 |
|
Bilaga 5
Svenska kyrkans kulturråd. Verksamhetsområde Kultur
1 Huvuduppgift
Svenska kyrkans kulturråds huvuduppgift är att verka för ett rikt, mångfaldigt och frimodigt kulturliv i Svenska kyrkan. Det skall främja dialogen kring religion och livsfrågor i det allmänna kulturlivet. Kulturrådet skall hålla nära kontakt med kulturarbetare, institutioner och organ som är intressanta för och intresserade av en utveckling av kulturarbetet i Svenska kyrkan.
Kulturrådet har härvid uppdraget
att belysa och tydliggöra teologiska utgångspunkter för kyrkans kulturarbete samt stimulera till teologisk reflektion kring konstnärliga uttryck i samtiden,
att reflektera kring samhällets kulturpolitik och kulturklimat,
att främja deltagande i den allmänna kulturdebatten,
att utveckla strategier för kyrkans insatser, sett ur ett rikskyrkligt perspektiv.
2 Målredovisning och redovisning av särskilda uppdrag
Delprogram Konstnärliga uttrycksformer som konst, film, teater, litteratur, dans och musik i relation till kyrka och livsfrågor.
ATT FÖLJA VAD SOM HÄNDER INOM DE OLIKA KONSTFORMERNA, STÖDJA OCH STIMULERA UTVECKLINGEN GENOM ATT INITIERA OCH DELTA I UTVECKLINGSPROJEKT, SÖKA NYA SAMARBETSPARTNER SAMT SKAPA FORMER FÖR DIALOG OCH SAMTAL. I DETTA SAMMANHANG AKTUALISERAS OCKSÅ FRÅGOR KRING KYRKORUMMET.
Konst
Under 1999 har kontakterna både med enskilda konstnärer och med konstprojekt av olika slag fortsatt. Rapporten från 1998 års stora konstprojekt ORDET har färdigställts och rådet har på olika sätt tagit del av efterdyningar av debatten kring Ecce homo-utställningen. Bland annat har rådet bjudit in fotografen Elisabeth Ohlson till ett samtal i samband med ett rådssammanträde.
Under Bok&Biblioteksmässan i Göteborg visade SL Stockholms Spårvägsmuseum – på initiativ av och i samarbete med kulturrådet – utställningen Jesus i tunnelbanan. Den består bl.a. av ett antal Jesusbilder av konstnärerna Ola Billgren och Jan Håfström och hängde under en tioårsperiod i en av tunnelbanegångarna i Stockholm. Utställningen är nu tillgänglig för församlingar, museer och andra institutioner som vill låna den från Spårvägsmuseet.
Kulturrådet har under året medverkat till att Konstnärernas Riksorganisation (KRO) och Svenska Kyrkans Församlingsförbund ingått ett avtal gällande ersättning till konstnärer i samband med utställningar i kyrkorum och församlingslokaler. Som underlag för de diskussioner som föregick undertecknandet av avtalet, gjorde kulturrådet en inventering inom ett antal stift av den utställningsverksamhet som pågår i landets kyrkor.
Kontakterna med Statens Konstråd har fortsatt.
Film
Under våren deltog rådet i ett filmseminarium i Riga, anordnat av den internationella, ekumeniska organisationen Interfilm. Rådet har sökt och beviljats medlemskap i Interfilm och under hösten påbörjades planeringen av ett internationellt filmseminarium i Örebro våren 2000, för vilket kulturrådet, i samverkan med bl.a. Stiftsgården Stjärnholm och Folkets Bio, står för värdskapet.
Teater
Rapporten från det teaterseminarium som hölls i Kivik under 1998, Det förvandlande ögonblicket, har färdigställts. Kontakter har tagits för att fortsätta det arbete som påbörjats i och med detta seminarium. Dock har tiden inte räckt till under året för att genomföra den planerade uppföljningen.
I början av hösten tog Parkteatern/Stadsteatern i Sätra kontakt angående en planerad uppsättning av Karin Boldemanns pjäs När Katharina blev Fru Luther. Man sökte ett samarbete med Svenska kyrkan, dels för att man ansåg att pjäsen lämpligen borde spelas i kyrkorum dels för att man hoppades att pjäsen skulle kunna utgöra underlag för en diskussion om Luther-bilden i Sverige. Ett samarbete utvecklades mellan Goetheinstitutet, Historiska museet, Parkteatern/Stadsteatern, Stockholms stift och kulturrådet, vilket ledde fram till ett seminarium på Historiska museet den 11 december med rubrik Verklighetens Luther. Teaterpjäsen spelades i olika kyrkor i Stockholm och Uppsala och fick stor uppmärksamhet och uppskattning.
Litteratur
Kulturrådet satsade under 1999 mycket resurser på Bok&Biblioteksmässan i Göteborg (se nedan).
Under hösten har rådet diskuterat ett projektförslag, som syftar till att inbjuda unga människor att själva skriva poesi på temat Vad tror du på? Om Gudsbild, livsfrågor osv., för publikation i en antologi. Detta förslag diskuteras vidare under år 2000.
Musik
Under året har frågorna om kyrkomusikens framtida roll i det svenska musiklivet åter tagits upp. Vad innebär förändrade relationer kyrka–stat för kyrkomusikens ställning i framtiden, t.ex. förändrade ekonomiska villkor? Samtal har förts med Kulturdepartementet, Musikaliska akademien, Rikskonserter och Statens kulturråd kring behovet av en utredning av frågorna kring den kvalificerade orgelkonsten, det kyrkomusikaliska repertoarområdet inom konstmusiken (t.ex. passioner och oratorier), det finmaskiga nationella nät av konsertverksamhet i kyrkorum, där kyrkan på mindre orter ofta är den enda arrangören av konserter med professionell medverkan. Arbetet kring dessa frågor kommer att fortsätta under 2000.
Kyrkorummet
Rapporten Rör inte vår kyrka, som sammanställdes under slutet av 1998 av Jonas Bromander inom ramen för den s.k. Folkkyrkostudien, utgjorde underlag för en seminariedag i Kyrkans Hus i mars 1999. Samma rapport diskuterades vid ett seminarium som hölls på Stiftsgården Stjärnholm i oktober 1999, där kulturrådet var samverkanspart och deltog i planeringsarbetet. Tema för detta mycket välbesökta seminarium var Himmelrikets tecken.
Kultursekreteraren har under året deltagit i samarbetet med Riksantikvarieämbetet med syfte att finna former för samverkan mellan de kulturantikvariska myndigheterna och Svenska kyrkan på central och regional nivå.
Kulturrådet har också medverkat i den arbetsgrupp som tillsatts av Församlingsnämnden, med uppgift att ta fram ett policydokument för kyrkorummet.
Delprogram Journalistik – massmedia och livsfrågor
ATT FÖLJA UTVECKLINGEN INOM LIVSÅSKÅDNINGS- OCH KULTURJOURNALISTIKOMRÅDENA SAMT ERBJUDA FORTBILDNING OCH MÖTESPLATSER FÖR REFLEKTION OCH FÖRDJUPNING.
Kontakterna har under året fortsatt med journalister verksamma inom livsåskådnings- och kulturjournalistikområdena.
Stödet till Vår lösen har fortsatt i den utökade form det fått under de senaste åren. Rådets ordförande ingår i stiftelsen Vår lösens styrelse.
Projektet Ung-Media-Våld (Vintergatan), för vilket kulturrådet och Svenska Kyrkans Unga erhöll en rikskollekt 1997, har fortsatt under 1999 med en mängd lokala kontakter och utbildningssatsningar. Samarbetspartner i projektet är Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) och Kristna Fredsrörelsen. En projektledare arbetar på deltid med projektet, som avslutas under 2000.
Vidare har vid rådets sammanträden presenterats arbetet inom Svenska kyrkans mediautredning genom dess ordförande Claes-Bertil Ytterberg.
Kultursekreteraren är ledamot i Granskningsnämnden för radio och TV.
Delprogram Kyrkliga kulturcentra
ATT UTVECKLA KONTAKTER MED DE INSTITUTIONER SOM ÄR INTRESSERADE AV ATT UTVECKLA KULTURARBETET I SVENSKA KYRKAN, PRÖVA OLIKA SÄTT ATT STÖDJA DERAS ARBETE SAMT DELTA I DISKUSSIONER OM PÅ VILKA SÄTT BEFINTLIGA INSTITUTIONER BEHÖVER KOMPLETTERAS.
Under året har samarbetet utvecklats i första hand med Stiftsgården Stjärnholm, bl.a. genom seminariesamverkan och stöd via kulturstipendium till den nystartade skulpturparken.
Kulturrådet har deltagit i arbetet inom The Ecumenical Association of Evangelical Academies and Laity Centres in Europe (EAEALC) och därigenom har kontakterna även med andra stiftsgårdar och institutioner utvecklats. EAEALC höll sin årliga konferens i Rättvik i augusti.
Diskussionerna kring Skeppsholmskyrkans framtid har fortsatt, om än i mindre omfattning. Oklarhet råder fortfarande kring de rent praktiska förutsättningarna som t.ex. när renoveringsarbetet av kyrkan kan påbörjas. En PM som sammanfattar de senaste årens diskussioner kring Skeppsholmskyrkan sammanställdes i april.
Delprogram Kulturstipendier
ATT UTFORMA OLIKA FORMER AV STÖD TILL KULTURARBETARE OCH TILL SPECIELLT INTRESSANTA KULTURPROJEKT.
Hösten 1997 utlyste kulturrådet för första gången kulturstipendier. Nästa gång kulturstipendier utlystes var i februari 1999. Syftet med kulturstipendierna var att inspirera till konstnärliga uttryck eller kulturarrangemang kring centrala religiösa motiv och livsfrågor. Stipendierna riktades dels till enskilda kulturarbetare eller grupper dels till församlingar eller institutioner inom Svenska kyrkan. 305 ansökningar inkom. Det administrativa arbetet och urvalsprocessen blev mycket krävande. Den 2 juni kunde rådet fatta sitt beslut. Följande personer/projekt/församlingar fick dela på summan 200 000 kronor:
- inom området litteratur: Kerstin Norborg, Stockholm; Olle Bergquist, Katrineholm.
- inom området musik: Stefan Petzén, Harplinge; Daniel Engström & Daniel
Bergström, Skärholmen.
- inom området teater: Maria Weisby, Stockholm.
- inom området konst: Bergnäskyrkan i Nederluleå församling; Stiftsgården Stjärnholm; Camilla Carlsson, Konsthögskolan i Malmö; Peter Johansson, Älvsjö.
- inom området fotokonst: Neil Goldstein, Bagarmossen.
- övriga: Olaus Petri församling, Örebro; Varnhems kyrkliga samfällighet; Annika Eriksdotter Söderström, Skoghall.
Delprogram Bevakning av kulturpolitiska frågor
ATT BEVAKA KULTURPOLITISKA FRÅGOR AV SPECIELL BETYDELSE FÖR KULTURARBETET I SVENSKA KYRKAN.
Under året har ett omfattande arbete lagts ner på projektet Miljardprogrammet för kyrkliga jobb – kultur. Bakgrunden var det program som presenterades av kyrkoministern vid 1997 års kyrkomöte med ambitionen att kyrkan och staten gemensamt skulle arbeta för att minska arbetslösheten och samtidigt stärka kyrkan inför relationsändringen. Under åren 1998-2000 skulle Svenska kyrkan och staten gemensamt satsa 1,5 miljarder kronor för att skapa arbetstillfällen inom kyrkan. En av grunderna för programmet var att öka sysselsättningen för byggnadsarbetare, men bidragen var inte begränsade till vissa typer av arbete. Bidrag skulle kunna sökas inom alla kyrkliga arbetsområden.
Syftet med det projekt som kulturrådet initierade var att informera stift, församlingar och samfälligheter om möjligheten att söka ekonomiskt stöd till lokala sysselsättningsprojekt inom just kulturområdet. I projektet skulle också ingå att erbjuda stöd och rådgivning samt, i enstaka fall, speciella resurser i pilotprojekt, i samverkan med något stift eller någon församling/samfällighet. Kulturrådet sökte anslag från Kyrkofonden för detta projekt och fick en mindre summa. En projektledare anställdes från april 1999 på deltid. Resultatet av arbetet finns redovisat i en rapport som presenterades för kulturrådet under hösten 1999. Av rapporten framgår dels vilka informationsinsatser som gjorts speciellt med tanke på kulturverksamheten dels vilka svårigheter som funnits inbyggda i själva Miljardprogrammet genom den speciella konstruktion programmet haft. Resultatet har blivit att mycket få kulturprojekt kunnat få del av stödpengarna.
Däremot pekar det arbete som gjordes inom ramen för kulturrådets projekt på en rad viktiga frågor kring villkor och ekonomiska förutsättningar för kulturarbete i Svenska kyrkan. Vilka möjligheter till ekonomiskt och praktiskt stöd finns i samverkan mellan kyrkan och profana kulturinstitutioner? Vilka möjligheter till ekonomiskt och praktiskt stöd för kulturprojekt och utvecklingsarbete finns inom församlingar, stift och kyrkliga institutioner? Vad händer med det stora intresse för kyrkan som kulturarbetare uppvisar och med alla de idéer som församlingar, stift och kyrkliga organisationer vill genomföra? Dessa frågor leder också till en diskussion om Svenska kyrkans kulturråds roll, inriktning och arbetsformer.
Förutom detta projekt har under året kontakterna med Statens Konstråd fortsatt. Syftet har varit att finna former för att informera om de resurser konstrådet har när det gäller beställning av konstnärlig utsmyckning i kyrkliga sammanhang och att finna fler lokala pilotprojekt, där samverkansformer kan prövas. Annandag jul 1999 invigdes Martyrernas kapell i Strängnäs domkyrka, till vilket Statens Konstråd bidragit tack vare de kontakter kulturrådet kunnat förmedla.
Även det avtal mellan KRO och Svenska Kyrkans Församlingsförbund, som tidigare beskrivits, kan nämnas som en insats inom det kulturpolitiska området.
Delprogram Deltagande i större kulturevenemang
ATT BEVAKA OCH I VISSA FALL SVARA FÖR SVENSKA KYRKANS DELTAGANDE I DE STÖRRE KULTUREVENEMANG, DÄR KYRKANS MEDVERKAN ÄR SPECIELLT ANGELÄGEN.
Under Bok&Biblioteksmässan i Göteborg i september genomfördes en stor satsning kring Bibel 2000 av Svenska Bibelsällskapet, tillsammans med bl.a. Kultursamverkan i Göteborgs stift och Svenska kyrkans kulturråd. På det s.k. Bibeltorget genomfördes en rad kulturevenemang och kortare seminarier och inom ramen för bokmässans seminarieprogram inbjöds till ett tjugotal seminarier med anknytning till temat Bibel 2000. Några exempel på seminarierubriker: Poetisk bibelsyn – vart tar då sanningen vägen?; Om den svåra konsten att översätta Bibeln; Apokryferna – vad ska vi med dem till?; Behöver kvinnor en manlig frälsare?; Den livsnödvändiga myten; Vem behöver Bibeln? Utställningen Jesus i tunnelbanan visades och speciella program anknöt till den. En TV-gudstjänst spelades in på Bibeltorget med bl.a. ärkebiskop KG Hammar och musikern Mikael Wiehe. Utanför mässlokalen inbjöds till en rad kulturarrangemang i kyrkorna. Sammantaget kan konstateras att satsningen på Bibel 2000 fick ett mycket positivt gensvar med välbesökta evenemang och god press. Till detta bidrog den öppna och konstruktiva hållningen från ledningen för mässan samt de samverkansformer mellan inblandade parter som växte fram under arbetets gång.
3 Verksamhetsåret i korthet
Först och främst kan konstateras att intresset för samarbete med kyrkan är stort från kulturarbetare och kulturinstitutioner av olika slag. Det kommer till uttryck i många kontakter och förfrågningar om samverkan. Under 1999 har två händelser särskilt fokuserats i dessa kontakter. Dels den nya bibelöversättningen, som rönt stor uppmärksamhet och ett stort engagemang inte minst inom media och bland kulturarbetare. Dels tycks frågorna kring förändrade relationer mellan kyrkan och staten ha väckt både intresse och nyfikenhet på många håll, både bland enskilda kulturarbetare och kulturinstitutioner: Kommer något att förändras?
Under året har kulturrådets kontakter med olika kulturinstitutioner utvecklats. Som exempel kan nämnas de kontakter som skapades i samband med Bok&Biblioteksmässan, samarbetet med Parkteatern/Stadsteatern, Goetheinstitutet och Historiska museet i samband med luthersatsningen i december samt samarbetet med Folkets Bio, som inleddes redan 1997. Problemet för rådet blir ständigt de begränsade personella resurserna.
Även kontakterna med olika personer, grupper och institutioner som är involverade i omfattande kyrkliga lokala/regionala kulturprojekt har utvecklats. Som exempel kan nämnas samarbetet med projektet Kultursamverkan i Göteborgs stift, samarbete med Stockholms stift kring luthersatsningen och på filmsidan samt kontakter med en omfattande kultursatsning i Skellefteå, där SKS är den drivande parten. Möjligheterna för kultursekreteraren att svara mot de förväntningar som finns på stöd och medverkan lokalt och regionalt är dock mycket begränsade. Här kan också konstateras att stiftens insatser för att utveckla kulturarbetet ser mycket olika ut. Det finns på de flesta stift inga naturliga kontaktytor gentemot kulturrådet.
I april hölls en gemensam överläggning mellan Centralstyrelsens arbetsutskott och kulturrådets ordförande och kultursekreteraren. Inför denna överläggning hade en summering av erfarenheterna från rådets första mandatperiod sammanställts. Vid mötet samtalades både om vikten av att arbeta med kyrkans kultursyn, om rådets roll och uppdrag och konstaterades att kontakterna mellan rådet och det organ som tillsatt det borde utvecklas. Bl.a. borde liknande överläggningar återkomma med viss regelbundenhet.
I augusti hölls en gemensam överläggning mellan forskningsrådet och kulturrådet. De båda råden konstaterade att kontakterna var mycket meningsfulla och att råden borde träffas ibland för gemensamma diskussioner. Under året har också beslut tagits om att överföra kulturrådets kanslifunktion till Forskningsavdelningen, som då får namnet Avdelningen för forskning och kultur.
Inom rådet har diskussioner förts kring prioriteringsfrågor och avvägningar mellan olika typer av insatser och roller. Rollerna har beskrivits som den stödjande, den operativa och den långsiktigt strategiska. Behovet av att utveckla en kulturteologisk plattform för kulturarbetet i Svenska kyrkan, behovet av en översyn över de ekonomiska villkoren för kulturarbetare och kulturarbetet i kyrkan och behovet av en speciell utredning kring kyrkomusiken framtida roll i relation till det offentliga musiklivet har lyfts fram i diskussionerna.
Kulturrådets eget arbete har även under detta år varit intensivt och många ledamöter har ägnat mycket tid och energi åt rådets arbete och har också tagit ansvar i olika projekt som rådet driver och i olika kontaktverksamheter.
Under året har ett större utskick gjorts till stift och till organisationer och institutioner inom och utanför kyrkan med information om rådets arbete.
4 Framåtblickar, visioner och tankar
Kulturrådets huvuduppgift ligger fast enligt instruktionen från 1996 och för år 2000 och framöver beskrivs inriktningsmålen på likartat sätt som tidigare. Några kommentarer:
- Ju mer känd rådets existens blir desto större blir efterfrågan på konsultativa insatser från olika håll; på rådgivning när det gäller finansiering av kulturprojekt i Svenska kyrkan och av projekt från olika håll, som bedöms som speciellt intressanta för kyrkan; på frågor om hur samverkan kan gå till, vart man skall vända sig i olika frågor osv.
- Förfrågningarna till rådet att medverka i konkreta projekt ökar, vilket leder till att prioriteringsfrågorna blir allt viktigare. Det är angeläget att rådet finns med i konkreta insatser på olika håll i landet, dvs. att det i vissa lägen kan vara operativt. Dock måste detta vägas mot behovet av långsiktigt, strategiskt arbete som kan förstärka och förbättra villkoren för kulturarbetet i Svenska kyrkan.
- Hittills har rådets personella resurser bestått av en tjänst som kultursekreterare samt administrativa resurser, som av olika anledningar kommit att bli mer eller mindre tillfälliga. Beslutet i rådet att söka omvandla den administrativa resursen till en fast handläggartjänst på 50-60 procent kan skapa en större stabilitet för rådets arbete. Samtidigt är det angeläget att det även fortsättningsvis finns utrymme att köpa tjänster för speciella uppdrag, som t.ex. utredningsarbete, och för projekt som rådet finner speciellt angelägna.
Några exempel på sammanhang under år 2000 där rådets medverkan och engagemang kommer att bli tydlig.
- Projektet Vintergatan (Ung-Media-Våld), som drivs tillsammans med Svenska Kyrkans Unga, Kristna Fredsrörelsen och SKS, kommer under våren att avslutas med en freds- och kulturfestival i Tensta-Rinkeby.
- Ett internationellt filmseminarium kommer att hållas i Örebro 31 maj – 4 juni, där kulturrådet, på uppdrag av Interfilm, står för värdskapet.
- Riksmötet i Göteborg, där rådet medverkar i planeringen av ett antal konstprojekt samt tillsammans med forskningsrådet för ett seminarium med rubriken Se människan! – ett samtal om Kristusbilder i konsten och om bildkonstens plats och möjligheter i 2000-talets kyrka.
- Bok&Biblioteksmässan i Göteborg i september, där kulturrådet tillsammans med Kultursamverkan i Göteborgs stift och Svenska Bibelsällskapet även detta år planerar för en omfattande satsning med seminarier, Bibeltorg och kulturevenemang. Tema: Tro på 2000-talet.
- Seminariesamverkan med Stiftsgården Stjärnholm kommer att fortsätta och samarbete med Sigtunastiftelsen att inledas.
Sammanfattningsvis bör rådets arbete under 2000 och framåt inriktas, förutom på konkreta projekt och evenemang som exemplen ovan visat, på arbete som långsiktigt kan stödja och stärka kulturarbetet i Svenska kyrkan, speciellt med tanke på den nya situation kyrkan befinner sig i. Det kan ske genom att rådet igångsätter/genomför de utredningar och kartläggningar som tidigare beskrivits (inom kyrkomusikens område; när det gäller de ekonomiska villkoren för kulturarbetet och för kulturarbetare i Svenska kyrkan, i samarbetet med institutioner som t.ex. Statens Konstråd). Viktigt är också samtalet kring frågor om den teologiska plattformen för kulturarbetet i Svenska kyrkan.
5 Rådets ledamöter, sammanträden under året
Rådets ledamöter har under år 1999 varit universitetslektor Björn Skogar, ordförande, konstnär Eva Asp, musikdirektör Johannes Johansson musikkonsulent Anders Lindström, kaplan Sven Milltoft, kulturvetare Britta Netterfors, författare Marie Louise Ramnefalk, vice ordförande (från juni 1999), biskop Claes-Bertil Ytterberg, illustratör Irja Åsling.
Rådet har sammanträtt den 26 februari, den 29 april, den 2 juni, den 31 augusti, den 10 november.
Kultur, resultatrapport 1999
|
|
Utfall
|
Budget
|
Avvik. kr
|
Avvik. %
|
Utfall
|
|
|
1999
|
1999
|
mot budget
|
mot budget
|
1998
|
|
Intäkter
|
|
|
|
|
|
|
Rikskollekter
|
|
|
|
--%
|
-742
|
Kyrkofondsmedel, allmänt
|
-3 047 090
|
-3 312 000
|
-264 910
|
-8%
|
-2 411 348
|
Kyrkofondsmedel, ändamålsdestinerat
|
0
|
-108 000
|
-108 000
|
--%
|
|
Övriga anslag
|
-366 863
|
-50 000
|
316 863
|
634%
|
-1 010 275
|
Övriga intäkter
|
|
|
|
--%
|
0
|
|
Summa intäkter
|
-3 413 954
|
-3 470 000
|
-56 046
|
-2%
|
-3 422 364
|
|
Kostnader
|
|
|
|
|
|
|
Lämnade anslag
|
709 150
|
400 000
|
-309 150
|
77%
|
367 502
|
Personalkostnader
|
187 340
|
0
|
-187 340
|
--%
|
412 858
|
Förtroendevalda
|
63 143
|
50 000
|
-13 143
|
26%
|
105 195
|
Uppdragstagare
|
60 862
|
67 000
|
6 138
|
-9%
|
472 686
|
Varukostnader
|
46 842
|
0
|
-46 842
|
--%
|
-143 643
|
Övriga kostnader
|
492 446
|
1 083 000
|
590 554
|
-55%
|
1 516 687
|
Utfördelade kanslikostnader
|
1 870 000
|
1 870 000
|
0
|
0%
|
725 000
|
|
Summa kostnader
|
3 429 782
|
3 470 000
|
40 218
|
-1%
|
3 456 286
|
|
Dispositioner
|
|
|
|
|
|
|
Förändr. tillf. bundna
ändamålsdest medel
|
-15 828
|
0
|
15 828
|
--%
|
-33 922
|
Summa dispositioner
|
-15 828
|
0
|
15 828
|
--%
|
-33 922
|
Summa Kultur
|
0
|
0
|
0
|
--%
|
0
|
  
|
|
 
|
|
|
|