Bilaga 4
Svenska kyrkans forskningsråd. Verksamhetsområde Forskning

1 Huvuduppgift

Svenska kyrkans forskningsråd har enligt sin instruktion till uppgift att främja vetenskaplig forskning inom det teologiska forskningsområdet och andra för kyrkans liv och verksamhet väsentliga områden. Forskningsrådet skall hålla nära kontakt med de organ och institutioner i Sverige och andra länder, som bedriver en för Svenska kyrkan aktuell forskning.

Forskningsrådet har uppdraget

att inventera behov av forskning,

att initiera och prioritera forskningsprojekt,

att fördela anslag till forskningsprojekt,

att informera om forskning och forskningsresultat.

2 Målredovisning och redovisning av särskilda uppdrag

FORSKNINGSARBETET SKER SOM EN FÖRDJUPNING OCH TILLÄMPNING AV OLIKA TEMAOMRÅDEN TILL DEN FORSKNING SOM BEDRIVS VID UNIVERSITET OCH HÖGSKOLOR ELLER PÅ ANDRA HÅLL INOM KYRKA OCH SAMHÄLLE. FORSKNINGEN SKALL GE MÖJLIGHET TILL BREDD OCH FÖRDJUPNING AV FRÅGOR SOM ÄR AV SÄRSKILT INTRESSE FÖR SVENSKA KYRKAN.

Verksamhetsområdet har två huvudprogram: Kyrkan i samhället – traditionstolkning samt Kyrkan i samhället – nutidstolkning. Dessa benämningar markerar, att forskningarna och studierna inom verksamhetsområdet alltid måste utgå dels från en kyrkoanalys, dels från en samhällsanalys. Religion och kyrka fungerar i konkreta situationer i en samhällskontext. Därför måste analyserna utgå från dessa dubbla perspektiv; kyrka och samhälle. Kristendomen är därtill en historisk religion. Därför finns två varandra kompletterande tidsperspektiv i de två huvudprogrammen. Dels den tvåtusenåriga traditionen – i Sverige tusenåriga – dels nutidsperspektivet.

För båda huvudprogrammen har rådet fastställt två gemensamma inriktningar:

- att stärka innehållsmässig kvalitet vid övriga verksamhetsområden genom att bistå aktivt med handlednings- och utredningsuppdrag,

- att verka för en fördjupad närverksforskning med stiften inom Svenska kyrkan, därutöver särskilt med andra forskningsenheter i Sverige, de nordiska kyrkorna, Kyrkornas Världsråd och Lutherska världsförbundet.

Huvudprogram Kyrkan i samhället – traditionstolkning

Delprogram Sveriges kyrkohistoria

Målet för detta delprogram är att till utgången av 2002 publicera en på god vetenskaplig grund vilande lättillgänglig framställning av Sveriges kyrkohistoria. Uppdraget för projektet är att få till stånd en modern svensk kyrkohistoria – från missionstid till nutid – i åtta band. Uppgiften är att på grundval av nuvarande forskningsläge tillgodose ett behov av ett svenskt kyrkohistoriskt resurs-, referens- och undervisningsmaterial av högsta vetenskapliga kvalitet. Det är inte enbart Svenska kyrkans historia som beskrivs utan kristendomen i Sverige i ett tusenårsperspektiv. Skildringen skall vara populärvetenskaplig och lättillgänglig och de åtta volymerna rikt färgillustrerade. Detta är ett samarbetsprojekt med initiativ och huvudsaklig finansiering från Samfundet Pro Fide et Christianismo. För bokutgivningen svarar Verbum Förlag. Forskningsrådet är huvudman. För arbetet svarar ett redaktionsråd bestående av från forskningsavdelningen Lennart Tegborg, redaktör, Gun Lindberg, projekt- och redaktionssekreterare, Ingmar Brohed, forskningschef, från Verbum Inga Wernolf, förlagsredaktör och som representanter för svensk universitetsforskning professor Harry Lenhammar och docent Oloph Bexell, bägge Uppsala.

De åtta volymerna är disponerade så att en huvudförfattare svarar för en sammanhållen skildring av tidsepoken. I cirka tio specialartiklar av andra författare fördjupas sedan olika teman som är särskilt intressanta för just denna period.

Under år 1999 har två volymer utkommit enligt planerna. Band två i serien har titeln Hög- och senmedeltid med docent Sven Erik Pernler, katolsk kyrkoherde på Gotland, som huvudförfattare. I specialartiklarna fördjupas frågor om gudstjänstliv, kloster, kyrkobyggnader, undervisning och utbildning, den mystiska traditionen, kyrkorätten och Sveriges integration i Europa.

Band tre om Reformationstid utkom vid årsskiftet med professor Åke Andrén, Uppsala, som huvudförfattare. Volymen behandlar den svenska katolska kyrkoprovinsens omvandling till en statsstyrd, evangelisk-luthersk nationell kyrka. Åtta specialister fördjupar därutöver frågor om bibelöversättning, predikan, kyrkans ämbete, andlig domsrätt, den religiösa bilden, musiken samt synen på lekmännen.

Parallellt med dessa två publicerade band har ett arbete pågått kring de följande volymerna: band fyra, Enhetskyrkans tid (1600-talet, med professor Ingun Montgomery som huvudförfattare), volym fem Individualismens och upplysningens tid (1700-talet, med professor Harry Lenhammar som huvudförfattare) samt volym sex Romantikens och liberalismens tid (förra delen av 1800-talet, med professor Anders Jarlert som huvudförfattare). Arbetet har organiserats främst i seminarieform där författarnas framväxande texter diskuteras och arbetas fram till slutlig text. Ett stort arbete läggs också ned på bild- och kartmaterialet och slutligen också ett stort gransknings- och redigeringsarbete i samarbete med förlaget för att producera den slutgiltiga texten.

Hela arbetet med Sveriges kyrkohistoria bygger på en väl fungerande nätverksforskning med de främsta specialisterna på olika områden. Cirka åttio universitetsforskare arbetar i projektet. De nu utkomna banden har fått ett synnerligt positivt mottagande av recensenter och läsare. Den höga bildkvalitén har särskilt uppmärksammats.

Utöver de tryckta volymerna har arbetet resulterat i en mängd föredrag, seminariedeltagande, medverkan i kurser, fortbildningar, litteraturdagar, artiklar, tidningsartiklar och bokmässor.

Delprogram Norden och Europa. Folkkyrka – nationell identitet – internationell nyorientering

Målsättningen är att inom ramen för ett nordiskt forskningsprojekt belysa och dokumentera de nordiska kyrkornas relation till det framväxande välfärdssamhället under perioden efter andra världskriget. Målsättningen är också att till år 2001 fullfölja de svenska delarna och om möjligt att åstadkomma en sammanhållen framställning av den svenska utvecklingen.

Också detta program bedrivs som nätverksforskning inom ramen för ett nordiskt forskningsprojekt, finansierat av Nordiska ministerrådet. I detta projekt samarbetar ett tjugotal nordiska universitetsforskare. Tre personer inom forskningsavdelningen är engagerade och därtill har på externa forskningsmedel teol.lic. Lars Alberius varit projektanställd fem månader.

Under året har arbetet gått vidare enligt planerna med individuellt bedrivna forskningar inom de olika teman, men också i form av nordiska och svenska seminarier. I anslutning till detta projekt har under året genererats två nya samtidshistoriska forskningsprojekt om kyrkliga organisationer och det kalla kriget samt Protestantische Kirchen unter Kommunistischen Herrschaft. Det senare har deltagare också från öst- och centraleuropeiska länder. Nätverken för dessa tre projekt går in i varandra, och forskningarna finansieras till största delen genom externa medel.

Delprogram Bibeltolkning och hermeneutik

Detta program har haft som mål att med inriktning på exegetisk och systematisk teologisk forskning särskilt uppmärksamma frågor om tolkningsteori och textförståelse av då- och nutid.

Bearbetningen av bibeltolkningsfrågorna har inte kunnat genomföras på det sätt som planerats. Dock har i Tro & Tanke publicerats undersökningen Evangelium enligt Markus och Maria. Förslag till revidering av NT 81:s översättning av Markusevangeliet utifrån en diskussion om inklusivt språk.

Thorleif Pettersson (se nedan) har också gjort en större svensk undersökning av bibelläsning och bibelsyn, genomförd i samarbete med Svenska Bibelsällskapet samt hållit föreläsningar och seminarier kring detta. Detta kan komma att leda till ett större kommande forskningsprojekt om bibelsyn och bibelbruk, som skulle kunna utformas som en utveckling och uppföljning av den stora bibelundersökningen som genomfördes i samband med att NT 81 publicerades.

Huvudprogram Kyrkan i samhället – nutidstolkning

Under detta huvudprogram sorterar ett antal delprogram med en gemensam inriktning att förse Svenska kyrkan med resursmaterial av god vetenskaplig kvalitet såväl för Svenska kyrkans nationella nivå som för Svenska kyrkan i vidare mening.

Delprogram Kyrkosociologi

Denna verksamhet har haft flera olika inriktningar och målsättningar. Till de årligen återkommande uppgifterna hör insamling, bearbetning och rapportering av Svenska kyrkans församlingsstatistik. Målsättningen är att ge Svenska kyrkan på alla nivåer tillgång till högkvalitativ statistik över Svenska kyrkans församlingsverksamhet. Arbetet har fortgått kontinuerligt sedan 1970 med forskningsrådet som ansvarigt sedan 1990. Under året har målsättning, genomförande och utnyttjande av församlingsstatistiken diskuterats mellan företrädare för verksamheten, Centralstyrelsen och Biskopsmötet.

Material insamlas från samtliga drygt 2 500 församlingar i Svenska kyrkan. Det bearbetas sedan statistiskt och analyseras slutligen. Den modell som följts är att en första analys av föregående års riks- och stiftsstatistik presenteras i maj månad i samband med Kyrkomötet, då också en presskonferens anordnas. I början av september månad presenteras för massmedia de lokala siffrorna. Den slutgiltiga sammanhållna analysen publiceras under senhösten samlat i rådets publikation Tro & Tanke, år 1999 med rubriken Kyrkan räknas. Perspektiv på Svenska kyrkans statistik 1998. Detta år har presentationen av det statistiska materialet nedtonats och tyngdpunkten lagts på reflekterande analyser i ett längre tidsperspektiv än ett år som mer belyser Svenska kyrkans ställning i relation till de tillhöriga, till andra samfund och till det svenska samhället i stort.

Ett utvecklingsarbete har skett rörande kyrkostatistiken som avser att leda till en förenkling och effektivisering av själva insamlingen för att därmed få ökat utrymme för analysarbetet. Rådet har också ställt sig bakom ett ökat utrymme för omvärldsanalys, som kommer att leda till en omorientering av tjänsterna vid Forskningsavdelningen. Under året har också av tekniska säkerhetsskäl all historisk kyrkostatistik säkrats och lagrats i ny databas. Det blir därmed i framtiden tillgängligt från Kyrkokansliets generella datasystem. Rådet har planer för framtida pedagogisering och tillgänglighet av kyrkostatistiken samt hur denna skall nyttiggöras för stift och församlingar som planeringsinstrument.

Under året genomfördes därutöver projektet Sverigeräkningen 2000. Målet för denna var att skapa ökad kunskap om Svenska kyrkans position i ett mångreligiöst och mångkulturellt samfundssverige. Dokumentationen och kunskapen skall utgöra ett verktyg för framtida strategier för Svenska kyrkan som folkkyrka efter år 2000.

Ett veckoslut i september genomfördes därför en studie om aktivt deltagande i all organiserad religiös verksamhet i landet. Studien omfattade alla trossamfund och trosriktningar. Uppgifterna om deltagandet/besöken i de olika gudstjänsterna och andakterna anordnade det aktuella veckoslutet, samlades in via enkätförfarande. Kontakt hade därför etablerats med ca 6 000 församlingar, varav drygt 2 500 inom Svenska kyrkan. Undersökningen omfattade alla kristna kyrkor, samfund och samfundsberoende församlingar samt därutöver mormoner, Jehovas vittnen, judar, muslimer, hinduer, buddhister och de nyreligiösa rörelserna. Sammanlagt hölls ca 11 000 gudstjänster/andaktersamlingar och i dessa gjordes ca 530 000 besök. Svenska kyrkan står för drygt 200 000 av dessa besök.

Parallellt med denna undersökning genomfördes också en undersökning av radiolyssnandet och TV-tittandet under samma veckoslut om deltagandet i religiösa programverksamheter. Ettusenfemhundra personer intervjuades. Genom att lägga samman siffrorna från gudstjänstdeltagande och TV-gudstjänst och lyssnande till andakter och gudstjänster i radio blev resultatet att en miljon svenskar eller 11 procent av befolkningen aktivt sökte sig till religiösa aktiviteter ett veckoslut. Detta resultat redovisades vid ett journalistseminarium i mitten av december månad. Det fick stort genomslag i media. Centralstyrelsen har också fått en preliminär analys.

En forskargrupp har etablerats för en fördjupad analys av materialet. Denna analys skall vara klar våren 2000 och därefter publiceras i bokform. Sverigeräkningen 2000 kommer att lämna material för flera framtida analyser.

Avdelningens tre forskare med religionssociologisk inriktning har genomfört en rad studier och forskningar och medverkat i olika för Kyrkokansliet gemensamma projekt. Undersökningen om det frivilliga arbetet i Svenska kyrkan resulterade i publikationen Alla goda krafter. Om frivilligt arbete i Svenska kyrkan, ett samarbetsprojekt med Sköndalsinstitutet. En undersökning om nyandliga rörelser i Sverige har genomförts i samarbete med Umeå universitet och tillsammans med forskare och kyrkliga ledare från USA har förberedelser skett till konferensen om etnisk rensning, Reverence and Reconciliation. En större undersökning om Kvinnliga och manliga prästers arbetsmiljö i Växjö stift har gjorts och ett samarbete skett med Härnösands stift om kartläggning av församlingslivet inför biskopens ämbetsberättelse 2000. Ett vuxenpedagogiskt projekt om hemvändande utlandsarbetare har genomförts liksom analyser av SIFO:s organisationsindex och analyser av utträdesfrekvens ur Svenska kyrkan 1999.

Under halva året har professorn i religionssociologi vid Uppsala universitet Thorleif Pettersson varit knuten till forskningsområdet. Skälet till detta har varit medverkan i det utvecklingsarbete som rådet har bedrivit för religionssociologisk forskning och kopplingen till nordisk universitetsforskning. Denna knytning till svensk universitetsforskning markeras ytterligare av att professorn i religionssociologi vid Lunds universitet Göran Gustafsson är ledamot av rådet. Landets två främsta specialister inom religionssociologi har därmed deltagit i utvecklingen av den religionssociologi som bedrivs under forskningsrådet. Men framför allt har Thorleif Pettersson genom projektanställning som ansvarig för genomförandet av de svenska delarna av European Values Study samt World Values Study kunnat arbeta med dessa europeiska och internationella etiska värderingsstudier, som är av mycket stort intresse för Svenska kyrkan. Det svenska fältarbetet har finansierats av Riksbankens jubileumsfond. I anslutning härtill har publicerats ett flertal studier.

Delprogram Teologi och etik

Målet för forskningsverksamheten inom detta temaområde är att öka den teologiska förståelsen inom samhälls- och kyrkodebatten främst inom områdena socialetik, bioetik och teologisk etik. Arbetet har bedrivits i samverkan med olika församlingar och stift samt vetenskapliga institutioner i Sverige och Norden. Särskild vikt har lagts vid etiska frågor kring djuretik, bioetik, socialetik och samlevnadsetik samt vid etiska grundfrågor. Här sker en kontinuerlig bevakning och överföring av forskningsresultat.

Projektet Äktenskap och familj inför 2000-talet, som bedrivits under flera år i samarbete med präster och familjerådgivare i Lunds, Växjö och Göteborgs stift, har delrapporterats i en skrift som utkommer strax efter årsskiftet 2000. Projektets syfte har varit att belysa och analysera samlevnadens villkor och utformning i nutid och framtid, främst från ett teologiskt etiskt perspektiv. I anslutning till projektet har hållits seminarier och föreläsningar. För teologiska kommitténs räkning har sammanställningar och analyser gjorts rörande olika kyrkors förhållningssätt till homosexualitet.

De bioetiska frågorna har under en femårsperiod bevakats och bearbetats i ett nordiskt teologiskt nätverk för bioetik med Gert Nilsson som ledamot av styrelsen. På liknande sätt har de djuretiska frågorna bearbetats med inriktning på djurhållning, uppfödning och slakt. Ett antal föreläsningar och seminarier har hållits. De socialetiska frågorna har främst bearbetats i samarbete med teologiska kommitténs pågående analyser av dessa. Under hösten genomfördes ett seminarium med inriktning på kyrkans ansvar för ekonomisk och social rättvisa i Sverige. Ett tjugotal forskare inom teologi, ekonomi och samhällsvetenskap hade inbjudits men också ”praktiker” för kyrkans diakonala verksamhet. Resultatet från detta seminarium förs vidare till teologiska kommitténs fortsatta arbete. På särskilt uppdrag arbetar från Göteborgs stift forskaren Axel Karlsson, som också under året publicerat ett antal artiklar och som arbetar även inom ett europeiskt nätverk för teologi och naturvetenskap.

Under året utkom boken Modern svensk teologi – strömningar och perspektivskiften under 1900-talet. Boken är ett slutförande av ett samarbetsprojekt mellan forskningsrådet och Verbum Förlag. Tio teologer medverkar i boken. I Tro & Tanke/Supplement publicerades en undersökning i rådets regi om Tvångssteriliseringarna och Svenska kyrkan 1935-1975 av universitetslektorn Kjell O. Lejon. Den är ett forskningsuppdrag i samband med den debatt om tvångssteriliseringarna i Sverige som uppstod hösten 1998 och som resulterade i att en statlig kommission tillsattes. Denna bok analyserar framför allt Svenska kyrkans inställning till tvångssteriliseringarna.

Delprogram Missiologi, religionsmöten och ekumenik

Arbetet med studiefrågorna om Gospel and Cultures samt religionsdialog har under året främst bedrivits i form av föreläsningsverksamhet vid prästfortbildningar, kontraktsstudiedagar, kurser på stiftsgårdar och i enskilda församlingar. Verksamheten omfattar också deltagande i symposier och konferenser nationellt och internationellt. Det senare hänger samman med Kajsa Ahlstrands position som Svenska kyrkans representant som rådgörare vid Lutherska världsförbundets (LVF) avdelning för teologi och studier. Under året publicerades i Tro & Tanke Vad skall vi tro om de andra? Religionsteologi idag.

Det ekumeniska studiearbetet har främst bedrivits inom ramen för det ekumeniska europeiska forskningssällskapet Societas Oecumenica, där Kajsa Ahlstrand är sekreterare. Under året utkom i Tro & Tanke Die Ambivalenz der Moderne, om modernitetens ambivalens och ekumenisk forskning. Här presenteras det material som framkom vid Societas Oekumenicas konferens i Uppsala. Under hösten bearbetades också ekumeniska ämbetsfrågor i samband med en konsultation mellan Svenska kyrkan och rumänska ortodoxa teologer.

Det missionsteologiska arbetet har bedrivits i ett integrerat samarbete med andra verksamhetsområden. Det har medfört deltagande bland annat vid missionsteologiska konferenser och konsultationer i Jordanien, Sydafrika, Indien och Israel. Under året har missionsteologiska dokument sammanställts under rubriken Mission – ett spel med många röster, som kommer att publiceras i Tro & Tanke våren 2000.

Under 1999 fortsatte och avslutades projektet Förvaltarskap, som är ett internationellt samarbetsprojekt mellan Svenska kyrkans forskningsråd, LVF och den centralamerikanska lutherska kyrkokonferensen (CILCA) om kristet förvaltarskap. Projektet har pågått under snart tio år och bland annat redovisats i två publikationer på svenska och en volym på engelska i forskningsrådets Tro & Tanke: Kristen etik och management (1991), Kyrkosyn och Administration (1992) samt Management, Ethics and Ecclesiology (1993). Inom LVF har publicerats ytterligare två bidrag: Stewardship – Our Accountability to God With Regard to Our Resources samt Stewardship – Our Accountability to God (LWF Documentation). Vid projektets avslutande konferens 1999 deltog tio personer från Centralamerika under ledning av biskop Medardo Gomez, El Salvador. Från Sverige deltog huvudansvarig för den svenska forskargruppen Dag Hedin samt professor Sven-Erik Brodd, ledamot av forskningsrådet, teol. dr Anders Ruth samt koordinatör för Forum Syd, Per Sundelin. Den rapport som blir projektets slutdokumentation kommer att föreläggas LVF:s råd under 2000 och därefter publiceras i Genève. Detta projekt är därmed avslutat.

Delprogram Publiceringsverksamhet

I rådets instruktion markeras särskilt uppgiften att informera om forskning och forskningsresultat. Detta sker på många sätt genom föreläsningar, seminariedagar, deltagande i fortbildningar, författande av tidnings- och tidskriftsartiklar samt genom böcker. En särskild markering av den vikt rådet lägger vid denna verksamhet är skriftserierna Tro & Tanke samt Tro & Tanke/Supplement, som utges av forskningsrådet. Under 1999 har enligt planerna utkommit åtta nummer. Sammanlagt har ungefär femtio författare medverkat, varav tjugo utländska.

Tro & Tanke

1999:1 Vad skall vi tro om de andra? Religionsteologi idag, red Kajsa Ahlstrand.

1999:2 Diakoni–teologi, ideologi, praxis. En inventering av diakonins kunskapsområden, av Erik Blennberger, Mats J. Hansson, Rolf Stål ( i samarbete med Stiftelsen Stora Sköndal).

1999:3 Tid och evighet. Ett gudstjänstperspektiv inför 2000-talet (svenskt Gudstjänstliv årg 74).

1999:4 Evangelium enligt Markus och Maria. Förslag till revidering av NT 81:s översättning av Markusevangeliet utifrån en diskussion om inklusivt språk, av Fredrik Ivarsson.

1999:5 Kyrkans räknas. Perspektiv på Svenska kyrkans statistik 1997, red Jonas Alwall.

1999:6 Alla goda krafter. Om frivilligt arbete i Svenska kyrkan, av Jonas Alwall (i samarbete med Stiftelsen Stora Sköndal).

1999:7-8 Die Ambivalenz der Moderne. Eds: Johannes Brosseder and Evah Ignestam.

Tro & Tanke/Supplement

1/1999 Tvångssteriliseringarna och Svenska kyrkan 1935-1975, av Kjell O. Lejon.

Forskningsprojekt

Enligt sin instruktion har forskningsrådet att fördela anslag till forskningsprojekt. Denna möjlighet har nu utnyttjats i tio år och har visat sig framgångsrik. Årligen utlyses projektpengar, detta år 150 000 kronor, att utnyttjas för individuell forskning. Projekten är avsedda för dem som inte har universitetsanställning eller möjlighet att erhålla forskningsbidrag från statliga forskningsråd. Vanligtvis krävs avlagd doktorsexamen. Rådet avgör projektansökningarnas relevans för Svenska kyrkan och bedömer också ansökningarna utifrån vetenskapliga kriterier. Vanligen utnyttjas de erhållna projektmedlen till kortvarig projektanställning. Våren 1999 beslutade rådet om följande projekt:

- Fil. dr Helene Blomqvist, Göteborg, De monistiska problemet i Lagerkvists Sibyllan.

- Teol. dr Antje Jackelén, Löberöd, Tid och evighet. Tidsuppfattningar i kyrkan.

- Doktorand Torbjörn Axner, Västerås, Riten. En studie i liturgisk tradition och praxis i Svenska kyrkan.

- Teol. dr Martin Bergman, Lund, Kommunionens form och innebörd i nutidens Svenska kyrka.

Dessa projekt genomförs i samarbete med personal inom verksamhetsområdet.

3 Verksamhetsåret i korthet

Rådets första uppdrag av de fyra som formulerats i instruktionen är ”att inventera behov av forskning”. Detta arbete pågår kontinuerligt och i samråd med forskarna. Under året har detta arbete intensifierats särskilt i samband med att rådet prövat och fastställt nya inriktningar för tre av de åtta forskartjänsterna. Inför denna prövning genomfördes en omfattande inventering av forskningsbehov och vilka av dem som skulle mötas främst genom nya inriktningar av tjänster eller på annat sätt. En viktig utgångspunkt var då den övergripande inriktningen av verksamhetsområdets två huvudprogram. Vid omprövningen av tjänsterna har rådet starkare än hittills markerat samhällsanalysen, som kommer att leda till en internationellt och nationellt mer kvalificerad omvärldsanalys. En av tjänsterna kommer att bli en samarbetstjänst mellan forskningsrådet och Lutherhjälpen.

Under året har verksamhetsområdet Kultur lagts under forskningschefens ansvar. Kulturrådet och forskningsrådet hade under hösten ett gemensamt möte för utbyte av information och för diskussion om framtida samarbetsprojekt. Avdelningen har därför genom beslut av SFRV:s styrelse 16 december 1999 fått en ny benämning, Avdelningen för forskning och kultur.

4 Framåtblickar, visioner, tankar

Rådet diskuterar inför framtiden en starkare integration mellan olika verksamhetsområden. I synnerhet gäller detta de missiologiska frågorna och de som rör religionsdialog och ekumenik, där samarbetet bör kunna utvecklas ytterligare i framtiden. Kyrkosekreterarens bearbetning av de grundläggande teologiska och ekumeniska frågorna bör också kunna ses samman med forskningsverksamheten, liksom det grundläggande teologiska arbetet inom teologiska kommittén.

På samma sätt bör forskningen bättre kunna integreras med olika delar av verksamhetsområden inom Församlingslivets utveckling och Utbildning, där forskningsresultat kunde spela en större roll, och genom vilka också studierna och forskningarna på ett effektivare sätt kunde föras ut till stift och församlingar.

Ett viktigt område inför framtiden är att forskningsmässigt följa och analysera vad de ändrade relationerna mellan Svenska kyrkan och staten kommer att betyda. Det gäller inte bara frågor om ändrade tillhörighetstal och förändringar i kyrklig praxis och församlingarnas verksamhet utan även frågor som rör Svenska kyrkans ställning i samhälls- och kulturdebatten. Här ser forskningsrådet ett fördjupat framtida samarbete med kulturrådet.

Frågor som gäller bibeltolkning och bibelbruk har inte de senare åren kunnat bedrivas på ett tillfredsställande sätt. Rådet lägger därför ett förslag om hur dessa frågor skall kunna integreras i verksamhetsområdet. För framtiden ser rådet gärna en kraftsamling kring det samlade teologiska arbetet i Kyrkokansliet.

Rådet har under året omprövat flera av forskartjänsterna. De har fått en tydligare inriktning mot internationell och nationell omvärldsanalys. Detta har till dels kunnat ske genom ett intensifierat samarbete och i ett fall en samfinansiering av tjänst. Rådet vill för sin del undersöka möjligheterna av en fortsatt fördjupad integration av arbetet inom de olika verksamhetsområdena.

Forskarna inom verksamhetsområdet bedriver forskningar och studier i väl utvecklade nätverk med andra forskare inom universitet och högskolor och olika forskningsinstitut nationellt, nordiskt och internationellt. Det gäller också studieavdelningarna inom Kyrkornas världsråd och Lutherska världsförbundet. En möjlighet till nätverksforskning som ännu inte är fullt utnyttjad är den med forskare inom Svenska kyrkan som tjänstgör på stifts- eller församlingsnivå. Utifrån sina pastorala erfarenheter och god forskningskompetens skulle dessa personer kunna fungera inom ett nätverk av forskare på olika tjänster inom Svenska kyrkan. Denna utbyggnad av ett nationellt forskarnätverk inom Svenska kyrkan skall ske i samarbete med de seminarier som arbetar med teologiska grundfrågor i olika stift. På så sätt kan ett nätverk etableras mellan forskare på den nationella nivån, stiftsnivån och i församlingar, där också de pastorala erfarenheterna kan spela en stor roll.

5 Rådets ledamöter, sammanträden under året

Ledamöter i rådet är: biskopen, docent Martin Lind, ordförande, professor Eva Haettner Aurelius, vice ordförande, högskolelektor Göran Agrell, professor Sven-Erik Brodd, forskaren fil. dr Gunnel Cederlöf, professor Göran Gustafsson, professor Egil Johansson, universitetslektorn, docent Catharina Stenqvist, prosten, docent Dag Sandahl.

Rådet har sammanträtt fyra gånger under 1999: den 5 februari, 5 maj, 31 augusti och 2 december.

Forskning, resultatrapport 1999

	Utfall	Budget	Avvik. kr	Avvik. %	Utfall
	1999	1999	mot budget	mot budget	1998
Intäkter
Externt förvaltade fonder				--%	0
Kyrkofondsmedel, allmänt	-7 600 625	-7 211 260	389 365	5%	-7 440 248
Övriga anslag	-829 745	-1 070 000	-240 255	-22%	-1 266 902
Netto kapitalförvaltning				--%	-1
Försäljning	-662 324	-530 000	132 324	25%	-606 196
Övriga intäkter	-3 904	-265 000	-261 096	-99%	-5 916
Summa intäkter	-9 096 598	-9 076 260	20 338	0%	-9 319 263
Kostnader
Lämnade anslag	175 000	150 000	-25 000	17%	266 818
Personalkostnader	947 336	693 140	-254 196	37%	1 038 220
Förtroendevalda	11 466	40 000	28 534	-71%	15 927
Uppdragstagare	119 255	245 900	126 645	-52%	162 473
Varukostnader	214 415	390 700	176 285	-45%	351 186
Övriga kostnader	1 333 195	1 214 520	-118 675	10%	1 096 925
Utfördelade kanslikostnader	6 410 000	6 410 000	0	0%	6 378 000
Summa kostnader	9 210 666	9 144 260	-66 406	1%	9 309 548
Dispositioner
Förändr. tillf. bundna ändamålsdest medel	-114 067	-68 000	46 067	68%	9 715
Summa dispositioner	-114 067	-68 000	46 067	68%	9 715
Summa Forskning	0	0	0	--%	0