Bilaga 8
EFS-rådet. Verksamhetsområde EFS-utland
1 Huvuduppgift
Mission är att överskrida gränser med budskapet om Jesus Kristus och på så sätt främja Kristi rikes tillväxt. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) är en del av Guds mission och har del i Guds uppdrag till hela den världsvida kyrkan att gå ut med hela evangeliet till hela människan i hela världen. EFS mission är därmed insatt i en världsvid gemenskap av kristna människor och har i uppdrag
att tillsammans med partner i Afrika och Asien gestalta Guds evangelium i världen.
Den verksamhet som bedrivs under verksamhetsområdet sker på EFS uppdrag och följer fastställda avtal. EFS-rådet skall samordna rörelsens engagemang för utlandsverksamheten.
2 Redovisning av mål
Verksamhetsområdet har fastställt följande prioriterade områden och mål för sitt utlandsarbete.
Kyrko- och församlingsutveckling
ATT INOM RAMEN FÖR KYRKORNAS GEMENSKAP, GUDSTJÄNSTLIV, VITTNESBÖRD OCH DIAKONI DELTA I SÅDANT SOM MEDVERKAR TILL TRONS FÖRDJUPNING, KYRKORNAS ENHET OCH FÖRNYELSE. ATT HÖJA DEN ADMINISTRATIVA KOMPETENSEN GENOM ATT VIDTA BEROENDEMINSKANDE ÅTGÄRDER OCH MOBILISERA LOKALA RESURSER TILL KYRKORNAS CENTRALA FUNKTIONER OCH FÖRSAMLINGARNAS MISSION.
Teologisk utbildning och reflektion
ATT STÖDJA UTBILDNING AV LEDARE I KYRKAN PÅ FOLKSPRÅKET. ATT MEDVERKA TILL EKUMENISKA UTBLICKAR I KONFESSIONELLA PRÄSTUTBILDNINGAR.
Hälso- och sjukvård
ATT PRIORITERA FÖREBYGGANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD. ATT BIDRA TILL EN HELHETSSYN PÅ MÄNNISKAN I VÅRDEN.
Utbildning och integrerade utvecklingsprogram
ATT MÄNNISKOR SJÄLVA SKALL KUNNA TILLGODOSE SINA BASBEHOV FRAMFÖR ALLT NÄR DET GÄLLER MAT OCH VATTEN. ATT STÖDJA UTBILDNINGAR OCH INTEGRERADE UTVECKLINGSPROJEKT, VILKA KAN FÖREBYGGA UPPKOMST OCH SPRIDANDE AV SJUKDOMAR. ATT MEDVERKA TILL MEDVETENGÖRANDE GENOM FOLKBILDNING OCH TRÄNING I DEMOKRATI OCH ATT STÖDJA PROGRAM FÖR LÄSKUNNIGHET OCH UNDERLÄTTA FLICKORS SKOLGÅNG.
Katastrofarbete
ATT INOM RAMEN FÖR DELPROGRAMMEN HA BEREDSKAP FÖR ATT MED LOKAL PARTNER MÖTA AKUTA BEHOV AV NÖDHJÄLP.
3 Verksamhetsåret i korthet
Huvudprogram Utland
Delprogram Afrika
Trots den osäkra situationen i Eritrea har fortsatt stöd kunnat ges till återuppbyggnad av kyrkans strukturer, restaurering av lokaler. Däremot beslöt EFS 1998 av säkerhetsskäl att avbryta missionärernas insatser, som bestått av stöd till fortbildning och arbete bland kvinnor och ungdomar.
Evangeliska kyrkan i Eritrea har beslutat att genomföra en omfattande decentralisering av sitt arbete för att öka delaktighet och ansvar på distriktsnivå. Men en viss osäkerhet om kyrkans roll i det framtida Eritrea gör att man medvetet skyndar långsamt. Kyrkan skall driva sina grundskolor under ytterligare en treårsperiod. Utbildningsprogrammen vid kyrkans utbildningscenter börjar hitta sina former och medvetenheten om kyrkans uppgift inom den sociala sektorn i samhället växer sig allt starkare. Ett 30-tal medarbetare har nyligen genomgått en diakonutbildning vid centret.
De ekumeniska relationerna i Eritrea har länge varit goda. När de nya oroligheterna bröt ut samlades representanter för de olika kyrkorna och det muslimska samfundet för att diskutera sin uppgift i den uppkomna situationen. Man bildade en organisation för att ha beredskap för humanitära insatser i händelse av en krissituation. Denna grupp finns också med i samtal med kristna och muslimer från Etiopien angående konflikten mellan länderna.
EFS-utland samarbetar i Etiopien med Mekane Yesus-kyrkan (EECMY), en kyrka stadd i ständig förändring och som idag räknar mer än 3 miljoner medlemmar. Kyrkan har kontakter med mer än 30 missioner och biståndsorganisationer och är medlem i Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet.
EECMY har ett mycket omfattande utvecklingsarbete, som stöds i form av basanslag, personalinsatser och anslag till utvecklingsprojekt. Under de senaste åren har relationen mellan regeringen och kyrkan varit oklar. Det har bland annat medfört långa handläggningstider rörande arbetstillstånd för missionärer.
Mycket av kyrkans arbete bärs upp av lekmän, och församlingarnas ekonomiska bidrag till kyrkans lokala arbete växer. Trots det är beroendet av stöd utifrån fortfarande mycket stort. Kyrkan arbetar för att höja graden av ekonomisk självförsörjning.
En språkstrid, som kan få förödande konsekvenser för kyrkans framtid, har blossat upp. Konflikten, som har både politiska och kyrkopolitiska undertoner, är ett hårt slag för en starkt växande, livaktig kyrka. Den ställer också EFS-rådet i svåra valsituationer när det gäller fortsatt stöd samt i informations- och insamlingsarbetet i Sverige. Den oro utländska partner känner inför utvecklingen inom EECMY har tagit sig uttryck i ett medlarteam med bland annat svenskt deltagande.
Sedan 1994 har EFS arbete i Somalia administrerats från Nairobi. Basen har varit den somaliska personalen. Sedan november 1998 har emellertid denna verksamhet legat nere. Efter en omfattande studie av insatserna i Somalia beslöt EFS-rådet att avveckla arbetet i Somalia under hittillsvarande former, men att bevaka möjligheterna till andra åtaganden. De mål EFS-utland haft med sitt arbete har endast delvis kunnat uppfyllas, och säkerheten har varit ytterst bristfällig. Kringkostnaderna har varit stora, och det har inte varit möjligt att träffa överenskommelser med lokala myndigheter, eftersom representativa sådana saknats.
Under senare delen av 1999 avvecklades arbetet i Middle Juba. Den somaliska personalen har fått sina slutbetalningar och ny svensk personal har inte rekryterats.
Alla sidor i konflikten i Sudan begår allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna och civilbefolkningens lidande är oerhört. Många övergrepp riktar sig direkt mot kristna kyrkor och deras medlemmar. Under den senaste tioårsperioden har 30–50 kyrkor och kyrkorelaterade centra och skolor i slumområdena runt Khartoum jämnats med marken. Sudan har världens största andel internflyktingar, fyra miljoner människor, och hälften av dem befinner sig i Khartoums utkanter.
Konflikten mellan Etiopien och Eritrea påverkar situationen i Sudan. Båda länderna använder sig av grannen i väst för sina egna syften, något som påverkar den stora gruppen etiopiska flyktingar som fortfarande finns kvar i Sudan.
Sudans Kristna Råd representerar i dagens situation i huvudsak kyrkorna i norra Sudan. I söder finns ett annat kristet råd, Nya Sudans Kristna Råd, som bildats till följd av det långvariga inbördeskriget och egentligen är en regional administrativ uppdelning av kyrkornas uppgifter. De båda råden spelar en viktig roll i arbetet för fred och försoning och har gemensamt vänt sig till de stridande parterna. De har pekat på behovet av religionsfrihet, lika rätt inför lagen och delaktighet i samhällsbyggandet som en grundval för fredlig samlevnad. Kyrkorna har också deltagit i förhandlingar inom den regionala utvecklingsorganisationen för länderna på Afrikas horn (IGAD) och arrangerat en försoningskonferens mellan de två största stridande folkgrupperna.
EFS-rådet har under året stött Sudans Kristna Råd, främst genom fortsatta insatser för att utbilda personal i ledarskap och förvaltning, och deltar i nationella och inter-nationella fora, där frågor rörande Sudan diskuteras. Liv & Fredinstitutets folkbildningsprogram i södra Sudan, ett arbete som utförs i nära samarbete med de lokala kyrkoförsamlingarna, erhåller också stöd.
Tanzanias förste president, landsfadern Julius Nyerere, avled i oktober 1999. Han var, bakom kulisserna, en garant för politisk stabilitet i landet, och en viss oro inför en framtid utan Nyerere kan märkas. De ekonomiska svårigheterna i landet drabbar även kyrkorna. Inom Tanzanias evangelisk-lutherska kyrka (ELCT) är de lokala inkomsterna begränsade, samtidigt som kostnaderna för personal och verksamhet ökar i snabb takt. Ett minskat stöd från missioner och andra partner gör kyrkans situation besvärlig. Man arbetar därför med att se över organisation och kostnader och gör omstruktureringsplaner.
Även inom ELCT:s hälso- och sjukvårdsarbete pågår omstruktureringar. Inriktning, nivå och kvalitet på verksamheten vid kyrkans 20 sjukhus ses över. Såväl vård som ekonomi och administration granskas och utvärderas. En del personal får möjlighet till vidareutbildning, andra sägs upp med avgångsvederlag.
Hiv/aids har utgjort ett stort problem i Tanzania sedan 1980-talet. Under 1990-talet har många i aktiv ålder avlidit och efterlämnat tiotusentals föräldralösa barn, som tas om hand av far- eller morföräldrar, andra släktingar eller grannar. Kyrkans olika stift har program för att hjälpa barnen med skolgång, sjukvårdsavgifter och socialt stöd. Ofta har barn i 10-12-års åldern ansvar för 2-3 yngre syskon och fungerar som familjeöverhuvud. Kyrkan driver informationskampanjer där man informerar om smittvägar och uppmanar människorna att vara trogna sin maka/make för att undvika att bli smittade. Sjukdomen är ett stort samhällsproblem, och kommer att på många sätt påverka landets utveckling.
I slutet av 1997 bildades samarbetsorganet Lutheran Mission Cooperation Tanzania (LMC) för ELCT och 14 missioner och kyrkor i Europa och Nordamerika. Gemensamt beslutar man om användningen av resurser i form av anslag, missionärsinsatser och stipendiemöjligheter. Besluten är grundade i rullande treårsplaner som ELCT årligen lägger fram, där de 20 stiftens planer för perioden vägs in och prioriteras. På detta sätt kommer långsiktigheten i kyrkans verksamhet att öka och missionernas åtaganden att förbättras. Möjligheterna till uppföljning och rapportering av genomförda aktiviteter i relation till stiftens och kyrkans totala verksamhet blir bättre.
Tre av EFS-utlands prioriterade områden har särskilt stått i fokus i Tanzania: kyrko- och församlingsutveckling, teologisk utbildning och reflektion samt hälso- och sjukvård. Under de senaste åren har antalet missionärer inom ELCT gradvis minskat. Dels har inhemsk personal i flera fall kunnat ta över arbetsuppgifterna när en missionärsinsats avlutats, dels arbetar EFS-rådet under ekonomiska begränsningar. Under året har nya kontrakt endast upprättats med i landet befintliga missionärer.
Malawi har inte genomgått några större politiska förändringar under året. Landets andra demokratiska val hölls i juni men än är det lång väg till en fri och öppen demokrati. Utbildning i medborgarskap och grundläggande mänskliga rättigheter är därför en av de viktigaste uppgifterna.
Malawi drabbades i början av 1998 av onormala regn med efterföljande svåra översvämningar. Tusentals människor förlorade sina hem och försörjningsmöjligheter när stora landområden ställdes under vatten. Effekterna av dessa översvämningar kommer att vara kännbara i landet under lång tid framåt. Landets ekonomi är fortsatt mycket svag. För en redan ekonomiskt hårt utsatt befolkning blev situationen därmed än mer besvärlig.
Den evangelisk-lutherska kyrkan i Malawi (ELCM) växer. Huvuddelen av medlemmarna är landsbygdsbor och lever under enkla omständigheter. Deras möjligheter att ekonomiskt bidra till kyrkans självförsörjning är mycket begränsade. Därför är kyrkan fortsatt i mycket hög grad beroende av finansiella bidrag från partner och missioner utifrån, bl.a. EFS-rådet.
I ELCM:s framtidsplaner har utbildning av ledare och undervisning av kyrkans folk särskild prioritet.
Delprogram Asien
I Indien har den hindu-nationalistiska ideologin får allt djupare fäste. Den representeras av en rad olika rörelser med mer eller mindre militant framtoning, som vill skapa ett hinduiskt Indien. Denna ideologi är ödesdiger för Indiens minoriteter och utgör ett hot mot dess ca 100 miljoner muslimer och ca 25 miljoner kristna. Dels rör det sig om politiska förändringsförsök, som den omfattande kampanjen för att helt hinduisera det indiska skolväsendet, dels om militanta attacker mot muslimer och kristna. Under 1999 mördades en australiensisk missionär och hans två söner samt en katolsk präst och en muslimsk köpman i delstaten Orissa, som gränsar till Madhya Pradesh, den delstat där EFS-rådets samarbetspartner finns.
Situationen för de kristna i delstaten Madhya Pradesh har påverkats av detta. Medlemmarna i den evangelisk-lutherska kyrkan i Madhya Pradesh (ELCMP) förskonades visserligen under 1999 från direkta övergrepp, men framtiden är osäker. Myndigheterna stramar åt situationen för minoriteterna.
Även inre konflikter i kyrkans ledarskap har hämmat ELCMP:s verksamhet på många sätt. Mot slutet av 1998 inleddes en försoningsprocess som under 1999 resulterade i att årsmöte och kyrkliga val kunde hållas. När kyrkan i november fick en ny, enhälligt vald biskop, blev det ett tillfälle till nystart. Utsikterna att kunna överbrygga förtroendeklyftan mellan lokal och central nivå är ljusare än på många år. Kyrkans ledning planerar ett medvetet arbete för att stärka den lokala resursmobiliseringen och förankra budgetarbetet i församlingarna. Den nya utvecklingen ökar också EFS-utlands möjligheter att bedriva dialog och utbyte med kyrkan inom en rad angelägna områden.
EFS-rådets anslag till kyrkan gäller främst församlingsarbete, utbildning och hälso- och sjukvård. Ett särskilt anslag går till olika fortbildningsinsatser som syftar till starkare lokalförsamlingar. Sedan många år tillbaka genomförs en särskild insamling till förmån för föräldralösa och fattiga barn på kyrkans barnhem och skolhem. Inom hälso- och sjukvårdsområdet ges anslag till anskaffning av fungerande sjukvårdsutrustning till kyrkans mindre landsbygdssjukhus.
EFS-utland deltar i Western Youth to the East – Sweden (WYES), ett ekumeniskt missionsprojekt för äldre ungdomar som lever i en kristen kommunitet i Goa, Indien. Denna kristna kommunitet inbjuder till en öppen gemenskap och samtal i samband med måltider, gudstjänster och öppethållande av bibliotek. Till uppgifterna hör att besöka ungdomar som på grund av innehav av narkotika hamnat i fängelse eller blivit inlagda på sjukhus för behandling av kroppslig och/eller psykisk åkomma. Teamet har kompetens inom och erfarenhet av olika vårdformer, social omsorg, församlingsarbete och praktiskt arbete – en sammansättning som visat sig möta behoven på ett bra sätt.
4 Framåtblickar, visioner och tankar
Ett tillskott är enligt EFS Framtidsutredning bl.a. att skapa personligt engagemang för mission såväl lokalt som globalt. EFS genomför för närvarande en utredning avseende utlandsarbetet. Dess målsättning är att se vilken roll och plats utlandsarbetet skall ha i EFS framtida arbete. Relationer till partner och samverkansorgan är i detta sammanhang viktiga, liksom de processer som EFS utlandsarbete står i som del av Svenska kyrkans internationella arbete. Den nya kyrkoordningen lyfter tydligt fram försam-lingens och hela kyrkans ansvar för mission och diakoni. Här ligger nya utmaningar och utvecklingsmöjligheter för mission och diakoni på central nivå.
5 EFS-rådets ledamöter
Ledamöter
Civilingenjör Rey Råwall, ordförande, utbildningsledare Berit Hofgren, 1:e vice ordförande, pastor Torbjörn Arvidsson, 2:e vice ordförande, teol. stud. David Castor, sekreterare Åsa Dencker, studerande Jenny Edström, civilingenjör Ingemar Falk, teol. stud. Fredrik Hedlund, diakonikonsult Anna-Greta Johansson, folkhögskollärare Kersti Karlsson, folkskollärare Margareta Olsson Lindström, ingenjör Börje Lund, forskare Lennart Möller, reparatör Ove Ohlsson, teol. stud. Anders Sandberg.
EFS-rådets har sammanträtt den 5-6 februari, 13 mars, 26 april, 20-21 juni, 18 september och 20 november.
6 Resultatanalys 1999
EFS-utlands arbete bedrivs sedan 1997 genom avtal (1996-12-17) mellan Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) och Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV) inom ramen för SFRV:s verksamhet. Arbetet är organiserat i ett eget verksamhetsområde vars styrorgan är EFS-rådet. EFS-rådet säkerställer som styrorgan för verksamheten att från EFS överförda medel använts i enlighet med avtal, antagna målsättningar och beslut.
Intäkter
Som intäkter redovisas de medel som inflyter till verksamheten under redovisningsperioden. De totala intäkterna i verksamhetsområdet uppgår för 1999 till 17 940 tkr (21 792 tkr) att jämföra med budgeterade 24 032 tkr.
Kyrkofondsanslag
Kyrkofondsanslaget som redovisas i verksamhetsområdet uppgår till 4 200 tkr och är en utfördelad andel av SFRV:s allmänna anslag. Anslaget fördelas till verksamhetsområdet som en konsekvens av att kanslikostnaderna, med start 1999, fördelas brutto till respektive verksamhetsområde. Mer om detta kan läsas under rubriken utfördelade kanslikostnader.
Sidaanslag
Under 1999 har Sidaanslag om totalt 4 101 tkr (7 508 tkr) intäktsförts. Detta kan jämföras med budgeterade 5 732 tkr. Sidaanslaget relaterar till omfattningen av genomförda Sidafinansierade insatser vilka under 1999 varit lägre än planerat. Detta förklarar hela den avvikelse om 1 631 tkr som kan utläsas i rapporten.
Övriga anslag
Under rubriken övriga anslag redovisas de anslag som SFRV erhåller från EFS. Anslaget är ändamålsdestinerat för den verksamhet som bedrivs inom ramen för verksamhetsområdet EFS-utland. För 1999 har totalt 9 642 tkr (14 200 tkr) utbetalats att jämföra med budgeterade 14 100 tkr. Avvikelsen, 4 453 tkr, är hänförligt till att verksamheten generellt sett legat på en lägre omfattning än vad som planerades. Mer om detta kan utläsas i verksamhetsberättelsen i övrigt samt under rubrikerna lämnade anslag och personalkostnader.
Netto kapitalförvaltning.
Posten, som är en kostnad om -8 tkr (84 tkr), relaterar till pensionsförsäkringar för utlandsanställda.
Kostnader
Verksamhetsområdets kostnader uppgår för 1999 till 17 733 tkr (20 249 tkr) att jämföra med budgeterade 24 565 tkr.
Lämnade anslag
Lämnade anslag har för 1999 totalt uppgått till 6 257 tkr (11 584 tkr), en avvikelse i förhållande till budgeterade 10 330 tkr om 4 073 tkr. Orsakerna till avvikelsen är flera, nämligen:
¨ att återrapportering från partnerorganisationer uteblivit, brustit eller inte levererats i tid,
¨ att projekt har försenats i förhållande till uppgjord planering,
¨ att projektansökningar inte har kommit in i den omfattning som beräknats,
¨ att vakanser och hög arbetsbelastning har förhindrat att vidare steg kunnat tas i genomförandefasen, bland annat i kontakter med partner avseende de ovanstående punkterna.
Generellt kan sägas att det arbete som bedrivs inom ramen för EFS-utland under detta år, liksom vad gäller föregående år, varit drabbat av de problem som råder där arbetet är representerat. Inte minst gäller detta arbetet på Afrikas horn. Politiska problem med öppna stridigheter inom och mellan aktuella länder såväl som interna problem hos samarbetspartner har omöjliggjort, försenat eller i vissa fall förändrat omfattning och karaktär av planerade insatser. Mer om detta har redogjorts för i verksamhetsberättelsen.
Personalkostnader
Personalkostnaderna har under 1999 uppgått till 5 220 tkr (6 527 tkr). Personalkostnader redovisar en avvikelse i förhållande till budgeterade 8 200 tkr om 2 980 tkr. Avvikelsen beror på:
¨ att den schablon som används för beräkning av personalkostnaderna varit för hög i förhållande till utfallet, bland annat med anledning av osäkerhet kring kostnaderna för ett nytt kollektivavtal och att schablonberäkning sker avseende planerade nyrekryteringar,
¨ att rekryteringar av missionärer har försenats eller skjutits upp till följd av att tjänster inte definierats av partner eller att lämpliga kandidater inte kunnat hittas,
¨ att missionärers anställningstid har förkortats och/eller förhållandet mellan kandidattid och missionärstid eller utlandsvistelsetid och Sverigevistelsetid har förskjutits. Inte minst som en konsekvens av oroligheter inom de regioner i vilka EFS-utland finns representerat.
Vad gäller personalkostnaderna föreligger delvis samma förklaringar till avvikelsernas orsaker som för lämnade anslag. Relativt sett är avvikelsen mindre vilket kan förklaras med att personalkostnaderna i större utsträckning kan betraktas som fasta kostnader. Den del som är rörlig är de planerade rekryteringarna som uteblir eller försenas till följd av utvecklingen av arbetssituationen i mottagarlandet.
Uppdragstagare
Under rubriken redovisas kostnader om totalt 12 tkr (68 tkr) mot budgeterade 11 tkr. Det aktuella beloppet rör huvudsakligen identitets- och ledarskapsutveckling inom EECMY.
Varukostnader
Under rubriken redovisas 148 tkr (33 tkr) mot budgeterade 0 kr. Beloppet utgör en återföring av tidigare erhållna medel från Internationell diakoni/Lutherhjälpen i ett samarbetsprojekt kring EFS-utlands Somaliakontor i Nairobi, Kenya. Beloppet borde ha redovisats under rubriken ”disponerade medel från annat verksamhetsområde”.
Övriga kostnader
Totalt redovisas övriga kostnader om 522 tkr (297 tkr) att jämföra med budgeterade 204 tkr. I denna rubrik ingår huvudsakligen resekostnader med 223 tkr och konsulttjänster med 242 tkr. Konsulttjänsterna utgör kostnader för utvärderingsarbete, bland annat av den omfattande utredningen av insatserna i Somalia.
Utfördelade kanslikostnader
Disponerade medel från annat VO (verksamhetsområde)
För EFS-utland redovisas ett ianspråktagande om 247 tkr under rubriken. Bakom detta belopp döljer sig en justering av den utfördelade kanslikostnaden för 1998 om 32,4 tkr och för 1999 om 214,2 tkr. Justeringen är en konsekvens av klargöranden i april 1999 kring det avtal som upprättats mellan SFRV och Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen i samband med överföringen av utlandsverksamheten 1997. Klargörandet tolkade beräkningsgrunden för den andel av SFRV:s gemensamma kansli som skall bäras av EFS-utland vilket resulterade i att denna nivå sjönk till en lägre nivå än den som angivits i redovisning för 1998 samt för innevarande års redovisning (1999).
Dispositioner
Dispositioner avslutar resultaträkningen och innehåller förändringar av för verksamheten balanserade (reserverade eller undanlagda) medel. En vanlig typ av dispositioner är att medel som tidigare erhållits för ett särskilt ändamål ianspråktas eller att medel som erhållits under perioden avsätts. Förändringen sker i såväl resultat- som balansräkningen och ett ianspråktagande i resultaträkningen motsvaras av en minskning av reserverade medel på balansräkningen. På samma sätt motsvaras en avsättning i resultaträkningen av en ökning av medel på balansräkningen. Ianspråktaganden har ett negativt tecken och avsättningar ett positivt tecken i resultaträkningen. Inom SFRV:s redovisning förekommer förändringar inom kategorierna bundet eget kapital, tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel, verksamhetsdestinerade medel respektive fria ändamålsdestinerade medel.
Förändring tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel
En nettoförändring av för EFS-utland ändamålsdestinerade medel om 207 tkr redovisas. Förändringen motsvaras av ianspråktaganden av tidigare reserverade medel om 1 216 tkr och avsättningar under året om 1 423 tkr. Av avsättningen utgör 1 413 tkr det överskott som redovisades per den 31 december. Dessa medel kommer att ianspråktas under år 2000 innan ytterligare medel rekvireras från Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen.
Balanserade medel
För EFS-utlands räkning finns på balansdagen 3 101 tkr redovisade, utgörande ändamålsdestinerade medel för verksamheten.
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen utland, resultatrapport 1999
|
|
Utfall
|
Budget
|
Avvik. kr
|
Avvik. %
|
Utfall
|
|
|
1999
|
1999
|
budget
|
budget
|
1998
|
|
Intäkter
|
|
|
|
|
|
Kyrkofondsmedel, allmänt
|
-4 200 000
|
-4 200 000
|
0
|
0%
|
|
Sidaanslag
|
-4 101 062
|
-5 731 650
|
-1 630 588
|
-28%
|
-7 507 846
|
Övriga anslag
|
-9 647 342
|
-14 100 000
|
-4 452 658
|
-32%
|
-14 200 000
|
Netto kapitalförvaltning
|
7 958
|
0
|
-7 958
|
--%
|
-84 374
|
Övriga intäkter
|
0
|
0
|
0
|
--%
|
1
|
Summa intäkter
|
-17 940 446
|
-24 031 650
|
-6 091 204
|
-25%
|
-21 792 219
|
|
Kostnader
|
|
|
|
|
|
Lämnade anslag
|
6 256 984
|
10 330 407
|
4 073 423
|
-39%
|
11 583 784
|
Personalkostnader
|
5 219 807
|
8 199 599
|
2 979 792
|
-36%
|
6 527 172
|
Förtroendevalda
|
|
|
|
--%
|
2 778
|
Uppdragstagare
|
12 316
|
11 000
|
-1 316
|
12%
|
67 790
|
Varukostnader
|
148 239
|
0
|
-148 239
|
--%
|
33 433
|
Övriga kostnader
|
522 269
|
203 550
|
-318 719
|
157%
|
294 197
|
Utfördelade kanslikostnader
|
5 820 000
|
5 820 000
|
0
|
0%
|
1 740 000
|
Disponerade medel från annat VO
|
-246 600
|
0
|
246 600
|
--%
|
|
Summa kostnader
|
17 733 014
|
24 564 556
|
6 831 542
|
-28%
|
20 249 154
|
|
Dispositioner
|
|
|
|
|
|
Förändr. tillf. bundna
ändamålsdest medel
|
207 432
|
0
|
-207 432
|
--%
|
1 543 065
|
Förändr. fria ändamålsdestinerade medel
|
0
|
-532 900
|
-532 900
|
--%
|
|
Summa dispositioner
|
207 432
|
-532 900
|
-740 332
|
-139%
|
1 543 065
|
|
|
|
|
|
|
|
Summa EFS-utland
|
0
|
0
|
0
|
--%
|
0
|
Uppsala den 10 april 2000
Rey Råwall Peter Weiderud
ordförande
