhället och på ett förebyggande sätt delta i och stödja församlingars och enskildas kamp mot förtryckande och nedbrytande krafter samt främja samverkan med och mellan diakonala institutioner,

att främja Svenska kyrkans arbete för invandrare och flyktingar,

att främja Svenska kyrkans finskspråkiga arbete,

att främja jämställdheten i Svenska kyrkans verksamhet.

Enligt sin instruktion skall Församlingsnämnden utse en delegation för det finskspråkiga arbetet. Delegationen har enligt sitt reglemente uppdraget:

att inom Församlingsnämnden främja det finskspråkiga arbetet inom Svenska kyrkan,

att särskilt fungera som samarbets- och serviceorgan i finskspråkiga frågor åt stift och församlingar,

att stödja de finskspråkiga församlingsgrupperna i kyrkan,

att vara förbindelseorgan mellan Svenska kyrkan och sverigefinländarna,

att biträda vid rekrytering, utbildning och fortbildning av de finskspråkiga medarbetarna i Svenska kyrkan,

att vårda och utveckla förbindelserna mellan Svenska kyrkan och Finlands evangelisk-lutherska kyrka.

Delegationen skall också vara beredande organ för representantskapet för finskspråkigt arbete, ett för hela kyrkan gemensamt forum för finskspråkigt arbete, förankrat i samtliga stift.

2 Redovisning av mål och särskilda uppdrag

Huvudprogram Gudstjänst

Delprogram Utveckling av gudstjänstlivet och Kyrkomusik

Under året har en samling för stiftens gudstjänst- och kyrkomusikhandläggare genomförts. Vid denna samling redovisades pågående projekt och utbyttes erfarenheter. Planering inför riksmötet år 2000 genomfördes även vid detta tillfälle.

Handläggarna har deltagit i den nordiska samlingen för gudstjänsthandläggare som hölls i Finland i februari. I april gjordes ett studiebesök i Chicago och S:t Paul för att fördjupa kontakterna med de lutherska kyrkorna i USA (ELCA) och informera om Svenska kyrkans pågående utveckling.

Ett förberedande arbete har inletts för att samla de europeiska kyrkorna till en gemensam konsultation om hur evangelieboks-/lektionarietraditionerna har förändrats. Under arbetet med översyn av evangelieboken har det blivit uppenbart att det finns ett stort behov av kontakt mellan kyrkor och samfund i Europa i denna fråga. Flera har anmält sitt intresse för att genomföra en konsultation av detta slag.

Ett projekt har startats för att via Svenska kyrkans hemsida göra gudstjänstmaterial tillgängligt via Internet. Under år 2000 räknar man med att ett program skall finnas så att gudstjänstmaterial kan läggas ut på nätet. Översättning av hela kyrkohandboken till engelska pågår. Den kommer att slutföras under våren 2000 och läggas ut på nätet.

Huvudprogrammet Gudstjänst har avgett synpunkter på kyrkoordningsförslaget och under 1999 ingått i den grupp som arbetat med församlingsinstruktionen och med förberedelsematerial till församlingarnas arbete med denna. Arbetet sker tillsammans med representanter för stift och institutioner. Utarbetandet av ett kyrkomusikaliskt handlingsprogram (MISK-projektet) har påbörjats och beräknas avslutas hösten 2000.

Behovet av utbildning för och material till församlingarnas gudstjänstgrupper behöver planeras, förberedas och genomföras i nära samarbete med stiften. Under år 2000 kommer detta arbete att påbörjas för att avslutas år 2001 eller 2002. Ett material har under året framtagits för gudstjänstgruppernas arbete med gudstjänsten. I samarbete med Sveriges Kristna Råd (SKR) har ett ekumeniskt gudstjänstmaterial inför millennieskiftet utarbetats och givits ut i serien Mitt i församlingen, Tusen år inför dina ögon. I materialet ingick ordning för mottagande av Bibel 2000 i församlingsgudstjänsten.

Skolpsalmprojektet Alla Tiders sång är ett studiematerial framtaget för att stimulera psalmsång i skolan. Det består av en bok, en dubbel-CD och sex TV-program. De medverkande körerna är barn- och ungdomskörer vid musikskolor i olika delar av landet samt barn och ungdomar från en stockholmsförsamling. En viktig ambition har varit att uppnå en oförvanskad och lätt uppfattbar psalmmelodi.

Arbetet med revidering av befintliga riktlinjer för Svenska kyrkans arbete på skolan fortskrider enligt planerna och beräknas bli färdigt hösten 2000.

Barnmusikprojektet, som pågått sedan mars 1997, har fortsatt under 1999.

Moder Jords Drömmar är ett collage med sånger, rörelser och dans för barn- och ungdomskörer, sopransolist, piano, afrotrumma och andra instrument av körledaren och tonsättaren Felicity Laurence. Det beställdes av Musikrådet i samarbete med Barn- och ungdomskörstämman i Skinnskatteberg 1998. Verket är framtaget som ett hjälpmedel för kontakt, förståelse och vänskap mellan barn och unga med olika kulturell och etnisk bakgrund.

För att kartlägga utbildningen i barn- och ungdomskörmetodik vid kyrkomusikerutbildningarna vid musikhögskolor och folkhögskolor genomförs besök på de olika skolorna. Under våren 2000 är besöken avslutade.

Barn och ungdomar behöver uppleva ett instrument för att få lust att lära sig hantera det. Den instrumentala skolningen har musikskolan ansvarat för, men inte när det gäller orgel och inte i den omfattning som skulle behövas för att få kompetenta organister. Inom barnmusikprojektets ram har två orgelpedagoger fått stöd för att utarbeta ett material enligt Suzuki-metoden, dvs. instrumentalundervisning med små barn. De båda lärarna har nu knutit sin undervisning och materialframställning till såväl Örebro kyrkliga samfällighet som Skara stifts folkhögskola i Hjo.

Sveriges Kyrkosångsförbund, som organiserar såväl vuxna körsångare som barn och ungdomar i församlingarnas körer, har tillsatt en arbetsgrupp för just de unga körsångarna; där är barnmusikprojektet representerat.

Delprogram Kyrkliga böcker.

Översynen av kyrkohandbok, evangeliebok och bönbok har under året gått in i sitt slutskede. Förslagen överlämnas i mars 2000 till Kyrkostyrelsen. Flera seminarier och konferenser har anordnats inom ramen för detta arbete. I maj genomfördes ett seminarium om gregoriansk sång och de förändringar i notation och uppförandepraxis som har skett. I augusti genomfördes i samarbete med Stockholms stift en skaparvecka för kvinnliga tonsättare och textförfattare med syfte att inspirera till utveckling av gudstjänstens sjungna delar. I september genomfördes ett seminarium om gudstjänstens teologi. Två kurser har genomförts i samarbete med Stiftelsen Fjellstedtska Skolan kring Framtidens gudstjänst. Vid dessa har kyrkohandboksarbetets förslag prövats i samtal med kursdeltagarna. Delar av förslagen har också sänts till referensgrupper, enskilda organisationer, Biskopsmötet, Svenska kyrkans mission (SKM), Lutherhjälpen, Svenska kyrkan i utlandet (SKUT) och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) m.fl. för inhämtande av synpunkter. Musikrådet har under året tillskrivit Centralstyrelsen om möjligheterna till en bearbetning av psalmboken med anledning av att evangeliebok och bönbok förändras. Centralstyrelsen avslog rådets ansökan, men uppmuntrade rådet att ta initiativ till ett psalmbokssupplement. Samtal har inletts i frågan.

Delprogram Gudstjänstrum

Sedan många år har det funnits ett kyrkomötesuppdrag att arbeta fram ett policydokument för kyrkorummet. Uppdraget kunde under 1999 påbörjas och en projektgrupp bestående av Johan Unger, ordförande, Helena Tallius Myhrman, Lena Sjöstrand och Sven Milltoft utformade ett grundläggande dokument där huvudlinjer och grundläggande problemområden kunde beskrivas.

Arbetet med fritidskyrkogrupper har under året överförts till projektet Öppen kyrka, som är ett samarbete mellan Riksantikvarieämbetet, Svenska kyrkans Församlingsförbund och Svenska kyrkan. Projektet syftar till ett ökat öppethållande i landets kyrkor och till att ge ökad kunskap om vikten av att möta och välkomna besökarna och uppmuntra till ökat engagemang från frivilliga medarbetare. Kyrkorummet skall vara öppet för det korta, enkla besöket men också för besök som fördjupar ett teologiskt och ett kulturhistoriskt intresse. Öppen kyrka ger församlingarna en modell för hur frivilligarbete kan gå till.

Huvudprogram Diakoni

Delprogram Barn- och ungdomsfrågor

Regeringen inrättade under våren en arbetsgrupp för att utarbeta förslag om maxtaxa i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen och om allmän förskola från 4 år. När rapporten kom till allmänhetens kännedom blev många församlingar och stift oroliga för framtiden. Vad kommer att hända med t.ex. barntimmegrupperna och deras verksamhet? Ärendet togs upp under våren på en konsulentsamling för barn- och familjefrågor, och handläggaren för dessa frågor fick i uppdrag att ordna ett möte med en representant från regeringens arbetsgrupp. I samband med mötet utsågs Svenska kyrkan som remissinstans och kommer att avlämna ett yttrande före den 1 februari 2000.

Barnkonventionen antogs för tio år sedan. Det arbete verksamhetsområdet Församlingslivets utveckling, Svenska Kyrkans Unga och stiften påbörjade 1998 resulterade bl.a. i en gemensam broschyr med presentation av evenemang, utbildningsdagar och gudstjänster som anordnades runt om i stiften inför barnkonventionens 10-årsdag. Församlingarna uppmanades att särskilt uppmärksamma barn och unga under perioden 3 oktober – 21 november, då både internationella barndagen och barnkonventionen firade 10-årsjubileum, och Biskopsmötet skrev en förbön för barn och unga att användas den 21 november.

Svenska Kyrkans Ungas tidning Ett himla väsen för 7-12-åringar hade under hösten ett temanummer om barnkonventionen. Även församlingar som saknar lokalavdelning i Svenska Kyrkans Unga erbjöds tidningen, vilket medförde att 11 000 extra tidningar distribuerades.

På nationell nivå kallade Svenska kyrkan, Svenska Kyrkans Unga och Svenska UNICEF samtliga barnrättsorganisationer till ett första möte i Stockholm för att diskutera en gemensam manifestation. Förslaget vann bifall och en manifestation genomfördes den 20 november på Sergels torg i Stockholm under medverkan av bl.a. barnombudsmannen.

ECPAT Sverige (End Child Prostitution in All Tourism) är en svensk underavdelning av ECPAT International och ingår i organisationens internationella nätverk med aktiv representation i 45 länder (1999). Under året har verksamhetsområdet varit representerat i styrelsen för ECPAT Sverige. InternetAction var en viktig satsning under året som gjordes av ECPAT Sverige tillsammans med Skolverket. Ett informationsmaterial togs fram, InternetAction – Lita inte på någon på nätet. Materialet har använts på prov i arton skolor runt om i Sverige och från hösten 1999 ligger det på ItiS (Utbildningsdepartementet, IT i Skolan) hemsida som ett rekommenderat fortbildningsmaterial. Det vill för barn, unga och vuxna visa på att det är lätt att få kontakt på nätet, även med personer som kan visa sig ha onda avsikter.

Det påbörjade arbetet med ECPAT:s uppförandekod för researrangörer har fortsatt och flera researrangörer har antagit koden, som utgör ett verktyg för dem att vara med och stoppa sexhandeln med barn. Certifieringen av researrangörer kan liknas vid de miljövänliga produkter som Svanmärks.

I samarbete mellan verksamhetsområdet, Svenska Kyrkans Unga och Sigtuna folkhögskola företogs en resa till Thailand och Filippinerna under hösten för att samla material, intervjuer och bilder för en multimediaproduktion. Materialet, som blir färdigt till riksmötet i Göteborg 2000, innehåller en CD-rom och en webbsida som vänder sig till unga samt två utställningar som riktar sig till vuxen publik. Projektet, som kallas Schysst Turist-projektet, syftar till att på ett nytt och annorlunda sätt informera unga människor om Svenska kyrkans arbete kring gatubarn och om samarbetet med ECPAT. Materialet kommer att redogöra för problematiken och den utsatta situationen för barn i länder med sexturism, men också visa på arbete och metoder för att skapa bättre villkor för dessa barn. I materialet ingår information om samarbetet mellan ECPAT Sverige och researrangörer kring uppförandekoden.

Under året blev drottning Silvia ECPAT Sveriges beskyddare.

Tidningen Barn och Familj har utkommit med sex nummer. Ett nummer var ett dopnummer, avsett att delas ut vid dopsamtal. Den första extra tryckningen på 10 000 ex. såldes snabbt slut.

Delprogram Invandrar- och flyktingfrågor

Remissyttrande angående utredningen om Ny instans- och processordning (SOU 1999:16) färdigställdes i samarbete med Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar och byråns andra medlemsorganisationer samt SKR. Nämnden lämnade ett yttrande angående Begreppet invandrare – användningen i lagar och förordningar (Ds 1999:48). Nämnden har också lämnat synpunkter på Statens Invandrarverks utredning Mottagandet av asylsökande och flyktingar.

Arbetsgruppen med romer utsågs under året och skall ta fram informationsmaterial för församlingar, främst med inriktning på kyrkliga handlingar, samt förbereda romers medverkan vid riksmötet i Göteborg. Ett seminarium om rasismens psykologiska bakgrund genomfördes i oktober. Inom referensgruppen för invandrar- och flyktingarbete har mångfaldens möjligheter inom kyrkan diskuterats och aktiviteter planeras.

Svenska kyrkan har medverkat aktivt i samordningen av det europeiska ekumeniska arbetet inom migrationsrelaterade frågor, asyl, integration, diskriminering och antirasism. En ny struktur håller på att ta form utifrån överenskommelser mellan Europeiska kyrkokonferensen, Churches’ Commission for Migrants in Europe och Kyrkornas världsråd.

Delprogram Global ekonomi

Skuldavskrivningskampanjen Jubel 2000, som kräver avskrivning av de fattigaste ländernas skulder, avslutades i juni vid G8-ländernas möte i Köln. Kampanjen, som inleddes i januari 1998, kommer att avslutas i januari 2000. Den har varit framgångsrik och bland de 74 organisationerna som undertecknat kampanjens plattform finns en stark opinion för en fortsättning. Församlingsnämndens arbetsutskott har behandlat frågan om vad som händer när kampanjen avslutas och har uttalat en önskan om att arbetet skall fortsätta i någon form. Medlemsorganisationerna har beslutat att för fortsatt arbete inrätta ett nätverk med uppgift att vara en samordnings- och stödfunktion samt att driva projekt inom policy/advocacy, skolsatsning, Syd-seminarier och aktivitet i anslutning till politiska toppmöten.

En undersökning av Svenska kyrkans insatser i diskussionerna om social ekonomi har påbörjats. Den sker bl.a. genom kontakter med den av regeringen utsedda nationalkommittén för förberedelser och genomförande av den sjunde europeiska konferensen om social ekonomi år 2001. I anslutning till detta följs också förberedelserna inför Copenhagen +5, dvs. en uppföljning av Social Summit i Köpenhamn 1995. Socialdepartementet driver arbetet och det finns en förväntan på Svenska kyrkans aktiva deltagande. Detta arbete bedrivs i samarbete med Lutherhjälpen.

Rättvisemärkt, konsumentens möjlighet att påverka den globala handeln för större rättvisa, fortsätter att vara angeläget för Svenska kyrkan och en förnyad satsning på marknadsföring och mobilisering planeras för år 2000 i samarbete med övriga medlemsorganisationer. Rättvisemärkt är en metod för utvecklingssamarbete som inte skapar beroende. Det är ett instrument som ger producenter rättvist betalt för sina varor och ett redskap för konsumenter i Sverige som vill påverka handelssystemet och som inte accepterar en världsordning som gynnar de redan rika och starka.

Föreningen startade sin verksamhet med stort stöd från Svenska kyrkan, LO och TCO. Under perioden 1996-98 finansierades dess verksamhet genom anslag från organisationer, Sida och EU. Kritik har riktats mot föreningens verksamhet, då man inte tillräckligt tydligt har kunnat se att barn får någon utdelning. Det är viktigt att en utvärdering genomförs som visar på att verksamheten gör nytta, att barn i odlarländerna faktiskt får det bättre. För det ändamålet finns det kontrollorgan som genomför kontroller på odlingsorterna för att få kunskap om hur de olika kaffeplantagearbetarna lever, arbetar och får sin utkomst.

Lutherhjälpen planerar att tillsammans med SKM och Nämnden för kyrkolivets utveckling stärka marknadsföringen av rättvisemärkta varor inom Svenska kyrkan.

Delprogram Genderarbetet

Prioriterade arbetsområden under 1999 har varit att fördjupa och utveckla arbetet med Svenska kyrkans handläggning av sexuella övergrepp i kyrkliga sammanhang. Under året har två fortbildningskonferenser för stiftens kontaktpersoner i dessa frågor arrangerats. En presentationsbroschyr har producerats och skall under år 2000 spridas till alla församlingar. Tematiken ”sexuella övergrepp i kyrkliga sammanhang” väcker av naturliga skäl stort medialt intresse och mycket tid har gått åt att möta detta på ett seriöst sätt.

Projektgruppen Människan och sexualiteten har träffats tre gånger för att arbeta med frågor om sexualiteten i vår tid. En rapport är under sammanställning och flera rikskyrkliga och regionala konferenser planeras för åren framöver.

Samarbetet med Kvinnor i Svenska kyrkan fortsätter. Centrala frågor har varit ledarskapsutveckling för unga kvinnor, våld i kyrkliga sammanhang och revideringen av de kyrkliga böckerna.

En stor nordisk ekumenisk kvinnokonferens, Kvinnor som andliga traditionsbärare i Norden, ägde rum den 26-29 augusti i Danmark i regi av Nordiska Ekumeniska Rådets Kvinnokommitté.

För att främja det goda samtalet i våra församlingar omkring homosexualitet och kyrka har flera initiativ tagits under året. I samarbete med EKHO (Ekumeniska gruppen av kristna homosexuella) utgavs häftet Det gäller oss också, där anhöriga till kristna homosexuella berättar sin historia. Ett MOD-material, Mod att älska, färdigställdes under hösten (producerat av de kristna studieförbunden/EKHO). Det är ett ledarmaterial och erbjuds grupper i kyrkliga sammanhang som söker sätt att arbeta med frågor som rör homosexualitet.

Under 1999 genomfördes fyra stiftskontaktssamlingar för handläggare av kvinno-/jämställdhetsfrågor. Tyngdpunkten vid dessa samlingar låg på fördjupning i ett centralt tema samt erfarenhetsutbyte mellan stiften. Under året fokuserades på uppföljningen av årtiondet Kyrkor i solidaritet med kvinnor 1988-1998, jämställdhetsarbete, kropp och sexualitet, berättelsen i kvinnors perspektiv.

Delprogram Församlings- och institutionsdiakoni

Samarbetet mellan Församlingsnämnden och de olika diakoniinstitutionerna har varit intensivt och bedrivits på flera områden. De avtal som tecknades för tiden 1997-1999 och som syftade till att diakoniinstitutionerna tog ansvar för att bedriva nationellt arbete inom olika områden har inneburit ett nära samarbete. En utvärdering av verksamheterna har gjorts och redovisades för Församlingsnämnden våren 1999. Av utvärderingen framkom att den verksamhet som bedrivs inom avtalens ram i högsta grad uppfattas som ett nationellt uppdrag. Uppdragstagarnas grundinställning är att avtalade verksamheter måste ha en grundfinansiering från uppdragsgivaren. Samtliga uppdragstagare har under den period som utvärderats bidragit med egen finansiering. Inför kommande avtalsperiod ser man det som angeläget att diskutera om – och vilka – uppdrag/verksamhetsområden som är angelägna för Svenska kyrkan på nationell nivå. Frågor om ansvar, inriktning och prioritering för varje verksamhetsområde bör också diskuteras.

Avtalen sades upp och förnyade förhandlingar påbörjades under hösten. Diskussioner utifrån påpekanden i utvärderingen har förts gemensamt och med varje avtals-/verksamhetsområde för sig.

Två av avtalen har avslutats. Fogdaröd, Svenska kyrkans centrum för brottsofferarbete, avslutades då intentionerna och grundförutsättningarna för verksamheten väsentligen förändrats. Stora Sköndal, Svenska kyrkans centrum för frivillighet och volontärverksamhet, förnyade avtalet som berör volontärverksamhet men avslutade frivilligarbetet. Frivilligarbete kan inte ses som ett nationellt uppdrag utan är en grundfråga för kyrkan och församlingarna. Övriga avtal har förnyats.

Ett nytt avtal med Diakonistiftelsen Samariterhemmet har tillkommit för Svenska kyrkans centrum för andlig vård inom hälso- och sjukvården. Detta arbete var tidigare lokaliserat till SKR.

Ett nätverk mellan utvecklingsansvariga vid diakoniinstitutioner och stadsmissioner startades under 1999 i syfte att utbyta erfarenheter och bygga upp modeller för att kunna samverka i olika utvecklingsprojekt.

Direktorskollegium för diakoniinstitutioner och stadsmissioner har startat och träffats två gånger. Syftet är att skapa ett nätverk för gemensamma frågor och hur man skall möta utmaningar i samhället.

En stiftsdiakonsamling har hållits under tre dagar för erfarenhetsutbyte mellan stiften samt viss utbildning. Under L-99 genomfördes tre seminarier med teman diakoni och socialpolitik, diakoni och politik, diakoni och lokalt förändringsarbete. Två av dem genomfördes i ekumenisk regi.

En ny ekumenisk diakonibok publicerades och lanserades, Diakonins perspektiv – en introduktion (Verbum). En studieplan arbetades fram i samarbete med SKS, och en arbetsprocess med en fördjupningsbok har startat och även detta arbete bedrivs ekumeniskt. Publicering beräknas ske år 2001.

Material till Diakonins dag med temat Det goda livet publicerades och distribuerades till samtliga församlingar, stiftsdiakoner och diakoniinstitutioner. Materialet översattes även till finska.

Kyrkans finska telejour anordnade ett möte för alla finskspråkiga jourhavande. Verksamheten bedrivs av ca 120 frivilliga.

Huvudprogram Undervisning

Under året har barns och ungdomars situation särskilt fokuserats, i synnerhet genom tillkomsten av I dialog med barn – grund för Svenska kyrkans arbete bland barn 0-14 år. Detta dokument har vuxit fram i nära dialog med stiften. Här kommer en helhetssyn på den växande människan fram med särskild betoning på hennes plats i församlingens mitt. Barnet som lärjunge, barnet som egen person och barnet som en förebild utgör kärnan i dokumentet. Materialet skickades till samtliga pastorat i november inför Barnkonventionens 10-årsdag och knyter ihop Dop och kyrkotillhörighet – ett pastoralt program – med Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete, så att barn och unga i församlingarna möts av en samsyn. FN:s deklaration om barnets rättigheter ligger som en självklar grund för formuleringarna. Som ett tillägg i häftet finns en barnkonsekvensanalys, ett hjälpmedel för att snabbt kunna se om barnets bästa tillgodoses i beslut i kyrkoråd, kyrkofullmäktige och samfälligheter.

Delprogram Kyrka och skola

Utvecklingen på skolans område sätter spår i Skolverkets förslag om religionskunskapens ställning i nya kursplaner för skolan. SKR:s Skolkyrkoforum och Församlingsnämnden har lämnat remissvar.

Arbetet med ett grunddokument för Svenska kyrkans arbete i kontakterna med skolan har fortsatt och beräknas vara klart under våren år 2000. I serien Mitt i församlingen utgavs ett nummer om nya arbetsformer i skolkyrkan.

Delprogram Konfirmandarbete

I nätverk med stiftens konfirmandkonsulenter och vid årlig nationell konsulentsamling utvecklas reflektionen kring det konfirmandpedagogiska arbetet och uppföljningen och implementering av Riktlinjerna för konfirmandarbetet. I februari genomfördes ett framtidsseminarium kring konfirmandarbetet i samverkan med flera profilutbildningar. Utgivningen av Aktuellt för konfirmandarbetet fortsätter med stadigt stigande upplaga. Till hjälp i församlingarnas erbjudande om konfirmation produceras för fjärde året engångstidningen Confirmare.

Under hösten påbörjades en fortbildning för konfirmandansvariga i stift och församlingar i religionspedagogik med inriktning på konfirmandarbete, 10 p. Kursen, som samlat 15 deltagare, pågår t.o.m. vårterminen 2000 och genomförs i samverkan med Linköpings universitet.

På initiativ av Svenska kyrkans miljövärn påbörjades hösten 1998 ett svensk-norskt konfirmandprojekt med inriktning på hållbar ekologisk utveckling och andlig, social livsstil med könsrollsmedvetande. Den förnyelse av konfirmandarbetet som kommer till uttryck i Miljövärnets eko-konfirmationsprojekt följs och utvärderas under år 2000.

Vid sidan av den svenska skolan finns det ingen institution eller organisation som samlar lika många tonåringar som Svenska kyrkan gör genom sitt konfirmandarbete (46 000 år 1998). Utvecklingen pekar på att traditionsargumentet betyder allt mindre. Det är inte längre självklart att konfirmeras, utan konfirmationen konkurrerar med en rad andra aktiviteter som står till buds för den som är ung. I detta perspektiv måste Svenska kyrkan arbeta vidare med innebörden, dvs. med meningen i konfirmationen, så att dagens och morgondagens tonåringar finner konfirmationen värd att prioritera.

Delprogram Pedagogiskt arbete

Inom ramen för uppdraget att revidera materialet Undervisning för alla. Mål och riktlinjer för Svenska kyrkans undervisning har en framåtsyftande samverkan skett mellan huvudprogrammen Undervisning och Utbildning. Under året har en grund lagts för ett processinriktat pedagogiskt utvecklingsarbete under år 2000, där stiften, utbildningsinstitutioner, SKS m.fl. är delaktiga. I de pågående fortbildningarna i religionspedagogik formas datanätverk mellan deltagarna. För att stärka den pedagogiska profilen, i synnerhet för dem med pedagogiska uppdrag som genomgått och genomgår församlingspedagogisk utbildning, finns långt framskridna planer på att påbörja utgivningen av ett kontakt- och nyhetsblad.

Under året har ett material påbörjats som syftar till att vuxna skall kunna pröva sina värderingar och tankar kring mötet med barn och unga så att barn- och ungdomsperspektivet får konsekvenser för hur arbetet utformas. Materialet planeras bli färdigt under år 2000. Arbetet genomförs tillsammans med Svenska Kyrkans Unga, EFS och SKS.

I samband med höstens Olofsdagar ägnades flera seminarier åt undervisning och lärande. Tankarna från dessa bekräftar vikten av ett gediget arbete med de pedagogiska frågorna, inte minst med förhållningssätt till människosyn, kunskap, samhälle och gudsbild.

År 1999 har inneburit undersökande och diskussioner kring vad som behövs för att stärka och bekräfta det pedagogiska utvecklingsarbetet. En arbetsgrupp bestående av personer från bl.a. stiften, SKS, pastoralinstituten och Svenska Kyrkans Unga kan nu arbeta med utformningen av arbetsseminarier med inriktning på undervisning och lärande i församlingen. Seminarierna påbörjas och introduceras under riksmötet 2000.

Delprogram Mångkulturell och religiös fördjupning

Genom SFRV:s stipendieverksamhet har ett 20-tal medarbetare eller blivande medarbetare i Svenska kyrkan beretts möjlighet att genom olika studieuppehåll i Bossey, Strasbourg och andra platser öka sin kompetens och erfarenhet vad gäller ekumenik i teori och praktik.

Den anglikanske prästen Isaias Chachine, Mocambique, som avslutat sina forskarförberedande studier i Uppsala i januari 1999 har beviljats fortsatt stipendium för att bedriva doktorandstudier vid Uppsala universitet med bibehållen anställning i sin hemkyrka.

Stipendieprogrammet Ung i den världsvida kyrkan, gemensamt för SKM och Lutherhjälpen, kommer att utvecklas till ett utbytesprogram med målet att Svenska kyrkan år 2003 sänder ut lika många ungdomar som vi tar emot i vår egen kyrka.

Huvudprogram Kyrkans språkliga minoriteter

Delprogram Finskspråkigt arbete

Stora framsteg har gjorts vad avser språkliga minoriteters villkor både i samhället och i Svenska kyrkan. Sveriges Riksdag fattade i december 1999 beslut om att ratificera Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Det innebär ett erkännande av Sveriges nationella minoriteter och deras språk och att minoritetsspråken ges stöd för att hållas levande. De grupper som enligt riksdagsbeslut utgör nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. Minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli (tornedalsfinska), romani chib och jiddisch. Av dessa har samiska, finska och meänkieli en historisk geografisk bas, vilket enligt beslut ger anledning till förslag om mer långtgående åtgärder till stöd för dessa språk. Svenska kyrkans finskspråkiga arbete har tillsammans med Sverigefinska Riksförbundet och andra rikskyrkliga organisationer deltagit i detta arbete.

Den nya kyrkoordningen betonar att varje församling är skyldig att redogöra för det sätt på vilket församlingen tänker fullfölja sitt ansvar för verksamheten bland minoritetsspråkiga. Det är viktigt att konstatera att stiften utifrån sitt tillsynsansvar har möjlighet att påverka församlingarna i utökat ansvarstagande för arbetet på minoritetsspråk.

Representanter för det finskspråkiga arbetet har deltagit i det samarbete kring församlingsinstruktionen som Kyrkokansliet bedriver i samarbete med stiften och vissa rikskyrkliga organisationer. Därvidlag har nya möjligheter öppnats för information om språkliga minoriteters villkor. Stiftsadjunkterna och konsulenterna för finskspråkigt arbete har haft en arbetskonferens om den nya kyrkoordningen. Även de årliga finska medarbetardagarna har haft den nya kyrkoordningen och församlingsinstruktionen som huvudtema.

Året har präglats av två stora frågor för den sverigefinska gruppen: sverigefinska kyrkodagarna och relationsändringen. Dessa frågor har fått stort utrymme i tidningen Ankkuri. Artiklar och reportage från kyrkodagarna fyllde ett nummer.

Genom Dövkyrkan, teckenspråkigt arbete på nationell nivå, har under året arbetet pågått med att upprätta och underhålla kontaktnät med stiftsledningar, stiftsmedarbetare och samarbetspartner inom kyrkan. Via mötesplatser och seminarier följs varje stifts specifika situation, utveckling och framtidsplaner.

Särskilt projekt

Bibel 2000

Efter många års förväntningar inför Bibel 2000 pågick under året ett omfattande och brett upplagt ekumeniskt arbete inför mottagandet. I nära samverkan med Verbum bokförlag och Svenska Bibelsällskapet ledde en samordningsgrupp vid Kyrkokansliet med handläggare från verksamhetsområdena Församlingslivets utveckling och Svenska kyrkans information tillsammans med Svenska kyrkans kulturråd, EFS, Svenska Kyrkans Unga och SKS utbildnings- och informationssamordningen med stift och studieavdelningar. I denna gemensamma uppgift är det ett stort uppdrag för Svenska kyrkan på nationell nivå att i samverkan med stift och församlingar stimulera till ett aktivt och utvecklande bibelarbete.

Svenska Bibelsällskapet har svarat för att synliggöra Bibeln i det offentliga rummet och att internt informera nyckelpersoner i stift, kyrkor och samfund. De tre kristna studieförbunden har samverkat i materialproduktion och metodutveckling. Verbum bokförlag har tillhandahållit biblar för studier och gudstjänstbruk.

Under det andra halvåret 1999 intensifierades informationsinsatserna med början vid kristna riksmötet i Linköping och med fortsättning under senhösten i Bibelsällskapets stora annonskampanjer. Genom biskoparna uppmanades samtliga församlingar till hög beredskap för att möta allmänhetens intresse för samtal om bibeln, livet och tron. Lokalt spreds Smakprovet, en mindre skrift som gav exempel på den nya översättningen. Vid Bok&Biblioteksmässan i Göteborg i september uppmärksammades Bibeln som ett av tre huvudteman och sågs av massmedia som det dominerande ämnet.

Den 17 november överlämnades Bibelkommissionens översättning till regeringen, som senare samma dag överlämnade översättningen till svenska folket. Detta skedde genom en ceremoni i riksdagens plenisal med medverkan av riksdagens talman och statsministern. Vid detta tillfälle ägde också ett uruppförande rum av Profeten och evangelisten, en av Michael Bergerheim nyskriven komposition tillkommen inom
MusikBibel2000-projektet.

Första söndagen i advent togs Bibel 2000 emot i Sveriges kyrkor och samfund. Vid en direktsänd högtidsgudstjänst i radio och TV från Uppsala domkyrka togs den nya bibelöversättningen i bruk av Svenska kyrkan.

Sedan några år tillbaka visar den allmänna debatten och händelser i kulturlivet att intresset för Bibelns texter ökar. Dramatiseringar av Markus- och Lukasevangelierna vid flera teatrar och försäljningen av Bibeln berättar om ett bibelintresse som inte noterats på länge. På motsvarande sätt speglar och tolkar press, radio och TV bibelöversättningens ankomst som århundradets kulturhändelse. Flera exempel kan nämnas: Expressens stora artikelserie under sommaren som sedan samlats i volymen Liksom regn och snö, TV-serien Den stora berättelsen som inleddes den 16 oktober, Mer än bara ord – Bibeln i vårt kulturarv. Under vintern och våren 2000 genomför UR en programserie med start första söndagen i advent 1999. Under tre veckor i november och december såldes mer än 800 000 biblar.

Förväntningarna på Svenska kyrkans församlingar att ge tillfälle till samtal och reflektion i ett ökat bibelanvändande blir därför stora under de närmaste åren. Projektet fortsätter i första hand fram till halvårsskiftet 2001.

3 Verksamhetsåret i korthet

Invärld, närvärld och omvärld

En stor del av arbetet har inneburit att skapa och utveckla nätverk och att erbjuda mötesplatser för reflektion och erfarenhetsutbyte. Genom aktiv bevakning och analys av vad som sker nationellt och internationellt kan kyrkans nationella nivå vara samtalspartner och stöd för stiften.

Årets Olofsdagar genomfördes i oktober under temat Församlingens grundläggande uppgift.

Tidskriftsserien Mitt i församlingen, som har ungefär 1 300 prenumeranter, har under året utkommit med följande nummer:

1. Av fri vilja – på fri tid. Ideellt engagemang i barn- och ungdomsarbete mot bakgrund av ett projekt i Svenska Kyrkans Ungas regi.

2. Se mig! Kyrkans uppgift i skolan. Exempel och erfarenheter från samverkan mellan skola och församling.

3. Borgågemenskapen. Artiklar och reportage om de anglikanska och lutherska kyrkor som ingår i Borgågemenskapen.

4. Gud bortom genus. Om icke könsbundna metaforer för Gud. Författare är Gail Ramshaw, Philadelphia, USA. (Originalets titel, God beyond Gender: Feminist Christian God-Language.)

5. Att göra gemensamt – kommunikation i Svenska kyrkan. Reflektioner och strategier kring medveten kommunikationsteori exemplifierade med församlingserfarenheter.

6. Tusen år inför dina ögon. Ekumeniskt gudstjänstmaterial för millennieskiftet. Gudstjänstmaterial för jul- och nyårsfirandet 1999/2000 samt för mottagandet av Bibel 2000.

7. Muslimska fester och högtider. Om traditioner och högtider bland islams två huvudgrupper sunni och shia.

8. Ekumenik på 2000-talet. Rapport från generalförsamlingar.

Chefskollegiet

Cheferna för stiftens församlingsutvecklingsenheter samlas varje termin i chefskollegiet. Sedan hösten 1998 bedriver Stiftelsen Fjellstedtska skolan i samarbete med Kyrkokansliet en kvalificerad chefsutbildning för stiftens enhetschefer. Utbildningen har varit forskningsbaserad och i huvudsak genomförts av Institutet för Personal- och Företagsutveckling (IPF) vid Uppsala universitet. Ledarskapsutbildningen har fortsatt under året och kommer att avslutas med en studieresa i maj 2000.

MusikBibel2000

Projektet MusikBibel2000 är ett ekumeniskt samarbetsprojekt som initierades 1998 för att stimulera till nya tonsättningar av den nya bibelöversättningen. Syftet har varit att erbjuda församlingar i olika samfund musik för körer, solister och instrumentalister med rika tillfällen till delaktighet där musiken känns angelägen.

Som en del av förberedelserna för att introducera den nya bibelöversättningen har musikbibelprojektets första del nu genomförts. Fyra nya verk om vardera 30-60 minuter presenterades under hösten och gav bra publicitet i media. Ett stort antal intressenter har hört av sig för att uppföra verken.

Projektering av en fortsättning och utvidgning av det ekumeniska samarbetet är påbörjat och formar sig till fyra delprojekt. Projektet är nyskapande i meningen att det uppfordrar tonsättarna att komponera musik som är möjlig att framföra på många platser i landet, inte bara de med flest och bäst resurser, det uppmanar tonsättarna att tänka in kyrkorummets alla möjligheter i form av dans, drama och alla närvarandes delaktighet. Det tar ansvar för att även kvinnliga tonsättare får en särskild möjlighet att profilera sig, det vänder sig till den unga generationens musikgenrer och uppmuntrar dem vars musikspråk oftare rör sig inom rock, pop och jazzgenrer än den som vanligtvis klingar i kyrkorna.

Finskspråkigt gudstjänstarbete

En arbetsgrupp har arbetat med gudstjänstmaterialet Gudstjänster under kyrkoåret så att bokens text nu finns på finska och kan lämnas till delegationen för finskspråkigt arbete för godkännande. Arbetet har samtidigt varit en förberedelse för översättning av de översedda versionerna av kyrkohandbok och evangeliebok. Även materialet för millenniegudstjänster, Tusen år inför dina ögon, översattes delvis till finska. Utveckling av gudstjänstliv och kyrkomusik har skett i samarbete med stift (bl.a. studiedagar om tvåspråkiga gudstjänster, Strängnäs stift) och med Sverigefinska kyrkomusikförbundet.

Församlingsinstruktionen

Församlingsnämnden beslöt våren 1998 att starta ett projekt med anledning av arbetet med Församlingsinstruktionen. Projektet syftar till att

¨ samordna insatser inom Kyrkokansliet,

¨ samarbeta över kansliets verksamhetsområdesgränser och mellan förtroendevalda och andra närstående organisationer,

¨ inspirera till att använda Församlingsinstruktionen som ett instrument till nytänkande,

¨ i samarbete med stiften bl.a. kunna erbjuda mötesplatser för erfarenhetsutbyte, kompletterande utbildningar samt fördjupningsmaterial,

¨ samarbeta med SKS för materialframställning och fortbildning.

Projektgruppens arbetssätt är processinriktat. Stiftens enhetschefer och stiftsjurister har gett projektgruppen mandat att arbeta vidare under förutsättning att de informeras fortlöpande och involveras när arbetsinsatserna utformas. Avstämningsmöten med stiftsrepresentanter och förtroendevalda sker regelbundet.

I samarbete med Luleå stift har en video tagits fram för diskussion och inspiration. En serie pedagogiska häften produceras tillsammans med SKS. Två häften är klara, Korsvägen samt Värdegrunden.

Skol- och högskolefrågor

Genom den omorganisation som genomfördes av SKR vid årsskiftet 1998/99 drogs bl.a. handläggartjänsten för skol- och högskolearbetet in. Skolan och högskolan är områden av stor betydelse för Svenska kyrkan. Församlingsnämnden inrättade under året en arbetsgrupp för skolfrågor och en arbetsgrupp för högskolefrågor.

Under Skolkyrkoforum, som ägde rum den 2-4 augusti i Linköping, bildades två nätverk, ett för skolkyrkofrågor och ett för skolpolitiska frågor. Svenska kyrkan har genom sin arbetsgrupp för skolfrågor en representant i vardera nätverk.

Tillsammans med Stockholms stift deltog Kyrkokansliet i Skolforum i Älvsjö med en monter på mässan. Skolforum pågår i fyra dagar och vänder sig till samtliga förskole-, grundskole-, gymnasie- och högskolelärare i Sverige.

Ett samtal har inletts med Linköpings universitet och Linköpings stift om samverkan för att genomföra en kurs (5 p) i religionspedagogik med inriktning på barn och unga. Den nya kyrkoordningen markerar att församlingen har en grundläggande uppgift som kan ses ur olika perspektiv. Kyrkoordningen markerar också att barn har en särställning i Svenska kyrkan och behöver därför särskilt uppmärksammas. Målet med kursen är att utifrån församlingens uppdrag reflektera över lärande och växande i ett postmodernt samhälle. Kursen kommer att påbörjas under år 2000 och sträcker sig till vårterminen 2001. Övriga stift kommer att inbjudas till kursen.

Under hösten inbjöd Svenska kyrkan och Svenska Kyrkans Unga det nordiska pedagogiska nätverket till Uppsala. Under dagarna samtalade man bl.a. om kyrkornas arbete bland barn och i skola. Deltagarna fick också bekanta sig med Svenska Kyrkans Ungas Bibelsajten.

Spelet om Sverige

Svenska kyrkan har tillsammans med en rad organisationer och företag tagit fram Spelet om Sverige, som är en del i projektet Framtidstro och stöds av Millenniekommittén. Spelet om Sverige sätter igång samtal och funderingar om Sverige just nu och i framtiden. Det utmanar till att sätta ord på värderingar och tolkningar av omvärlden. Frågan om vad vi ska ha Sverige till vänds i spelet till framtidsvisioner. Församlingar och stift erbjuds att använda spelet.

4 Framåtblickar, visioner och tankar

Vid millennieskiftet upphörde Svenska kyrkans församlingsnämnd och Svenska kyrkans utbildningsnämnd, och den nya nämnden, Nämnden för kyrkolivets utveckling, fick ansvaret för verksamhetsområdena Församlingslivets utveckling och Utbildning. Under år 2000 kommer nämnden fortfarande att vara styrorgan för två verksamhetsområden, men förberedelser pågår för ett samlat verksamhetsområde, Kyrkolivets utveckling.

Den nya nämndens vidsträckta ansvarsområde, med de kyrkliga utbildningarna som det främsta utvecklingsredskapet, ger nya möjligheter att utgöra en drivande kraft i arbetet för integration. Det kommande året rymmer ett aktivt kontaktsökande med de andra nämnderna och Kyrkostyrelsen för samtal om ansvarsfördelning och samarbete. Bland utrikesnämnderna är kontakten med SKM redan inledd och skall följas av kontakttagande med Lutherhjälpen och SKUT.

I mars anordnar Nämnden för Svenska kyrkans mission och Nämnden för kyrkolivets utveckling en konferens om begreppet mission. Dit inbjuds också cheferna för stiftens församlingsutvecklingsenheter. Konferensen utgör inledning på arbetet med att klargöra hur samarbete och ansvarsfördelning skall se ut inom gemensamma arbetsområden.

Arbetsgruppen för gudstjänstfrågor har avslutats för att ett bredare gudstjänstråd skall bildas, där bl.a. SKM skall vara representerad. En arbetsgrupp förbereder under våren ett samarbetsprojekt med bl.a. SKM kring ungdom och internationell musik. Under våren arbetas formerna fram för samarbetet kring stipendieverksamhet som SKM, Lutherhjälpen och Kyrkostyrelsen idag bedriver. Andra gemensamma områden är Global ekonomi, religionsdialog, flykting- och invandrarfrågor och internationellt folkbildningsarbete. Arbetet med samhällsfrågor måste finna sin plats i relation till Kyrkostyrelsen.

Under 1999 har ett stort förberedelsearbete skett inför riksmötet i Göteborg den 15-18 juni 2000. Inte bara från Kyrkokansliet utan också från de nationella centrumbildningarna på diakoniinstitutionerna sker medverkan. I seminarier, utställningar och gudstjänster kommer angelägna frågor inom verksamhetsområdet Församlingslivets utveckling att belysas.

5 Nämndens ledamöter och ersättare

Ordinarie ledamöter

Socionom Catarina Agrell, ordförande, enhetschef Lars Johnsson, diakon Britt
Andersson, konsult Margareta Holmberg, 1:a vice ordförande, kontraktsprost em. Glenn Håkansson, enhetschef Per-Åke Axelsson, 2:e vice ordförande, företagare Irene Eriksson, diakon Kerstin Kedvall, lärare Christina Holmgren.

Ersättare

Socialkonsulent Per Fristorp, doktorand Christina Mårtensson, f.d. studierektor Rune Entelius, lågstadielärare Lena Herbst, tandläkare Ingrid Johansson Fjelkman, diakon Gunilla Persson, fältprost Sten Elmberg, kontraktsprost Tony Guldbrandzén, resebyråtjänsteman Fredrik Sandström.

Adjungerad ledamot från Biskopsmötet

Biskop Lars-Göran Lönnermark, ordinarie, biskop Biörn Fjärstedt, ersättare.

Arbetsutskott

Catarina Agrell, ordförande, Margareta Holmberg, Per-Åke Axelsson.

Församlingsnämnden har sammanträtt den 9 februari, 24 mars, 7 maj, 27 september, 9 november.

Delegationen för finskspråkigt arbete, ledamöter och ersättare:

Ordinarie ledamöter

Enhetschef Kjell Wiklund, ordförande, psykolog Leena Arokivi, vice ordförande, byråassistent Eeva Helin, kontraktsprost em. Glenn Håkansson, rektor Riita Paananen, byråassistent Eeva Tammi, komminister Helge Stålnacke.

Ersättare

Komminister Svante Ewalds, lärare Tuula Kaikkonen, vaktmästare Timo Pesonen, komminister Virpi Pakkanen-Wiberg, folkhögskollärare Helmi Odelberg, prost Juhani Rantanen.

Delegationen har sammanträtt den 12 februari, 16 april, 23 april, 10 september, 3-4 december.

Representantskapet för finskspråkigt arbete höll sitt möte den 23-25 april i Karlstad.

Församlingsnämnden finns representerad i följande externa organ genom förtroendevalda eller anställda vid Kyrkokansliet

¨ Nordiska Kyrkliga Studierådet (NKS)

¨ Föreningen Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar

¨ Stiftelsen Stora Sköndal, direktionen

¨ European Contact Group on Urban, Industrial and Rural Mission (ECG)

¨ Kulturdepartementets råd för etnisk jämlikhet och integration

¨ Churches´ Commission for Migrants in Europé (CCME)

¨ Nya Barntidningsförlaget (NBF)

¨ Nätverket Kristet Forum Barn och Familj

¨ Svenska Lausanne-kommittén

¨ Evangelische Arbeitsgemeinschaft für Erwachsenbildung in Europa (EAEE)

¨ Internationaler Verband für Schweerhörigenseelsorge/Internationaler federation for pastoral care of the hard of hearing

¨ Föreningen för Rättvisemärkt, Sverige

¨ Credo

6 Resultatanalys 1999

Intäkter

Verksamhetsområdets intäkter uppgår till totalt 33 683 tkr (25 530 tkr) mot budgeterade 34 043 tkr.

Kollekter, gåvor och bidrag

Här återfinner vi anslaget från Stiftelsen Svenska kyrkans centralråds stödfond för rikskyrklig verksamhet. Anslaget för 1999 blev 2 430 tkr (4 400 tkr) att jämföra med budgeterade 7 500 tkr. Minskningen är dels att relatera till att anslaget totalt sett för SFRV blev mindre än budgeterat, 7 480 tkr mot 12 000 tkr, men också att verksamhetsområdet Utbildning tilldelades 5 000 tkr, dvs. 400 tkr mer än budgeterat. Orsaken till det senare är att Utbildning bedömdes vara det verksamhetsområde inom vilket större kostnader, som bättre motsvarar stödfondens ändamål, fanns. Vid sidan av anslaget från stödfonden finns också två delar av rikskollekter om sammanlagt 1 419 tkr till Miljövärnet respektive rådgivningsbyrån för invandrare och asylsökande redovisade under rubriken.

Gåvor för projektet Pilgrim 2000 finns redovisade till 100 tkr och ytterligare gåvor till förmån för Miljövärnets arbete om 60 tkr.

Utfallet är, förutom vad avser Stödfondsanslaget, att betrakta som gott.

Kyrkofondsanslag

Totala Kyrkofondsanslag om 26 065 tkr (16 905 tkr) har erhållits under året. Avvikelsen mot budget är ett överskott om 4 018 tkr vilket förklaras av att SFRV:s redovisningsprinciper påbjuder att det allmänna anslaget disponeras mellan verksamhetsområdena efter förbrukning. Detta innebär att Församlingslivets utveckling kunnat kompenseras för bortfallet i anslag från Stödfond genom tillförande av anslag från Kyrkofonden. Anslaget fördelar sig mellan allmänt anslag 18 678 tkr (16 505 tkr) och särskilda anslag 7 387 tkr (400 tkr). Budget för kategorierna var 14 522 tkr respektive 7 525 tkr. Ökningen av det särskilda anslaget förklaras huvudsakligen av att avtalet med BONUS avseende rätt till kopiering ur bland annat psalmboken flyttats till verksamhetsområdet inför 1999.

Övriga anslag

Övriga anslag om totalt 1 602 tkr (1 209 tkr) har erhållits. Detta kan jämföras med budgeterade 2 096 tkr. Anslagen från svenska organisationer uppgår till 853 tkr (385 tkr) och har erhållits för bland annat arbete med Församlingsinstruktion, Bibel 2000, finskspråkig minoritet samt ett musikprojekt.

Internationella anslag om 749 tkr (774 tkr) har erhållits. Dessa utgörs i första hand av den så kallade amerikadonationen, 450 tkr, och anslag från den finska kyrkan, 300 tkr.

Försäljning

Försäljningsintäkterna, totalt 1 604 tkr (2 142 tkr) är hänförliga till de tidningar som produceras. Budgeterade intäkter var 1 762 tkr. Prenumerationsintäkterna genereras från tidningarna Mitt i församlingen, 1 004 tkr (varav 237 tkr intern försäljning), Ankkuri 151 tkr, Barn och Familj 400 tkr respektive Aktuellt för konfirmandarbetet 287 tkr.

Övriga intäkter

Övriga intäkter uppgår till 15 tkr (28 tkr) och utgörs av royalty från Verbum avseende den Stora boken om kristen tro.

Kostnader

Lämnade anslag

Verksamheten har under 1999 lämnat anslag motsvarande 6 783 tkr (4 899 tkr). Budget för året var 5 935 tkr. Anslagen inom församlingslivets utveckling är bland annat: St. Lukas 1 100 tkr, Svenska Bibelsällskapet 360 tkr, Riksantikvarieämbetet/Tidernas kyrka 400 tkr, Svenska Kyrkans Unga 325 tkr, Diakonala rådet 700 tkr, Sjukhuskyrkan 380 tkr, Kyrka och arbetsliv 500 tkr, handikapparbete 450 tkr, teckenspråksarbete 450 tkr.

Personalkostnader

Personalkostnaderna uppgår till 3 066 tkr (2 653 tkr) mot budgeterade 2 306 tkr. Den personal som detta avser är sådan tillfällig eller permanent personal som inte omfattats av kanslidefinitionen. Ofta handlar det om avgränsade insatser och projektarbete. Under 1999 har direktanställda funnits i verksamheten inom flera områden: Miljövärnet, Islamprojektet, tidningen Barn och Familj, Gudstjänstutveckling och kyrkliga böcker, teckenspråksarbete samt stipendieprogrammet.

Förtroendevalda

Kostnaderna uppgår till 455 tkr (756 tkr) mot budgeterade 1 243 tkr. Huvudsakligen består kostnaderna av arvoden till Svenska kyrkans församlingsnämnd med 185 tkr, delegationen för finskspråkigt arbete 63 tkr och arbetsgruppen för kyrkliga böcker 140 tkr.

Uppdragstagare

Kostnaderna för uppdragstagare uppgår för 1999 till 707 tkr (1 607 tkr). Budgeterade kostnader var 2 173 tkr. Bland dessa kostnader har de tre enskilt största posterna varit Församlingsdiakoni med 55 tkr, tidningen Barn och Familj med 70 tkr samt Global ekonomi med 227 tkr. Uppdragstagare inom Global ekonomi avser det stöd som lämnats till kampanjen Jubel 2000 – en skuldfri start för en miljard människor”.

Varukostnader

Under 1999 redovisas 747 tkr som varukostnader. Dessa avser uteslutande kostnader för prenumerationsframställning vilket motsvaras av de intäkter som redovisas under rubriken försäljning. Till varukostnader har endast direkta framställningskostnader räknats. Utöver dessa finns betydande kostnader för bland annat personal varför tidningsproduktionen som helhet inte uppvisar ett positivt resultat vilket skulle kunna vara slutsatsen av en jämförelse av varukostnader mot försäljningsintäkter.

Övriga kostnader

Den största kostnadsposten inom verksamhetsområdet. För 1999 redovisas 10 824 tkr (3 987 tkr). Budgeterat för 1999 var 10 586 tkr. Avvikelsen mot föregående års utfall (6 837 tkr) förklaras huvudsakligen av att anslaget till BONUS (5 379 tkr) inför 1999 förts till verksamhetsområdet. I övrigt märks bland annat ökade kostnader för trycksaksframställning.

Avskrivningar

Avskrivningarna uppgår till 8 tkr och motsvarar till sin helhet avskrivning av inventarier inom musikarbetet.

Utfördelade kanslikostnader

Till verksamhetsområdet har fördelats 11 650 tkr (12 216 tkr) från det gemensamma kansliet vilket också motsvarar budget.

Disponerade medel från annat VO (verksamhetsområde)

Till ungdomsarbete inom verksamhetsområdet Verksamhet bland svenskar i utlandet/ SKUT har 31 tkr disponerats genom ianspråktagande från amerikadonationen.

Dispositioner

Dispositioner avslutar resultaträkningen och innehåller förändringar av för verksamheten balanserade (reserverade eller undanlagda) medel. En vanlig typ av dispositioner är att medel som tidigare erhållits för ett särskilt ändamål ianspråktas eller att medel som erhållits under perioden avsätts. Förändringen sker i såväl resultat- som balansräkningen och ett ianspråktagande i resultaträkningen motsvaras av en minskning av reserverade medel på balansräkningen. På samma sätt motsvaras en avsättning i resultaträkningen av en ökning av medel på balansräkningen. Ianspråktaganden har ett negativt tecken och avsättningar ett positivt tecken i resultaträkningen. Inom SFRV:s redovisning förekommer förändringar inom kategorierna bundet eget kapital, tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel, verksamhetsdestinerade medel respektive fria ändamålsdestinerade medel.

Förändring tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel

Nettoförändringen för 1999 är ett ianspråktagande om 589 tkr. Denna består bland annat av ianspråktaganden av amerikadonationen till Stora Sköndal avseende volontäråret 550 tkr, rikskollekt för högskolearbete 107 tkr, rikskollekt för stipendiearbete 182 tkr, fond för finskspråkigt arbete 38 tkr osv. Det totala ianspråktagandet uppgår till 1 257 tkr.

Avsättningarna uppgår till 669 tkr vilket huvudsakligen består av amerikadonationen 451 tkr, Pilgrim 2000 med 61 tkr och en donation från Tora Olssons stiftelse som kommer att användas under år 2000 för översättningsarbete.

1999 års resultat för verksamhetsområdet blev ett underskott om 4 156 tkr vilket balanserades genom omfördelning av SFRV:s allmänna kyrkofondsanslag.

Balanserade medel

För verksamhetsområdets räkning finns ändamålsdestinerade medel motsvarande 2 693 tkr (3 281 tkr).

Församlingslivets utveckling, resultatrapport 1999

	Utfall	Budget	Avvik. kr	Avvik. %	Pro forma
	1999	1999	budget	budget	utfall 1998
Intäkter
Kollekter, gåvor och bidrag	-4 396 167	-8 138 000	-3 741 833	-46%	-5 245 712
Kyrkofondsmedel, allmänt	-18 678 252	-14 522 292	4 155 960	29%	-16 504 670
Kyrkofondsmedel, ändamålsdestinerat	-7 387 203	-7 525 000	-137 797	-2%	-400 000
Övriga anslag	-1 602 305	-2 096 000	-493 695	-24%	-1 208 992
Försäljning	-1 604 034	-1 762 000	-157 966	-9%	-2 142 091
Övriga intäkter	-15 136	0	15 136	--%	-28 190
Summa intäkter	-33 683 097	-34 043 292	-360 195	-1%	-25 529 655
Kostnader
Lämnade anslag	6 783 357	5 935 000	-848 357	14%	4 899 108
Personalkostnader	3 066 064	2 305 866	-760 198	33%	2 653 220
Förtroendevalda	455 484	1 242 805	787 321	-63%	755 709
Uppdragstagare	707 494	2 173 046	1 465 552	-67%	1 607 439
Varukostnader	746 635	151 000	-595 635	394%	-5 542
Övriga kostnader	10 823 765	10 585 575	-238 190	2%	3 987 420
Avskrivningar	8 134	0	-8 134	--%
Utfördelade kanslikostnader	11 650 000	11 650 000	0	0%	12 216 000
Disponerade medel från annat VO	30 686	0	-30 686	--%	31 650
Summa kostnader	34 271 620	34 043 292	-228 328	1%	26 145 004
Dispositioner
Förändr. tillf. bundna ändamålsdest medel	-588 523	0	588 523	--%	-22 423
Summa dispositioner	-588 523	0	588 523	--%	-22 423
Summa Församlingslivets utveckling	0	0	0	--%	592 926