Bilaga 1
Verksamhetsområde Kristen enhet och teologi
1 Huvuduppgift
I riktlinjerna för Svenska kyrkans ekumeniska arbete (1992) sägs att ”den enhet som hela Kristi kyrka söker kommer till uttryck när de olika kyrkorna erkänner varandras dop och ämbete, känner igen den ena, heliga apostoliska och allmänneliga kyrkan i varandra och delar nattvardens sakrament”. Verksamhetsområdet Kristen enhet och teologi arbetar med teologisk reflektion såväl i det ekumeniska arbetet som i arbetet med att uttrycka och fördjupa den kristna tron i dag.
2 Redovisning av uppsatta mål och särskilda uppdrag
Huvudprogram Kyrkogemenskap
Delprogram Lutherska världsförbundet (LVF)
Lutherska världsförbundet är en gemenskap av 128 lutherska kyrkor i världen och har till syfte att förstärka samarbetet mellan de lutherska kyrkorna, samt att agera inom områden av gemensamt intresse såsom ekumenik, teologi, utvecklingssamarbete, mänskliga rättigheter, kommunikation och media och inom olika aspekter av mission och utveckling.
Övergripande fortsätter Svenska kyrkan att, enligt Centralstyrelsens uppdrag, driva frågan om att den gemenskap vi söker inte främst är luthersk utan ekumenisk samt att verka för en ökad ekumenisk samverkan, särskilt i förhållande till Kyrkornas världsråd (KV), både vad gäller programinnehåll och strukturerna för arbetet.
Inom LVF är Svenska kyrkan en viktig partner genom samarbetet via Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission (SKM), som tillsammans kanaliserar stöd till projekt vilka samordnas via LVF. Övergripande arbetar LVF med sin struktur och sina prioriteringar. Som grund ligger en pågående utvärdering av mål, program och sekretariatets funktion. Som en del av denna process utarbetas en treårig verksamhetsplan vilken inkluderar ekonomiska behov.
Vid LVF:s årliga rådsmöte som hölls i Bratislava, Slovakien, deltog en delegation från Svenska kyrkan med bl.a. Svenska kyrkans representanter i rådsmötet, ärkebiskop KG Hammar och Kajsa Ahlstrand, rådgivare i den teologiska kommittén, samt representanter för Lutherhjälpen och SKM. Rådsmötet fokuserade på de uppdrag som generalförsamlingen formulerat och som behandlas i de olika kommittéerna fram till nästa generalförsamling.
Under 1999 utbetalades 12 miljoner kronor till LVF:s Endowment Fund som Kyrkofondens styrelse 1998 ansökte om hos regeringen.
Gemensam deklaration om rättfärdiggörelseläran
Den gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelsen (Joint Declaration on the Doctrine of Justification) undertecknades i Augsburg den 31 oktober 1999 av företrädare för Romersk katolska kyrkan och LVF. I ett gemensamt yttrande hänvisas till den konsensus i synen på rättfärdiggörelsen som deklarationen omvittnar. Gemensamt kan man därför förklara att de lärofördömanden som återfinns i besluten från konciliet i Trient och i de lutherska kyrkornas bekännelseskrifter inte träffar motståndaren.
Delprogram Kyrkorelationer
Kyrkorna inom Borgågemenskapen
Arbetet med att fördjupa och utveckla samarbetet inom Borgågemenskapen fortgår på alla kyrkliga nivåer. Genom att majoriteten av Svenska kyrkans stift nu ingått, eller står i begrepp att ingå, vänstiftsavtal med framför allt anglikanska stift på de brittiska öarna och på Irland finns rika möjligheter till nära samarbete i överenskommelsens anda. Stiftsgemenskapen, centrerad kring den gemensamma förbönen, innebär möjligheter för församlingar, sakområdeshandläggare, arbetslag och enskilda att genom studiebesök och informationsutbyte dela erfarenheter och resurser på ett konkret, ömsesidigt sätt. Utbytet präglas av stor entusiasm, har bred lokal förankring och är, i enlighet med Kyrkomötets ursprungliga förhoppningar, nu i allt mindre utsträckning beroende av de ekumeniska handläggarnas direkta inblandning.
Intresset bland svenska präster, diakoner och kyrkomusiker för tjänst inom Borgågemenskapens kyrkor är stort och Stiftelsen Fjellstedtska skolans anglikanska fortbildningskurser för präster har genomgående varit övertecknade.
I syfte att stimulera studiearbetet i församlingarna och underlätta kontakterna inom kyrkogemenskapen har ett särskilt nummer av tidskriften Mitt i församlingen (1999:3) vikts åt en introduktion av överenskommelsen och de tio undertecknarkyrkorna. Tillsammans med Lars Österlins Svenska kyrkan i profil (med tillhörande studieplan) samt SKS studieplan rörande diakonatet i Borgåkontexten, står nu ett rikt material till Svenska kyrkans förfogande.
Från den engelska kyrkans centrala kansli i London kom under maj 1999 en delegation tjänstemän, för att under ledning av den engelska kyrkans generalsekreterare, föra samtal med sina svenska kollegor om aktuella frågor av gemensamt intresse. Detta så kallade Anglo-Swedish Colloquium utgör ett exempel på erfarenhetsutbyte på handläggar- och chefstjänstemannanivå som kan förväntas bli allt vanligare i takt med att integrationsarbetet intensifieras. Närmast väntar etablerandet av motsvarande samrådsformer för informatörer och informationsansvariga, för ungdomsorganisationer och för ledamöter i teologiska kommittéer/motsvarande.
Under september 1999 gästades Centralstyrelsen av en delegation från den skotska episkopala kyrkan. Dagarna gav möjlighet till överläggningar med förtroendevalda och tjänstemän på nationell nivå, till måltids- och gudstjänstgemenskap och till konkreta samtal om ett framtida samarbete.
Metodistkyrkan i Sverige
Samarbetsrådet Svenska kyrkan-Metodistkyrkan i Sverige har till uppgift att samordna, utveckla och understödja förverkligandet av 1993 års överenskommelse om fördjupad samverkan de båda kyrkorna emellan.
Samarbetsrådet har under 1999 bestått av följande personer:
- från Metodistkyrkan i Sverige: Biskop Hans Växby, gästhemsföreståndare Berit Carlström och pastor Lars Svanberg,
- från Svenska kyrkan: Biskop Lars-Göran Lönnermark, diakon Kerstin Kedvall, och teol. dr Johan F Dalman, vilken också fungerat som rådets sekreterare.
Rådet arrangerade under året en nätverkskonferens, den andra i ordningen, på
Metodistkyrkans nordiska teologiska seminarium, Överås, i Göteborg. I en PM hade samarbetsrådet samlat ett antal typexempel på olika former för samverkan mellan Svenska kyrkan och Metodistkyrkan i Sverige, vilka på olika sätt tydliggjorde insikten om att varje sammanhang och varje lokal miljö har sina unika förutsättningar att ta hänsyn till. Under överläggningar i Visby mellan samarbetsrådet, företrädare för Svenska kyrkan och Metodistkyrkan i Sverige fördes samtal om att fördjupa det lokala samarbete på Gotland som för närvarande är under uppbyggnad.
De tyska kyrkorna
Nordisk-tyskt kyrkokonvent omfattar idag kyrkorna i Norden (Island har hittills dock inte kunnat delta av finansiella skäl), Mecklenburg, Sachsen, Bayern, Bremen, den evangelisk-reformerta kyrkan i Tyskland, Thüringen, Pommern och Nordelbien, som även har fått utse en representant i styrelsen, nämligen biskop Kohlwage.
Konventets målsättning är att verka för gemenskap, personliga kontakter och utbyte av pastorala erfarenheter mellan de tyska och de nordiska kyrkorna och på senare år även de ryska, baltiska och polska lutherska kyrkorna.
I olika sammanhang har diskussionen om konventets framtid diskuterats, men sedan uppmaning riktats från de deltagande kyrkorna att arbetet bör fortsätta, gärna med vissa förnyelser, har konventets styrelse åtminstone tillfälligtvis lämnat den diskussionen bakom sig. Inte minst med tanke på den situation som uppkommit i de östra delarna av Tyskland i samband med integrationsprocessen och uppgörelsen med det förflutna, samt det faktum att konventsarbetet numera också inkluderar de lutherska kyrkorna i Polen, Ryssland och Baltikum, har konventets arbete slagit in på delvis nya vägar. Gemensamma samtal om exempelvis nyandliga rörelser, främlingsfientlighet och nazistiska element i samhället, fundamentalism och pluralism är viktiga ingredienser i konventets verksamhet.
1999 firades konventets 50-årsjubileum i Kuopio i Finland. Jubileet föregicks av en sedvanlig större konferens med temat Eine Hoffnung für unterwegs. Svenska kyrkan representerades av personer med mångårig erfarenhet från konventets arbete. Vid jubileet presenterades en nyutkommen bok om konventets historia Brückenbau und Gemeinschaft, Die Geschichte des Nordisch-Deutschen Kirchenkonvents.
Den svenska styrelsegruppen har under verksamhetsåret bestått av biskop Tord Harlin, prosten Inge Bredin och europasekreterare Birgitta Handog.
Huvudprogram Ekumenik
Delprogram Internationell ekumenik
Kyrkornas världsråd (KV)
KV har större ekumenisk bredd än något annat ekumeniskt organ, trots att flera viktiga kyrkofamiljer inte är med i samarbetet, t.ex. den romersk katolska kyrkan och de flesta pingstkyrkorna. Det har blivit allt mer angeläget för KV att föra samtal med dessa kyrkofamiljer.
Svenska kyrkan hör sedan KV:s tillblivelse till en av de mest inflytelserika kyrkorna. Trots en minskning på drygt 10 procent är det samlade ekonomiska stödet från Svenska kyrkan det tredje största till KV.
Året har präglats av uppföljning av de beslut och riktlinjer som antogs vid generalförsamlingen i Harare, Zimbabwe, december 1998. Svenska kyrkans officiella rapport antogs av Centralstyrelsen i april och överlämnades till kyrkomötet för behandling, vilket ledde till ett klart uttalat stöd till KV som den viktigaste internationella, ekumeniska organisationen. Centralstyrelsen beslutade om en rikskollekt för ekumenik, som bl.a. skall tillfalla arbetet inom KV, och uttalade ett stöd för en kontinuerlig höjning av medlemsanslaget till KV.
Som ett led i KV:s intresse av att fördjupa relationerna till medlemskyrkorna besökte generalsekreterare Konrad Raiser tillsammans med sin ledningsgrupp Svenska kyrkan och Uppsala i juni för överläggningar om Svenska kyrkans ekonomiska stöd till KV, om de organisatoriska förändringarna både i KV och Svenska kyrkan samt om kallelsen till synlig enhet. Man diskuterade Svenska kyrkans roll som medlemskyrka och det framkom klart att mer än 95 procent av Svenska kyrkans ekonomiska stöd till KV kommer från Lutherhjälpen och SKM (inklusive Sida-medel).
Ett möte hölls med den svenska samordningskommittén för stöd till KV där också Svenska Missionsförbundets representanter deltog. Här framkom bl.a. att besluten om ekonomiskt stöd till KV tas på ett flertal olika ställen och att det finns behov av ytterligare samordning inom Svenska kyrkan angående det samlade stödet till KV. Tillsammans med Sveriges Kristna Råd hölls ett seminarium om ekumeniska utmaningar inför år 2000.
KV har tagit aktiv del i kyrkornas kamp för fred och rättvisa i Kosovo, liksom när det gäller situationen i Afrika, dels genom en direkt humanitär insats dels genom att utgöra ett forum för de lokala kyrkorna.
KV:s Centralkommitté sammanträdde i månadsskiftet augusti–september och ägnade en halv dag åt situationen i Afrika. En rad beslut fattades om det fortsatta arbetet. Den viktiga uppgiften att hålla samman teologi och etik (ecklesiologi och etik) betonades åter och studiet av dessa frågor fortsätter. Årtiondet för kyrkor i solidaritet med kvinnor avslutades i Harare, men arbetet skall fortlöpa inom programmet för rättvisa, fred och skapelse och en utvärdering ske.
Den kritik som många ortodoxer riktat mot KV under 1998 och tidigare har lett till inrättandet av en specialkommission rörande de ortodoxa kyrkornas plats inom KV. Det första mötet med denna kommission hölls i början av december i Schweiz.
Beslutet att verka för inrättandet av ett forum för samtliga kyrkofamiljer följdes upp av Centralkommittén. En mindre grupp arbetar med denna fråga och målet är att i ett öppet forum, helt utanför KV:s ram, kunna samla även andra kyrkor och rörelser såsom Romersk katolska kyrkan, pingströrelsen och den evangelikala rörelsen.
Centralkommittén utsåg också representanter till de rådgivande grupperna och kommissionerna. Svenska kyrkans och Sveriges enda representant i Centralkommittén, Inger Aasa Marklund, blev redan tidigare invald i den nya programkommittén som handhar samtliga program inom KV. Biskop Jonas Jonson och en katolsk biskop utsågs till moderatorer i den sedan 1960-talet existerande arbetsgruppen för KV och den romersk katolska kyrkan. Dessutom invaldes från Svenska kyrkan Carl Axel Aurelius i Faith and Order-kommissionen, Christer Åkesson i den rådgivande gruppen för utvecklingssamarbete och biskop Biörn Fjärstedt återvaldes i den rådgivande gruppen för den interreligiösa dialogen.
Europeiska kyrkokonferensen (KEK/CEC)
KEK är sedan 1 januari 1999 lokaliserat till tre orter i Europa: Genève, Bryssel och Strasbourg. Arbetet sker genom generalsekretariatet och tre kommissioner: Kyrka och samhälle, Kyrkor i dialog och Kyrkor i solidaritet.
KEK har under året tillsammans med KV genomfört ett flertal besök och konsultationer hos kyrkor i Kosovo, Jugoslavien och Albanien. Tillsammans med representanter för bl.a. den ryska ortodoxa kyrkan gjordes ett besök hos president Milosovic med vädjan om fred. Detta var resultat av ett möte i Budapest med 40 kyrkoledare. Arbetet för att finna en gemensam ekumenisk strategi för kyrkornas agerande vid kriser som denna stod även på agendan. KEK:s intensiva arbete i denna fråga finns dokumenterat i The Churches and the Kosovo Crisis. KEK:s centralkommitté har beslutat att tillsammans med andra kyrkor försöka etablera någon form av freds- och försoningsarbete på Balkan.
Centralkommitté och presidium samlades i september tillsammans med inbjudna gäster till 40-årsjubileum i Nyborg strand på Fyn i Danmark, där KEK bildades 1959. Gästtalare var Europarådets generalsekreterare Walther Schwimmer. En festgudstjänst hölls i Odense domkyrka.
KEK:s medlemskyrkor har under året givit sitt bifall till att KEK:s arbete med flykting-, asyl- och rasismfrågor skall ske genom ett förstärkt CCME (Churches’ Commission for Migrants in Europe), vilket på sikt betyder en integrering. Detta avser även KV:s europaarbete inom detta område.
Ytterligare två viktiga dokument har under året sänts till medlemskyrkorna för reaktioner: Charta Oecumenica, riktlinjer för ekumenisk samverkan och praktiskt samarbete, och Våld mot kvinnor, ett brev till kyrkorna i Europa om det allvarliga faktum att kvinnor misshandlas i hem, i samhällen, i församlingar och att kyrkorna aktivt måste motarbeta detta. Båda är resultat av Försoningskonferensen i Graz och har utarbetats gemensamt av KEK och den romersk katolska kyrkan genom den europeiska biskopskonferensen.
Svenska kyrkans ledamöter i KEK-organisationen är: Margarethe Isberg, Centralkommittén och presidiet, Gerhard Egerhag, budgetkommittén, och Peter Weiderud, arbetsgruppen Peace Building in Security under kommissionen Kyrka och samhälle.
Nordiska ekumeniska rådet (NER)
NER har till uppgift att främja det ekumeniska arbetet i Norden, förstärka samarbetet mellan nordiska kyrkor och trossamfund, föra de ekumeniska organen i de nordiska länderna närmare varandra, förmedla ekumeniska erfarenheter mellan och till de nordiska kyrkosamfunden, medverka till vidgat nordiskt engagemang i det internationella ekumeniska konferens-, studie- och forskningsarbetet samt sprida information om nordiskt kyrkoliv och ekumeniskt arbete.
Under 1999 har NER bland annat arrangerat och genomfört konferenser om flyktingfrågan, kyrkorätt, evangelistens ämbete och nutida funktion, och kvinnor som andliga traditionsbärare. De nordiska kyrkornas samarbetsråd med kyrkor i Södra Afrika, Norden-FOCCISA, genomförde bl.a. konferensen för kvinnliga teologer, Empowerment of Women, Women as Carriers of Spiritual Traditions, on the Treashold of a New Millenium, i Johannesburg samt en Advanced Biblical Course på Svenska teologiska institutet i Jerusalem, där åtta personer från Sydafrika och sju personer från Norden deltog. Den årliga nordiska ekumeniska sekreterarsamlingen hölls i Kirkenäs i Nordnorge och fokuserade på den samiska traditionen och samarbetet i Barensregionen. En lokalekumenisk studieresa genomfördes till England.
De två forskningsprojekt som startades 1997 omkring diakonatet samt ordinationens teologi och terminologi fortsatte under året. En bok publicerades om diakonatet, The Ministry of the Deacon.
Den grupp som arbetat med att se över NER:s stadgar och prioriterade arbetsuppgifter slutrapporterade vid NER:s årsmöte. Reviderade stadgar för NER antogs i första läsningen. Detta medför huvudsakligen en förändring av styrelsen som nu skall bestå av tio ledamöter med fem representanter från de lutherska folkkyrkorna, en från de nationella ekumeniska råden eller -organen i Norden och fyra från de övriga medlemmarna.
Från Svenska kyrkan ingår biskop Christina Odenberg i styrelsen som ordförande. Överförmyndare Urban Gibson, avgick som styrelseledamot i och med NER:s årsmöte enligt den turordning som gäller.
NER:s roll som samtals- och informationskanal är värdefull och betyder mycket för medlemskyrkornas orientering i ekumeniska frågor, något som Svenska kyrkan också bekräftat genom sitt ekonomiska stöd.
Delprogrammet Ekumeniska dialoger
Romersk-katolska kyrkan, ekumeniska samtal med Stockholms katolska stift
Det ekumeniska klimatet mellan Svenska kyrkan och den romersk katolska kyrkan har under året påtagligt förbättrats. Den sedan tidigare uppskjutna audiensen för ärkebiskopen hos påven Johannes Paulus II genomfördes i maj. I samförstånd med de katolska biskoparna inbjöd ärkebiskopen i juni till en vesper i Uppsala domkyrka med anledning av tioårsminnet av påvens besök varvid även enhetssekretariatet från Vatikanen var representerat.
Under senare delen av året utgavs de gemensamt antagna delarna av rapporterna Kyrkan som sakrament och Ekumeniska äktenskap, båda resultat av den senaste samtalsomgången mellan Svenska kyrkan och Stockholms katolska stift.
Den 10-14 november sände Svenska kyrkan en delegation, med företrädare för Centralstyrelsen, Biskopsmötet och Kyrkokansliet, till Rom med anledning av det Birgittafirande som inledde millenniefirandet. Birgittinerordens generalabbedissa inbjöd till ett seminarium om den Heliga Birgitta, spiritualitet och ekumenik och påven Johannes Paulus II ledde tillsammans med ärkebiskoparna KG Hammar och Jukka Paarma en ekumenisk vesper i S:t Peterskyrkan. I samband med vespern invigdes den Birgittastaty utanför S:t Peterskyrkan som styrelsen anslagit medel till. Under besöket i Rom hölls överläggning med enhetssekretariatet bl.a. om den fortsatta dialog som förutskickas i den gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelsen. Vidare hölls ett informativt möte med företrädare för Valdenserkyrkan.
Styrelsen har under året tagit emot det svar som Biskopsmötet lämnat på påvens skrivelse om enheten, Ut unum sint, där påven inbjuder företrädare för kyrkorna att bland annat kommentera Petrusämbetet.
Svenska Missionsförbundet, samarbetsgrupp efter tidigare dialog, inledd 1998
Arbetsgruppen arbetade inledningsvis med kyrkosynsfrågor i anslutning till kyrkoordningsarbetet inom Svenska kyrkan och arbetet med en ny konstitution inom Svenska Missionsförbundet. Därefter har dopfrågan liksom vissa frågor omkring konfirmationsundervisningen bearbetats. Under 1999 har de särskilda frågeställningar som samarbetsförsamlingarna för med sig särskilt studerats. Diskussionen mellan Svenska Baptistsamfundet, Metodistkyrkan i Sverige och Svenska Missionsförbundet om möjligheterna att gå samman påverkar även relationen mellan Svenska Missionsförbundet och Svenska kyrkan. Arbetsgruppen har slagit an ett något lägre tempo, men räknar med att kunna lämna en rapport under 2000.
Svenska Baptistsamfundet, dialog inledd 1997
Samtalen har handlat dels om att tillsammans bearbeta ett antal huvudteman som kyrkosyn, dop och konfirmation, spiritualitet, mission och ekumenik, dels om att redovisa dessa samtal i form av en rapport.
Samtalsdelegationen har under 1999 mötts vid fyra tillfällen under sammanlagt fem dagar. Arbetet med rapporten kommer att fortsätta under våren 2000.
Från Svenska kyrkan deltar biskop Biörn Fjärstedt, f.d. riksdagsledamot Stina Eliasson, vik. universitetslektor Lennart Johnsson, kontraktsprost Kjell Pettersson och planeringssekreterare Lena Bohman.
Ortodoxa och österländska kyrkor, dialogdagar för ömsesidig förståelse
Under november månad hölls samtalsdagar i Uppsala. Huvudtema var de ändrade relationerna mellan Svenska kyrkan och staten inför år 2000.
Koptisk-ortodoxa kyrkan i Egypten, förberedande lärosamtal
Under året har inget möte med den koptisk-ortodoxa kyrkan kunnat ordnas, vilket bl.a. har att göra med de negativa reaktionerna från ortodoxt håll vad gäller bildvisningen av Ecce homo vid gudstjänster i Uppsala domkyrka hösten 1998. Förhoppningar finns om att återuppta dialogen under år 2000.
Delprogram Svensk ekumenik
Sveriges Kristna Råd, (SKR)
SKR har under året varit präglat av en konsolidering av den nya organisationen. Den kärnverksamhet som i stort sett definieras genom de tjänster som nu tillsatts bärs upp av kyrkornas medlemsavgifter. Projektsekreteraren har sedan som en viktig arbetsuppgift att vid tidsbegränsade åtaganden hitta alternativa finansieringsvägar.
Det nya arbetssättet innebär bl.a. att kyrkorna skall genomföra de ekumeniska uppgifterna tillsammans med SKR. Genom Församlingsnämndens försorg har Svenska kyrkan förbundit sig att ta ansvar för arbetslivsfrågor på ekumenisk delegering.
Under året har också en diskussion förts om behovet av regional ekumenik och att Svenska kyrkans stift därvidlag skulle kunna spela en roll. Förslaget att stiften borde ta ett direkt initiativ i den här frågan har framförts både från katolskt och frikyrkligt håll. En utredning rörande SKR:s olika internationella, ekumeniska förbindelser både direkt och framför allt genom medlemskyrkorna har också påbörjats under året.
SKR:s årsmöte/rådsmöte hölls i april i Skellefteå. Medverkan från den lokala pingstförsamlingen och från den nye katolske biskopen Anders Arborelius visade på den bredd som SKR numera representerar. Ett uttalande om krisen i Kosovo och Serbien bidrog märkbart till sammanhållningen. Uttalandet som fördömde både den etniska rensningen och NATO:s bombningar och som också krävde FN:s återinträde som ledare vid lösandet av konflikter av det här slaget har sedan vunnit gehör i både politiska (svenska UD) och internationella, ekumeniska kretsar (KV). Ordförande fram till årsmötet i april var ärkebiskop KG Hammar. Ny ordförande blev biskop William Kenney från Stockholms katolska stift. Svenska kyrkan har också valt nya ledamöter till SKR:s styrelse och rådsmöte.
För tredje året i rad hölls i oktober kyrkoledardagar på Stjärnholms stiftsgård.
Förändringsarbetet kan sägas ha fört de fyra kyrkofamiljerna närmare varandra, den ortodoxa, den romersk-katolska, den frikyrkliga och den lutherska. En viktig del av nyorienteringen har bestått i att försöka skapa ett SKR där alla kyrkor i Sverige som har en ekumenisk vilja kan vara med. Beslutet inom Frikyrkosamråd (FSR) under slutet av 1998 att bejaka en integrering i SKR har betytt mycket för arbetet och en gradvis integrering har ägt rum. Samtidigt finns viss egen verksamhet kvar och FSR är tills vidare också en egen juridisk person.
Vid årets slut fanns det fortfarande tre kyrkor som hade valt att vara observatörer inom SKR. Nybygget (tidigare Örebromissionen och Helgelseförbundet) har ända sedan sin tillblivelse varit observatörer. Adventistsamfundet har under året beslutat att begära att få bli observatörer. Detsamma har pingstförsamlingarna i Sverige gjort. Dessa beslut inom de tre kyrkorna/samfunden skall rimligen tolkas som en viljeyttring som har fullt medlemskap som mål.
Det maktpåliggande förändringsarbetet som till stora delar nu genomförts inom SKR ser ut att ha största relevans både för den process som Svenska kyrkan genomgår och för den internationella ekumeniken, inte minst inom KV.
Huvudprogram Teologi
Delprogram Svenska kyrkans teologiska kommitté
Svenska kyrkans teologiska kommitté har till uppgift att vara rådgivande och beredande organ för ärkebiskopen, Centralstyrelsen och Biskopsmötet.
Kommittén har under 1999 bestått av professor Göran Bexell, ordförande, biskop Caroline Krook, vice ordförande, docent Carl Axel Aurelius, tandläkare Elisabeth Engberg, teol. dr Anne-Louise Eriksson, docent Lars Olov Eriksson, biskop Biörn Fjärstedt, professor Samuel Rubenson, teol. dr Catharina Segerbank. Kyrkosekreteraren och forskningschefen adjungeras till sammanträdena. Huvudföredragande har sekreteraren för teologi, teol. dr Johan F Dalman varit.
Inom ramen för teologiska kommittén pågår flera utredningar.
¨ Socialetik. 1997 års Kyrkomöte bejakade huvudinriktningen i en motion (KMot 1997:512 – Om aktörer för social orättvisa) i vilken motionären bl.a. aktualiserade frågan om de ökade sociala klyftorna i det svenska samhället. Uppdraget hänsköts till teologiska kommittén som tog fasta på motionärens önskemål om en sammanfattande uppsats, vilken utifrån modern politisk filosofi söker teckna en bild av rättvisebegreppet ur ett socialt perspektiv. Kommittén lät vidare genomföra en inventering av pågående socialt/diakonalt arbete i Sverige. Som ett tredje steg samlade kommittén under oktober 1999 ett tjugotal forskare och praktiker till ett två dagar långt socialetiskt seminarium på Sigtunastiftelsen. Under rubriken På väg mot en Svenska kyrkans socialkatekes? Kyrkans ansvar för ekonomisk och social rättvisa i Sverige föreläste och samtalade de inbjudna deltagarna över frågan om innehållet i en Svenska kyrkans sociallära. Föredragshållarna uppehöll sig dels vid frågan om vilka grundläggande etiska och teologiska referenspunkter en eventuell sociallära behöver förhålla sig till, dels vid ett antal konkreta tillämpningar av olika analys- och bedömningsmodeller. Seminariet som avslutades med en gemensam reflektion över hur den fortsatta processen bör se ut, skall nu utvärderas varefter arbetet går vidare i enlighet med tidigare uppgjorda planer.
¨ Homosexualitet. Teologiska kommittén har av Centralstyrelsen och Biskopsmötet fått i uppdrag att fortsätta bearbetningen av de principiella frågorna rörande homosexualiteten. Kommittén har i sitt arbete med denna fråga sökt dra nytta av de erfarenheter som gjorts under arbetet med dokumentet Guds Vägar, Judendom och Kristendom – ett inomkyrkligt samtalsdokument. En grundläggande ambition har därvid varit att i ett första skede teckna olika argumentationslinjer på ett respektfullt och rättvisande sätt, att i en fortsatt analys peka på styrka och svagheter i respektive förhållningssätt, att lyfta fram eventuella alternativa argumentationsvägar samt att därefter söka presentera ett eventuellt eget alternativ. Processen inbegriper tillfälle för företrädare för organisationer, vetenskapliga discipliner och enskilda att reflektera över den där beskrivna bilden. Arbetet har under 1999 inriktats på att etablera struktur och göra nödvändiga ämnesavgränsningar. Under år 2000 fortskrider det konkreta textskrivandet utifrån en ambition att så snart som möjligt öppna upp för dialog med intressenter och sakkunniga.
¨ Kvinnligt, manligt, mänskligt – människosyn och gudsuppfattning. Som ett resultat av den av teologiska kommittén genomförda offentliga hearingen under 1997 (publicerad i Tro & Tanke Supplement 1998:2) uppdrog kommittén åt forskaren Ninna Edgardh Beckman att inom ramen för sitt avhandlingsarbete bearbeta frågan om hur ett inklusivt språk hanteras och uppfattas i Svenska kyrkan idag, samt frågan om hur förståelsen av förhållandet mellan biologiskt och socialt kön eventuellt påverkar teologiska ställningstaganden. Kommittén har under året fått en första muntlig rapport och beslutat avvakta med ytterligare åtgärder i ärendet tills resultatet av Edgardh Beckmans forskning föreligger.
3 Verksamhetsåret i korthet
De amerikanska kyrkorna
Mellan den lutherska kyrkan i USA (Evangelical Lutheran Church in America, ELCA) och den episkopala (The Episcopal Church, USA, ECUSA) har under lång tid planer funnits på en överenskommelse och kyrkogemenskap och erkännande av ämbeten mellan kyrkorna, liknande Borgåöverenskommelsen. Vid ELCA:s kyrkomöte i Denver i augusti antogs en sådan överenskommelse och den förväntas antas även av ECUSA vid dess kyrkomöte under 2000.
Samtal med representanter från den Ortodoxa kyrkan i Rumänien
Vid ärkebiskopens besök hos patriarken Teoctist I i Rumänien i oktober 1997 fördes samtal om de skillnader i uppfattning som råder i flera avseenden mellan kyrkotraditionerna, bl.a. när det gäller frågan om män och kvinnor i prästämbetet. Ärkebiskopen inbjöd då till en konferens i denna fråga, med syfte att redovisa det teologiska tänkandet på båda sidor, en inbjudan som Patriarken omedelbart besvarade jakande.
Seminariet genomfördes i december. Programmet upptog genomgångar av uppfattningen om ämbetet i ortodox och luthersk tradition, frågan om socialt kön och det moderna samhället ur svenskt och rumänskt perspektiv samt frågan om synen på kvinnor inom kyrkans ämbete. Seminariet var öppet och sökande. Det var särskilt uppenbart att de skilda filosofiska traditionerna mellan öst och väst bildar bakgrund till olika synsätt, liksom skillnader i skriftuppfattning och bibeltolkningstradition.
På rumänskt håll avser man att översätta och publicera seminariebidragen och det har redan antytts att en inbjudan till fortsatta samtal är att vänta.
Polenår
Under 1999 har ett särskilt Polenår stått i fokus i det utrikespolitiska samarbetet. Polen är ett viktigt grannland för Sverige, inte minst som kandidatland till EU och partner i Östersjösamarbetet. Med den särskilda satsningen Polen i fokus 1999 ville den svenska regeringen synliggöra och långsiktigt utveckla de svensk-polska relationerna på alla områden. Syftet var att bredda vägen för utökade politiska, kommersiella och kulturella kontakter.
Vid regionala Polendagar kom flera av stiften att medverka i ekumeniska gudstjänster med den romersk-katolska kyrkan i Polen och den polska lutherska kyrkan. Gudstjänsterna har stärkt banden mellan Svenska kyrkan och den katolska kyrkan, men också mellan de båda polska kyrkorna.
Den gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelsen kan innebära en förändring i klimatet mellan katolskt och lutherskt i Polen. Svenska kyrkan kan kanske vara en brobyggare, genom att inledda ekumeniska kontakter i de olika stiften följs upp, t.ex. genom ekumeniska inbjudningar till lutherska och katolska biskopar och andra företrädare för kyrkorna att besöka Sverige.
Sydafrika
Under 1999 gjorde den svenska regeringen och svenskt näringsliv en stor satsning på Sydafrika. En delegation på flera hundra personer besökte Sydafrika under hösten. I samband med detta besök hölls en gudstjänst i Soweto där domprost Tuulikki Koivunen Bylund deltog som representant från Svenska kyrkan.
4 Framåtblickar, visioner, tankar
Det ekumeniska arbetet är omfattande på både nationell, regional och internationell nivå. Inom verksamhetsområdet Kristen enhet och teologi sker en kontinuerlig reflektion över framtida arbetsformer och mål. Några nyckelord är särskilt aktuella:
- Samordning av arbetet inom verksamhetsområdet i syfte att tydliggöra Svenska kyrkans särskilda ekumeniska bidrag.
- Breddning av det ekumeniska engagemanget på nationell nivå bland såväl tjänstemän som förtroendevalda i syfte att ge de ekumeniska frågorna och utmaningarna en mer allsidig belysning.
- Fördjupning av det ekumeniska arbetet genom studier och samtal i syfte att klargöra teologiska förutsättningar och konsekvenser av olika ställningstaganden.
- Förmedling och återkoppling av den ekumeniska verksamheten i syfte att i än högre grad involvera kyrkan på andra nivåer.
Kunskapen om Svenska kyrkans ekumeniska vägval under det gångna århundradet kan vara en rik källa till inspiration, varför en studiebok kommer att utarbetas för en bred målgrupp. I enlighet med insikterna från KV:s generalförsamling i New Delhi 1961 syftar allt ekumeniskt arbete ytterst till ett förverkligande på lokal nivå. För reception och förankring krävs ett väl fungerande samspel mellan kyrkan på olika nivåer, där utbytet av kunskaper och erfarenheter är ömsesidigt. Särskilda modeller för lokalekumeniskt arbete behöver utvecklas.
Kristen enhet och teologi, resultatrapport 1999
|
|
Utfall
|
Budget
|
Avvik. kr
|
Avvik. %
|
Pro forma
|
|
|
1999
|
1999
|
mot budget
|
mot budget
|
utfall 1998
|
|
Intäkter
|
|
|
|
|
|
|
Kyrkofondsmedel, allmänt
|
-13 416 405
|
-13 876 000
|
-459 595
|
-3%
|
0
|
Kyrkofondsmedel,
ändamålsdestinerat
|
-12 410 000
|
-12 410 000
|
0
|
0%
|
-1 440 000
|
Övriga anslag
|
-500 000
|
-500 000
|
0
|
0%
|
-1 500 000
|
Summa intäkter
|
-26 326 405
|
-26 786 000
|
-459 595
|
-2%
|
-2 940 000
|
Kostnader
|
|
|
|
|
|
Lämnade anslag
|
21 370 000
|
21 266 000
|
-104 000
|
0%
|
10 971 142
|
Personalkostnader
|
294 683
|
0
|
-294 683
|
--%
|
28 787
|
Förtroendevalda
|
31 113
|
0
|
-31 113
|
--%
|
207 668
|
Uppdragstagare
|
7 394
|
0
|
-7 394
|
--%
|
180 423
|
Varukostnader
|
23 695
|
0
|
-23 695
|
--%
|
-2 137
|
Övriga kostnader
|
959 520
|
1 880 000
|
920 480
|
-49%
|
1 007 159
|
Utfördelade kanslikostnader
|
3 640 000
|
3 640 000
|
0
|
0%
|
|
Summa kostnader
|
26 326 405
|
26 786 000
|
459 595
|
-2%
|
12 393 042
|
Summa Kristen enhet och teologi
|
0
|
0
|
0
|
--%
|
9 453 042
|
