Bilaga 6
Samiska rådet i Svenska kyrkan. Verksamhetsområde Samiskt kyrkoliv
1 Huvuduppgift
Enligt sin instruktion har Samiska rådet i Svenska kyrkan följande uppgift:
att främja den samiska kulturens egenart och dess uttryck i kyrkolivet och därvid särskilt uppmärksamma det samiska språkets ställning i gudstjänst- och andaktsliv,
att med beaktande av samernas ställning som urbefolkning bevaka frågor rörande samernas rättsliga förhållanden i kyrka och samhälle, främst sådana som berör samernas likaberättigande inom Svenska kyrkan, något som också bör ske i ett internationellt och ekumeniskt perspektiv,
att vara remissorgan vid behandling av samefrågor på riks- och stiftsnivå inom Svenska kyrkan,
att inom ramen för de ekonomiska förutsättningar, som finns på riks- och stiftsnivå, främja utbildning och rekrytering för kyrkligt arbete bland samer samt vid behov ta initiativ till inrättande av prästerliga och diakonala befattningar för samebefolkningen,
att främja och samordna arbetet med översättningar av kyrkohandbok, psalmbok och bibel liksom utgivning av lämplig andaktslitteratur och behövligt undervisningsmaterial och därvid samverka med berörda riks- och stiftskyrkliga organ,
att eftersträva bredast möjliga samarbete med berörda organ och verksamheter i övriga Norden och på Kolahalvön i Ryssland.
2 Redovisning av uppsatta mål
Huvudprogram Samiskt kyrkoliv
Delprogram Kyrkliga böcker på samiska
Översättningen av Den svenska kyrkohandboken till lulesamiska är i stort sett klar och en provöversättning föreligger på nordsamiska. På sydsamiskt område har under året hållits bland annat en gudstjänstverkstad där man arbetat med samisk musik och liturgi.
I ett nordiskt samarbetsprojekt utgav Verbum under hösten adventskalendern
Boahtteàiggeriika (Framtidslandet). Boken, som innehåller en illustrerad berättelse för varje dag och där en del är bibelberättelser, utgavs även på samiska och 500 ex. delades ut i sameskolorna inför advent.
Under 2000 kommer en provupplaga av Nya Testamentet på lulesamiska att tryckas. Det fleråriga översättningsarbetet av Gamla testamentet på nordsamiska fortsätter enligt tidsplanen. Under året har även Mov voestes bijbele (Min första bibel) utkommit på sydsamiska.
För att främja utvecklingen och fortlevnaden av det samiska språket är arbetet med översättning av de kyrkliga böckerna av stor vikt. Det ger möjlighet till undervisning och gudstjänstfirande på det samiska språket.
Delprogram Kyrkkåtor
Inte heller under 1999 har funnits ekonomiska resurser för att uppfylla målsättningen att de två samebyarna Jarien och Tärnasjön får permanenta kyrkolokaler uppförda och utformade enligt samisk tradition.
Delprogram Kontakter – internordiska, internationella, ekumeniska
Ett önskemål är att samerna i internationella och ekumeniska organ och instanser skall vara med i urfolkens kamp för sina rättigheter. Den 22-28 november deltog ordförande Karin Rensberg Ripa på inbjudan av Kyrkornas världsråd i ett seminarium i Rio de Janeiro om rasism. Under juni månad deltog vice ordförande Johannes Marainen i ett urbefolkningsseminarium i Mexico. Under 1999 har samerna inte varit representerade i någon officiell delegation i Svenska kyrkan.
Under året har utredningen Samerna – ett ursprungsfolk i Sverige, ILO:s konvention nr 169, varit ute på remiss, något som väckt debatt både i kyrkan och i samhället. Samiska rådet lämnade ett eget remissvar för att vara tydligt i sin ambition att Sverige skall ratificera konventionen.
3 Verksamhetsåret i korthet
I januari 1999 flyttades Samiska rådets kansli till Luleå stiftkansli. För att bedriva verksamheten har en del av en stiftsadjunktur för arbete bland samer ställts till rådets tjänst.
Rådet vill på samma sätt som den norska kyrkan inleda en försoningsprocess mellan samer och majoritetsbefolkningen. Hittills har arbetet bestått i att försöka inventera vilka delar av vår gemensamma historia som i detta avseende behöver lyftas fram. Ett klargörande av sammanhang i det förflutna kan sedan ge material till försoning i nutid. Genom ett sådant sanningssökande skapas ny historia med helande och gottgörelse och bidrag till gemensam framtidstro. Denna process måste förankras så brett som möjligt och föras vidare i dialog med samerna samt övriga delar av Svenska kyrkan.
Arbetet med att bygga upp ett nätverk för samisk krisverksamhet har pågått under året. Tidigare har det inte funnits något sådant med den kulturella och språkliga kompetens som är nödvändig för att kunna fungera i sådana sammanhang. En krisgrupp kommer att bli verklighet under 2000.
Samiska rådet kulturstipendium tilldelades 1999 Ellen Sylvia Blind, som med sina sånger och dikter vävt samman sin samiska bakgrund med kristen tro.
4 Framåtblickar
Under året har behovet av att utveckla ett närmare samarbete med Kyrkostyrelsen blivit tydligt. Samtal har inletts och behöver tid att fullföljas kring frågor om de olika rollerna i organisationen.
Uppgiften att synliggöra och stärka det samiska perspektivet på nationell nivå inom Svenska kyrkan kräver resurser. Detta ryms inte inom den del av en stiftsadjunktur som Luleå stift i dag ställer till rådets förfogande, varför en planering av personalresurserna inför det fortsatta arbetet behöver ske.
Vid Riksmötet i Göteborg i juni 2000 kommer Samiska rådet under temat ”…men rätten till landet har du mist” att anordna ett seminarium som synliggör samernas sak.
5 Rådets ledamöter och ersättare
Ledamöter
Renägare Ellen Kristina Sara Kuorak, predikant Per Gustav Vasara, kanslichef Birgitta Nilsson Kuoljak, renägare Anne-Marie Åhrén, adjunkt Johannes Marainen, vice ordförande, språkkonsulent Karin Rensberg Ripa, ordförande, f.d. kontraktsprost Johan Märak, biskop Rune Backlund, f.d. riksdagsledamoten Stina Eliasson.
Ersättare
Studerande Sylvia Simma, renägare Sara Eugenia Blind, slöjdare Anna Lisa Pirtsi-Sandberg, evangelist Gösta Bergkvist, handläggare Laila Svedjebratt, kyrkoherde Bo Lundmark, renägare Aina Jonsson, biskop Karl-Johan Tyrberg, f.d. direktor Lester Wikström.
Samiskt kyrkoliv, resultatrapport 1999
|
|
Utfall
|
Budget
|
Avvik. kr
|
Avvik. %
|
Utfall
|
|
|
1999
|
1999
|
mot budget
|
mot budget
|
1998
|
|
Intäkter
|
|
|
|
|
|
|
Kyrkofondsmedel, allmänt
|
-650 810
|
-640 000
|
10 810
|
2%
|
-865 215
|
Övriga intäkter
|
|
|
|
--%
|
0
|
|
Summa intäkter
|
-650 810
|
-640 000
|
10 810
|
2%
|
-865 215
|
|
Kostnader
|
|
|
|
|
|
|
Lämnade anslag
|
600 000
|
600 000
|
0
|
0%
|
251 250
|
Personalkostnader
|
1 941
|
0
|
-1 941
|
--%
|
35 297
|
Förtroendevalda
|
|
|
|
--%
|
128 079
|
Uppdragstagare
|
8 000
|
0
|
-8 000
|
--%
|
169 727
|
Övriga kostnader
|
869
|
0
|
-869
|
--%
|
280 862
|
Utfördelade kanslikostnader
|
40 000
|
40 000
|
0
|
0%
|
|
|
Summa kostnader
|
650 810
|
640 000
|
-10 810
|
2%
|
865 215
|
Summa Samiskt kyrkoliv
|
0
|
0
|
0
|
--%
|
0
|
