Bilaga 7
Trossamfundens beredskapsråd. Verksamhetsområde Totalförsvar och säkerhetsskydd

1 Huvuduppgift

Enligt 15 § beredskapsförordningen (1993:242), skall Svenska kyrkans centralstyrelse leda och samordna den kyrkliga beredskapen ”i enlighet med vad Centralstyrelsen avtalar med kyrkliga kommuner och andra trossamfund”. Trossamfundens beredskapsråd (TBR) svarar för den närmare hanteringen av frågorna på området.

TBR är ett samverkans- och beredningsorgan underställt Centralstyrelsen och har till uppgift att inom ramen för sin av Centralstyrelsen fastställda instruktion ha det närmaste ansvaret för att praktiskt leda och samordna Svenska kyrkans och samverkande trossamfunds beredskapsförberedelser.

Verksamhetens inriktning utgår från gällande försvarsbeslut och andra inriktningsdokument som fastställs av ansvariga totalförsvarsmyndigheter.

Verksamheten bedrivs inom Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet.

2 Redovisning av mål och särskilda uppdrag

Delprogram Kyrklig beredskap

Personalförsörjningssystem för Svenska kyrkan och övriga trossamfund.

Nya råd och rekommendationer har utarbetats under året inom ramen för Handboken i kyrklig beredskap, som ger stift och församlingar stor frihet i valet av metod och form för att säkra sin personalförsörjning under höjd beredskap. Med hänsyn till det gynnsamma omvärldsläget bedöms dock åtgärderna på området tillsvidare kunna ges begränsad prioritet och med närmaste sikte på att säkerställa personalbehoven vid stora olyckor, katastrofer och andra svåra händelser i samhället i fredstid.

Utbildnings- och övningsprogram för anställda och förtroendevalda.

Regeringen har under året lämnat två propositioner till riksdagen avseende totalförsvaret och dess framtida inriktning – 1998/99:74 Förändrad omvärld- omdanat försvar och 1999/2000:30 Det nya försvaret. Dessa utpekar nya uppgifter vid sidan av det väpnade angreppet som totalförsvarets resurser skall kunna användas för. Främst gäller detta s.k. svåra påfrestningar på samhället i fredstid, men också de internationella uppgifterna. Så länge som det nuvarande säkerhetspolitiska omvärldsläget består är dessa uppgifter den kyrkliga beredskapens huvuduppgifter. Detta får då konsekvenser för övnings- och utbildningsverksamheten och närmast projektet ÖVA med f. majoren Bertil Wikander som projektledare. Ett justerat slutförslag skall vara färdigställt i månadsskiftet februari/mars 2000 och överlämnas till Kyrkostyrelsen för fastställelse. Därefter kan en övningsverksamhet påbörjas på Svenska kyrkans samtliga nivåer.

Trossamfundens viktiga roll inom kris- och katastrofhanteringen har ägnats fortsatt stor uppmärksamhet. Den av Centralstyrelsen i mars 1998 fastställda utbildningen på området för förtroendevalda och anställda, har nu börjat genomföras i sin basdel av några stift i samarbete med Svenska kyrkans kriscentrum/Vårsta. Utvecklingen av steg två och tre har påbörjats under år 1999 och skall vara avslutad under år 2000.

För att säkerställa projektet och samtidigt skapa ett nödvändigt utrymme för en mera samlad bedömning av kris- och katastroffrågorna – behov, målgrupper, utförare m.m. – har ett interimistiskt avtal i samarbete med Nämnden för Kyrkolivets utveckling träffats med Vårsta diakonigård för år 2000 med sikte på en senare förlängning.

Sverige har genom internationella överenskommelser förbundit sig att öka kunskapen om folkrättens villkor och då närmast den s.k. humanitära rätten. Mot denna bakgrund anmäldes föregående år att initiativ tagits i samarbete med Institutionen för Högre totalförsvarsutbildning (IHT) vid Försvarshögskolan (FHS) i Stockholm för att finna lämpliga former för utbildning på området för såväl förtroendevalda som anställda. Ett första utkast till en mera allmän utbildning upprättades också av FHS.

FHS lämnade därutöver på TBR:s initiativ ett förslag till en grundutbildning för stiftens beredskapshandläggare för att bereda möjlighet till kompetensutveckling – individuellt och för verksamhetsområdet som helhet. Med hänsyn till det under året pågående reformarbetet och diskussionen om totalförsvarets framtida struktur och uppgifter, har det emellertid inte bedömts meningsfullt att nu gå vidare med dessa initiativ.

Kartläggning av Centralstyrelsens och stiftens tekniska ledningsförutsättningar och behov av ledningssamband.

Av skäl som ovan redovisats och i avvaktan på den nedan aviserade slutrapporten avseende brandkatastrofen i Göteborg, liksom den översyn av beredskapsverksamheten och dess utformning som Centralstyrelsen uppdragit åt generalsekreteraren att företa, har uppgiften tillsvidare senarelagts.

Reviderad handbok för Svenska kyrkans beredskapsarbete.

De förändringar som vidtagits av planerade aktiviteter har gjort det möjligt att tidigarelägga andra projekt och uppgifter. En viktig sådan är den reviderade handbok för Svenska kyrkans beredskapsarbete som färdigställts under hösten 1999 och som skall föreligga i såväl tryckt form som på IT-medium omkring årsskiftet 1999/2000. Innehållet har anpassats till såväl den nya ordning som kyrkoreformen medför för den kyrkliga beredskapen som den reviderade inriktning av totalförsvarets uppgifter som riksdagen fastställde i maj 1999 och till de ytterligare preciseringar som följer av regeringens proposition 1999/2000:30.

Delprogram Säkerhetsskydd

I samband med att nya diarie- och posthanteringsrutiner antagits inom Kyrkokansliet har också en översyn skett av hanteringen av material som rör försvarssekretess och utrikessekretess. Samma rutiner skall således numera gälla för sådant material, vilket innebär ett förbättrat och utvidgat skydd för handlingar som omfattas av utrikessekretess. Därutöver har initiativ tagits för att utarbeta allmänna rekommendationer för Svenska kyrkan när det gäller hanteringen av sekretesskyddat materiel enligt 54 kap. Kyrkoordningen. Vidare förbereds ett datasäkerhetsprojekt inom ramen för ÖCB:s (Överstyrelsen för civil beredskap) rekommendationer FA22.

Centralstyrelsen har rätt att utföra s.k. registerkontroll av personer inom Kyrkokansliet som har säkerhetsklassade befattningar. Inom kansliet finns f.n. tretton (13) sådana befattningar. Beslut om säkerhetsklassning liksom om registerkontroll fattas intill årets slut av Centralstyrelsen. En fortsatt sådan ordning förutsätter en framställning i saken till regeringen. En sådan förbereds f.n. inom sekretariatet.

Rådets sekreterare är Kyrkokansliets säkerhetsskyddschef.

Delprogram Militär själavård

En överenskommelse som förenklar anslagshanteringen i förhållande till Försvarsmakten har träffats under hösten 1999. Med den nya ordningen, som träder i kraft år 2000, minimeras den administrativa hanteringen inom såväl Kyrkokansliet som Försvarsmakten, där Högkvarteret då blir enda part. Anpassningen ligger också helt i linje med den organisationsöversyn som nu övergår Försvarsmakten.

När det gäller den militära själavården och samverkan med Försvarsmakten, skall nämnas den överläggning i frågor rörande samarbetet i den militära själavården som ägde rum mellan Överbefälhavaren och Ärkebiskopen den 12 januari och med deltagande av berörda befattningshavare inom Högkvarteret och Kyrkokansliet.

TBR stod genom sekretariatet tillsammans med Försvarsmakten för värdskapet då Young Chaplains Conference, ett 30-tal militärpastorer från Europa, den 17 juni besökte Kyrkokansliet.

3 Verksamhetsåret i korthet

Brandkatastrofen i Göteborg

Verksamheten har i mycket präglats av det nu pågående arbetet med den förestående kyrkoreformen, som också i väsentliga avseenden berör totalförsvarsfrågorna inom Svenska kyrkan.

Huvuduppgiften vid sidan av kyrkoreformen har emellertid kommit att bli utvärderingsarbetet av Svenska kyrkans och övriga trossamfunds insatser i samband med brandkatastrofen i Göteborg den 29-30 oktober 1998.

Katastrofen, som genom sin omfattning snabbt kom att bli också en nationell angelägenhet, har initierat utvärderingar på olika områden och av skilda aktörer. Också inom Svenska kyrkan och berörda samfund i övrigt har det ansetts viktigt att söka utvärdera händelsen från såväl den egna organisationens utgångspunkter som från ett vidare gemensamt perspektiv – inte minst i ljuset av den viktiga och naturligt efterfrågade roll som Svenska kyrkan och andra samfund hade i sammanhanget.

Syftet med utvärderingen är flerfaldigt. Det främsta och viktigaste är att få en avstämning av insatsen – internt och externt – och av den vinna erfarenheter för framtiden, för att i ett tidigt skede vidta de eventuella åtgärder som kan behövas för att rätta till eller ytterligare förbättra förutsättningarna för en optimal insats vid liknande händelser.

Med hänsyn till sin omfattning och sitt dramatiska innehåll har händelsen dessutom ett särskilt intresse för den speciella del av Svenska kyrkans och samfundens verksamhet och planering, som har bäring på arbetet med att kunna möta s.k. svåra påfrestningar på samhället i fred. Här intar bl.a. samverkan med samhällets organ en viktig plats.

En ytterligare aspekt att belysa är den ekumeniska, utifrån händelsens särskilda förutsättningar med majoriteten av de drabbade (döda, skadade, anhöriga) tillhörande den icke kristna gruppen i samhället, liksom samarbetet över samfundsgränserna.

Från Svenska kyrkans utgångspunkt finns därtill ett särskilt intresse att närmare utvärdera och granska rollfördelning och uppgifter inom organisationen som sådan vid händelser av detta slag. Detta gäller exempelvis förhållandet nationell nivå och stift och vidare mellan stift och samfällighet (Göteborgs kyrkliga samfällighet – församlingarna, främst inom Nylöse och Hisings kontrakt).

Utvärderingsarbetet som sker genom TBR:s sekretariat i nära samverkan med
Göteborgs stiftskansli och SST:s företrädare i TBR verkställs etappvis, av vilka två – avseende Svenska kyrkans och övriga trossamfunds insatser lokalt och regionalt – fått formen av hearingar med berörda aktörer. För Svenska kyrkans vidkommande ägde denna rum den 30 september och för övriga trossamfund den 1 och 2 december. Därutöver skall en överläggning äga rum den 10 januari 2000 med Göteborgs kommun.

En särskild delrapport avseende hearingen inom Svenska kyrkan i Göteborg har upprättats och anmälts i Centralstyrelsen. Den nya Kyrkostyrelsen kommer senare under våren 2000 att få del av en samlad rapport i frågan.

Rapporten har också på begäran överlämnats till den särskilda utredning inom Försvarsdepartementet som nu kartlägger och sammanställer förekommande utvärderingar och annan rapportering kring branden och ett personligt sammanträffande har ägt rum med utredaren, generaldirektören Ulf Larsson.

De samlade erfarenheter som vunnits på Svenska kyrkans alla nivåer av branden torde komma att tillföra den tidigare nämnda utredningen om Svenska kyrkans beredskap värdefull kunskap.

Trossamfunden och totalförsvaret.

När det gäller frågan trossamfunden och totalförsvaret i framtiden visade remissomgången ett brett stöd för det förslag som redovisades i departementspromemorian Ds 1994:4 och som sedan låg till grund för regeringens proposition i frågan (prop 1998/99:124). Riksdagen biföll propositionen, som i sina huvuddelar innebär följande:

- samordnings- och ledningsansvaret för trossamfundens verksamhet inom den civila delen av totalförsvaret återgår till ÖCB år 2000 och avtal träffas mellan ÖCB och trossamfunden – inklusive Svenska kyrkan – om det materiella innehållet.

- den lagreglerade skyldigheten att vidta beredskapsåtgärder upphör för Svenska kyrkan utom vad avser begravningsverksamheten och förvaltningen av de kyrkliga kulturminnena. Övrig beredskapsplanering får trossamfunden själva besluta om.

- Svenska kyrkans samordningsansvar på lokal nivå i förhållande till övriga trossamfund upphör.

- TBR blir ett rådgivande organ till ÖCB i trossamfundens beredskapsfrågor.

För Svenska kyrkans del torde reformen i praktiken innebära att ÖCB i samverkan med Svenska kyrkan och övriga trossamfund fastställer den övergripande inriktningen på beredskapsarbetet utifrån gällande försvarsbeslut m.m.

Kyrkostyrelsen, som enligt Kyrkoordningen skall leda och samordna Svenska kyrkans beredskap, får därefter närmast uppgiften att på grundval av den allmänna inriktningen utforma och fastställa specifika mål och uppgifter som skall gälla inom Svenska kyrkan. Här må påpekas att Kyrkordningens beredskapsbegrepp har en större räckvidd än det offentligrättsligt reglerade och omfattar således hela hotskalan från den fredstida vardagsolyckan och katastrofen till den höjda beredskapen. Stiften skall därefter- som nu – tillse att planeringen på lokal nivå blir enhetlig och ändamålsenlig.

När det gäller att föra ut kunskapen om de övergripande målen förutsätts att länsstyrelser och kommuner tar ett vidgat ansvar. Detta torde dock i sin tur förutsätta ett fortsatt aktivt arbete från stiften och församlingarna, inte minst för att kunna upprätthålla den ekumeniska dimensionen i arbetet.

För att ta tillvara de erfarenheter och den kunskap som byggts upp under åren med Svenska kyrkan som huvudman håller en överenskommelse på att träffas med ÖCB som innebär att TBR:s nuvarande sekreterare och huvudprogramansvarig kommer att ställas till ÖCB:s förfogande på en viss del av sin tjänst. Med ett sådant arrangemang kan flera ömsesidiga synergieffekter för verksamheten totalt sett vinnas. Erfarenheterna av arrangemanget bör sedan utvärderas med sikte på en för båda parter bästa långsiktig lösning.

Fortsatta initiativ har också tagits till ökad samverkan med såväl egna aktörer inom Kyrkokansliet som med myndigheter och organisationer med totalförsvarsuppgifter. Som ett resultat av detta kan nämnas att sekreteraren utsetts ingå i den framtidsgrupp som tillsatts av Centralförbundets Folk och Försvar representantskap och att ordföranden deltagit i ett av gruppen anordnat seminarium i frågan. I samarbete med Räddningsverket tog sekretariatet den 4 december emot arkimandriten Simonii från Bulgarien för att informera om Svenska kyrkans arbete i totalförsvaret och särskilt när det gäller krishantering. Därutöver har sekreteraren engagerats av Försvarshögskolan som föreläsare i ämnet kyrklig beredskap.

Beträffande omvärldsfrågorna följer TBR genom sekreteraren arbetet inom det s.k. OSSE-nätverket och är genom sekretariatet anslutet till Försvarsmaktens servicefunktion som tillhandahåller de dagliga s.k. morgonöversikterna.

4 Framåtblickar

Med detta års utgång upphör beredskapsrådet i sin nuvarande form och med Svenska kyrkans centralstyrelse som huvudman.

TBR har strävat att synliggöra de kyrkliga beredskapsfrågorna och ge dem ett konkret engagerande innehåll. Detta har fått ske under en tid då totalförsvarsfrågorna i mycket befunnit sig i den samhälleliga debattens fokus. Det kalla kriget har såvitt man kan bedöma i allt väsentligt klingat av, även om motsättningarna mellan öst och väst alltfort kan göra sig gällande i enskilda företeelser och händelser. En ny svensk försvarspolitisk profil håller mot denna bakgrund på att utvecklas. Detta har och kommer att få konsekvenser också när det gäller den kyrkliga beredskapen.

Lägges till detta den nya roll som Svenska kyrkan skall finna och utforma i stort och på vårt särskilda ansvarsområde, väntar stora utmaningar, med kris- och katastroffrågorna i centrum. Svenska kyrkan och trossamfunden i övrigt har här visat på en betydande kompetens, som bör tillvaratas och utvecklas. Den fortsatta folkliga förankringen i kombination med den demokratiska rikstäckande uppbyggnaden utgör här goda förutsättningar för framgång i detta arbete.

5 Rådets ledamöter

Rådets ledamöter under 1999 har varit landstingsråd Pia Larsson, ordförande, f. lektor Curt Forsbring, vice ordförande, f. riksdagsledamot Gunhild Bolander, direktör Bengt-Ola Nilsson, förbundssekreterare Christina Åkerlund, biträdande sekreterare Sven-Eric Andersson och pastor Rune Korswing.

Rådet har haft fem sammanträden under året: den 18 januari, 26 februari, 10 september, 22 oktober och 10 december.

Vi tackar Centralstyrelsen för det uppdrag vi fått utföra och det förtroende som visats oss.

Totalförsvarsfrågor och säkerhetsskydd, resultatrapport 1999

	Utfall	Budget	Avvik. kr	Avvik. %	Pro forma
	1999	1999	mot budget	mot budget	utfall 1998
Intäkter
Kyrkofondsmedel, allmänt	-549 600	-549 600	0	0%	0
Kyrkofondsmedel, ändamålsdestinerat	-1 000 000	-1 000 000	0	0%	-1 000 000
Övriga anslag	-1 350 000	-1 450 000	-100 000	-7%	-1 350 000
Summa intäkter	-2 899 600	-2 999 600	-100 000	-3%	-2 350 000
Kostnader
Lämnade anslag	1 244 600	1 350 000	105 400	-8%	1 304 600
Personalkostnader	53 489	18 200	-35 289	194%	556 835
Förtroendevalda	62 440	95 000	32 560	-34%	85 576
Uppdragstagare	26 300	71 200	44 900	-63%	108 541
Varukostnader	0	50 000	50 000	--%	1 480
Övriga kostnader	127 834	455 200	327 366	-72%	584 265
Utfördelade kanslikostnader	1 420 000	1 420 000	0	0%
Summa kostnader	2 934 662	3 459 600	524 938	-15%	2 641 297
Dispositioner
Förändr. tillf. bundna ändamålsdest medel	-35 062	-460 000	-424 938	-92%	-296 844
Summa dispositioner	-35 062	-460 000	-424 938	-92%	-296 844
Summa Totalförsvarsfrågor och säkerhetsskydd	0	0	0	--%	-5 547

Uppsala den 28 februari 2000

Pia Larsson

ordförande

Anders Karlberg

sekreterare