Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet
Årsredovisning 1999

Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning.

Svenska kyrkan i korthet

Alla människor är välkomna till Svenska kyrkan. Utbudet av olika aktiviteter är stort, men för den som behöver finns också rum för ro och eftertanke. Idag tillhör mer än åtta av tio människor som bor i Sverige Svenska kyrkan. Under ett år kommer drygt 21 miljoner besökare till olika gudstjänster. Många kommer i kontakt med Svenska kyrkan genom de kyrkliga handlingarna dop, konfirmation, vigsel och begravning. Tre av fyra barn döps i Svenska kyrkan och varannan tonåring konfirmeras. Mer än hälften av alla vigslar och de flesta begravningar i Sverige sker enligt Svenska kyrkans ordning.

Svenska kyrkan är en av landets största folkrörelser och många människor är aktivt engagerade på olika sätt. Ungefär 60 000 förtroendevalda arbetar tillsammans med 25 000 anställda och flera hundratusen frivilliga för Svenska kyrkan.

Svenska kyrkan är en evangelisk-luthersk, öppen, demokratisk folkkyrka. Verksamheten är rikstäckande och sker i första hand genom församlingarna.

Församlingen

Svenska kyrkan har drygt 2 500 församlingar över hela landet. De varierar i storlek: från under hundra kyrkotillhöriga i de minsta församlingarna till nästan 50 000 kyrkotillhöriga i den största. Församlingens verksamhet varierar också från församling till församling, men den grundläggande uppgiften är densamma: att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission.

För varje församling finns ett kyrkoråd som är församlingens styrelse och en kyrkoherde som har ansvar för att leda och samordna församlingens verksamhet. I församlingen finns också ofta en eller flera präster, kyrkomusiker och diakoner. Dessutom finns det ytterligare personal som församlingen behöver för att driva sin verksamhet. Det kan vara församlingspedagoger, vaktmästare, kanslipersonal, barn- och ungdomsledare, städpersonal med flera.

Stiften

Svenska kyrkans församlingar är indelade i tretton stift. I varje stift finns en biskop som har till sin huvuduppgift att leda och inspirera verksamheten inom stiftet. Biskopen viger också präster och diakoner till tjänst i kyrkan och gör besök i församlingarna inom stiftet.

Stiftets grundläggande uppgift är att ge råd och stöd till församlingarna i olika frågor och se till att verksamheten i församlingarna är i enlighet med kyrkoordningen. Till uppgiften hör också att anordna fortbildning för de anställda i stiftet. Det är stiften som förvaltar Svenska kyrkans jord och skog samt en stor del av de finansiella tillgångar som finns inom Svenska kyrkan.

Nationell nivå

Svenska kyrkans verksamhet på nationell nivå styrs ytterst av kyrkomötet som med sina 251 ledamöter är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Från och med år 2000 samlas kyrkomötet vid två tillfällen varje år och beslutar i frågor som rör Svenska kyrkans organisation och verksamhet. Kyrkomötet beslutar också om den nationella nivåns verksamhet.

Den nationella nivån ansvarar för de områden som är gemensamma för hela Svenska kyrkan. Det kan vara allt från det kyrkliga regelsystemet till information och utbildning eller internationell diakoni och mission. Den nationella nivån ansvarar också för att tillsammans med stift och församlingar utveckla nya metoder och modeller för till exempel konfirmandarbete, gudstjänstliv och diakoni.

Kyrkokansliet är kansli för Svenska kyrkans arbete på nationell nivå och finns i Kyrkans hus i Uppsala. Kyrkokansliet leds av en generalsekreterare och har cirka 200 medarbetare. På Kyrkokansliet finns också ärkebiskopen som är Svenska kyrkans främste företrädare.

Ekonomin

Hela Svenska kyrkans verksamhet – allt från församlingsverksamheten och vården av kyrkobyggnader till begravningsverksamheten – finansieras genom kyrkoavgiften som betalas via skattsedeln. Hur stor kyrkoavgiften skall vara beslutas lokalt i varje församling. De som inte tillhör Svenska kyrkan betalar en särskild begravningsavgift som täcker kostnaderna för begravningsverksamheten.

Svenska kyrkan har tillgångar om totalt cirka 30 miljarder kronor. En del av tillgångarna, till exempel kyrkans skog, ger avkastning medan andra tillgångar medför kostnader, som till exempel underhåll av kyrkobyggnader, församlingshem och begravningsplatser. Svenska kyrkan förvaltar sina tillgångar så att kravet på god avkastning tillgodoses. Förvaltningen sker också på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.

Plats för eftertanke?

Svenska kyrkan – plats för eftertanke. Så mötte oss orden i samband med millennieskiftet och övergången från statskyrka till fri folkkyrka. Vi såg dem i annonser, i bioreklam och på reklampelare. Budskapet var också invävt i det brev som skickades till samtliga hushåll i Sverige i mitten av januari. Intentionen var uppenbar. Vi ville att människor i Sverige skulle uppfatta och uppskatta att Svenska kyrkan fanns, och finns kvar, i samhället just som en plats för eftertanke, en plats där man kan få samtala om livsfrågor och livets mening. I första hand tänkte vi nog på andra än oss själva. Kyrkan är till för andra. Vi vill att den skall vara bra för människor.

Nu är tid för eftertankens eftertanke. Nu är tid att tänka på oss själva. Har vi tid för eftertanke, vi som finns på den plats dit människor söker sig? Utgör vi ett rum för eftertanke? Vem skall de samtala med, i eftertanke, om inte med oss? Finns det plats i vår planeringskalender? Är vår livsrytm sådan att en frågande människa får plats? Finns det rum i mitt hjärta, även om mina cirklar rubbas och frågornas antal växer?

Min avsikt är inte att moralisera och skuldbelägga. Det vore alldeles för enkelt. Min avsikt är att tydliggöra att det inte fungerar att tänka i termer av »vi och de andra«. Vi kan inte erbjuda någon annan något som inte är viktigt för oss själva. Vi kan inte inbjuda någon medmänniska i vårt land till vår kyrka som en plats för eftertanke, om den inte är det för oss själva, vi som ständigt vistas i kyrkans sammanhang och som vill ta ansvar för henne. Valet av »Svenska kyrkan – plats för eftertanke« som den identifikation vi ville möta det svenska folket och alla våra kyrkotillhöriga med i det historiska ögonblicket var en prioritering. Just så ville vi uppfattas! Just så måste vi därför försöka prioritera i våra egna liv i kyrkan.

Det är här vi upptäcker att gränserna mellan »vi« och »de andra« suddas ut. Det är inte så stor skillnad. Vi har lika svårt som alla andra att hitta den lugna livsrytmen mellan arbete och vila, aktivitet och eftertanke. Kanske samhörigheten förstärks när vi upptäcker det? Kanske kan vi ge uttryck för en gemensam längtan efter utrymme för reflexion och eftertanke? Kanske blir det tydligt att vi alla är på väg och att vi kan vara resurser för varandra på vägen mot en lugnare livsrytm och en kyrka där det finns plats för eftertanke?

Samhällsutvecklingen hjälper oss inte, alla tekniska hjälpmedel till trots. Ju mer teknik som tillförs för att underlätta våra liv och vårt arbete, ju snabbare blir tempot, ju intensivare tidsanvändningen. För några kan intensitet och hastighet vara lockande, åtminstone under några år. För de flesta är den nog pressande. Den kanske till och med inger ängslan. Tänk om jag inte orkar, inte hinner, inte tar vara på varenda sekund?

Bilden är vår kyrka som en motkultur! Så måste vi tolka »Svenska kyrkan – plats för eftertanke«. Vad betyder det praktiskt? Att det finns rymd kring vad vi är och gör. Att det finns utrymme för tystnad, bön och eftertanke, inte bara vid därtill anvisade tillfällen utan i allt vi gör. Att det finns utrymme för att dröja på steget, stanna upp, mötas i ögonhöjd, lyssna, samtala, dela. Också i det kyrkliga arbetslivet. Det är förödande att våra arbetsplatser i Svenska kyrkan har så dåligt rykte och att detta inte sällan svarar mot en verklighet. Vi måste göra mindre men vara mer närvarande i det vi gör. Rymd och eftertanke, möte och samtal som en del av vår kyrkliga vardag.

Teologiskt, och därmed identitetsmässigt, är frågan om eftertanken grundläggande. Det är i eftertanken Anden verkar. Anden är inget tillägg till effektivitet och hastighet. Anden väntar ut oss, väntar på att vi en stund avstår från våra egna övertygelser och prioriteringar. Andens tonläge är viskningen, Andens tempo är långsamheten. Överlevnadsfrågan för oss som kyrka är om vi är lågmälda nog och långsamma nog att höra Andens röst.

Vi lär oss inte genom att vara utsatta för enorma informationsmängder. Vi lär oss inte ens genom att hinna med erfarenheter och upplevelser i mängd under kort tid. Vi lär oss genom erfarenhet och reflexion, erfarenhet och eftertanke. Ett livslångt lärande är otänkbart utan tid och plats för eftertanke. Ett livslångt lärande i kyrkan syftar till växt, utveckling, fördjupning, mognad som människa, som medmänniska, som kristen. Därför måste det finnas plats för eftertanke. Svenska kyrkan – plats för Anden!

KG Hammar

Ärkebiskop

Fritt trossamfund innebär nya utmaningar

Det är de förändrade relationerna mellan Svenska kyrkan och staten som stått i fokus för arbetet på Kyrkokansliet under året. Under våren arbetade Kyrkokansliet med förberedelserna inför kyrkomötets beslut i juni om ny kyrkoordning. Därefter har genomförandet och förberedelserna inför de delvis nya uppgifter som anförtrotts Svenska kyrkan på nationell nivå fokuserats.

Förhoppningar inför förändring

Det omfattande utredningsarbetet om förändrade relationer slutfördes i och med att Centralstyrelsen för kyrkomötet lade fram förslaget till kyrkoordning. Kyrkomötet antog förslaget i huvudsak, men med några uppmärksammade förändringar: det blir direkta val till samtliga nivåer inom Svenska kyrkan och rösträttsåldern sänks till 16 år.

Under hösten fattade riksdagen de beslut som återstod för att reglera de framtida förhållandena mellan Svenska kyrkan och staten. Tidsschemat blev mycket pressat och genomförandefasen extremt kort. Trots det var det påtagligt med vilken omsorg och vilka förhoppningar församlingar, samfälligheter och stift tillsammans med personalen på Svenska kyrkans Församlingsförbund, Kyrkokansliet och berörda departement och myndigheter gjorde sitt allra bästa för att allt skulle gå i lås. Dessa positiva erfarenheter ger en god grund för att kunna lösa problem som kan uppstå i samband med att vi tar den nya kyrkoordningen i bruk.

En bred informations- och utbildningsverksamhet om den antagna kyrkoordningen har bedrivits av Kyrkokansliet tillsammans med Svenska kyrkans Församlingsförbund. Ytterligare informationsinsatser i samband med relationsförändringarna, riktade till allmänheten, har genomförts i samband med årsskiftet.

Ökat ansvar för nationell nivå

I kyrkoordningen utgör den lokala församlingen grunden för arbetet inom Svenska kyrkan. Stiften får uppdraget att främja och ha tillsyn över församlingslivet medan den nationella nivån skall ta ansvar för kyrkans gemensamma angelägenheter i fråga om inomkyrklig normgivning, överprövning av beslut, gemensam information, utbildning, samråd i ekumeniska relationer, internationell diakoni och mission. Till rollen för den nationella nivån hör även att vara kyrkans röst utåt såväl i det svenska samhället som internationellt.

Ansvaret för flera viktiga uppgifter som tidigare vilat på olika statliga myndigheter fördes vid årsskiftet över till Svenska kyrkan. Det gäller till exempel delar av den ekonomiska förvaltning och det system som finns för utjämning av de ekonomiska förutsättningarna mellan olika församlingar. Stor kraft har lagts ner för att exempelvis datasystem, bankkontakter och finansförvaltning skall fungera efter tusenårsskiftet. Kommande viktiga uppgifter blir att se till att valsystemet kan tas i bruk 2001.

Starkt gensvar för Lutherhjälpen

Jämsides med förändringsarbetet har den övriga verksamheten drivits i hög takt.

Under hösten överlämnades den nya bibelöversättningen till svenska folket och kyrkorna. För att den nya översättningen skall kunna tas i bruk fullt ut i gudstjänstlivet krävs en översyn av evangeliehandboken och kyrkohandboken. En sådan översyn pågår och arbetet har under året intensifierats och även inkluderat en revision av lilla bönboken.

Den internationella verksamheten har under året mött ett starkt gensvar från allmänhet och givare. Särskilt stora bidrag har Lutherhjälpen fått i samband med insamlingen till förmån för flyktingar på Balkan. På bara en månad samlades över 10 miljoner kronor in och totalt förmedlades runt 20 miljoner kronor till arbetet bland flyktingar och återuppbyggnaden av Kosovo.

Framtida mission

Under våren inbjöds ett antal företrädare för våra internationella samverkanspartner till en konsultation om den framtida inriktningen av Svenska kyrkans internationella diakoni och mission. Konsultationen skall resultera i en ny policy som kommer att antas under 2000.

Svenska kyrkans mission har under hösten firat sitt 125-årsjubileum och då särskilt riktat uppmärksamheten på de länder där arbetet en gång startade.

Det ekumeniska arbetet har under året nått ett viktigt resultat i och med att Svenska kyrkan undertecknade den gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelseläran. Undertecknandet innebär att den romersk-katolska kyrkan och den lutherska nu har en samsyn i frågan om rättfärdiggörelsen, som handlar om hur en människa, av tro, blir rättfärdiggjord inför Gud. Denna deklaration är en viktig utgångspunkt för fortsatta överläggningar med den romersk-katolska kyrkan, vilket kunde noteras i samband med Birgittajubileet som firades i Rom under hösten.

Förvaltning gav gott resultat

Vi har i Svenska kyrkan under året sett ett mycket gott resultat i vår förmögenhetsförvaltning. Resultatet speglar självklart till viss del den uppgång som skett på aktiemarknaden. Kyrkoordningen föreskriver att förvaltningen på nationell nivå skall ske på ett sådant sätt att kravet på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses. Medlen skall därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med Svenska kyrkans grundläggande värderingar. För att kunna följa de högt ställda kraven har ett arbete inletts med att närmare ange vad som kan krävas av Svenska kyrkans förvaltarskap. Förmögenhetsförvaltningen sker öppet och kommer i framtiden att granskas på ett annat sätt än vad som gäller för många andra förvaltare.

Min företrädare Sören Ekström har med stor uthållighet och skicklighet arbetat för att Svenska kyrkan skall kunna möta sina medlemmar i en ny och mer direkt relation. Jag känner stor glädje över att ha fått efterträda honom just när detta skede inleds och ser fram emot att vi nu skall ägna större tid och kraft åt kyrkans innehållsfrågor. Vi som arbetar på Kyrkokansliet skall, i vårt nya uppdrag, göra vårt yttersta för att inledningen av 2000-talet skall svara mot medlemmarnas förväntningar.

Leni Björklund

Generalsekreterare

Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet – organisation och ekonomi

Den 1 januari år 2000 bildades det registrerade trossamfundet Svenska kyrkan. Efter millennieskiftet bedrivs inte längre verksamheten på nationell nivå inom Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet, utan inom trossamfundet Svenska kyrkan. Centralstyrelsen/SFRV:s styrelse motsvaras av Kyrkostyrelsen och Församlingsnämnden och Utbildningsnämnden motsvaras av Nämnden för kyrkolivets utveckling. I denna årsredovisning redovisas dock verksamheten enligt den organisation som fanns fram till millennieskiftet.

Huvudmannaskap och organisation

Svenska kyrkans verksamhet på nationell nivå har till och med 1999 till största delen bedrivits inom en för ändamålet 1984 bildad stiftelse, Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet (SFRV). Stiftelsen har knutits till Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, genom att kyrkomötets 251 ledamöter också utgjort ombudsförsamling i SFRV. På motsvarande sätt har SFRV:s styrelse utgjorts av ledamöterna i kyrkomötets beredande och verkställande organ, Svenska kyrkans centralstyrelse.

Dessa förhållanden ändrades i och med 1999 års utgång till följd av de ändrade relationerna mellan Svenska kyrkan och staten. Styrelsen beslutade i december 1999 att från och med den 1 januari 2000 överföra SFRV:s verksamhet, tillgångar och skulder samt rättigheter och skyldigheter till trossamfundet Svenska kyrkan.

Det nära samband som rått mellan kyrkomötet och ombudsmötet gör att en stor del av arbetet på nationell nivå utförts på uppdrag av kyrkomötet/Svenska kyrkans centralstyrelse. Både kyrkomötets och Centralstyrelsens verksamhet redovisas inom SFRV.

Direkt utsedda av kyrkomötet är SFRV:s fem nämnder: Svenska kyrkans församlingsnämnd, Svenska kyrkans utbildningsnämnd, Nämnden för Svenska kyrkans mission, Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet och Svenska kyrkans nämnd för internationell diakoni/Lutherhjälpen.

Under SFRV:s styrelse finns Svenska kyrkans forskningsråd, Svenska kyrkans kulturråd, Samiska rådet inom Svenska kyrkan och Rådet för Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens utlandsverksamhet (EFS-rådet). Inom SFRV:s kansli har även den verksamhet som bedrivs av Trossamfundens beredskapsråd handlagts.

För att verkställa uppgifterna på den nationella nivån i Svenska kyrkan finns Kyrkokansliet, lokaliserat till Kyrkans hus i Uppsala. Kansliet är indelat i avdelningar som svarar för grundläggande administrativa funktioner, liksom för personalutveckling och kompetensförsörjning. Dessutom finns bolagsadministration för Svenska Kyrkans Förvaltnings AB, Kyrkans Hus AB och Kyrknätet AB.

Den direkta verksamheten drivs från och med den 1 januari 1999 i verksamhetsområden. Under 1999 har det varit följande tretton: Kristen enhet och teologi, Kyrkorätt och organisation, Svenska kyrkans information, Forskning, Kultur, Samiskt kyrkoliv, Totalförsvar och säkerhetsskydd, EFS Utland, Församlingslivets utveckling, Utbildning, Verksamhet bland svenskar i utlandet, Internationell diakoni samt Internationell mission. Varje verksamhetsområde är knutet till en nämnd eller ett råd eller direkt till styrelsen.

Stiftelsens ändamål

Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet bedriver för Svenska kyrkan gemensam verksamhet inom och utom Sveriges gränser. Genom utvecklingsarbete, utbildningsplanering, forskning och samordning främjas arbetet i Svenska kyrkans stift och församlingar och genom ekumenisk verksamhet främjas och utvecklas samarbetet med andra kyrkor.

Koncernen

Moderstiftelsen innefattar styrelsens, nämndernas och rådens verksamhet. För att renodla strukturen med beaktande av skatte- och mervärdesskatterättsliga aspekter drivs viss kommersiell verksamhet, riktad delvis till andra intressenter, i aktiebolagsform.

Koncernen består förutom av moderstiftelsen av det helägda dotterbolaget Svenska Kyrkans Utbildnings AB samt Svenska Kyrkans Förvaltnings AB (SKF AB), i vilket SFRV innehar 58,6 procent av rösterna och äger 40 procent av kapitalet. SKF AB innehar i sin tur de helägda dotterbolagen Kyrkans Hus AB och Kyrknätet AB samt Sackeus AB, som ägs till 90,3 procent.

Svenska Kyrkans Utbildnings AB

Bolagets verksamhet, som sedan april 1997 ingår i koncernen, omfattar konferens-, utbildnings- och kursverksamhet. Bolaget är ett serviceorgan som i första hand skall svara mot de utbildningsbehov som har rikskyrkligt och allmänt intresse, där samarbete med andra organisationer är en ledstjärna avseende både kvalitet och effektivitet. Bolaget strävar efter att ha ett nära samarbete med olika organ inom Svenska kyrkan.

Svenska Kyrkans Förvaltnings AB

Bolaget äger och förvaltar fastigheten Fjärdingen 15:2 i Uppsala. Bolaget förser i denna fastighet sina ägare, Svenska kyrkan på nationell nivå, med kontorslokaler samt tillhandahåller via dotterbolaget Kyrkans Hus AB kontorsservice inklusive kontors- och datorutrustning. Även Ärkebiskopsämbetet, Föreningen Uppsala U-landsbod, Svenska Kyrkans Unga, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Kvinnor i Svenska kyrkan, Sveriges Kyrkosångsförbund och Kvinnor för mission förhyrde 1999 lokaler i fastigheten.

Kyrkans Hus AB

Bolagets verksamhet omfattar uthyrning av inventarier och datorutrustning, tillhandahållande av ekonomiförvaltnings- och datatjänster, personalmatsal samt försäljning av profilprodukter och videofilmer, producerade huvudsakligen av Svenska kyrkan på nationell nivå.

Kyrknätet AB

Bolagets verksamhet omfattar drift av Svenska kyrkans kyrkobokföringssystem och datanät. Datanätverket har under 1999 växt från 30 till 42 anslutna Exchangeservrar och från 70 till 100 lokala nätverk med sammantaget knappt 8 000 användare – en generell ökning med 33 procent under året. Målsättningen är att Svenska kyrkans organ skall komma att se Kyrknätet som en värdefull resurs för att sprida information om kyrkans verksamhet såväl inom kyrkan som till allmänheten. Det centrala organisations- och verksamhetsregistret driftsattes i april 1999.

Sackeus AB

Bolaget, som förvärvades i slutet av 1996, bedriver import och försäljning av varor från producentgrupper i tredje världen. Idén är att arbeta för rättvisa handelsrelationer. Den största enskilda produkten är Kyrkkaffe.

Förändringar i riksorganisationen

Den nya stiftelselag som trädde i kraft den 1 januari 1996 tydliggjorde vissa osäkerheter i tidigare vald organisatorisk struktur; t.ex. är hela Svenska kyrkans organisation på nationell nivå i grunden omöjlig att kombinera med en verksamhet bedriven i stiftelseform. Egentligen kan inte kyrkomöte/ombudsmöte ha någon (i lagens mening) formell ställning i stiftelsen SFRV när det gäller förvaltning eller verksamhet. Detsamma gäller nämnderna. Styrelsen är enligt stiftelselagen högsta beslutande organ i en stiftelse. Frågan har lösts genom att trossamfundet Svenska kyrkan den 1 januari 2000 övertagit verksamhet, tillgångar och skulder, rättigheter och skyldigheter, varvid SFRV-styrelsen kan besluta om att upplösa stiftelsen.

I slutet av 1996 ingicks ett avtal mellan SFRV och utrikesstiftelserna (Stiftelsen Svenska kyrkans mission, Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet och Stiftelsen Lutherhjälpen), som i princip innebär att all verksamhet inom den rikskyrkliga organisationen från och med 1 januari 1997 bedrivs inom SFRV. Alla ekonomiska resurser för den löpande verksamheten hanteras av SFRV och all personal, såväl i Sverige som i utlandet, är anställd av SFRV.

Nämnder och råd förfogar över verksamhets- och ändamålsdestinerade medel. Dessa resurser hålls systemmässigt åtskilda från varandra och särredovisas inom ramen för SFRV:s årsredovisning. Alla insamlade medel behandlas som ändamålsdestinerade resurser över vilka endast berörd nämnd förfogar. Detta utgör en garanti för att medlen endast kan användas för de ändamål som givaren avsett.

SFRV:s styrelse för en kontinuerlig dialog med företrädare för samtliga verksamhetsområden. Denna dialog inkluderar samråd om verksamheten, samråd vid tjänstetillsättningar och ekonomisk rapportering. Alla avtal i verksamheten ingås dock formellt av SFRV.

Efter omorganisationen kvarstår viss förmögenhet i de tre utrikesstiftelserna.

Stiftelsen Svenska kyrkans missions kvarvarande tillgångar omfattar aktieinnehav i Svenska Kyrkans Förvaltnings AB, Verbum AB och Svenska Kyrkans Press AB. Förmögenheten omfattar också en bostadsrätt i Uppsala. Det bokförda värdet på förmögenheten uppgår till ca 12 miljoner kronor per 31 december 1999.

Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandets kvarvarande tillgångar omfattar aktieinnehav i Svenska Kyrkans Förvaltnings AB, Verbum AB och Svenska Kyrkans Press AB. Förmögenheten omfattar också fastigheten Vattuormen 24 i Stockholm samt vissa fastigheter och anläggningstillgångar i utlandet. Det bokförda värdet på förmögenheten uppgår till ca 13 miljoner kronor per 31 december 1999.

Stiftelsen Lutherhjälpens kvarvarande tillgångar omfattar aktieinnehav i Svenska Kyrkans Förvaltnings AB, Verbum AB och Svenska Kyrkans Press AB. Det bokförda värdet på förmögenheten uppgår till ca 10 miljoner kronor per 31 december 1999.

Flerårsjämförelse

	Utfall	Utfall	Utfall	Proforma	Proforma
Koncernens ekonomiska utveckling i sammandrag (tkr)	1999	1998	1997	1996	1995
Intäkter
Kollekter, gåvor och bidrag
Rikskollekter	57 181	55 489	59 837	62 062	63 883
Testamentsintäkter	47 902	49 667	40 179	32 910	32 051
Övriga gåvor och bidrag	128 967	114 071	108 101	116 414	114 241
	234 050	219 227	208 117	211 386	210 175
Kyrkofondsmedel
Grundanslag	164 910	163 550	164 850	163 600	158 350
Extra anslag	92 419	33 143	30 825	30 504	4 677
	257 329	196 693	195 675	194 104	163 027
Sida	100 596	113 900	105 231	91 346	90 729
Övriga intäkter (1)	244 083	103 258	111 697	73 572	52 578
Totala intäkter	836 058	633 078	620 720	570 408	516 509
Kostnader
Lämnade anslag	289 447	297 737	307 781	277 281	306 701
Personalkostnader
Personalkostnader i Sverige	105 336	99 486	97 755	92 057	82 322
Avtalspensioner				19 200
Personalkostnader i utlandet	55 667	52 009	56 920	48 364	51 180
	161 003	151 495	154 675	159 621	133 502
Övriga kostnader (2)	173 112	155 126	156 534	120 138	123 581
Totala kostnader	623 562	604 358	618 990	557 040	563 784
Antal rikskollekter	17	16	19	20	19
Antal inkomna testamentsärenden	213	177	172	181	210
Avkastning
Aktieportfölj (procent)	98	32	28	45	23
Räntebärande portfölj (procent)	17	9	5	12	15
Ideell portfölj (procent)	-8	5	1	1	3
Ideella placeringar	54 006	54 037	50 807	47 540	27 803
Antal anställda
Antal anställda i Sverige	291	282	280	278	273
Antal anställda i utlandet	192	209	206	192	202
	483	491	486	470	475

Förutsättningarna för upprättandet av proformauppgifter framgår av not 1.

(1) I övriga intäkter ingår även resultatandel intresseföretag.

(2) I övriga kostnader ingår även räntekostnader och minoritetsandel.

I koncernen ingår från 1997 Sackeus AB och Svenska Kyrkans Utbildnings AB och som verksamhet Kyrknätet AB.

Kommentar till flerårsjämförelsen

Följande kommentarer förtjänar att göras till jämförelsen av koncernens ekonomiska utveckling i sammandrag 1995–1999.

Intäkter

Rikskollekter och övriga gåvor och bidrag uppvisar under 1999 en ökning och förändring av den tidigare nedåtgående trenden. Utvecklingen av rikskollekter påverkas starkt av flera olika faktorer, dels antalet rikskollekter som gått till verksamhet inom den nationella nivån, dels rikskollekternas ändamål. Inte minst påverkas givandet mycket tydligt av om en rikskollekt är knuten till en aktuell, svår katastrofsituation och om större samlade insatser görs från svensk sida. Rikskollekternas utveckling är på sikt svårbedömd.

Testamentsintäkter ligger på en fortsatt hög nivå och antalet inkomna ärenden har ökat väsentligt under året. Vid en bedömning av testamentsintäkterna bör noteras att de relativt stabila och på senare år stigande tillskotten bygger på en osäker grund.

Övriga gåvor och bidrag avser övriga kollekter och gåvor som kommit in under respektive år, liksom anslag från Stiftelsen Svenska kyrkans centralråds stödfond för rikskyrklig verksamhet med 7,5 miljoner kronor under 1999 och anslag från övriga internt förvaltade stiftelser (dvs. främst stiftelser med anknuten förvaltning till Svenska kyrkans mission, SKM, Svenska kyrkan i utlandet, SKUT och Lutherhjälpen).

Anslagen från Kyrkofonden ges dels i form av grundanslag till kyrkomötet, SFRV och SKUT, dels i form av anslag av engångskaraktär. Grundanslaget till SFRV har, trots ombudsmötets uttalade stöd för ett oförändrat anslag, minskat under senare år, från drygt 111 miljoner kronor 1996 till 105 miljoner kronor 1999. SKUT:s grundanslag har under senare år legat på 37 miljoner kronor och ökat till 38 miljoner kronor 1999.

Anslagen av engångskaraktär redovisas under Kyrkofondsmedel, extra anslag. 1996 fanns ett anslag om 13 miljoner kronor för avtalspensioner i samband med personalförändringar i Kyrkans hus. Ett motsvarande anslag om drygt 5 miljoner kronor till Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum redovisades som kostnad under 1997. Ett relativt stort anslag under 1997 avsåg upphovsrättsliga kopieringsavtal för kyrkliga böcker. Detta anslag finns även för 1998 och 1999. Anslagen till kyrka-statutredningarna, dvs. utredningarna om Svenska kyrkans framtida organisation, erhölls under 1997 och 1998. Under 1999 har anslag erhållits för förändringsarbetet inför relationsförändringen med staten. Den höga siffran för 1999 förklaras dels av ett anslag på 35 miljoner kronor för sanering av ekonomin vid Svenska kyrkans utbildningscentrum samt ett anslag till Lutherska världsförbundet om 12 miljoner kronor.

Sidaanslagens variation över åren förklaras av de katastrofsituationer som uppstått och som föranlett svenska insatser.

Den jämförelsevis mycket höga siffran för övriga intäkter från och med 1997 förklaras till stor del av strukturella förändringar. Dessa intäkter avser försäljning inom bolagsdelen, kapitalförvaltning och övriga anslag. Nya verksamheter som tillkom inom koncernen under 1997 var Svenska Kyrkans Utbildnings AB, Sackeus AB och Kyrknätet AB. Dessutom påverkas denna intäktspost genom anslag från Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. Det synnerligen goda nettot av kapitalförvaltningen på 135 miljoner kronor förklarar ökningen av övriga intäkter 1999.

Kostnader

I kostnadsdelen finns under lämnade anslag från och med 1997 bl.a. anslag för EFS-verksamheten.

Personalkostnaderna från och med 1997 påverkas av att personalen vid Svenska Kyrkans Utbildnings AB och Sackeus AB ingår i koncernen. Samma förhållande skall noteras i fråga om de uppgifter beträffande antalet anställda som framgår längre ned i flerårsjämförelsen. Inom Kyrkokansliet skedde en minskning 1997 vad gäller fast anställd personal med ca 40 personer.

Övriga kostnader avser varukostnader, förtroendevalda, uppdragstagare, lokaler, information, kopiering av kyrkliga böcker, dator- och kontorskostnader, förvaltning och revision, avskrivningar samt räntekostnader.

Ideella placeringar

Ideella placeringar avser i första hand placeringar i Oikocredit (tidigare Ecumenical Development Cooperative Society, EDCS). Ökningen 1998 avser i allt väsentligt investering i Biosensor Applications Sweden AB. Årets negativa avkastning förklaras uteslutande av valutakursförändringar.

Stiftelser med anknuten förvaltning

Antalet stiftelser med anknuten förvaltning där SFRV är förvaltare uppgår till ca 60 stycken med ett kapital om ca 126 (90) miljoner kronor. Härutöver förvaltar de tre utrikesstiftelserna ca 250 stiftelser med anknuten förvaltning med ett kapital om ca 56 (40) miljoner kronor. Samtliga betraktas som internt förvaltade stiftelser. Avkastningen tillförs, efter värdesäkring, till stor del den verksamhet som bedrivs inom SFRV. I avkastningen ingår såväl direktavkastning som realisationsvinster för att på bästa möjliga sätt tillgodose donators vilja.

Ansökan om permutation har ingivits till Kammarkollegiet i syfte att nedbringa det stora antalet stiftelser genom bildandet av så kallade samfonder för att därigenom effektivisera administrationen och samtidigt möjliggöra en så effektiv förvaltning som möjligt.

Kapitalförvaltning

Allmänt

För att möta variationer i intäkterna och därigenom säkerställa egna åtaganden i långsiktiga samarbetsrelationer, förvaltar SFRV egna värdepappersportföljer. Förvaltningen sker i enlighet med fastställd finanspolicy och har till uppgift att värdesäkra tillgångar, skapa fast och hög regelbunden avkastning för användning i verksamheten samt skapa möjlighet till ideella placeringar. Policyn anger bland annat att upp till 70 procent kan placeras i kapitalplaceringsaktier. Vidare kan upp till 25 procent placeras i ideella placeringar. Med ideella placeringar avses att social, inte endast ekonomisk, avkastning ligger till grund för placeringsbeslutet. Det tydligaste exemplet är placeringar i Oikocredit, som i sin tur ger lån till grupper i tredje världen som står utanför traditionella finansieringsmöjligheter.

Förutom SFRV:s värdepappersportfölj sker även förvaltning av samtliga stiftelser med anknuten förvaltning där SFRV, Stiftelsen Svenska kyrkans mission, Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet och Stiftelsen Lutherhjälpen är förvaltare i en gemensam samförvaltning.

Arbetet med att vidareutveckla finanspolicyn med etiska positiva kriterier som tydliggör motiv till investeringsbesluten har fortsatt under året.

Under 1999 har, genom testamentsdonationer och en god förvaltning, det bokförda värdet på kapitalplaceringsaktier och obligationer ökat.

Förvaltning aktieportfölj

År 1999 blev ett starkt börsår. Världsindex gick upp med 24 (21) procent och Stockholmsbörsen steg med 66 (10) procent. I Sverige var det fortsatt stark utveckling för tillväxtbranscher som IT/data och telekommunikation medan banker och fastighetsbolag utvecklades svagt. Både Ericsson och Nokia gick upp mycket starkt under året med ca 200 procent.

Grundläggande strategi för aktieportföljen i likhet med tidigare år är att, förutom en bas med stabila större företag, fokusera på enskilda aktier med strukturella case-förutsättningar. Fokus har legat på tillväxt, telekommunikation och IT-företag. Branscher som läkemedel, bank och fastighetsbolag har varit underviktade i förvaltningen. Detta har resulterat i en avkastning på 98 procent (32) i jämförelse med Affärsvärldens generalindex som steg med 66 procent (10) och Findatas avkastningsindex som steg med 70 procent (13). Framför allt har stora innehav i Ericsson, Nokia, Sonera, Skandia och Sigma bidragit till den goda avkastningen.

För att öka riskspridning har under året möjligheten att investera i enskilda europeiska och amerikanska aktier öppnats. Det har tillsammans med utlåning av aktier bidragit till meravkastning liksom optionsstrategier i riskbegränsande syfte.

De procentuellt största noterade innehaven per 31 december 1999 var Ericsson (16,9), Nokia (11,5), Sonera (4,8), Netcom (3,1), Skandia (2,9), Novo Nordisk (2,0), Astra Zeneca (1,8), Volvo (1,7), mtg (1,5) och Nolato (1,4).

Förvaltning räntebärande portfölj

Ränteutvecklingen under året har inneburit höjda räntor. Den tioåriga statsobligationen har gått upp till 5,7 procent från att ha inlett året på nivån 4 procent. Även den kortfristiga räntan har gått upp. En 6-månaders statsskuldväxel noterades vid årets utgång i 3,8 procent, en uppgång med 0,3 procentenheter under året.

Den räntebärande portföljens avkastning under året uppgick till 17 procent (9). Den höga avkastningen förklaras främst av innehaven i börsobligationer.

Förvaltning ideella innehav

Ett stort innehav i den ideella portföljen utgör Biosensor Applications Sweden AB. Företaget har utvecklat en konstgjord hundnos att användas i minröjning men även vid exempelvis tullstationer och flygplatser för att lokalisera vapen och narkotika. Verksamhetsidén ligger mycket nära Svenska kyrkans grundläggande värderingar. För investeringen har verksamhetsdestinerade medel inom Lutherhjälpen använts.

I övrigt består placeringarna dels av andelar i Oikocredit, dels i form av utlåning till Oikocredit och Kyrkornas U-fond. Oikocredit finansierar i sin tur projekt i tredje världen, t.ex. finansiering av verktyg till snickare och fiskebåt till fiskekooperativ. På andelarna i Oikocredit har erhållits 2 procent (2) i utdelning och på reverserna i Kyrkornas U-fond har erhållits 2 procent (1,73) i ränta. Däremot löper reversen på 19,8 miljoner kronor till Stichtung EDCS Funds Management utan ränta och avsikten är att motsvarande kapitalbelopp skall lämnas som anslag till Oikocredit vid reversens förfall år 2000. Totalt har den ideella portföljen uppnått -8 procent (5,4) i avkastning inklusive orealiserad värdeförändring.

Resultat och ställning

Resultatet av koncernens och moderstiftelsens verksamhet samt ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter.

Kyrkomötet och styrelsen

Kyrko- och ombudsmötet i maj–juni 1999 präglades av förberedelserna för Svenska kyrkans nya relation till staten. Det dominerande ärendet var den kyrkoordning som från den 1 januari 2000 reglerar Svenska kyrkan på lokal, regional och nationell nivå. Även Centralstyrelsens/SFRV-styrelsens arbete har dominerats av denna fråga. Viktiga inslag har varit bankupphandling, säkrande av avgiftssystem och pensioner, utvecklandet av Svenska kyrkans organisationsregister samt de första förberedelserna för de kyrkliga valen 2001.

Styrelsen är engagerad i en rad frågor som rör kyrkans samhällsansvar. I november genomfördes ett seminarium om kyrkans ansvar i frågor om ekonomisk och social rättvisa i Sverige. Svenska kyrkan är aktiv i Föreningen Rättvisemärkt och är en av organisationerna bakom Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. Svenska kyrkan är engagerad i Fonden för mänskliga rättigheter och är också med i Jubel 2000, en internationell ekumenisk kampanj med syfte att förmå de rika länderna att skriva av de fattigaste ländernas skulder.

Arbetet med att utveckla kriterier för etisk aktieförvaltning har fortsatt, och ett stort seminarium med brett deltagande från näringsliv, samhälle och kyrka genomfördes i september. Det uppmärksammade dialog- och kunskapsöverföringsprojektet Svenska kyrkan och islam har slutförts.

En viktig verksamhet bedrivs av Svenska kyrkans miljövärn som under året fortsatt sin lansering av ett Svenska kyrkans miljödiplomeringsprogram.

Genom avtal med landets diakoniinstitutioner drivs utvecklings- och utbildningsarbete inom områdena arbetsliv, handikapp, kris- och katastrofhantering, brottsofferarbete, familjerelationsfrågor och frivilligarbete.

Hos styrelsen finns ett ansvar för det centrala arbetet med fredsfrågor inom Svenska kyrkan. Styrelsen är företrädd i Svenska FN-förbundets styrelse. Genom Sveriges Kristna Råd är Svenska kyrkan med i den svenska sektionen av World Conference on Religion and Peace, ett internationellt och interreligiöst organ för fredsfrågor. Svenska kyrkan stöder ekonomiskt Liv & Fredinstitutet i Uppsala.

Med stöd i ombudsmötets beslut 1998 har styrelsen under 1999 genomfört en sanering av ekonomin vid Svenska kyrkans utbildningscentrum i Sigtuna (SKUC) och Svenska kyrkans Utbildnings AB (SKUAB). Det har möjliggjorts genom anslag till SFRV ur Kyrkofonden på 35 miljoner kronor, av vilka 30 miljoner kronor lämnats som ränte- och amorteringsfritt lån för extra amortering på SKUC:s krediter och 5 miljoner kronor som ränte- och amorteringsfritt lån och aktieägartillskott till SKUAB.

Styrelsen bär det övergripande ansvaret för Svenska kyrkans riksmöte i Göteborg i juni 2000.

Kristen enhet och teologi

Svenska kyrkans medverkan internationellt har fått konsekvenser i relationen till den romersk-katolska kyrkan. Den gemensamma deklarationen om rättfärdiggörelseläran, som utarbetats inom Lutherska världsförbundet (LVF) och Vatikanens enhetsråd, undertecknades i Augsburg i oktober av företrädare för den romersk-katolska kyrkan och LVF.

Det ekumeniska klimatet mellan Svenska kyrkan och den romersk-katolska kyrkan har under året påtagligt förbättrats. Den sedan tidigare uppskjutna audiensen för ärkebiskopen hos påven Johannes Paulus II genomfördes i maj. De gemensamt antagna delarna av rapporterna »Kyrkan som sakrament« och »Ekumeniska äktenskap« utgavs, båda resultat av den senaste samtalsomgången mellan Svenska kyrkan och Stockholms katolska stift. I november sände Svenska kyrkan en delegation till Rom med anledning av det Birgittajubileum som inledde millenniefirandet.

Arbetet med att fördjupa och utveckla samarbetet inom Borgågemenskapen fortgår på alla kyrkliga nivåer. I dialogen med Svenska Missionsförbundet har dopfrågan liksom frågor omkring konfirmationsundervisningen bearbetats. Med Svenska Baptistsamfundet har ett antal huvudteman, som kyrkosyn, dop och konfirmation, spiritualitet, mission och ekumenik tagits upp. Med de ortodoxa och österländska kyrkorna ordnades ett seminarium under hösten.

Sveriges Kristna Råd har under året varit präglat av en konsolidering av den nya organisationen vilken har fört de fyra kyrkofamiljerna närmare varandra.

Konferensen för europeiska kyrkor (KEK) har aktivt arbetat med fredsfrågor i forna Jugoslavien och Albanien. KEK firade under året även 40-årsjubileum.

Ur Kyrkofonden har ett anslag på 12 miljoner kronor beviljats till LVF:s stödfond. Avkastningen bidrar till att finansiera LVF:s grundläggande organisation.

Inom Kyrkornas världsråd har det blivit alltmer angeläget att få ett konkret samarbete med de kyrkofamiljer som ännu inte blivit medlemmar. Dit hör bland annat de flesta pingstkyrkorna och den romersk-katolska kyrkan. Kyrkornas världsråds generalsekreterare Konrad Raiser besökte Uppsala i juni, och då samtalade man om enhet, organisationsfrågor och ekonomi.

Svenska kyrkans teologiska kommitté har under året arbetat med utredningar om bland annat socialetik, homosexualitet och inklusivt språk.

I december genomfördes ett seminarium mellan representanter för Svenska kyrkan och den Rumänska ortodoxa kyrkan om kyrkans ämbete.

Under 1999 har Polen stått i fokus i det utrikespolitiska samarbetet. Vid regionala Polendagar kom flera av stiften att medverka i ekumeniska gudstjänster med den romersk-katolska kyrkan i Polen och den polska lutherska kyrkan.

Kyrkorätt och organisation

De nya relationerna mellan Svenska kyrkan och staten trädde i kraft vid millennieskiftet. Under året har stora resurser lagts på detta arbete, med målet att Svenska kyrkan skall fungera i sin nya rättsliga form från den 1 januari 2000. Trots att förändringen nu ägt rum återstår en del arbete. I första hand gäller det att utforma ett nytt valsystem för Svenska kyrkan.

Våren 1999 ägnades huvudsakligen åt att för Centralstyrelsen utarbeta förslaget till kyrkoordning och de bestämmelser som kyrkomötet hade att utfärda med anledning av reformen. Under hösten har arbetet framför allt fokuserat på genomförandet av kyrkomötesbesluten och information med anledning av dessa.

Svenska kyrkans nationella nivå ansvarar för kyrkobokföringen, och även detta arbete har präglats av övergången till nya relationer mellan Svenska kyrkan och staten. Ett nytt register, det så kallade organisationsregistret, har tillkommit. Registret bygger på kyrkobokföringsregistren, och används för rapporter till Kammarkollegiet om kyrkans organisation och företrädare samt om begravningsavgifternas storlek. Registret används också för rapportering till skattemyndigheterna om kyrkoavgifterna.

Svenska kyrkans information

Alla som tillhör Svenska kyrkan har rätt att få veta något om sin tillhörighet. Svenska kyrkan måste bli gemensam för fler; fler måste uppleva att de har en relation till sin kyrka. Dessa tankar ligger bakom Communicare 2000, ett av de största projekt som Svenska kyrkans information hittills ägnat sig åt.

Genom reklampelare, annonser och bioreklam, samt ett brev till alla hushåll med stiftets biskop som avsändare, blev Svenska kyrkan kring millennieskiftet ett samtalsämne i vidaste krets. Massmedia har gett både kampanjen och de nya relationerna till staten, som föranlett projektet, en uppmärksamhet som saknar motstycke.

Nu har församlingarna möjlighet att fortsätta arbetet lokalt. Den nationella nivån stöder arbetet med kommunikationsutbildning och inspiration, med böcker, broschyrer och foldrar riktade till olika målgrupper och på flera språk.

De förändrade relationerna krävde också ett nytt utseende på hemsidan. Under året som gått har en radikal förändring förberetts och fler förändringar kommer under 2000. På Svenska kyrkans nya hemsida möter besökaren både hårda fakta och trosfrågor.

IT är ett allt viktigare kommunikationsmedium. Det har präglat arbetet under året, och har satt fingret både på problem och möjligheter. Ännu har vi bara sett början på vad detta kan betyda för information och kommunikation på alla nivåer i Svenska kyrkan. Ett konkret bevis är ökningen av e-postförfrågningar till Svenska kyrkans InformationsService, från 900 under 1998 till över 3 000 under 1999. Totalt har man svarat på närmare 35 000 förfrågningar under året.

Forskning

Forskning sker på områden som är väsentliga för Svenska kyrkan. Forskningen är inriktad på kyrka och samhälle, nutidstolkning och traditionstolkning, men har också tematiska inriktningar som svarar mot forskarnas ämneskompetens. Styrande organ är Svenska kyrkans forskningsråd.

Insamlingen och analysen av Svenska kyrkans församlingsstatistik har fortsatt med målet att ge Svenska kyrkan på alla nivåer tillgång till högkvalitativ statistik över verksamheten i de drygt 2 500 församlingarna. Analyserna presenterades bland annat i boken »Kyrkan räknas. Perspektiv på Svenska kyrkans statistik 1997«.

En landsomfattande undersökning, Sverigeräkningen 2000, genomfördes ett veckoslut i september då allt deltagande i gudstjänster i Sverige mättes. Ungefär 6 000 församlingar inom alla konfessioner och religioner och ett utbud om cirka 11 000 gudstjänster samt radiolyssnande och tv-tittande ingick i undersökningen. Den visade att en miljon svenskar deltar i gudstjänster under ett veckoslut.

Arbetet inom teologi och etik har främst inriktats på frågor om äktenskap och familj, bioetik, djuretik och socialetik. Inom det teologiska området utkom under året boken »Modern svensk teologi – strömningar och perspektivskiften under 1900-talet«.

I samarbete med Kyrkornas världsråd bearbetas de teologiska problemen om evangeliet och kulturerna, dialogen mellan religionerna samt i samarbete med Lutherska världsförbundet kristet förvaltarskap. Detta arbete har presenterats i en intensiv föreläsningsverksamhet vid prästfortbildningar, kontraktsstudiedagar, kurser på stiftsgårdar och i enskilda församlingar. Under året utkom bland annat böckerna »Vad skall vi tro om de andra? Religionsteologi idag«, »Mission – ett spel med många röster« samt »Modernitetens ambivalens«, som handlar om modern ekumenik och spiritualitet.

Sveriges kyrkohistoria skildras i ett tusenårsperspektiv, från missionstid till nutid, i åtta böcker. Under året utkom »Hög- och senmedeltid« samt »Reformationstid«. Cirka åttio forskare kommer sammanlagt att medverka i de åtta böckerna. I ett annat projekt studeras hur de nordiska lutherska folkkyrkorna förhöll sig till de framväxande välfärdssamhällena efter andra världskriget – en form av levande historia.

Svenska kyrkan har en egen publikationsserie inom forskningsområdet, »Tro & Tanke«.

Kultur

Verksamhetsområdet skall verka för ett rikt, mångfaldigt och frimodigt kulturliv i Svenska kyrkan, främja dialogen kring religion och livsfrågor i det allmänna kulturlivet och stimulera till teologisk reflexion kring konstnärliga uttryck i samtiden. Styrande organ är Svenska kyrkans kulturråd.

Rådet har medverkat till att Konstnärernas Riksorganisation och Svenska kyrkans Församlingsförbund har ingått ett avtal om ersättning till konstnärer i samband med utställningar i kyrkorum och församlingslokaler. Tillsammans med Stockholms Spårvägsmuseum har utställningen »Jesus i tunnelbanan« gjorts tillgänglig för församlingar, museer och andra institutioner.

Ett intressant samarbetsprojekt har genomförts tillsammans med Parkteatern/Stadsteatern och Goethe-institutet kring teaterföreställningen »När Katarina blev Fru Luther«. En seminariedag har också anordnats på Historiska museet i Stockholm på temat »Verklighetens Luther«.

Ett internationellt filmseminarium i Örebro i juni 2000 planeras. Under året har deltagare skickats till ett filmseminarium i Riga samt till en ekumenisk jury vid filmfestivalen i Lübeck.

Frågorna om kyrkomusikens framtida roll i det svenska musiklivet har åter aktualiserats och förberedelser pågår för en kartläggning av vissa problemområden och en eventuell utredning.

En stor satsning kring Bibel 2000 genomfördes under mässan Bok & Bibliotek i Göteborg i september, där bland annat Kultursamverkan i Göteborgs stift och Kulturrådet tog ett stort ansvar. Mängder av seminarier, kortare program och kulturevenemang genomfördes.

Stödet till kulturtidskriften »Vår Lösen« har fortsatt och stöd i form av kulturstipendier har delats ut till kulturarbetare och kulturarrangemang. Man har också försökt medverka till att kulturarbetet i församlingar skulle kunna få del av pengar genom miljardprogrammet för kyrkliga jobb.

Under året har rollen som rådgivare och förmedlare av kontakter mellan kulturarbetare, kulturinstitutioner, församlingar och stift alltmer tagits i anspråk.

Samiskt kyrkoliv

Verksamhetsområdet skall medverka till att samernas ställning i kyrka och samhälle främjas. Arbetet innebär bland annat att uppmärksamma det samiska språkets ställning i gudstjänst och andaktsliv samt att bevaka samernas rättsliga förhållanden i kyrka och samhälle, främst deras likaberättigande inom Svenska kyrkan. Styrande organ är Samiska rådet inom Svenska kyrkan.

Arbetet med översättningar av kyrkohandboken har framskridit så att det nu går att fira de flesta olika gudstjänster på lule- och nordsamiska. Nya testamentet på lulesamiska trycks i en provupplaga under 2000. Det fleråriga översättningsarbetet av Gamla testamentet på nordsamiska fortsätter enligt tidplanen. På sydsamiskt område har under året hållits bland annat en gudstjänstverkstad där man arbetat med samisk musik och liturgi.

Under året har ILO:s konvention nr 169 varit ute på remiss, något som väckt debatt både i kyrkan och samhället. Samiska rådet lämnade ett eget remissvar för att vara tydligt i sin ambition att Sverige skall ratificera konventionen.

Arbetet för att bygga upp ett nätverk för samisk krisverksamhet har pågått under året. Tidigare har det inte funnits något sådant med den kulturella och språkliga kompetens som är nödvändig för att kunna fungera i sådana sammanhang. En krisgrupp kommer att bli verklighet under 2000.

Samiska rådets kulturstipendium tilldelades Ellen Sylvia Blind som med sina sånger och dikter vävt samman sin samiska bakgrund med kristen tro.

Totalförsvarsfrågor och säkerhetsskydd

Verksamhetsområdet hanterar samtliga frågor som har med Svenska kyrkans uppgifter inom totalförsvaret att göra och arbetar med framför allt tre områden: kyrklig beredskap, militär själavård och säkerhetsskydd. Styrande organ är Trossamfundens beredskapsråd.

Verksamhetsområdet ansvarar för att leda och samordna den kyrkliga beredskapen i enlighet med gällande försvarsbeslut. Arbetets tyngdpunkt ligger i beredskapsplaneringen för Svenska kyrkan själv, men också övriga samfund omfattas av samordningen om de önskar det. Dock upphörde Svenska kyrkans ansvar för denna samordningsuppgift i och med millennieskiftet.

Svenska kyrkan finansierar den militära själavården på central och regional nivå genom att ge anslag till Försvarsmakten. Svenska kyrkan samverkar också med Försvarsmakten när det gäller utformningen av den militära själavården.

Begreppet »säkerhetsskydd« avser skyddet för handlingar och uppgifter som rör rikets säkerhet och har ett nära samband med beredskapsarbetet. Under året har arbete pågått för att Kyrkokansliets säkerhetsskydd skall uppfylla de krav som ställs i lag och annan författning. Stiftens och församlingarnas behov av rådgivning i säkerhetsskyddsfrågor har också tillgodosetts.

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens utlandsarbete

Mission är att överskrida gränser med budskapet om Jesus Kristus. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen (EFS) är en del av Guds mission att gå ut med hela evangeliet till hela människan i hela världen. Arbetet koncentreras på kyrko- och församlingsutveckling, teologisk utbildning, hälso- och sjukvård, utbildning och integrerade utvecklingsprogram samt katastrofarbete. Styrande organ är Rådet för Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens utlandsverksamhet (EFS-rådet).

Engagemanget i östra Afrika – Eritrea, Etiopien, Somalia, Sudan och Tanzania – är starkt.

I Eritrea har den osäkra situationen gjort det näst intill omöjligt för missionen att arbeta. Svensk personal kan för närvarande inte placeras där, men stödet till den evangeliska kyrkans arbete fortsätter.

I Etiopien stöds ett omfattande utvecklingsarbete i den växande Mekane Yesus-kyrkan. Då relationen mellan regering och kyrka varit oklar, har missionärer haft svårt att få arbetstillstånd. En intern strid skakar för närvarande kyrkan och EFS deltar i ett medlarteam.

Somalia saknar regering och människor lever i stor osäkerhet. Arbetet har på grund av den farliga situationen inte kunnat utföras, och efter utvärdering har beslutats att tills vidare lägga ner arbetet i Somalia.

I Sudan pågår inbördeskrig, och trots medling har inte freden kommit närmare. De kristna råden i norra och södra Sudan får stöd i sitt försoningsarbete.

Tanzanias svårigheter är kopplade till naturkatastrofer, biståndsberoende och fattigdom. Den lutherska kyrkan stöds i sitt arbete för demokrati i landet och för effektivisering av hälso- och sjukvårdsarbetet.

I Malawi är landets och kyrkans ekonomi svag. Kyrkans medlemmar kan bara delvis bidra till verksamheten. Kyrkans demokratiarbete att utbilda Malawis folk i medborgarskap och mänskliga rättigheter stöds.

Situationen för muslimer och kristna i Madya Pradesh försvåras av Indiens hinduisering. Kyrkan i Madya Pradesh kämpar också med inre svårigheter. Den nye biskopen symboliserar en öppning med nya möjligheter till dialog och samarbete.

Sedan många år får Western Youth to the East – Sweden, en ekumenisk kommunitet i Goa som stöttar svenska ungdomar i svårigheter på grund av drogmissbruk, stöd.

Församlingslivets utveckling

I nära samarbete med stiften stöds aktivt utvecklingen av en öppen och levande folkkyrka där människor erbjuds möjlighet att vara delaktiga och kan göra sina röster hörda. Med missionen som det grundläggande uppdraget bedrivs verksamheten i många olika former inom områdena gudstjänst, diakoni och samhällsansvar, undervisning samt kyrkans språkliga minoriteter. En stor del av arbetet innebär att skapa och utveckla nätverk samt att erbjuda mötesplatser för reflexion och erfarenhetsutbyte. Genom att bedriva en aktiv bevakning och analys av vad som sker nationellt och internationellt kan den nationella nivån utgöra ett värdefullt stöd för stiften som samtalspartner. Styrande organ har varit Svenska kyrkans församlingsnämnd.

Öppen och levande

Projektet »Kyrkliga böcker« har genomfört en översyn av evangelieboken och kyrkohandboken samt en revision av lilla bönboken och överlämnat förslag för remissbehandling. Lilla bönboken rymmer efter revisionen böner som speglar hela livet på ett vidare sätt än tidigare. Språket i böckerna är också mer inklusivt än tidigare, vilket betyder att Gud beskrivs på ett sätt som inte är könsbundet.

Den nya bibelöversättningen överlämnades under hösten till svenska folket och kyrkorna. Bibeln har ägnats stor uppmärksamhet i samhället under hela året och fram till julen såldes 800 000 biblar. Under 2000 inriktas arbetet med Bibel 2000 mot ett förnyat bibelanvändande i församlingarna där bibelordet görs tillgängligt för människorna.

Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet bedriver tillsammans projektet Öppen kyrka. Avsikten är att församlingarna skall öka kyrkornas öppethållande bland annat med hjälp av frivilliga krafter. Det öppna kyrkorummet avspeglar en kyrka som är öppen också i andra avseenden, en öppen folkkyrka med låga trösklar.

Delaktighet

Sedan slutet av 1998 drivs ett brett samverkansprojekt som stöd för stiftens arbete kring församlingsinstruktionen. Tanken är att anställda, förtroendevalda och församlingsbor tillsammans skall formulera församlingens uppdrag och arbetets inriktning. Förutom regelbundna samlingar och möten har projektgruppen även tillgång till en elektronisk arbetsyta på Kyrknätet.

Att synliggöra barnen som fullvärdiga medlemmar i församlingen vill skriften »I dialog med barn – grund för Svenska kyrkans arbete bland barn 0–14 år« medverka till. Skriften gavs ut under hösten och har nått en god spridning bland landets församlingar.

Att göra sina röster hörda

Genom Svenska kyrkans teckenspråkscentrum har en kartläggning gjorts av utbildnings- och fortbildningsbehov bland stiftens teckenspråkiga medarbetare. Tidigare har kyrkan använt tecknad svenska, men nu sker en övergång till de dövas eget teckenspråk och ett kyrkligt teckenspråk håller på att utvecklas. 1999 års kyrkomöte beviljade medel och nu tar en kontinuerlig fortbildning i teckenspråk form. Som ett led i att utveckla det kyrkliga teckenspråket har projektet Visuell gudstjänst översatt delar av kyrkohandboken till teckenspråk. Döva önskar själva få ta ansvar för Dövkyrkan i landet och Församlingsnämnden för samtal om former för detta.

Romerna har utgjort en förtryckt minoritet inom Svenska kyrkan. Nu förbereder Församlingsnämnden tillsammans med romer i Sverige en skrift om romernas kultur, särskilt i samband med kyrkliga handlingar. Skriften kommer att ges ut inför Riksmötet i juni 2000. Vid mötet synliggörs också romerna genom ett seminarium och en gudstjänst, som tecken på den ömsesidiga viljan att inleda ett försoningsarbete.

I samarbete med Riksförbundet Ekumeniska grupperna för kristna homo- och bisexuella och Sveriges Kyrkliga Studieförbund har två studiematerial arbetats fram för att väcka samtal om homosexualitet i församlingarna, »Mod att älska« och »Det gäller också oss – anhöriga till homosexuella berättar«.

Över alla gränser

Skuldavskrivningskampanjen Jubel 2000, som kräver avskrivning av de fattigaste ländernas skulder, avslutades i juni vid G8-ländernas möte i Köln. Kampanjen har varit mycket framgångsrik. För ett fortsatt arbete med frågorna har Nätverk Jubel 2000 bildats.

Svenska kyrkan är en av initiativtagarna till Rättvisemärkt. Arbetet har bedrivits under tre år och en god insats har gjorts, men det krävs flera års rejäla satsningar innan arbetet kan bli självförsörjande på licensintäkter. Under året har samtal förts mellan medlemsorganisationerna kring förutsättningarna för det fortsatta arbetet varefter en ny ansats gjorts.

Catarina Agrell

Ordförande

Utbildning

Verksamhetsområdet skall tillgodose församlingarnas behov av kompetenta medarbetare. Arbetet innebär att ansvara för Svenska kyrkans samlade utbildningsplanering, främja rekryteringsarbetet för kyrkliga tjänster och utbildningar samt bedriva pedagogiskt utvecklingsarbete för både anställda, frivilliga och förtroendevalda. Arbetet sker i nära samverkan med stiften och olika utbildningsinstitutioner. Till verksamheten hör också pastoralinstituten i Lund och Uppsala. Styrande organ har varit Svenska kyrkans utbildningsnämnd.

Rekrytering

Verksamheten stödjer stiftens rekryteringsarbete genom att tillhandahålla och sprida information om Svenska kyrkans utbildningar. Stiften stöds också genom att mötesplatser anordnas, exempelvis konferenser för rekryteringsansvariga och representanter för utbildningsinstitutionerna, samt genom medverkan vid mässor.

Arbetet med att försöka nå ungdomar så tidigt som möjligt med information om möjliga utbildningsvägar har fortsatt. Målet är att på sikt få fler yngre sökande till de kyrkliga utbildningarna, och i synnerhet till den karitativa profilutbildningen där många av de studerande är äldre. Också arbetet med att dimensionera utbildningsplatserna så att de bättre svarar mot församlingarnas behov har fortsatt.

Kyrkliga grundutbildningar – fyra profiler

Svenska kyrkans grundkurs ingår som en del i den kyrkliga grundutbildningen. Kursen består av en termins studier och har givits på tretton folkhögskolor.

Den karitativa profilutbildningen, som utbildar blivande diakoner, har bedrivits på tre diakoniinstitutioner: Bräcke diakonigård, Ersta diakonisällskap och Vårsta diakonigård. Den pastorala profilutbildningen har under året givits på de två pastoralinstituten. Blivande församlingspedagoger har utbildats vid folkhögskolorna i Jämshög och Sigtuna genom den pedagogiska profilutbildningen. Den tvååriga kyrkomusikerutbildningen gavs under året på fem folkhögskolor: Oskarshamn, Sjövik, Geijerskolan, Mellansel och Skara stifts folkhögskola samt på Ersta Sköndal högskola och musik-högskolan i Malmö.

Ett av nyckelorden i de kyrkliga utbildningarna är samverkan; att de studerande lättare skall kunna samarbeta med arbetskamrater, förtroendevalda och frivilliga när de kommer ut i tjänst i församlingarna. För att stärka samverkan mellan de olika utbildningsprofilerna har en speciell satsning gjorts på lärardagar. Arbetet ingår som ett led i att stärka samverkan mellan profilutbildningarna utöver det som redan sker i form av studenternas praktik i samverkan och bilateral samverkan mellan skolorna.

Med anledning av vad som framkom i »Rätt kurs?«, en utvärdering av utbildningsreformen från 1990, inleddes i november arbetet med en översyn av de kyrkliga utbildningarna. Arbetet omfattar både vidareutveckling av de kyrkliga yrkesutbildningarna och frågor som rör kompetensutveckling.

Kompetensutveckling och pedagogiskt utvecklingsarbete

Under året har ett arbete med pedagogiska utvecklingsfrågor bedrivits vad gäller anställdas, förtroendevaldas och frivilligarbetares kompetensutveckling. Ett sådant exempel är att dokumentet »Undervisning för alla, mål och grundprinciper i Svenska kyrkans undervisning« revideras i samarbete med Församlingsnämnden.

En vuxenpedagogisk utbildning om 20 poäng för lärare och tjänsteinnehavare på stift, kyrkliga studieförbund och nationell nivå har pågått under året. Likaså har en kompletterande vuxenpedagogisk utbildning om 5 poäng med inriktning på församlingspedagogik bedrivits och avslutats. En religionspedagogisk utbildning om 10 poäng med inriktning på konfirmandarbetet har startats under året.

Framåtblickar

I ett samhälle präglat av kulturell mångfald står vår kyrka inför många utmaningar. Det kräver utbildningar som rustar medarbetare för att möta församlingarnas behov både idag och i framtiden.

Kyrkans, liksom samhällets, behov av kompetensutveckling kommer att vara stort under överskådlig framtid. Den nya kyrkoordningen, nya logistiska och kommunikativa förutsättningar och snabba förändringar i samhället i övrigt gör att de som utbildats för eller innehar tjänst eller förtroendeuppdrag i Svenska kyrkan kommer att ha ett ökat behov av fortbildning.

Det kommer att vara den nationella nivåns ansvar att stödja det arbete som sker på kyrkans skolor, i stiften, inom folkbildningsorganisationer, universitet och högskolor, arbetstagarorganisationer och Svenska kyrkans Församlingsförbund.

Sigvard Härnring

Ordförande

Verksamhet bland svenskar i utlandet

Svenska kyrkan i utlandet, SKUT, ansvarar för Svenska kyrkans verksamhet bland svenskar som under en längre eller kortare tid befinner sig utanför Sveriges gränser. Styrande organ är Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet.

Flera miljoner svenskar utomlands

Drygt ett par miljoner svenskar lämnade 1999 Sverige för att bege sig utomlands. Många av dem kan liknas vid flyttfåglar som återvänder till samma välkända plats varje år, medan andra ständigt söker nya. Runt 30 000 ungdomar studerade utomlands, tiotusentals sjömän, flyg-personal och chaufförer befann sig ständigt utanför Sveriges gränser, allt fler arbetssökande gav sig av för att söka jobb i utlandet och
2-300 000 svenskar arbetade på flerårskontrakt i utlandet.

Alla dessa var SKUT:s möjliga församlingsbor. En del naturligtvis bortom rimligt avstånd till en SKUT-kyrka eller dess personal, men mängder av dem nåddes under året av utlandskyrkans verksamhet.

Bra insamlingsresultat

Informations- och insamlingsinsatserna har främst koncentrerats till årets tre rikskollekter och insamlingsperioden i oktober. Drygt femton miljoner kronor samlades in i Sverige – ett glädjande och bättre resultat än budgeterat. Utöver ett fåtal egna trycksaker har främst de etablerade kanalerna »Ute och Hemma«, »Aktuellt från SKUT« och webbplatsen utnyttjats för att nå ut med information om SKUT. Hemvändande besökare är dock troligen den effektivaste kanalen, när de via »mun mot mun-metoden« berättar om SKUT och når ut inte minst bland ungdomar.

De drygt 3 000 frivilliga ombuden har samlats till stiftsvisa utbildningar med nyframtaget utbildningsmaterial. Även central utbildning, gemensam för Svenska kyrkans missions, Lutherhjälpens och SKUT:s kontraktsombud, har hållits som ett led i ett växande samarbete. För att finna gemensamma arbetsformer för ombudsorganisationerna och inlemma dessa i Svenska kyrkans ordinarie struktur tillsattes en arbetsgrupp under året.

En utredning om Svenska kyrkans verksamhet bland svenskar utomlands startade också 1999.

Öppna dörrar till utlandskyrkan

Totalt gjordes ungefär 850 000 besök i de fyrtiotre utlandskyrkorna under 1999. I alla världsdelar, men med tyngdpunkten i Europa, stod dörrarna öppna till detta »kyrkliga vardagsrum« med doft av kanelbullar och kaffe. Samtalen kring kaffeborden är viktiga delar i de möten som också leder till att 230 000 deltog i gudstjänster och andakter under året. Den positiva besökstrenden är glädjande, och visar på en kontaktyta som för nya människor in i kyrkans värld.

Det ökande antalet ungdomar, au pairer och studenter är en ovärderlig kontaktyta med en av de viktigaste grupperna i samhället: de unga på väg att finna sig själva och sin väg genom livet. I all den »vanliga« församlingsverksamheten bland unga och äldre, från musik i körer till pensionärsgrupper och i de många frivilliga insatserna, återspeglas behovet av dessa kyrkliga mötesplatser. De drygt fyrtio miljonerna som samlats in i verksamheten utomlands talar både om nya rekord och om en önskan att få behålla denna svenska kyrkliga närvaro.

Med hjälp av de ekumeniska kontakterna som byggts upp under åren skapas mötesplatser där många höjdpunkter firats under året. Svenska evangelisk-lutherska gudstjänster i romersk-katolska, anglikanska, reformerta eller i värdlandets lutherska kyrkor knyter bestående band, liksom i de många gemensamma samtalen, förrättningarna och gudstjänsterna.

Satsningen på introduktion och fortbildning av de 113 utsända medarbetarna ökade under året enligt planerna.

Ovärderliga besök

De drygt femtusen fartygsbesök som gjorts under året visar att sjömanskyrkoverksamheten ännu är en betydelsefull – om än sakta minskande – del av SKUT:s dagliga arbete. Att det varje år sätts nytt rekord i antalet fängelsebesök, över femhundra 1999, är inget glädjeämne, men för utsatta människor är besöken till ovärderligt stöd. Andra exempel på det diakonala och pastorala arbetet är de 5 000 sjuk- och hembesöken som gjorts. Behoven är betydligt större, men resurserna begränsade.

Karin Israelsson

Ordförande

Internationell diakoni

Lutherhjälpen ansvarar för Svenska kyrkans internationella diakoni. Arbetet blir framför allt synligt på tre sätt: att bistå utsatta människor för att de själva skall kunna förbättra sina livsvillkor, att erbjuda människor i Sverige bra möjligheter till solidaritet och delaktighet samt att visa på och försöka ändra de strukturer som ligger bakom de globala orättvisorna. I detta påverkansarbete har Lutherhjälpen under året huvudsakligen drivit frågorna om internationell handel och skuldavskrivning. Styrande organ är Svenska kyrkans nämnd för internationell diakoni/Lutherhjälpen.

Handel och livsmedelssäkerhet

Lutherhjälpen har, tillsammans med partner och i nätverk, sökt erfarenheter av det globala handelssystemets effekter på lokal nivå och utarbetat en strategi för påverkansarbete. En stor del av arbetet relaterar till Världshandelsorganisationen (WTO) som skall underlätta handeln i världen genom avreglering och undanröjande av handelshinder. Lutherhjälpen var med i förberedelserna inför WTO:s ministermöte i Seattle.

Vid flera av decenniets internationella konferenser har världens regeringar gjort åtaganden av avgörande betydelse för framtidens livsmedelsproduktion, inte minst vid toppmötet i Rom 1996. Lutherhjälpen har deltagit i diskussionerna om uppföljningen av detta möte. Inom FAO-kommitténs ram har Lutherhjälpen varit med om att ge åtgärdsförslag till regeringen i skrivelsen »Mat åt alla«.

En annan viktig fråga i dessa sammanhang är att »Konventionen om biologisk mångfald«, som antogs i Rio 1992, måste överordnas avtal om patentering av genetiska resurser. Detta för att ge stater rätt att skydda sina genresurser från exploatering och lokalsamhället rätt till sin biologiska mångfald.

Lutherhjälpen har också deltagit i utvecklandet av Föreningen Rättvisemärkt. Ombud har informerats och inspirerats till aktiviteter, och Lutherhjälpen har bidragit till att utbilda ett hundratal ambassadörer för Rättvisemärkt. Nu måste de grundande organisationerna vara beredda att i sina egna led verka för ökad konsumtion av rättvisemärkta produkter och för höjd medvetenhet om den globala handelns betydelse för fattiga människor.

I juni möttes stats- och regeringscheferna för G8-länderna i Köln. Den internationella kampanjen Jubel 2000, som kräver skuldavskrivning för de fattigaste länderna, överlämnade då 17 miljoner namnunderskrifter och »uppvaktade« toppmötet i form av en mänsklig kedja med 50 000 deltagare. Många lutherhjälpsrepresentanter hade rest till Köln med ett chartrat tåg. De beslut som G8-länderna fattade visade att den internationella kampanjen haft inflytande.

Katastrofbistånd

Parallellt med påverkan och långsiktigt utvecklingssamarbete har Lutherhjälpen en viktig uppgift i att lindra och förebygga katastrofer. Under 1999 har medel anslagits till närmare 20 katastrofinsatser över hela världen. Merparten har gjorts genom kyrkornas internationella katastrofnätverk, Action by Churches Together (ACT), som förmedlat cirka 33 miljoner kronor.

Arbetet bland flyktingarna från Kosovo och återuppbyggnaden där har fått störst uppmärksamhet i media och bland givare. Lutherhjälpen har förmedlat drygt 17 miljoner kronor dit. Under våren och sommaren förstärkte Lutherhjälpen arbetet bland flyktingar i Albanien med två personer: en informatör till det internationella nätverket och en diakon som arbetade med samordning av flyktingläger och med psykosociala frågor. Det psykosociala arbetet visade sig mycket betydelsefullt, och Lutherhjälpen är beredd att spela en speciell roll i sådana frågor inom katastrofbiståndet.

Utanför ramen för samarbetet med act har Lutherhjälpen bland annat stött ett pågående försoningsarbete i Liberia, där inte minst barnsoldater får en möjlighet att bearbeta sina upplevelser och återvända till ett normalt liv i det gradvis återuppbyggda samhället.

Könsrollsfrågor

Lutherhjälpens utvecklingssamarbete skall främja jämställdhet mellan kvinnor och män. I denna strävan har finansiellt stöd getts till en arbetsgrupp som arbetar med könsrollsfrågor i utvecklingssamarbetet, Gender Orientation On Development. Från och med 2000 kommer dess arbete att samordnas av en heltidsanställd handläggare inom Aprodev – en europeisk samarbetsorganisation som arbetar i relation till EU.

Insamling

Det totala insamlingsresultatet för 1999 blev cirka 145 miljoner kronor – en ökning med 10 miljoner jämfört med 1998. Enskilt givande, syföreningsgåvor och församlingskollekter ökade kraftigt. Det positiva insamlingsresultatet och den stora tillströmningen av nya givare under året berodde till stor del på Kosovokatastrofen. Extra insamlingsaktiviteter i samband med denna gav cirka 20 miljoner kronor.

Fasteaktionens resultat blev 47 miljoner kronor. Det innebar en ökning med 12 procent jämfört med 1998. Under fasteaktionen tillkom drygt 11 000 nya givare.

Anders Wejryd

ordförande

Internationell mission

Kyrkan finns inte till för sin egen skull. Den är en gemenskap sänd av Gud i världen med uppdrag att i ord och handling gestalta evangeliet om Guds befriande kärlek. Detta uppdrag i dess helhet kallar vi mission. Mission är hela kyrkans ansvar och kan inte begränsas till överföring av pengar och personal från nord till syd. Ett delande av resurser som går i alla riktningar måste till, liksom fördjupade relationer och strävan efter enhet. Svenska kyrkans mission, SKM, arbetar inom fem prioriterade områden med tyngdpunkten på kyrko- och församlingsutveckling. Styrande organ är Nämnden för Svenska kyrkans mission.

Teologisk utbildning

Samarbetet mellan teologiska skolor är viktigt, och nätverk för fortbildning och utveckling får liksom distansutbildning stöd av SKM. En del utbildning bedrivs inom ramen för universitet och högskolor. Fristående ekumeniska institut och organisationer får också stöd till sitt arbete med kontextuell teologi.

Svenska teologiska institutet i Jerusalem har också fått stöd. Fastigheten förvärvades av Stiftelsen för rikskyrklig verksamhet och renoverades under året. Institutet är en resurs för hela kyrkan när det gäller att skapa förståelse mellan kulturer och religioner.

Hälso- och sjukvård – en mänsklig rättighet

Hälsoarbetet står inför nya utmaningar. Aidskatastrofen i Afrika har antagit ofattbara proportioner med minst 22 miljoner afrikaner smittade. Förebyggande insatser blir allt viktigare i det stöd SKM ger och ett sjukförsäkringssystem i kyrkans regi introduceras nu för att lokalbefolkningen i Tanzania skall kunna utnyttja sjukvårdsresurser som finns vid kyrkans institutioner.

Den lutherska kyrkan i Tanzania har också ett program för demokratiutbildning på alla nivåer i kyrkan. Genom att utbilda för delaktighet, öka medvetenheten om samhälleliga rättigheter samt bevaka hur regering och myndigheter förvaltar sina uppdrag skall kyrkan ta påtaglig del i demokratiutvecklingen. Arbetet har lett till att ansvariga ministerier lovat att se över diskriminerande lagstiftning.

SKM 125 år

SKM grundades 1874. Jubileumsfirandet 1999 skedde på ett lågmält sätt och berikade den ordinarie verksamheten under året. De två länder där SKM först började sitt arbete, Sydafrika och Indien, uppmärksammades särskilt i tidningen Mission och en ny profilvideo togs fram. Firandets höjdpunkt var förlagd till Uppsala den 22–26 september, med missionsseminarium, gemenskapsdagar, arbetskonferens och medverkande representanter från Indien och Peru.

Målet för den speciella jubileumsinsamlingen, 2 miljoner kronor, uppnåddes. Det totala insamlingsresultatet för 1999 blev 60 miljoner kronor. Gåvor från enskilda givare ökade med hela 90 procent, projektgivandet fördubblades och intäkterna från rikskollekter ökade. Det visar på ett stort förtroende för missionens verksamhet.

Analys, policy och påverkan

Många frågor låter sig inte bäst bearbetas utifrån geografiska avgränsningar. Fördjupad omvärldsanalys och bearbetning av gemensamma frågor för Sverige- och utlandsarbetet behövs. Därför har SKM under året beslutat att samlat fördjupa arbetet med analys, policy och påverkan.

SKM har under året bedrivit opinionsbildning huvudsakligen i två frågor: de fattiga ländernas skulder och internationell handel. Detta arbete har skett i samverkan med likasinnade aktörer.

Missionärerna är ett tecken på den världsvida kyrkan och SKM:s viktigaste resurs i samarbetet med våra systerkyrkor. Under partnerkonsultationen i mars diskuterades bland annat samarbetskyrkornas behov av missionärer och missionärernas roll. Ett arbete har inletts med att utforma en policy för missionärerna som skall kopplas till det nya kollektivavtalet för utlandsanställda i Svenska kyrkan.

Nya former av utbyte stärker relationer

Rådslaget om mission har fortsatt och bland annat diskuterat hur en helhetssyn på hälsa kan få tydligare genomslag i arbetet. Vår tids vilsenhet och brist på bärande grundvärderingar i samhällsgemenskapen har tagits upp. SKM har uppmanats av sina partner att arbeta mer med formerna för utbyte och vänstifts- och vänförsamlingskontakter för att undvika nya slags beroenden. I detta sammanhang diskuterades överföring av pengar i relation till andra former av delande av resurser.

Vid ett gemensamt sammanträde med nämnderna för SKM och Lutherhjälpen i november 1999 presenterades ett utkast till gemensam riktlinjetext, en samlad plattform för Svenska kyrkans internationella arbete. Denna skall kompletteras med särskilda avsnitt som beskriver den speciella profilen för SKM respektive Lutherhjälpen.

SKM får växande uppgifter i relation till Svenska kyrkans församlingar att bidra med tolkningar och erfarenheter från systerkyrkor i förståelsen av det vidgade missionsbegreppet. Den nya kyrkoordningen säger tydligt att mission är varje församlings uppgift.

SKM:s arbete handlar i hög grad om att finna former och metoder för att stärka relationerna mellan kyrkorna. Utvecklingen går från ett ensidigt givande till ett ömsesidigt delande. Kyrkorna, som delar av Kristi kyrka, är beroende av varandra, vilket måste få konkreta uttryck i mission.

Jonas Jonson

Ordförande

Koncernresultaträkning

Belopp i tkr	Not	1999	1998
	1
Koncernens intäkter	2
Kollekter, gåvor och bidrag	3	234 050	219 227
Kyrkofondsmedel	4	257 329	196 693
Sidamedel	5	100 596	113 900
Övriga anslag	6	52 044	35 050
Försäljning		49 913	48 371
Netto kapitalförvaltning	7	133 199	9 818
Övriga intäkter		707	2 706
		827 838	625 765
Koncernens kostnader
Lämnade anslag	8	-289 447	-297 737
Personalkostnader	9, 10, 11, 12	-161 003	-151 495
Varukostnader		-23 393	-22 321
Förtroendevalda		-8 550	-7 746
Uppdragstagare		-3 685	-6 018
Övriga kostnader	13	-122 542	-107 391
Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar	14	-10 714	-8 402
		-619 334	-601 110
Resultatandelar intresseföretag	2	8 220	7 443
Räntekostnader		-3 798	-4 184
Minoritetens andel av årets resultat		-430	806
RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER	2	212 496	28 720
Dispositioner
Förändring ändamålsdestinerade medel	15, 16	-68 114	-10 739
Förändring verksamhetsdestinerade medel	17	-144 382	-17 981
RESULTAT FÖRE SKATT		0	0
Skatt	18	—	—
RESULTAT		0	0

Koncernbalansräkning

Belopp i tkr	Not	1999-12-31	1998-12-31
	1
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Datorprogram	19	1 009	3 728
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark	20	94 958	63 031
Inventarier och IT-utrustning	21, 13	12 484	14 403
		107 442	77 434
Finansiella anläggningstillgångar
Kapitalandelar intresseföretag	22	50 140	42 404
Kapitalplaceringsaktier	23	252 793	100 478
Obligationer och andra värdepapper	24	58 653	45 191
Ideella placeringar	25	34 249	54 037
Övriga långfristiga fordringar	26	36 259	5 876
		432 094	247 986
Summa anläggningstillgångar		540 545	329 148
Omsättningstillgångar
Varulager		3 129	4 230
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		6 001	5 341
Fordringar förvaltade stiftelser		318	—
Fordringar hos närstående organisationer		904	1 828
Ideella placeringar	25	19 757	—
Övriga kortfristiga fordringar		10 303	3 208
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	27	12 462	19 881
		49 745	30 258
Kortfristiga placeringar		4 930	9 924
Kassa och bank	28	14 597	15 907
Summa omsättningstillgångar		72 401	60 319
SUMMA TILLGÅNGAR		612 946	389 467

Koncernbalansräkning

Belopp i tkr	Not	1999-12-31	1998-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundna ändamålsdestinerade medel	16	3 570	3 560
Tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel	15	105 634	37 530
Verksamhetsdestinerade medel	17	310 675	166 293
Summa eget kapital		419 879	207 383
Minoritetsintressen		16 050	15 870
Deponerade medel	29	1 388	1 673
Avsättningar
Avsättning för pensioner		3 351	1 628
Långfristiga skulder
Checkräkningskredit	28	15 000	15 000
Skulder till kreditinstitut		69 362	60 887
Negativ goodwill		1 149	2 806
Summa långfristiga skulder		85 511	78 693
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		21 506	15 843
Beviljade ej utbetalda anslag		5 528	13 153
Sida	30	20 425	18 789
Skulder till förvaltade stiftelser		—	1 609
Skulder till närstående organisationer		—	475
Övriga kortfristiga skulder		9 530	8 632
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	31	29 778	25 719
Summa kortfristiga skulder		86 767	84 220
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		612 946	389 467
STÄLLDA SÄKERHETER	32	88 396	79 796
ANSVARSFÖRBINDELSER	33	439	732

Finansieringsanalys för koncernen

Belopp i tkr	1999	1998
Till verksamheten tillförda medel
Koncernens intäkter	827 838	625 765
Koncernens kostnader	-608 620	-592 708
Resultatandel intresseföretag	8 220	7 443
Från årets verksamhet internt tillförda medel	227 438	40 500
Förändring av rörelsekapital
Förändring av rörelsefordringar	1 372	13 814
Förändring av rörelseskulder	2 547	-8 259
Förändring av rörelsekapital	3 919	5 555
Räntekostnader	-3 798	-4 184
NETTOFÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
FRÅN VERKSAMHETEN	227 559	41 871
Investeringar
Nettoförändring finansiella omsättningstillgångar	-14 763	9 953
Nettoförändring finansiella anläggningstillgångar	-145 989	-54 253
Förändring i koncernens sammansättning	-341	—
Nettoförändring av kapitalandelar i intresseföretag	-7 736	-5 706
Investering i byggnad, datorprogram, inventarier och IT-utrustning	-4 748
Försäljning inventarier	155	184
Netto övriga anläggningstillgångar	-30 383	-4 630
Nettoförändring av investeringar	-237 125	-59 200
NETTOFÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
FRÅN VERKSAMHETEN EFTER INVESTERINGAR	-9 566	-17 329
FINANSIERING
Förändring av deponerade medel	-285	-1 118
Förändring av avsättningar	1 723	166
Förändring av långfristig upplåning	6 818	4 414
Nettoförändring av finansiering	8 256	3 462
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL	-1 310	-13 867
Likvida medel vid årets början	15 907	29 774
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT	14 597	15 907

Moderstiftelsens resultaträkning

Belopp i tkr	Not	1999	1998
	1
Moderstiftelsens intäkter	2, 34
Kollekter, gåvor och bidrag	3	234 050	219 227
Kyrkofondsmedel	4	257 329	196 693
Sidamedel	5	100 596	113 900
Övriga anslag	6	52 044	35 050
Försäljning		2 975	3 593
Netto kapitalförvaltning	7	135 283	11 555
Övriga intäkter		684	2 480
		782 961	582 498
Moderstiftelsens kostnader	2, 34
Lämnade anslag	8	-289 447	-297 737
Personalkostnader	9, 10, 11, 12	-143 276	-132 303
Varukostnader		-1 511	-1 768
Förtroendevalda		-8 550	-7 746
Uppdragstagare		-3 685	-6 018
Övriga kostnader	35, 13, 36	-130 062	-113 217
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar	14	-384	-33
		-576 915	-558 822
Räntekostnader		-368	-130
RESULTAT FÖRE DISPOSITIONER	2	205 678	23 546
Dispositioner
Förändring ändamålsdestinerade medel	15, 16	-68 114	-10 739
Förändring verksamhetsdestinerade medel	17	-137 564	-12 807
RESULTAT		0	0

Moderstiftelsens balansräkning

Belopp i tkr	Not	1999-12-31	1998-12-31
	1
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Byggnader och mark	20	33 304	—
Inventarier	21	209	179
		33 513	179
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier i dotterföretag	37	11 250	11 000
Aktier i intresseföretag	22	4 820	3 220
Kapitalplaceringsaktier	23	252 793	100 478
Obligationer och andra värdepapper	24	58 653	45 191
Ideella placeringar	25	34 249	54 037
Övriga långfristiga fordringar	26	36 259	5 876
		398 024	219 802
Summa anläggningstillgångar		431 537	219 981
Omsättningstillgångar
Varulager		—	113
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		1 023	1 062
Fordringar hos dotterföretag		1 560	2 073
Fordringar hos koncernföretag		—	1 164
Fordringar hos förvaltade stiftelser		318	—
Fordringar hos närstående organisationer		904	1 828
Ideella placeringar	25	19 757	—
Övriga kortfristiga fordringar		8 211	1 547
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	27	9 764	16 981
		41 537	24 655
Kortfristiga placeringar		4 930	9 924
Kassa och bank	28	14 538	15 739
Summa omsättningstillgångar		61 005	50 431
SUMMA TILLGÅNGAR		492 542	270 412

Moderstiftelsens balansräkning

Belopp i tkr	Not	1999-12-31	1998-12-31
EGET KAPITAL OCH SKULDER
Eget kapital
Bundna ändamålsdestinerade medel	16	3 570	3 560
Tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel	15	105 634	37 530
Verksamhetsdestinerade medel	17	265 515	127 951
Summa eget kapital		374 719	169 041
Deponerade medel	29	1 388	1 673
Avsättningar
Avsättning för pensioner		3 351	1 628
Långfristiga skulder
Checkräkningskredit	28	15 000	15 000
Skulder till kreditinstitut		14 362	5 887
Summa långfristiga skulder		29 362	20 887
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder		14 259	7 979
Beviljade ej utbetalda anslag		5 528	13 153
Sida	30	20 425	18 789
Skulder till dotterföretag		3 150	3 555
Skulder till koncernföretag		9 728	5 866
Skulder till förvaltade stiftelser		—	1 609
Skulder till närstående organisationer		—	475
Övriga kortfristiga skulder		7 375	4 554
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	31	23 257	21 203
Summa kortfristiga skulder		83 722	77 183
SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER		492 542	270 412
STÄLLDA SÄKERHETER	32	28 396	19 796
ANSVARSFÖRBINDELSER	33	439	732

Finansieringsanalys för moderstiftelsen

Belopp i tkr	1999	1998
Till verksamheten tillförda medel
Moderstiftelsens intäkter	782 961	582 498
Moderstiftelsens kostnader	-576 899	-558 919
Från årets verksamhet internt tillförda medel	206 062	23 579
Förändring av rörelsekapital
Förändring av rörelsefordringar	2 988	8 937
Förändring av rörelseskulder	6 539	-1 142
Förändring av rörelsekapital	9 527	7 795
NETTOFÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
FRÅN VERKSAMHETEN	215 589	31 374
Investeringar
Nettoförändring finansiella omsättningstillgångar	-14 763	9 953
Nettoförändring finansiella anläggningstillgångar	-145 989	-54 253
Köp av aktier i dotterföretag	-250	—
Köp av aktier i intresseföretag	-1 600	—
Investering i byggnad	-33 637	—
Investeringar inventarier	-83	-182
Försäljning inventarier	2	75
Nettoförändringar övriga anläggningstillgångar	-30 383	-4 630
Nettoförändring av investeringar	-226 703	-49 037
NETTOFÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL
FRÅN VERKSAMHETEN EFTER INVESTERINGAR	-11 114	-17 663
FINANSIERING
Förändring av deponerade medel	-285	-1 118
Förändring av avsättningar	1 723	166
Förändring av långfristig upplåning	8 475	4 873
Nettoförändring av finansiering	9 913	3 921
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL	-1 201	-13 742
Likvida medel vid årets början	15 739	29 481
LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT	14 538	15 739

Noter för moderstiftelsen och koncernen (tkr)

Not 1 Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med stiftelselagens bestämmelser och god redovisningssed. Härvid har värderingsreglerna enligt Lag (1980:1103) om årsredovisning i vissa företag och Bokföringslagen tillämpats. Dock har Årsredovisningslagens (1995:1554) uppställningsformer använts, då dessa anses ge likvärdig överblick över resultat och ställning. Om inte annat framgår är principerna oförändrade i jämförelse med föregående år.

Koncernredovisning

I koncernredovisningen ingår dotterföretag där moderstiftelsen direkt och indirekt innehar mer än 50 procent av rösterna.

Koncernens bokslut är upprättat enligt förvärvsmetoden, vilket innebär att dotterföretagens egna kapital vid förvärvet, fastställt som skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas verkliga värde, elimineras i sin helhet. I koncernens egna kapital ingår härigenom endast den del av dotterföretagens egna kapital som tillkommit efter förvärvet.

Om det koncernmässiga anskaffningsvärdet för aktierna understiger det i förvärvsanalysen upptagna värdet av dotterföretagets nettotillgångar, har skillnadsbeloppet redovisats som negativ koncernmässig goodwill under långfristiga skulder. Avsättningen upplöses baserat på förväntningar om resultatutvecklingen.

Internvinster inom koncernen elimineras i sin helhet, utan beaktande av minoritetsandel.

I koncernresultaträkningen redovisas minoritetens andel i årets resultat. Minoritetens andel i dotterföretagets kapital redovisas i separat post i koncernbalansräkningen.

Intresseföretagsredovisning

Som intresseföretag betraktas de företag där koncernen har ett långsiktigt ägarintresse och där moderstiftelsen innehar minst 20 procent av rösterna för samtliga aktier. Kapitalandelar i intresseföretag redovisas enligt den s.k. kapitalandelsmetoden.

Kapitalandelsmetoden innebär att konsolidering huvudsakligen sker på separata rader i koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen.

I koncernens balansräkning upptas aktier i intresseföretag i posten kapitalandel intresseföretag. Det bokförda värdet på aktieinnehaven förändras med SFRV:s andel av respektive företags resultat efter skatt reducerat med erhållna utdelningar.

Proformaredovisning

Under 1995–1996 bedrevs moderstiftelsens nuvarande verksamhet i fyra separata stiftelser samt det statliga organet kyrkomötet. I proformaredovisningen har därför resultat- och balansvärden för moderstiftelsen, Stiftelsen Svenska kyrkans mission, Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet och Stiftelsen Lutherhjälpen efter eliminering av interntransaktioner och internmellanhavanden konsoliderats. Dessutom ingår även verksamhet för kyrkomötet. Medelantalet anställda har uppskattats för att ge en rättvisande bild. Proformavärden har endast översiktligt granskats av revisorerna.

Närstående organisationer

Med närstående organisationer avses följande juridiska personer: Svenska kyrkans centralstyrelse, Stiftelsen Svenska kyrkans mission, Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet, Stiftelsen Lutherhjälpen och kyrkomötet.

Intäktsredovisning

Huvudprincipen är att kollekter, gåvor och bidrag redovisas enligt kontantprincipen och intäktsförs när gåvan sakrättsligt är genomförd. Gåvor som utgörs av annan tillgång än kontanta medel värderas till marknadsvärde vid intäktstillfället.

Gåvor som är förenade med villkor som innebär att gåvan skall användas till ett visst angivet ändamål som ligger inom SFRV:s ändamål intäktsförs i resultaträkningen. I de fall villkoret inte kunnat uppfyllas under verksamhetsåret reserveras medlen som ändamålsdestinerade medel under dispositioner i resultaträkningen. När utbetalning skett till ändamål som gåvan avsåg återförs de reserverade medlen. Om utbetalning av någon anledning fördröjs, gottskrivs i förekommande fall medlen marknadsmässig ränta.

Medel som enligt avtal ställs till SFRV:s förfogande av myndigheter och organisationer intäktsförs i proportion till av SFRV nedlagda kostnader och utbetalda anslag som medlen är avsedda att täcka.

Varje nämnds/enhets verksamhetsdestinerade medel justeras vid varje tertials utgång för orealiserade vinster som upparbetats under tertialet. De justerade medlen sätts därefter i relation till det totala värdet för verksamhetsdestinerade medel varvid separata andelstal erhålles för respektive nämnd/enhet. Detta innebär att total avkastning utfördelas på utrikesnämnderna varigenom den orealiserade vinsten i sin helhet är hänförlig till SFRV-styrelsen och dess verksamhet.

Fördelning av kyrkofondsmedel

Kyrkofonden ställer årligen vissa anslag till förfogande för specifik verksamhet. Till utrikesnämnderna fastställs vissa belopp medan allokering sker till övrig verksamhet inklusive Församlingsnämnd och Utbildningsnämnd av den del av kyrkofondsmedlen som erfordras för att täcka underskott.

Anläggningstillgångar

Materiella och immateriella anläggningstillgångar avskrivs över den bedömda ekonomiska livslängden.

Härvid tillämpas följande avskrivningstider:	antal år
Byggnader	50
Kontorsmöbler	10
Datorprogram	4
Kontorsmaskiner	5
Datorer	3

De datorprogram som ej är egenutvecklade kostnadsförs direkt vid anskaffningen. Tidigare år har datorprogram skrivits av över 4 år. Då SFRV från och med 1999 ersätter Kyrknätet AB för hela investeringskostnaden och ej endast för avskrivningarna har investeringsutgifterna för datorprogram kostnadsförts i sin helhet. Tidigare års aktiverade utgifter har kostnadsförts för att erhålla enhetliga principer. Detta har medfört en extra avskrivning om 1 388 tkr för koncernen under 1999.

Kapitalplaceringsaktier

Aktier värderas till anskaffningsvärde. I de fall aktier efter en kollektiv värdering varaktigt bedömts ha ett värde understigande anskaffningsvärdet sker en nedskrivning som fördelas på de i portföljen ingående aktierna.

Aktier erhållna genom testamente eller gåva värderas till marknadsvärdet vid tidpunkten för överföringen till SFRV:s depå.

Obligationer och andra värdepapper

Obligationer förvärvade i syfte att innehas till inlösentidpunkten värderas vid förvärvet till anskaffningsvärde. Skillnaden mellan anskaffningsvärde och inlösenvärde periodiseras så att den effektiva räntan vid förvärvet är konstant över innehavstiden. Övriga värdepapper värderas enligt lägsta värdets princip i de fall de utgör omsättningstillgång och till anskaffningsvärde minskat med eventuella nedskrivningar till följd av varaktig värdenedgång om de utgör anläggningstillgång.

Ideella placeringar

Med ideella placeringar avses placeringar där inte endast ekonomisk utan även social avkastning legat till grund för placeringsbeslutet.

Varulager

Varulagret värderas med tillämpning av först-in först-ut principen enligt lägsta värdets princip.

Fordringar

Fordringar upptas till det belopp som efter individuell bedömning beräknas inflyta.

Fordringar och skulder i utländsk valuta

Fordringar och skulder i utländsk valuta värderas enligt balansdagens kurs. I de fall valutasäkringsåtgärd genomförts, t.ex. terminssäkring, används valutasäkringskursen.

Negativ goodwill

Koncernmässig negativ goodwill hänförlig till förvärv av dotterföretag kommer att upplösas i takt med att förlust uppstår, dock över maximalt 3 år.

Beviljade ej utbetalda anslag

Beslutade insatser avsedda att genomföras under verksamhetsåret, men som av tekniska eller praktiska skäl försenats, skuldförs i de fall utbetalning skall ske under första kvartalet nästkommande år.

Not 2 Intäkternas och kostnadernas fördelning inom koncernen samt för moderstiftelsen på geografiska områden

Intäkterna fördelar sig på koncernföretag enligt följande:	1999	1998
Koncernen
Moderstiftelsen	782 961	582 368
Svenska Kyrkans Utbildnings AB	24 984	20 348
Svenska Kyrkans Förvaltnings AB	7 689	6 786
Kyrkans Hus AB	34 424	34 591
Kyrknätet AB	22 606	18 759
Sackeus AB	12 608	13 768
Sackeusbutiker AB	—	—
Koncernjusteringar	-57 434	-50 985
Summa	827 838	625 635
Resultatet före dispositioner fördelar sig på koncernföretag enligt följande:
Koncernen
Moderstiftelsen	205 678	23 546
Svenska Kyrkans Utbildnings AB	366	-2 990
Svenska Kyrkans Förvaltnings AB	23	-2 820
Kyrkans Hus AB	723	-187
Kyrknätet AB	-1 469	644
Sackeus AB	-188	556
Sackeusbutiker AB	—	—
Koncernjusteringar	-427	1 722
Resultatandel intresseföretag
Verbum AB	7 840	7 295
Svenska Kyrkans Press AB	379	84
Svenska Kyrkans Fond AB	1	64
Minoritetsandel	-430	806
Summa	212 496	28 720
Kostnaderna fördelar sig på geografiska områden enligt följande:
Moderstiftelsen
Utlandet
Afrika	84 454	112 459
Asien	36 569	43 616
Australien	980	982
Europa exkl. Sverige	81 685	65 237
Latinamerika	37 042	33 871
Mellanöstern	20 500	18 535
Nordamerika	3 105	2 875
Globalt	46 219	36 710
	310 554	314 285
Sverige	266 729	244 667
Summa	577 283	558 952

Not 3 Kollekter, gåvor och bidrag

Koncernen och moderstiftelsen	1999	1998
Rikskollekter	57 181	55 489
Övriga kollekter och gåvor	117 648	96 492
Testamentsintäkter	47 902	49 667
Anslag från internt förvaltade stiftelser	10 131	16 480
Anslag från externt förvaltade stiftelser	1 188	1 099
Summa	234 050	219 227

Not 4 Kyrkofondsmedel

Koncernen och moderstiftelsen	1999	1998
Grundanslag
Styrelsens verksamhet	105 000	109 500
Nämnden för Svenska kyrkan i utlandet	37 900	37 000
Kyrkomötet	22 010	17 050
	164 910	163 550
Extra anslag
Stiftelsen Svenska kyrkans utbildningscentrum och Svenska Kyrkans Utbildnings AB	35 000	—
Lutherska världsförbundet/Endowment Fund	12 000	—
Kyrkobokföringssystemet	10 900	10 900
Förändringsprojekt 2000	6 665	900
Kopieringsavtal kyrkliga böcker	5 379	5 329
Kyrka-statutredningar	5 000	4 962
Systemöversyn 2000	4 400	4 500
Profileringsprojektet	2 500	—
Utveckling Kyrknätet och kyrkobokföringen	2 000	2 750
Svenska kyrkans centralstyrelse	1 870	1 440
Svenska Kyrkans Fond AB	1 600	—
Riksmötet i Göteborg 2000	1 200	—
Förändringsarbete Svenska kyrkans Församlingsförbund	1 125	—
Militär själavård	1 000	1 000
Sysselsättningsbidrag	601	—
Pensionskostnader SKUT-präster	569	802
Tidernas kyrka/Öppen kyrka	400	400
Kyrkliga tjänstepensioner	210	160
	92 419	33 143
Summa	257 329	196 693

Av kyrkofondsmedlen har 14 870 (8 302) tkr erhållits genom Svenska kyrkans centralstyrelse.

Not 5 Sidamedel

Koncernen och moderstiftelsen	1999	1998
Utvecklingsbistånd	50 239	52 741
Katastrofbistånd	37 028	45 530
Volontärbidrag	4 740	5 600
Administrationsbidrag	5 924	6 180
Informationsbidrag	2 400	3 000
Övrigt	265	849
Summa	100 596	113 900

Not 6 Övriga anslag

Koncernen och moderstiftelsen	1999	1998
Svenska anslag
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen	9 647	14 200
Stiftelsen Svenska kyrkans mission (1)	25 139	301
Stiftelsen Svenska kyrkan i utlandet	1 375	1 172
Operation dagsverke	—	1 500
Svenska Journalen	575	2 050
Radiohjälpen	4 751	4 805
Insamlingsstiftelsen Kyrkliga Arbetsfonden	—	1 500
Anslag övriga svenska organisationer	4 556	3 008
Kulturdepartementet	1 910	3 100
Stockholm Europeisk kulturhuvudstad	—	580
	47 953	32 216
Internationella anslag
Europeiska Unionen	2 333	1 039
Övriga internationella anslag	1 758	1 795
	4 091	2 834
Summa	52 044	35 050

(1) Anslag 1999 är huvudsakligen hänförligt till överlåtelse av STI-fastigheten.

Not 7 Netto kapitalförvaltning

Koncernen och moderstiftelsen	1999	1998
Aktieportfölj
Utdelning kapitalplaceringsaktier	2 274	1 111
Realisationsresultat netto	121 962	6 525
	124 236	7 636
Räntebärande portfölj
Ränteintäkter obligationer	835	233
Realisationsresultat netto	7 977	1 431
	8 812	1 664
Intresseföretag och ideella innehav
Avkastning intresseföretag	2 084	1 737
Avkastning ideella innehav	399	650
	2 483	2 387
Bankräntor m.m.
Ränteintäkter koncernkonto	2 291	2 801
Ränteintäkter dotterföretag	160	6
Ränteintäkter Sidamedel	639	796
Övriga ränteintäkter	647	175
	3737	3 778
Räntekostnader koncernkonto	-3 258	-2 944
Räntekompensation Sida	-639	-796
Övriga räntekostnader	-88	-170
	-3 985	-3 910
Netto kapitalförvaltning moderstiftelsen	135 283	11 555
Avgår utdelning intresseföretag	-2 084	-1 737
NETTO KAPITALFÖRVALTNING KONCERNEN	133 199	9 818

Not 8 Lämnade anslag

Koncernen och moderstiftelsen	1999	1998
Bistånd och kyrkosamverkan i utlandet	239 426	248 210
Svenska kyrkor i utlandet	10 626	10 389
Verksamhet i Sverige	39 395	39 138
Summa	289 447	297 737

Not 9 Medelantal anställda, löner, andra ersättningar och sociala avgifter

Medelantalet anställda har för personal i Sverige beräknats genom att sätta antalet närvarotimmar under året i relation till årsarbetstiden och för personal i utlandet genom det aritmetiska medelvärdet på antalet anställda vid årets ingång respektive vid årets utgång.

Medelantalet anställda, med fördelning på kvinnor och män uppgår till	1999	1998
Koncernen
Kvinnor	276	274
Män	207	217
Totalt för koncernen	483	491
Moderstiftelsen
Kvinnor	248	246
Män	183	190
Totalt för moderstiftelsen	431	436
Koncernen
Löner och ersättningar uppgår till
Styrelser	440	400
Generalsekreterare och verkställande direktörer	1 404	1 512
Övriga anställda	98 682	96 468
Totala löner och ersättningar	100 526	98 380
Sociala avgifter enligt lag och avtal	30 871	30 330
Pensionskostnader, varav för generalsekreterare och verkställande direktörer 262 (965) tkr	9 388	8 362
	40 259	38 692
TOTALA LÖNER, ERSÄTTNINGAR, SOCIALA AVGIFTER OCH PENSIONSKOSTNADER FÖR KONCERNEN	140 785	137 072
Utöver lön till verkställande direktör i dotterföretag utgick bonusersättning enligt avtal med 0 (48) tkr.
Moderstiftelsen
Löner och ersättningar uppgår till
Styrelse	400	400
Generalsekreterare	595	687
Övriga anställda	86 938	85 000
Totala löner och ersättningar	87 933	86 087
Sociala avgifter enligt lag och avtal	26 525	25 669
Pensionskostnader, varav för generalsekreterare 161 (144) tkr	8 743	7 056
	35 268	32 725
TOTALA LÖNER, ERSÄTTNINGAR, SOCIALA AVGIFTER OCH PENSIONSKOSTNADER FÖR MODERSTIFTELSEN	123 201	118 812

Not 10 Medelantalet anställda och lönekostnader med geografisk fördelning per land

Anställda	1999	varav män	1998	varav män	Lön 1999	Lön 1998
Moderstiftelsen
Afrika
Eritrea			2	1		157
Etiopien	10	4	11	4	1 046	925
Somalia	1	1	3	2	74	191
Sydafrika	4	2	5	3	691	713
Tanzania	19	6	30	10	2 506	2 987
Zimbabwe	3	1	4	2	359	387
Asien
Filippinerna	3	1	4	1	207	356
Hong kong	2	1	2	1	213	230
Indien	6	2	4	1	698	410
Kina	3	2	4	2	199	208
Singapore	2	1	2	1	320	300
Thailand	2	1	2	1	427	422
Australien	4	2	4	2	655	614
Europa
Belgien	8	3	8	5	1 599	1 710
Bosnien			2	1		98
Cypern	2	1	3	2	70	90
Danmark	8	4	10	5	1 946	1 999
Finland (1)	1	1	1	1
Frankrike	5	2	5	2	954	700
Grekland	5	4	3	1	587	345
Holland	6	3	6	3	871	781
Italien	2	1	2	1	467	414
Norge (1)	1	1	1	1
Polen	2	1	2	1	425	399
Schweiz	4	2	4	2	654	756
Spanien	28	11	22	12	2 805	2 910
Storbritannien (1)	13	7	15	8	2 305	2 512
Tyskland	11	6	11	5	1 925	1 797
Österrike	3	1	4	3	465	530
Latinamerika
Brasilien	3	1	2	1	425	347
Costa Rica	2	1	2	1	342	316
El Salvador	2	1	2	1	175	170
Guatemala	2	1	2	1	323	306
Peru	1		2	1	272	319
Mellanöstern
Egypten	3	2	4	1	313	327
Förenade Arabemiraten	4	2	4	2	237	234
Israel	4	2	2	1	650	380
Västbanken	2	1	2	1	267	283
Nordamerika
Kanada	1	1	1		236	275
USA	10	4	10	6	1 973	2 048
Summa utland	192	88	209	100	27 681	27 946
Sverige	239	95	227	90	59 852	57 683
Summa moderstiftelsen	431	183	436	190	87 533	85 629
Dotterföretag
Sverige	52	24	55	27	12 553	12 293
Summa dotterföretag	52	24	55	27	12 553	12 293
KONCERNEN TOTALT	483	207	491	217	100 086	97 922

(1) Utlandskyrkoherdarna i Oslo, Helsingfors och London står under arbetsledning från Svenska kyrkan i utlandet, men kostnaden bestrids av Kyrkofonden. I antalet anställda i respektive land är dessa inräknade.

Not 11 Avtal om avgångsvederlag och avtal om pensionsavgång

Avtal finns med den verkställande direktören i Sackeus AB om avgångsvederlag med innebörden att om företaget flyttar verksamheten till annan ort har den verkställande direktören rätt att lämna sin anställning med ett avgångsvederlag motsvarande 12 månadslöner. Från denna ersättning skall avräknas eventuell ersättning som vd under samma tid förvärvar i annan verksamhet.

Avtal finns också med den verkställande direktören i Kyrkans Hus AB avseende pensionsavgång innebärande att denne efter förordnandets utgång 2000–06–30 erhåller 24 månaders avtalspension.

I övrigt föreligger inga avtal om avgångsvederlag eller om pensionsavgång med ledande befattningshavare.

Not 12 Personalkostnader

	1999	1998
Koncernen
Personal i Sverige	105 336	99 486
Personal i utlandet	55 667	52 009
Summa	161 003	151 495
Moderstiftelsen
Personal i Sverige	87 609	80 294
Personal i utlandet	55 667	52 009
Summa	143 276	132 303

Not 13 Hyres- och leasingåtaganden m.m.

Moderstiftelsen

Moderstiftelsen förhyr från dotterbolag inventarier och datorer med ett anskaffningsvärde om 3 174 (3 078) tkr. Åtagandet för år 2000, som från och med 2000-01-01 övertagits av trossamfundet Svenska kyrkan uppgår till 1 505 tkr. Under år 2001 uppgår åtagandet till 1 268 tkr. Vidare förhyrs externt inventarier och datorer med ett anskaffningsvärde om 1 264 (-) tkr. Åtagandet för dessa uppgår till 475 tkr under år 2000, 475 tkr under år 2001 samt 238 tkr under år 2002. Härutöver förhyr moderstiftelsen lokaler till ett årligt belopp om ca 6 375 tkr från dotterbolag och externa lokaler till ett årligt belopp om 2 619 tkr.

Koncernen

Inventarier till ett anskaffningsvärde om 4 438 (3 078) tkr leasas. Leasingåtagandet uppgår till 1 980 tkr under år 2000, 1 743 tkr under år 2001 samt 238 tkr under år 2002. Koncernen förhyr lokaler till ett årligt belopp om 2 619 tkr.

Not 14 Avskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar

	1999	1998
Koncernen
Datorprogram	2 849	1 471
Byggnader	1 710	1 374
Inventarier och IT-utrustning	6 155	5 557
Summa	10 714	8 402
Moderstiftelsen
Byggnader	333	—
Inventarier	51	33
	384	33

Not 15 Tillfälligt bundna ändamålsdestinerade medel

Koncernen och moderstiftelsen	1999-12-31	1998-12-31
Belopp vid årets ingång	37 530	26 811
Återföring av tidigare års avsättning	-11 698	-15 226
Årets avsättning	79 463	25 497
Räntegottgörelse	339	448
SUMMA TILLFÄLLIGT BUNDNA ÄNDAMÅLSDESTINERADE MEDEL VID ÅRETS UTGÅNG	105 634	37 530
Fördelning vid årets utgång
SFRV-styrelsen	47 769	8 395
Nämnden för Svenska kyrkans mission	37 189	10 450
Nämnden för internationell diakoni/Lutherhjälpen	14 789	12 018
Utbildningsnämnden	93	93
Församlingsnämnden	2 693	3 281
Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen	3 101	2 893
Kyrkomötet	—	400
SUMMA FÖRDELNING VID ÅRETS UTGÅNG	105 634	37 530

Not 16 Bundna ändamålsdestinerade medel

Koncernen och moderstiftelsen	1999-12-31	1998-12-31
Svenska kyrkans byggnadslånefond	3 522	3 522
Ej nämndrelaterade andelar i Oikocredit (tidigare EDCS)	48	38
SUMMA BUNDNA ÄNDAMÅLSDESTINERADE MEDEL VID ÅRETS UTGÅNG	3 570	3 560